Bakgrund i lagändringar

Transkript

1

2 Bakgrund i lagändringar Lagändringar infördes 2009/2010 syftet var bland annat att underlätta för viss byggnation i strandnära läge, men också att skärpa och tydliggöra. Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde ikraft 2009 och 2010, med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter (Budgetpropositionen 2012)

3 Strandskyddsreglernas framväxt 18-/ Friluftsliv Strandlagen Växter o djur Generellt strandskydd LIS, små vatten

4 Frågan om strandskyddet aktuell under årtionden Fritidsutredningens betänkande 1940 Byggnadslag 1947 (utpekade områden med byggförbud) 1950 mindre ändringar 1952 prop. Strandlagen 1952 (utpekade områden med tillståndsplikt för bebyggelse) 1974 prop. Generellt strandskydd 1975 (generellt byggförbud) 1993 prop. Allemansrätten in i regeringsformen 1994 prop. Biologiska värden det andra syftet i strandskyddet 1998 prop. Strandskyddet blir 1999 en del av miljöbalken Naturvårdsverket utredning 2002 om strandskyddsreglernas tillämpning 2009 prop. LIS och 6 utpekade särskilda skäl 2011 prop. Mindre justering av geografisk begränsning av LIS 2014 prop. Små sjöar och vattendrag

5 Uppdraget till Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen utsågs i april 2013 och fick i uppdrag att: utföra och samordna en informations- och kompetensinsats kring tillämpningen av de befintliga strandskyddsreglerna Utgöra en arena för erfarenhetsutbyte och dialog Uppdrag slutförs december 2015

6

7 Mål Stärkt kompetens för att tillämpa strandskyddsreglerna Nationellt harmoniserad tillämpning av strandskyddsreglerna Effektivare tillämpning av strandskyddsreglerna i samhällsplanerings- och byggprocessen Underlättat för tillväxt och attraktivt boende på landsbygden Ökad legitimitet för tillämpningen av strandskyddsreglerna

8 De fyra arbetsgrupperna Varsitt fokusområde: - Tillväxt - Tillsyn - Tillämpning - Öppna data Består av representanter från kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter Tar fram förslag till kompetensstöd, verktyg, rekommendationer m m Kompletteras av referenspersoner för kvalitetssäkring

9 Strandsskyddsdelegationens arbetsplan 2015 Spridning och exit Tillgängliggörande och framtagande av SOU och strategi för exit 2014 Produktion och dialog Utbildningar och verktyg tas fram, dialoger genomförs 2013 Etablering av arena för samverkan Organisation sätts och kartläggningar/analys inleds

10 Stöd och verktyg tas fram

11 Antal åtgärder som fått dispens Åtgärder Upphävda

12 LIS-dispenser LIS Upphävda

13 Planering med LIS-planer Totalt 114 områden 30 under framtagande 2014 antogs 29 stycken 2013 antogs 36 stycken antogs 49 stycken

14 Några synpunkter från debatten Reglerna saknar legitimitet och är ett intrång i äganderätten! Det blev inte som riksdag och regering ville! LIS räcker inte för utveckling på landsbygden! Den regionala differentieringen fungerar inte ändamålsenligt och är inte rättssäker! Tillämpningen är godtycklig och krånglig! Det finns ingen samsyn kring strandskyddsreglerna Det går inte att skaffa sig en överblick över vart strandskyddet råder och varför en får dispens och inte en annan

15 Händelser under uppdragstiden Boverket och naturvårdsverket gör översyn (2013) Lagändring rörande små sjöar och vattendrag (2014) Länsstyrelsen gör översyn och beslutar om utvidgat skydd ( ) Naturvårdsverkets sammanställning (1 juni 2015) Regeringen hanterar överklaganden ( ) Stöd för planeringsinsatser inför LIS fasas ut (2015)

16 Delegationen lämnar betänkande den 17 december 2015 Avrapportering av förlopp och produktion Exitstrategi: Hur resultat och strukturkapital tas till vara Strandskyddsdelegationens erfarenheter och reflektioner

17

18 Erfarenheter och reflektioner Strandskyddsreglerna och dess tillämpning: a) - Vad funkar bra? b) - Vad kan bli bättre? Planer om utveckling: a) - Vad är aktuellt? b) - Hur spelar strandskyddet och LIS in? c) - Vilka aktörer måste samverka?