Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

Transkript

1 Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

2 Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin Aktuella frågor i Geodatarådet Vad behöver vi som är användare av geodata inom universitets- och kultursektorn vad kan vi bidra med?

3 Presentation Håkan Olsson, - Landskapsarkitekt studier i data, kulturgeografi mm - Rymdbolaget Forskarstudier vid SLU, Umeå - Prof i skoglig fjärranalys vid SLU nu - Vetenskapsrådet RFI - Geodatarådet från juli 2015 SLU s grupp för skoglig fjärranalys

4 Vi använder många plattformar och sensorer då vi forskar om fjärranalys av skog

5 Geodatarådets sammansättning (se även Representerade myndigheter: Lantmäteriet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Naturvårdsverket Sjöfartsverket Statistiska centralbyrån, SCB Sveriges geologiska undersökning, SGU Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Trafikverket Skogsstyrelsen Personer utsedda av regeringen som representanter för bredare samhälssektorer: Ann-Sofie Eriksson Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Bengt Falemo Länsstyrelsen i Värmland (representerar länsstyrelserna) Anna Bertilsson Malmö stad (representerar kommunerna) Håkan Olsson SLU (representerar universitetssektorn efter rekommendation från SUHF)

6 Hur fungerar Geodatarådet? - Ett forum för samordning av geodatafrågor - Leds av Lantmäteriets generaldirektör - 13 självständiga myndigheter - Ingen egen budget jämför forskningsråden - Förr mycket om Inspire - Nu mer om framtida gemensamma basdata etc

7 Geodatarådet ger råd i frågor som rör Lantmäteriets samordningsroll för geodata, Geodatarådet ska: Medverka i arbetet med en nationell geodatastrategi för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet Behandla frågor av principiellt och gemensamt nationellt intresse inom geodataområdet Bidra till utvecklingen av den nationella och internationella infrastrukturen inom geodataområdet genom att exempelvis stödja tillämpningen av standarder Medverka till ökad samordning mellan berörda myndigheter i frågor om informationsutveckling och tillhandahållande av information Medverka till samordningen av infrastrukturen för utbyte och tillgång till geodata

8 Finns på: under flikarna Dokumentsamling och därefter under Styrning och uppföljning

9 Mål i Geodatstrategin Mål 1-3, geodata är: 1) Öppna (5 punkter) 2) Användbara (5 punkter) 3) Tillgängliga (9 punkter) Mål 4 Samverkan är välutvecklad (10 punkter) Summa: 29 punkter

10 Mål 4, sidan 19 Berörda myndigheter utvecklar dialogen och samverkan genom att: 4c Ta fram sektorsvisa fördjupningar för h) Data för forskning, utbildning och kulturverksamhet 4i Tillsammans med universitet och högskolor, forskningsråd och andra berörda myndigheter verka för en adekvat långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet. Inledningsvis görs detta genom att kartlägga befintliga utbildningar och forskningsfinansiering inom området.

11 Exempel på positiv utveckling där personer i Geodatarådet varit centrala: Fria Geodata för FUK-sektorn och etablering av GET-systemet Ny nationell omdrevslaserskanning från 2018

12 Nya laserskanningen Start 2018, när regeringen beslutat

13 Geodatarådets handlingsplan för Fem fokusområden (1) Användarbehov och samhällsnytta (2) Öppenhet och säkerhet (3) Standardisering av grunddata (4) Nationell samverkan i geodatainsamling (5) Nationell plattform för geodataaccess Utveckla metoderna för analys av användarbehov och kartlägg behoven inom prioriterade områden med fokus på nyttorealiseringen inom respektive område Vidareutveckla beslutsunderlagen för öppna och avgiftsfria geodata, förbättra informationssäkerheten och öka redundansen vad avser leveransförmågan Ta fram en mall för specifikationer, planer för specifikationsarbete och implementering, gränssnitt geodata - BIM samt kravställning för bevarande/e-arkiv Ta fram ett koncept för samverkan kring datainsamling och datalagring som på kort och lång sikt kan försörja den nationella plattformen med data Ta fram en förmedlingslösning för geodata där maskingränssnitt från olika dataleverantörer görs samlat tillgängliga för implementering i processer och verksamhetssystem Finns också på: under flikarna Dokumentsamling och därefter under Styrning och uppföljning

14 (5) Nationell plattform för geodataaccess Nyttorealisering Nationell plattform för geodataaccess Konsumenter Offentliga och privata aktörer som har behov av samlad åtkomst till information för att utföra uppgifter i en viktig samhällsfunktion/-process Samordnare av samhällsprocess Sektorsoptimering Definierade samhällsutmaningar Sektorsportaler Åtkomst Datainfrastruktur Anslutning Samordnare av datainfrastruktur Infrastrukturoptimering Myndighet som ansvarar för att en viktig funktion, process eller sektor i samhället fungerar effektivt Leverantörer - Producenter - Datavärdar Offentliga och privata dataproducenter och datavärdar som har ett ansvar att tillgängliggöra information i samhället Myndighet som ansvarar för att en nationell informationsinfrastruktur fungerar effektivt för de funktioner, processer och sektorer i samhället som behöver informationen

15 Bland rapporterna som togs fram under 2017 märks: - Nationella basdata från stat och kommun - Nationell baskartetjänst Finns också på: under flikarna; Dokumentsamling och därefter under Styrning och uppföljning

16 Nationella basdata enligt rapporten från 2017: - Bild (LM, Kommuner) - Höjd och djup (LM, SjV, TrV) - Geodetisk infrastruktur (LM) - Adress (LM) - Markdetaljer (LM, Kommuner) - Vatten (LM, SGU) - Transportnät (TrV, LM, SjöV, LFV) - Markanvändning och Marktäcke (LM, SNV, Kommuner) - Byggnad (LM) - Planer/bestämmelser (LM) - Fastighetsindelning (LM) - Ortnamn (LM) - Administrativ indelning (LM, SjöV, SCB) - Geologi (SGU, SGI, TrV) - Tekniska försörjningssysem (Ledningsägare) Krititerier: - Används brett I samhället - Informationsägare med tydligt informationsansvar - Metadata enligt SIS - Geodataspecifikation enligt svensk Geoprocess - Samverkansspecifikation enligt svensk Geoprocess - Utbytesformat, kommunikationsprotokoll och webtjänser finns Helst öppna data!

17 Vilka frågor vill och behöver vi driva från universitets ochkultursektorn? - Ytterligare dataskikt? - Datakvalitet? - Tidsdimensionen, kommer historiska data att finnas lättillgängligt? - GET systemets framtid? - Forskningsfinansiering? - Utbildningsfrågor? - Annat? Vilka är villiga att medverka i detta?

18 Tack! Frågor, och gärna diskussion, vad bör vi arbeta vidare med? Håkan Olsson