Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
|
|
- Helena Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje grupp diskuterade sedan utifrån följande frågeställningar med fokusering på fråga 4: 1. Vilka är era målgrupper vad gäller klimatanpassning? 2. Vad har ni för information om klimatanpassning att bidra med idag? 3. Hur sprider ni er information idag och vilka kanaler ser ni som viktigast? 4. Hur kan er myndighet delta i myndighetssamverkan om klimatanpassning, inklusive anpassningsportalen? De slutsatser man kan dra av gruppdiskussionerna är att det pågår ett arbete vad gäller klimatanpassning bland de centrala myndigheterna. Variationen är dock stor beträffande hur långt man har kommit i arbetet. De deltagande myndigheterna tycker samverkan kring anpassningsfrågorna är viktig och man såg mycket positivt på anordnande av seminariet. Vikten av bra information kring frågor om klimatanpassning framhölls och anpassningsportalen anses vara ett bra forum för information kring dessa frågor. Det finns ett stort intresse bland berörda myndigheter att på något sätt bidra med relevant information till webbportalen för klimatanpassning och även att mer aktivt delta i myndighetsnätverket.
2 Anteckningar från gruppdiskussionerna Sammanfattning av diskussionen i Grupp 1 (Anna) Grupp 1: Räddningsverket, Sveriges kommuner och Landsting, Lst Uppsala län, Lantmäteriet, Krisberedskapsmyndigheten, SMHI, Boverket, Riksantikvarieämbetet och SLU. Vi inledde med att diskutera vilka målgrupper vi har i vårt arbete med utgångspunkten från att Klimatanpassningsportalen i dagsläget vänder sig mycket mot kommunen. KBM, SLU, RAÄ vänder sig i första hand mot länsstyrelserna och kommuner. Lantmäteriet arbetar brett mot länsstyrelser, kommun och allmänheten. Vi fortsatte att diskutera innehåll i den information som vi vill sprida med utgångspunkt från respektive myndighets verksamhet. Flera lyfte upp att deras bakgrundsinformation också läggs in i Boverkets Planeringsportal. Flera tryckte på att det ofta handlar om behov att få information om extremväder, det är utifrån detta viss klimatanpassning måste ske. Det är viktigt att information och data görs lättillgängliga. SKL diskuterade vikten av att en ensidig kunskapsportal som Klimatanpassningsportalen inte hjälper en kommun i avvägningar och jämkning av riskbilden jämfört med andra frågor. Metodutveckling önskas. Climatools resultat är viktigt att det blir användbart. SLU vill vara med och lämna info via portalen. De ser en möjlighet att utveckla och delta i arbetet. De jobbar i dag med 10 av miljökvalitetsmålen och skulle vilja använda miljöövervakningspengar i arbetet. SLU tryckte på högskolans roll att få med klimatfrågor i utbildningen. Vilka kunskaper behöver förmedlas till eleverna? RAÄ lyfter Kulturmiljöportalen och vill gärna se över möjligheterna till samarbete. De anser att det är viktigt att se över konsekvenserna för kulturmiljön, kulturarvet är berört på så många olika sätt dels av klimatförändringarna och dels av anpassningsåtgärder som genomförs. Lantmäteriet berättade om arbetet med ny höjddatabas som påbörjats. 200 miljoner kostar det under ca 7 år. Upplösning med 2,5 m grid max 0,5 m fel i höjdled.
3 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 2 (Yvonne) Grupp 2: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, SGU, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbete och SGI. Gruppen var positiv till enkät, seminariet och inbjudan. De frågor som relaterar till enkäten stämde väl överens med Markkus genomgång innan avseende målgrupper och aktiviteter. Man har redan idag klimatrelaterad information inom respektive myndighet, men har inte samlat den internt utan den finns under respektive enhets- eller ämnesområde. Samtliga inom gruppen kan redan idag tänka sig att sprida klimatrelaterad information via klimatportalen. Detta gäller framförallt granskade rapporter och artiklar samt annan granskad information som redan finns tillgänglig inom respektive organisation. Avseende att själva delta mer aktivt i myndighetsgruppen ser man personligen positivt på sådan medverkan, men frågan måste lyftas på GD-nivå inom respektive myndighet innan det kan bekräftas. (Besked om deltagande e-postas till Elisabeth Öhman) Vid ett eventuellt utökat antal medverkande myndigheter kommer det att behöva finnas mindre sektoriella grupperingar som arbetar mer aktivt tillsammans. Dessa grupper kan därmed sprida gemensamt bearbetad information via portalen och/eller andra aktiviteter i nätverket till kommuner, länsstyrelser och allmänhet eller andra gemensamma målgrupper. Viktiga frågeställningar att gå vidare med identifierades: Implementering, vägledning och tolkningar av direktiv samt koppling till det nationella arbetet, exempelvis översvämnings-, vatten- och markdirektiven. Arbetet inom nätverket bör ske i samverkan med länsstyrelserna och vice versa. Tillgänglighet av relevant data mellan myndigheter
4 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 3 (Markku) Grupp 3: Representanter av Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, SLU, Jordbruksverket, Fiskeriverket, samt Naturvårdsverket, SMHI, NVE och finska Skogs- och Jordbruksministeriet. Gruppen uttryckte sig positivt till aktiviteten (seminariet och enkäten). Det betonades att det var mycket bra att enkäten följde med inbjudan. Det gav ytterligare anledning till att fundera kring temat och även signalerade externt intresse för myndigheters arbete och initiativ inom klimatanpassningsfrågan. En del myndigheter har varit på banan sedan ett tag, medan andra har speciellt på sistone lanserat aktiviteter. I allmänhet upplever man ökat intresse och tryck för information från omvärlden och sektoriella aktörer. Det kom fram att när det gäller olika myndigheters ansvarsområden och frågor med relevans för klimatanpassning, finns det både likheter och olikheter. Detta gäller t ex vilka tidshorisont som är relevanta, dels vilket underlag som behövs. Generellt finns det ändå behov av mer underlag om såväl klimatvariabilitet som klimatförändringar. Många myndigheter behöver dessutom inte minst information om de närmaste åren och årtiondenas klimatutsikter. Det rådde en allmän syn på att vi är på väg mot adaptiv förvaltning. När klimatet förändras, är referenspunkterna mindre fasta. Snarare måste vi lära oss att använda föränderliga referenspunkter, t ex i förvaltningen av biologiska system, där det händer redan nu. Häri måste man dessutom arbeta inte bara med förväntan av kontinuerliga klimatförändringar, utan även viss ryckighet beroende av hur naturlig klimatvariabilitet och kontinuerliga klimatförändringar samspelar. Det nämndes ett exempel från Norge, där man har justerat referensperioden för vattenresurser i ljuset av de senaste årens klimat. Det har lett till förväntningar av mer vattenkraftsproduktion jämfört med tidigare klimatnormaler. Detta i sin tur påverkar beslut om infrastruktur och på energiområdet. Man har även beslutat om en ny central skredmyndighet. Det finns olika samverkansformer, nätverk och plattformar. Klimatanpassningen ligger så nära andra frågor, att den bör fasas in i operativa verksamheter och samverkan. Eftersom det ändå krävs nya underlag och nya sätt att tänka, känns en särskild samverkan med fokus på klimatanpassning ändå motiverad för att främja infösandet. Gruppdeltagarna kunde tänka sig olika sätt att samverka inom ramen av eller i anknytning av klimatanpassningsportalen. Möjligheterna omfattade deltagande som avsändare, användare eller producent av relevant information (t ex via länkar till egna rapporter och hemsidor). Gruppdeltagarna tog frågan med sig till myndigheterna för att senare återkomma efter interna diskussioner och förankringar.
5 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 4 (Elisabeth) Grupp 4: Banverket, Energimyndigheten, IVL Svenska Miljöinstitutet, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Svenska kraftnät, SLU och Naturvårdsverket. Det konstaterades att variationen var stor i gruppen avseende hur långt man kommit i arbetet med frågor som rör klimatanpassning. Några myndigheter har redan arbetat en tid med klimatanpassning, då man fått speciella regeringsuppdrag som var direkt kopplade till klimatanpassning. Medan andra myndigheter ligger i startgroparna och håller på med intern kunskapsuppbyggnad beträffande klimatfrågan generellt. Det var tydligt att målgrupperna varierar, eftersom myndigheterna har olika ansvarsområden. Målgrupperna består främst av sektoriella aktörer, vilket ställer krav på specifik information. Några myndigheter med snarliga sektoriella målgrupper diskuterade möjligheten att samordna sin information kring vissa specifika underlag. Vikten av forskning kring klimatanpassning nämndes och att det är angeläget att informationen angående forskningsresultaten presenteras på ett lättillgängligt sätt. Avslutningsvis konstaterades att det finns ett stort behov av information kring klimatanpassning och att samordningen är viktig, även om vissa myndigheter har sina specifika målgrupper. Webben ansågs vara en bra kanal för informationsspridningen och de flesta var positiva till att på något sätt koppla relevant information till klimatanpassningsportalen, framförallt genom att länka till den egna hemsidan. Förslag framfördes även om att man skulle kunna ha olika teman på anpassningsportalen för att på så sätt anpassa informationen till olika målgrupper. Vad gäller frågan om att arbeta mer aktivt i myndighetsnätverket ville man ta hem frågan och diskutera det vidare på respektive myndighet.
Klimatanpassning är angeläget
Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.
Läs merKlimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Seminarium 2C: Så tar myndigheternas planer arbetet till nästa nivå (och hur vi samarbetar över sektorsgränser) Kerstin Grönman, Miljö- och energidepartementet
Läs merLänsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm
Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussioner och sammanställning av svar på skriftliga svar på frågor om anpassningsaktiviteter
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Läs merMyndighetsnätverket för Klimatanpassning
Myndighetsnätverket för Klimatanpassning Verksamhetsbeskrivning Fastställd: jan 2017 Reviderad: -- 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 SYFTET MED MYNDIGHETSNÄTVERK FÖR KLIMATANPASSNING 3 2.1 MEDVERKANDE
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merKlimatrisker och krisberedskap. Välkomna!
Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merKlimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Läs merKlimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012
Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen
Läs merLotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Läs merRedovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.
Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för
Läs merVerksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27
Läs merMiljöbalksdagarna 2013
Miljöbalksdagarna 2013 Monika Magnusson - Naturvårdsverket Camilla Zetterberg - Kemikalieinspektionen Ann Lundström Havs- och vattenmyndigheten Helena Olsson - Jordbruksverket Agneta Holmström - Socialstyrelsen
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs mer1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Läs merVattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?
Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig
Läs merRemiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
Remiss 2017-06-07 M2017/01407/Kl Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Remissinstanser 1 Översiktsplanutredningen
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merLivsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Läs merVerksamhetsberättelse 2014 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Verksamhetsberättelse 2014 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har under 2014 fortsatt etablerats i sin roll att verka som en nod och samla kunskap
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merNy mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt
Läs merBeredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet
PROCESSBESKRIVNING 1(7) Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet (MMR) 1. Sammanfattning Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad som ska gälla för länsstyrelsernas medverkan
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?
Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva
Läs merHot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna
Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens
Läs merDnr M2016/01073/R
Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;
Läs merOm tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden Redovisning av enkätstudie Nätverket Renare Mark, Vårmötet 2015 Helena Helgesson, SGI På säker grund för hållbar utveckling SGI:s enkäter vad &
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merSlutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan
Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan Sophie Werkö 2018-12-04 Rådet för styrning med kunskap är: Metod Två parallella grupper som samordnas Viss avspegling Externa aktörer Medverkande brukarorganisationer:
Läs merSlutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merH:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser
H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget
Läs merBilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020
1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund
Läs merREMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket
REMM resfria möten Ekotransport 160427 Per Schillander Trafikverket Resfria möten Alla reser Förankring Policy Åtgärder Uppföljning hur som RM helst 2 2016-04-27 REMM resfria möten i myndigheter Vision:
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merHarmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI
1 Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning 2015 Kartdagar, Gävle 27 apr 2016 Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI 0709-730129 Vad arbetar SGI med? Surte 1950, 1 död, 300 hemlösa, 30 skadade
Läs merVerksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsberättelse 2009 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27 Åke Svensson, 010-240 52 87 Janet Edwards, 010-240 51 08 Dokumentet
Läs merRoll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Läs merÅterrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige
Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Sammanfattning Riksantikvarieämbetets förslag i sammanfattning:
Läs merInternationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)
Regeringsbeslut I:6 2011-10-13 U2011/5668/IS Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Regeringens beslut
Läs merInnehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor
Innehåll Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Om uppdraget Skatteverket har ett regeringsuppdrag att följa upp statliga myndigheters anslutning
Läs merSTRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING
STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING Webbinarium 2018-09-20 Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-08 1 Välkommen till webbinarium där förvaltningsgruppen presenterar
Läs mer2012-08-17 M2012/2031/R
Remiss 2012-08-17 M2012/2031/R Miljödepartementet Promemoria Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Remissinstanser: 1. Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen 2. Förvaltningsrätten
Läs merOm tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden
Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden Redovisning av enkätstudie Nätverket Renare Mark, Vårmötet 2015 Helena Helgesson, SGI På säker grund för hållbar utveckling SGI:s enkäter vad &
Läs mer2012-10-05 M2012/2031/R
Remiss 2012-10-05 M2012/2031/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Leo Jager Telefon 08-405 12 20 leocard.jager@environment.ministry.se Promemoria Följdändringar med anledning av ändringar i 6 kap. miljöbalken
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merSektorsansvaret på webben
Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)
Läs merRemiss av promemoria om Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Remiss 2017-11-14 M2017/02785/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Linn Åkesson 08-405 84 59 Remiss av promemoria om Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merPresentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag
Presentationen Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag Hur har vi jobbat? 2015-12-21 En öppen utredning Besökt samtliga län 21 länsstyrelser
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merVaria 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Läs merGeodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2017-04-24 Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering Ansvarig tjänsteman: GIS-strateg 2 Inledning Bakgrund Geografiska
Läs merBilaga 2. Uppdraget fas 2
Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merAvdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL
Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet
Läs merYttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merFÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION
FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,
Läs merRegeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Läs merRegulation on adaptation to climate change reducing vulnerability in society. Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Regulation on adaptation to climate change reducing vulnerability in society Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning asa.sjostrom@smhi.se The effects of climate change Climate change
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merRemissvar på klimatutredningens betänkande
1 (5) Hållbarhetsingenjör klimatanpassning Geraldine Thiere 0431-468994 geraldine.thiere@engelholm.se Kommunstyrelsen Remissvar på klimatutredningens betänkande Bakgrund Kommunens svar samordnades internt
Läs merPROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information
PROJEKTiL 1(7) Halvtidsrapport Samlad fastighetsspecifik information Ett gemensamt projekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län samt Skogsstyrelsen.
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2018 och uppföljning av 2017 års plan för tillsynsvägledning Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merLarm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära
Läs merNationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009
Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merHandlingsplan för hållbart markbyggande
Handlingsplan för hållbart markbyggande för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggandet Foto: Leif Johansson / Scandinav bildbyrå Upplägg av presentationen SGI:s uppdrag för klimatanpassning
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merAktuellt från SKL. Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson
Aktuellt från SKL Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson Bra vatten både idag och i morgon Rent vatten ingen självklarhet Säkert vatten viktigt för alla Kommunen ett komplext ansvar
Läs merKlimatanpassning Sverige 2017 Den nationella konferensen om lösningar, strategier och finansiering.
Klimatanpassning Sverige 2017 Den nationella konferensen om lösningar, strategier och finansiering. Den nationella konferensen Klimatanpassning Sverige har genomförts varje år sedan 2011. Det är den centrala
Läs merEfter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.
En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan 26 januari 2017 Annika Engström, projektledare Efter detta pass Måste man samverkan med andra? Var kan jag läsa mer kring statistik? Jag hinner inte
Läs merMSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Läs merArbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland
Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merVem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden
Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden CJ Carlbom (Inventeringssamordning) Klas Köhler (Lst tillsynssamordnare förorenade områden) Karin Olsson (Lst samordnare
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y DELREDOVISNING 2017-10-27 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merSammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling
Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat
Läs mer