Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden."

Transkript

1 PM 1(11) Datum Diarienummer /2012 Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. Sammanfattning År 2006 uppmärksammade Boverket regeringen på ett antal väsentliga problem och svårigheter när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om riksintresse beträffande både 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket menade att oklarheterna inte bara är många utan också grundläggande. Hela regelkomplexet för statligt inflytande på markanvändningen genom riksintressen, borde enligt Boverket, ses över i ett sammanhang. I juni 2007 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att, förutom frågan om ändrad instansordning för vissa mål och ärenden, även utreda behovet av författningsändringar i fråga om riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken m.fl. frågor. I april 2009 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar (SOU 2009:45). Någon proposition i frågan är, såvitt Boverket känner till, inte aktuell och Boverkets grundläggande synpunkter på riksintressesystemet kvartstår. Boverket anser således att riksintressesystemet bör ses över. Boverket har efter hand även kunnat notera att tillämpningen av riksintressebestämmelserna i flera avseenden inte är förenlig med bestämmelsernas innehåll och syftet bakom, vilket ytterligare stärkt Boverkets uppfattning från år Uppdraget Boverket ska redovisa de åtgärder som verket vidtagit vad gäller uppsikten över hushållningen med de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Redovisningen ska även innehålla följande: De åtgärder som Boverket vidtagit som ett led i verkets ansvar för den allmänna uppsikten över hushållningen med mark- och vattenområden. Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: Fax: E-post: Webbplats:

2 2(11) De åtgärder som Boverket vidtagit i syfte att samordna de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken. I vad mån Boverket agerat som samrådspart inför myndigheternas uppgiftslämnande till länsstyrelserna om sådana områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. De erfarenheter som vunnits om tillämpningen av bestämmelserna om hushållningen med mark- och vattenområden till följd av verkets uppsiktsroll samt de effekter och andra konsekvenser som verkets åtgärder medfört. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj Allmänt om Boverkets initiativ beträffande riksintressesystemet I januari 2006 redovisade Boverket rapporten Vad händer med kusten erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden till regeringen. Rapporteringen innehöll bl.a. en redovisning av hur de riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken som finns i kustområdena beaktats i kommunernas översiktsplaner. Boverkets mening var att det behövdes en genomgripande översyn av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Detta gällde såväl bestämmelsernas aktualitet som deras innehåll och omfattning. Samma år, december 2006, uppmärksammade Boverket regeringen återigen på ett antal väsentliga problem och svårigheter när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om riksintresse. Boverket menade att oklarheterna inte bara är många utan också grundläggande. Hela regelkomplexet för statligt inflytande på markanvändningen genom riksintressen, borde ses över i ett sammanhang (Dnr /2006). Regeringen beslutade i juni 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå de organisations- och författningsändringar som behövs för en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. I ett tilläggsdirektiv i december 2007 vidgades uppdraget till att omfatta bl.a. behovet av författningsändringar i fråga om riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken m.fl. frågor. I april 2009 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar (SOU 2009:45). I november 2009 översändes betänkandet på remiss. Boverket angav i sitt yttrande över förslaget att det sätt som utredningen tagit sig an uppdraget varken fått det djup eller den bredd som är nödvändig för att de frågeställningar som anges i utredningsuppdraget ska kunna besvaras. Därmed har inte heller de frågor som Boverket pekat på i sin återrapportering blivit utredda i den omfattning som är nödvändigt för att samlat kunna överväga riksintressebestämmelserna (Dnr /2009).

3 3(11) Någon proposition i frågan är, såvitt Boverket känner till, inte aktuell och Boverkets grundläggande synpunkter på riksintressesystemet i ovan nämnda rapporteringar från 2006 kvartstår. Boverket anser således att riksintressesystemet bör ses över Förslag och förväntningar från länsstyrelser och Sverige Kommuner och Landsting Länsstyrelserna har, i en redovisning till regeringen (uppdrag 49 enligt regleringsbrevet för 2011), bl.a. pekat på behovet av en, för Boverket, länsstyrelser och centrala myndigheter, gemensam strategi för arbetet med en översyn och uppdatering av riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att staten tar krafttag beträffande riksintressen. Om inte problemen åtgärdas anser SKL att systemet med områden av riksintresse bör läggas ner. Boverkets uppsiktsansvar De statliga myndigheternas uppsiktsansvar för 3 respektive 4 kap. miljöbalken anges i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Boverket har ansvar för uppsikt över bestämmelserna i 4 kap. och ett allmänt uppsiktsansvar över bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Uppsikt över ingripanden enligt 11 kap. plan- och bygglagen Boverket har i första hand följt hur riksintressena hanterats i plan- och bygglagen, främst genom länsstyrelsernas ingripande enligt 11 kap. PBL (12 kap. enligt gamla PBL). Boverkets erfarenheter har, sedan några år tillbaka, sammanställts i en årlig uppsiktsrapport till regeringen. Under 2011 antogs detaljplaner. Av dessa prövade länsstyrelserna 25 detaljplaner utifrån PBL:s prövningsgrunder. Frågan om huruvida riksintressen har tillgodosetts är en av dessa grunder. Av dessa 25 planer har 11 upphävts helt eller delvis. Det är alltså en liten andel av det totala antalet antagna detaljplaner som länsstyrelserna upphäver inom ramen för kontroll/tillsyn. Denna trend har Boverket noterat under flera år. En av orsakerna kan vara att den dialog mellan länsstyrelsen och kommunen som plan- och bygglagen förutsätter har fungerat väl. Uppsikt över tillämpningen enligt plan- och bygglagen och övriga lagar Som underlag för den nu aktuella återrapporteringen, har Boverket även låtit genomföra en analys av hur riksintressesystemet hanterats vid domstolsbeslut från kammarrätten, regeringsrätten, mark- och miljödomstolar samt miljööverdomstolen. Analysen omfattar beslut för perioden 2009 till mars 2012 och avser bygglov utanför detaljplan, vägar och täkter samt vindkraft. Erfarenheterna från denna analys och Boverkets egna reflektioner redovisas nedan under rubriken Erfarenheter från tillämpningen av riksintressebestämmelserna i beslut.

4 4(11) Boverkets ansvar att samordna statliga myndigheters arbete med kunskapsunderlag Boverkets ansvar att samordna statliga myndigheters arbete med kunskapsunderlag har under åren tagit sig uttryck på följande sätt: Att i dialog med berörda centrala myndigheter utveckla kriterier som underlag för att ange riksintressen. Att medverka i de centrala myndigheternas arbete med vägledningar, seminarier mm. Boverket har årligen anordnat ett möte med berörda centrala myndigheter för dialog kring myndigheternas kunskapsläge och gemensamma frågor som rör den fysiska planeringen. Hösten 2011 gjorde Boverket en genomgång av de centrala myndigheternas förordningar med avseende på riksintresseansvar enligt hushållningsförordningen. Vidare undersöktes hur länsstyrelserna och de centrala myndigheterna tillhandahåller underlag, i vilken form detta sker och vilken aktualisering det är i det material man tillhandahåller. Boverkets generaldirektör Janna Valik inbjöd de berörda centrala myndigheternas generaldirektörer, representanter för länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet till ett möte den 19 januari Syftet var att lyfta aktuella frågor inom riksintressesystemet. Formerna för det fortsatta samarbetet är nu föremål för dialog mellan Boverket, berörda centrala myndigheter och länsstyrelserna. Närmare om dialogen med centrala myndigheter Att utveckla kriterier som underlag för att ange riksintressen är en grundläggande uppgift för de centrala myndigheternas arbete med riksintressen. Boverket medverkar i detta arbete, som oftast handlar om specifika kriterier för varje verksamhet. Boverket har under de senaste åren fört dialog med främst följande myndigheter. Dialog med Trafikverket och före 2010 med de fyra trafikverken. Boverket var under lång tid sammankallande i Boverkets Trafikverksgrupp, som varit ett kontaktorgan för att samordna samarbetet beträffande gränssnittet mot trafikverkens verksamhet och planering enligt PBL och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Numera kallar Trafikverket till dessa överläggningar. Dialogen har handlat om kriterier för luftfartens, järnvägens, vägarnas och sjöfartens riksintressen. Den har också handlat om riktlinjer för preciseringar och redovisningar beträffande enskilda hamnar och flygplatser av riksintresse. Gemensam information om riksintressena presenterades på Transportforum I anslutning till senaste åtgärdsplaneringen genomfördes i samråd med Boverket en samlad trafikslagsövergripande redovisning av samtliga riksintressen för kommunikationer inom transportinfrastrukturområdet, beslutad av Trafikverket Ytterligare arbete med samordning av utpekandekriterier

5 5(11) och en samlad omprövning av riksintressena pågår under 2012 i nära kontakt med Boverket(3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Riksantikvarieämbetet angående en kommande handbok/vägledning för hantering av riksintressen för kulturmiljövården. Dialog med Sveriges geologiska undersökning (SGU) angående behovet av en översyn av kriterier och urval av riksintressen för fyndigheter av ämnen och material (3 kap. 7 miljöbalken). Boverket yttrar sig dessutom över SGU:s förslag till detaljavgränsningar av redan utpekade områden och under senare år utpekande av nya riksintresse. Dialog med Naturvårdsverket/Havs- och vattenmyndigheten angående utpekande av områden av riksintresse för vattenförsörjning (3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Tillväxtverket (tidigare NUTEK) angående uppdatering av befintliga och aktualisering av nya riksintressen för industriproduktion (3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Energimyndigheten angående översyn av i första hand vindbruk på land samt kriterier och förslag till utpekande av vindbruk till havs men även frågor angående energidistribution (3 kap. 8 miljöbalken). Boverket har även, på inbjudan från Kungliga Djurgårdens förvaltning medverkat i dialog om Nationalstadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården. Kompetensutveckling för länsstyrelserna och statliga centrala myndigheter Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008 och 2009 Boverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genomföra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en bättre tillämpning av plan- och bygglagstiftningen. Insatserna riktade sig till länsstyrelserna och berörda centrala myndigheter. Syftet med seminarierna Lyft blicken! Se sammanhangen! var att nå en bred målgrupp och på så sätt lägga grunden för fortsatta mer fördjupande kompetenshöjande insatser. Seminarierna Statliga intressen och hållbar utveckling hade som syfte att lyfta länsstyrelsernas samordnande- och tillsynsroll (i detta fall avses ingripandegrunderna). Även uppgiften att agera i tidigt skede som rådgivare och kunskapsförmedlare/-försörjare lyftes fram i Boverkets kompendium från år 2009 Statliga intressen och hållbar utveckling (Dnr /2009). Erfarenheter om kunskapsförsörjningen En generell iakttagelse som Boverket kunnat konstatera under åren är att riksintressesystemet har en tendens att växa. Dels därför att nya frågor genererar nya riksintressen, dels därför att myndigheterna i förebyggande syfte föreslår nya riksintressen för att komma på jämbördig dialog med ett motstående

6 6(11) intresse. Nedan följer några ytterligare iakttagelser som Boverket gjort de senaste åren. De flesta myndigheternas ansvar för kunskapsförsörjning av riksintressen, anges enbart i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Endast tre myndigheter Försvarsmakten, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket, har även detta ansvar inskrivet i sina myndighetsinstruktioner, vilket stärker myndighetsansvaret. Det är dels en fråga om tydlighet med det är också ett ansvar som kräver ekonomiska och personella insatser på myndigheten. Det saknas ett uttalat krav på kontinuitet i översynen av de centrala myndigheternas kunskapsunderlag, vilket påtalats av såväl länsstyrelser som kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting. Boverket har erfarit att samma kunskap om riksintressen måste finnas såväl hos länsstyrelsen som hos den aktuella centrala myndigheten. Erfarenheter från tillämpningen av riksintressebestämmelserna i beslut Boverket har under åren tagit del av olika beslut från domstolar och andra myndigheter och därigenom fått indikationer på att tillämpningen av riksintressebestämmelserna i flera avseenden inte är förenlig med bestämmelsernas innehåll och syftet bakom dem. Boverket har för perioden , låtit göra en genomgång av vissa prövningar, i första hand domstolsavgöranden men också av regeringsbeslut. Konsult Peggy Lermans rapport (bifogas detta PM). Iakttagelserna i rapporten stödjer Boverkets egna iakttagelser. Nedan görs en sammanfattande genomgång av några av iakttagelserna. Iakttagelser beträffande underlaget för prövningarna För att de allmänt hållna bestämmelserna om riksintressen ska kunna tillämpas måste de prövande myndigheterna ha tillgång till kunskap om berörda områden. Det måste alltså finnas information om vad det är för omständigheter vilka värden som finns som gör ett område riksintressant. Oklar redovisning av underlag (fakta) För att tydligt visa en korrekt bedömning bör myndigheten ange och relatera till relevanta värden och till det underlag som finns. Enligt konsultrapporten saknas det ofta redovisningar av faktiska omständigheter. Det anges varken vad som gör ett område intressant eller varför detta gör området intressant för Sverige. Avsaknaden av nödvändig fakta gör att de sakliga bedömningarna i realiteten inte blir möjliga att göra. Översiktsplanen som beslutsunderlag Tanken bakom riksintressebestämmelserna är att kommunernas översiktsplaner ska vara det grundläggande beslutsunderlaget (6 kap. 19 miljöbalken och 5 hushållningsförordningen). Enligt konsultrapporten har, i de fall som gåtts igenom, översiktsplanen berörts i ungefär hälften av fallen av någon aktör.

7 7(11) I vissa fall har det varit av enskilda. Det framgår inte i vilken omfattning de beslutande myndigheterna relaterat till översiktsplanens riksintressebedömningar. Det är dock tydligt att översiktsplanen inte ens i hälften av fallen använts på det sätt som förutsatts i regelverket. Det saknas insikt i att riksintressebedömningar bara är uttryck för anspråk Områden av riksintresse ska normalt pekas ut i en process som består av olika moment. Processen är indelad i två steg. Först förs en dialog mellan berörda centrala myndigheter och länsstyrelen. Därefter för länsstyrelsen, som företrädare för staten, en dialog med kommunerna och denna dialog görs i den kommunala översiktsplaneringen. Men något rättskraftigt beslut, som kan överklagas, fattas inte under denna process. I stället handlar det hela tiden om anspråk, som måste vara väl underbyggda. Det betyder att det vid senare rättsverkande prövningar inte finns något absolut krav på att följa tidigare bedömningar. Det är inte heller en nödvändig förutsättning för att ett riksintresse ska kunna göras gällande att processen har genomförts. Vid varje rättsverkande prövning måste den prövande myndigheten ta ställning till om berörda områden faktiskt ska anses vara av riksintresse eller inte. Detta är ett förhållande som inte tycks vara tydligt för de beslutande myndigheterna. Tidigare bedömningar, framför allt centrala myndigheters utpekanden, tas oftast för givna och anspråk som dyker upp först under prövningsprocessen avfärdas helt. Den prövande myndigheten har alltså inte insikt om att det finns ett utrymme att göra en egen bedömning utifrån relevant underlag. De olika bedömningarna under utpekandeprocessen kan inte överklagas. Om den myndighet som senare fattar rättsverkande beslut inte inser att det finns ett utrymme för myndigheten att också pröva om ett område faktiskt är av riksintresse, kommer tidigare bedömningar att i realiteten få någon form av faktisk rättskraft. Att ett område bedöms vara av riksintresse kan ha avgörande betydelse för senare prövningar om ändrad markanvändning. En tillämpning som i praktiken ger riksintressebedömningar en form av rättskraft vid senare prövningar gör hela systemet rättsosäkert. Iakttagelser beträffande den sakliga bedömningen Samlade avvägningar Riksintressebestämmelserna är till sin karaktär en form av stoppbestämmelser. Förenklat uttryckt ska områden som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas värden. Effekten påtaglig skada är därmed ett hinder mot att tillåta en åtgärd. Detta betyder att det vid olika tillståndsprövningar bör göras tydligt om de prövade åtgärderna leder till påtaglig skada på något riksintresse eller inte. Det är egentligen endast i dessa situationer bestämmelserna om riksintresse aktualiseras.

8 8(11) Som framgår av konsultrapporten är tydliga påtaglig skada bedömningar mycket sällsynta. I stället görs samlade bedömningar och avvägningar mellan olika berörda intressen, även om något av intressena är av riksintresse. Detta gäller både mellan riksintressen å ena sidan och andra allmänna intressen å den andra sidan och mellan riksintressen och enskilda intressen. En tillämpning som innebär samlade bedömningar kan leda till att riksintressena inte beaktas tillräckligt men också till att det ställs längre gående krav på hänsyn till områden av riksintresse än vad som följer av de aktuella bestämmelserna. Proportionalitetsprincipen En särskild form av hänsyn till enskilda intressen gäller tillämpningen av den s.k. proportionalitetsprincipen. Denna princip aktualiserades under 1996 bl.a. i ett rättsprövningsärende angående dispens från strandskydd och har sedan kommit att i varierad omfattning åberopas vid olika prövningar. Tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid bedömningen av påverkan på riksintressen har lett till att den prövande myndigheten först gör en bedömning av åtgärdens påverkan på berörda riksintressen enligt riksintressebestämmelserna. När denna prövning är avslutat görs en proportionalitetsbedömning, dvs. en bedömning av om den nytta som uppnås för det allmänna väger tyngre än den uppoffring som uppkommer för den enskilde. Hänsynen till områden av riksintresse skiljer sig dock påtagligt från prövningar av strandskyddsdispenser. Strandskydd innebär ett generellt förbud mot att vidta åtgärder, vilket kan motivera en proportionalitetsbedömning. Möjligheten till proportionalitetsbedömning vid bl.a. strandskyddsprövningar har dock efter 1996 begränsats genom uttrycklig lagreglering. När det gäller påverkan på riksintressen är det först när skadan blir så stor att den leder till påtaglig skada på riksintresset som riksintressebestämmelserna hindrar ett enskilt intresse. Vid en sådan skadenivå finns det, med en korrekt tillämpning av riksintressebestämmelserna, inte utrymme för någon ytterligare proportionalitetsbedömning. En tillämpning av proportionalitetsprincipen kan leda till att riksintressena inte får den hänsyn som är lagstadgad. Tillämpningen av 3 kap.10 miljöbalken I 3 kap. 10 miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar vilket riksintresse som ska få företräde om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål. Uttrycket oförenliga ändamål innebär att hävdandet av ett riksintresse leder till påtaglig skada på ett annat riksintresse. Denna innebörd av begreppet kommer till uttryck i de tidigare förarbetena och det finns också flera avgöranden där denna tillämpning är tydlig. Det är alltså bara i denna situation som den aktuella paragrafen ska tillämpas. Trots detta har en tillämpning brett ut sig som innebär att 3 kap. 10 miljöbalken tillämpas i alla situationer när olika riksintressen berörs. Så snart olika

9 9(11) riksintressen berörs och dessa påverkar varandra negativt görs en samlad bedömning med tillämpning av den aktuella bestämmelsen. Det är först när påtaglig skada uppkommer på något riksintresse som kraven på hänsyn i 3 kap. miljöbalken till olika riksintressen över huvud taget kan aktualiseras. Detta gäller också när olika riksintressen står emot varandra. Att alltid göra en samlad avvägning så snart olika motstående riksintressen berörs av en prövning leder till att riksintressena inte visas den hänsyn som är syftet med bestämmelserna. Kompensationstänkande Bestämmelserna om riksintresse gäller områden (mark- och vattenområden). Det handlar om områden som innehåller särskilda värden som i olika avseenden är unika för landet. De olika unika värdena är därmed nödvändigt sammankopplade med sina områden. När bestämmelserna om riksintresse tillämpas betyder det att det är påverkan på områdenas värden som ska bedömas och som inte får påtagligt skadas. I tillämpningen finns det dock exempel där till och med en utplåning av ett värde har tillåtits, eftersom ett motsvarande värde har återskapats inom något annat område. Den prövande myndigheten har alltså infört en möjlighet till kompensationsåtgärder för att på så sätt kunna tillåta påtaglig skada. En möjlighet att kräva kompensationsåtgärder som villkor finns vid andra typer av prövningar, t.ex. prövningar där hänsyn till miljökvalitetsnormer aktualiseras, men lagstöd saknas för att kunna tillämpa ett kompensationstänkande vid prövning av påtaglig skada på områden av riksintresse. Ett accepterande av kompensationsåtgärder leder till att områden som bedömts innehålla unika värden inte visas den hänsyn som lagstiftaren avsett. Tillämpningen av 3 kap. 1 miljöbalken I 3 kap. 1 miljöbalken finns den inledande grundläggande bestämmelsen om hänsyn och avvägningar när det gäller den framtida användningen av markoch vattenområden. Efter denna bestämmelse följer ett antal bestämmelser som reglerar hänsynen till olika preciserade typer av områden med olika sorters värden. Den inledande bestämmelsen är tänkt just som en inledning till de följande bestämmelserna och täcker i princip de olika särskilda bestämmelserna för respektive område. De följande reglerna ska alltså ses som preciseringar och förhandsuttalanden av hur avvägningar ska göras enligt den inledande bestämmelsen. Detta framgår tydligt av lagens förarbeten (prop. 1985/86:3 sid. 47). I kommentaren till paragrafen (se Bertil Bengtsson m.fl., Miljöbalken 1 januari 2011, Zeteo) sägs att bestämmelsen får betydelse dels vid tillämpningen av de följande 2 10, dels i fråga om områden som inte omfattas av dessa paragrafer. I kommentaren har således tillämpningsområdet utökats, så att bestämmelsen getts också en självständig innebörd. Men detta gäller bara för områden som inte omfattas av kapitlets övriga paragrafer.

10 10(11) I tillämpningen finns det dock flera exempel där den grundläggande bestämmelsen i 3 kap. 1 miljöbalken kommit att få en helt självständig betydelse också i förhållande till kapitlets följande paragrafer. Den prövande myndigheten har då först gjort en prövning med tillämpning av aktuella riksintressebestämmelser (3 kap. 5 9 miljöbalken), eventuellt också med tillämpning av avvägningsbestämmelsen i 3 kap. 10 miljöbalken. Nästa steg i prövningen har därefter varit att göra en självständig prövning enligt 3 kap. 1 miljöbalken. Vanliga formuleringar har då varit av följande slag. Det förhållandet att ett område har utpekats som riksintresse för ett visst ändamål innebär inte något avgörande skäl för att tillåta en etablering som avses med utpekandet. Utpekandet kan emellertid utgöra underlag vid den bedömning som ska göras enligt 3 kap. 1 miljöbalken om vilken markanvändning som på lång sikt är den lämpligaste från allmän synpunkt. Vid den följande prövningen har sedan områden med naturvärden, också sådana som inte bedömts vara av riksintresse, vägts mot områden av riksintresse för exploateringsändamål och naturvärdena fått företräde. Det är riktigt att ett riksintresseutpekande för ett visst ändamål inte är avgörande för att en etablering som syftar till att förverkliga ändamålet ska tillåtas. En tillämpning som den beskrivna leder dock till att områden som är av riksintresse för olika exploateringsändamål inte kan prövas jämbördigt i förhållande till olika bevarandevärden som också regleras i samma kapitel. Om det vid en prövning av en sådan etablering också finns bevarandeintressen av riksintresse som berör samma område så kan, för det fall riksintressena är oförenliga, en avvägning enligt 3 kap. 10 miljöbalken aktualiseras. Skulle då exploateringsriksintresset få företräde vid denna avvägning, så är det inte rimligt att göra ytterligare en avvägning med stöd av kapitlets första paragraf och då kunna komma till en motsatt uppfattning. Om situationen i stället är den att bevarandeintresset inte är så unikt att det bedömts vara av riksintresse, finns det inte någon anledning att göra några påtaglig skada bedömningar enligt bestämmelserna i kapitlet. Att i ett sådant fall, då de motstående intressena är svagare än exploateringsintresset, göra en avvägning med stöd av 3 kap. 1 miljöbalken och kanske låta bevarandeintresset väga tyngst och därmed hindra etableringen skulle leda till att bestämmelserna om riksintresse sätts ur spel. Genom att ge 3 kap. 1 miljöbalkenen en självständig innebörd har möjligheten att visa de riksintressen som avser exploateringsändamål den hänsyn som lagstiftaren förutsatt blivit begränsad. Innebörden av 4 kap. 1 miljöbalken Också mellan 4 kap. 1 och kapitlets följande paragrafer finns det ett samband. I de följande paragraferna finns det för ett antal särskilt angivna geografiska områden olika förbud och krav på restriktioner. Av den första paragrafen framgår att samtliga områden i de följande paragraferna dessutom är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena och att dessa värden inte får skadas påtagligt.

11 11(11) Vid olika tillståndsprövningar måste det därför göras två bedömningar. Först måste en bedömning göras om åtgärden är förenlig med de olika restriktionsbestämmelserna. Därefter ska en bedömning göras av om åtgärden kan leda till påtaglig skada på riksintresset. För båda prövningarna gäller dock det s.k. tätortsundantaget. Utformningen av kapitlet med en prövning i två steg uppmärksammas inte alltid av de prövande myndigheterna. Detta leder till att delar av prövningen tappas bort. Det innebär då också att de berörda områdena inte visas den hänsyn som är syftet med bestämmelserna. För analysen av Boverkets erfarenheter av tillämpningen i beslut ansvarar juristen Agneta Gardar. June Lindahl ansvarar för rapporteringen i sin helhet. I arbetet med att ta fram underlag för rapporteringen har även Järda Blix, Ulrika Åkerlund, Otto Ryding, Börje Larsson och Bengt Larsén deltagit. Bifogas: En förstudie av Lagtolken PL AB.

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 PM Datum 2013-06-10 Dnr 3.5.7-669-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Läs mer

Statens hantering av riksintressen

Statens hantering av riksintressen riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Statens hantering av riksintressen de ett hinder för bostadsbyggan rir 2013:21 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S)

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S) Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 8.30-8.45 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Lars Stranne (M), ordförande Alf Olofsson (S), vice ordförande Ove Svan (M)

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk

Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk Vägledning om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER 2015:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015.

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015. Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum Diarienummer 2015-06-17 1114/2015 Ert diarienummer M2015/1162 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice] Böcker och rapporter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöprocessutredningen (M 2007:04) Dir. 2007:184. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöprocessutredningen (M 2007:04) Dir. 2007:184. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljöprocessutredningen (M 2007:04) Dir. 2007:184 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Sammanfattning Utredaren har tidigare fått i uppdrag att utreda

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Arbetsmetoder och riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag

Arbetsmetoder och riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag Arbetsmetoder och riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag -redovisning av uppdrag 49 i regleringsbrev 2011 Rapport, år och nr: 2012:4 Rapportnamn: Arbetsmetoder och riktlinjer för

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Rapport 2014:20 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov överväga ytterligare åtgärder författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

2011-01-25. Ny översiktsplan för Falkenbergs kommun information kring utredningar kopplade till översiktsplanearbetet.

2011-01-25. Ny översiktsplan för Falkenbergs kommun information kring utredningar kopplade till översiktsplanearbetet. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-01-25 21 /9. Ny översiktsplan för information kring utredningar kopplade till översiktsplanearbetet. Dnr KS

Läs mer

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk

Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning. vindkraftverk Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice] Böcker och rapporter

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Statens Energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna

Statens Energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Statens Energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Kopia till Lars Andersson och Matilda Schön, Vindenheten, Statens Energimyndighet, Eskilstuna Samt till Naturvårdsverket 106 48 Stockholm och Naturvårdsenheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Ekonomisk säkerhet enligt miljöbalken Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juni 2011 T 5420-08 KLAGANDE Boliden Mineral AB Box 44 101 20 Stockholm Ombud: Advokaterna PM och FT MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Peter Ardö Uppsala 2009-01-27 M 2007:04 Direktiv 2007:94 Tilläggsdirektiv 2007:184 Tilläggsdirektiv 2008:119 Utredningen ska vara avslutad april 2009 Direktiv finns på www.sou.gov.se Utredare

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer