Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden."

Transkript

1 PM 1(11) Datum Diarienummer /2012 Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. Sammanfattning År 2006 uppmärksammade Boverket regeringen på ett antal väsentliga problem och svårigheter när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om riksintresse beträffande både 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket menade att oklarheterna inte bara är många utan också grundläggande. Hela regelkomplexet för statligt inflytande på markanvändningen genom riksintressen, borde enligt Boverket, ses över i ett sammanhang. I juni 2007 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att, förutom frågan om ändrad instansordning för vissa mål och ärenden, även utreda behovet av författningsändringar i fråga om riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken m.fl. frågor. I april 2009 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar (SOU 2009:45). Någon proposition i frågan är, såvitt Boverket känner till, inte aktuell och Boverkets grundläggande synpunkter på riksintressesystemet kvartstår. Boverket anser således att riksintressesystemet bör ses över. Boverket har efter hand även kunnat notera att tillämpningen av riksintressebestämmelserna i flera avseenden inte är förenlig med bestämmelsernas innehåll och syftet bakom, vilket ytterligare stärkt Boverkets uppfattning från år Uppdraget Boverket ska redovisa de åtgärder som verket vidtagit vad gäller uppsikten över hushållningen med de mark- och vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Redovisningen ska även innehålla följande: De åtgärder som Boverket vidtagit som ett led i verkets ansvar för den allmänna uppsikten över hushållningen med mark- och vattenområden. Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: Fax: E-post: Webbplats:

2 2(11) De åtgärder som Boverket vidtagit i syfte att samordna de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken. I vad mån Boverket agerat som samrådspart inför myndigheternas uppgiftslämnande till länsstyrelserna om sådana områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. De erfarenheter som vunnits om tillämpningen av bestämmelserna om hushållningen med mark- och vattenområden till följd av verkets uppsiktsroll samt de effekter och andra konsekvenser som verkets åtgärder medfört. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj Allmänt om Boverkets initiativ beträffande riksintressesystemet I januari 2006 redovisade Boverket rapporten Vad händer med kusten erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden till regeringen. Rapporteringen innehöll bl.a. en redovisning av hur de riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken som finns i kustområdena beaktats i kommunernas översiktsplaner. Boverkets mening var att det behövdes en genomgripande översyn av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Detta gällde såväl bestämmelsernas aktualitet som deras innehåll och omfattning. Samma år, december 2006, uppmärksammade Boverket regeringen återigen på ett antal väsentliga problem och svårigheter när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om riksintresse. Boverket menade att oklarheterna inte bara är många utan också grundläggande. Hela regelkomplexet för statligt inflytande på markanvändningen genom riksintressen, borde ses över i ett sammanhang (Dnr /2006). Regeringen beslutade i juni 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå de organisations- och författningsändringar som behövs för en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. I ett tilläggsdirektiv i december 2007 vidgades uppdraget till att omfatta bl.a. behovet av författningsändringar i fråga om riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken m.fl. frågor. I april 2009 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar (SOU 2009:45). I november 2009 översändes betänkandet på remiss. Boverket angav i sitt yttrande över förslaget att det sätt som utredningen tagit sig an uppdraget varken fått det djup eller den bredd som är nödvändig för att de frågeställningar som anges i utredningsuppdraget ska kunna besvaras. Därmed har inte heller de frågor som Boverket pekat på i sin återrapportering blivit utredda i den omfattning som är nödvändigt för att samlat kunna överväga riksintressebestämmelserna (Dnr /2009).

3 3(11) Någon proposition i frågan är, såvitt Boverket känner till, inte aktuell och Boverkets grundläggande synpunkter på riksintressesystemet i ovan nämnda rapporteringar från 2006 kvartstår. Boverket anser således att riksintressesystemet bör ses över Förslag och förväntningar från länsstyrelser och Sverige Kommuner och Landsting Länsstyrelserna har, i en redovisning till regeringen (uppdrag 49 enligt regleringsbrevet för 2011), bl.a. pekat på behovet av en, för Boverket, länsstyrelser och centrala myndigheter, gemensam strategi för arbetet med en översyn och uppdatering av riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att staten tar krafttag beträffande riksintressen. Om inte problemen åtgärdas anser SKL att systemet med områden av riksintresse bör läggas ner. Boverkets uppsiktsansvar De statliga myndigheternas uppsiktsansvar för 3 respektive 4 kap. miljöbalken anges i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Boverket har ansvar för uppsikt över bestämmelserna i 4 kap. och ett allmänt uppsiktsansvar över bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. Uppsikt över ingripanden enligt 11 kap. plan- och bygglagen Boverket har i första hand följt hur riksintressena hanterats i plan- och bygglagen, främst genom länsstyrelsernas ingripande enligt 11 kap. PBL (12 kap. enligt gamla PBL). Boverkets erfarenheter har, sedan några år tillbaka, sammanställts i en årlig uppsiktsrapport till regeringen. Under 2011 antogs detaljplaner. Av dessa prövade länsstyrelserna 25 detaljplaner utifrån PBL:s prövningsgrunder. Frågan om huruvida riksintressen har tillgodosetts är en av dessa grunder. Av dessa 25 planer har 11 upphävts helt eller delvis. Det är alltså en liten andel av det totala antalet antagna detaljplaner som länsstyrelserna upphäver inom ramen för kontroll/tillsyn. Denna trend har Boverket noterat under flera år. En av orsakerna kan vara att den dialog mellan länsstyrelsen och kommunen som plan- och bygglagen förutsätter har fungerat väl. Uppsikt över tillämpningen enligt plan- och bygglagen och övriga lagar Som underlag för den nu aktuella återrapporteringen, har Boverket även låtit genomföra en analys av hur riksintressesystemet hanterats vid domstolsbeslut från kammarrätten, regeringsrätten, mark- och miljödomstolar samt miljööverdomstolen. Analysen omfattar beslut för perioden 2009 till mars 2012 och avser bygglov utanför detaljplan, vägar och täkter samt vindkraft. Erfarenheterna från denna analys och Boverkets egna reflektioner redovisas nedan under rubriken Erfarenheter från tillämpningen av riksintressebestämmelserna i beslut.

4 4(11) Boverkets ansvar att samordna statliga myndigheters arbete med kunskapsunderlag Boverkets ansvar att samordna statliga myndigheters arbete med kunskapsunderlag har under åren tagit sig uttryck på följande sätt: Att i dialog med berörda centrala myndigheter utveckla kriterier som underlag för att ange riksintressen. Att medverka i de centrala myndigheternas arbete med vägledningar, seminarier mm. Boverket har årligen anordnat ett möte med berörda centrala myndigheter för dialog kring myndigheternas kunskapsläge och gemensamma frågor som rör den fysiska planeringen. Hösten 2011 gjorde Boverket en genomgång av de centrala myndigheternas förordningar med avseende på riksintresseansvar enligt hushållningsförordningen. Vidare undersöktes hur länsstyrelserna och de centrala myndigheterna tillhandahåller underlag, i vilken form detta sker och vilken aktualisering det är i det material man tillhandahåller. Boverkets generaldirektör Janna Valik inbjöd de berörda centrala myndigheternas generaldirektörer, representanter för länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet till ett möte den 19 januari Syftet var att lyfta aktuella frågor inom riksintressesystemet. Formerna för det fortsatta samarbetet är nu föremål för dialog mellan Boverket, berörda centrala myndigheter och länsstyrelserna. Närmare om dialogen med centrala myndigheter Att utveckla kriterier som underlag för att ange riksintressen är en grundläggande uppgift för de centrala myndigheternas arbete med riksintressen. Boverket medverkar i detta arbete, som oftast handlar om specifika kriterier för varje verksamhet. Boverket har under de senaste åren fört dialog med främst följande myndigheter. Dialog med Trafikverket och före 2010 med de fyra trafikverken. Boverket var under lång tid sammankallande i Boverkets Trafikverksgrupp, som varit ett kontaktorgan för att samordna samarbetet beträffande gränssnittet mot trafikverkens verksamhet och planering enligt PBL och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Numera kallar Trafikverket till dessa överläggningar. Dialogen har handlat om kriterier för luftfartens, järnvägens, vägarnas och sjöfartens riksintressen. Den har också handlat om riktlinjer för preciseringar och redovisningar beträffande enskilda hamnar och flygplatser av riksintresse. Gemensam information om riksintressena presenterades på Transportforum I anslutning till senaste åtgärdsplaneringen genomfördes i samråd med Boverket en samlad trafikslagsövergripande redovisning av samtliga riksintressen för kommunikationer inom transportinfrastrukturområdet, beslutad av Trafikverket Ytterligare arbete med samordning av utpekandekriterier

5 5(11) och en samlad omprövning av riksintressena pågår under 2012 i nära kontakt med Boverket(3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Riksantikvarieämbetet angående en kommande handbok/vägledning för hantering av riksintressen för kulturmiljövården. Dialog med Sveriges geologiska undersökning (SGU) angående behovet av en översyn av kriterier och urval av riksintressen för fyndigheter av ämnen och material (3 kap. 7 miljöbalken). Boverket yttrar sig dessutom över SGU:s förslag till detaljavgränsningar av redan utpekade områden och under senare år utpekande av nya riksintresse. Dialog med Naturvårdsverket/Havs- och vattenmyndigheten angående utpekande av områden av riksintresse för vattenförsörjning (3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Tillväxtverket (tidigare NUTEK) angående uppdatering av befintliga och aktualisering av nya riksintressen för industriproduktion (3 kap. 8 miljöbalken). Dialog med Energimyndigheten angående översyn av i första hand vindbruk på land samt kriterier och förslag till utpekande av vindbruk till havs men även frågor angående energidistribution (3 kap. 8 miljöbalken). Boverket har även, på inbjudan från Kungliga Djurgårdens förvaltning medverkat i dialog om Nationalstadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården. Kompetensutveckling för länsstyrelserna och statliga centrala myndigheter Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008 och 2009 Boverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genomföra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en bättre tillämpning av plan- och bygglagstiftningen. Insatserna riktade sig till länsstyrelserna och berörda centrala myndigheter. Syftet med seminarierna Lyft blicken! Se sammanhangen! var att nå en bred målgrupp och på så sätt lägga grunden för fortsatta mer fördjupande kompetenshöjande insatser. Seminarierna Statliga intressen och hållbar utveckling hade som syfte att lyfta länsstyrelsernas samordnande- och tillsynsroll (i detta fall avses ingripandegrunderna). Även uppgiften att agera i tidigt skede som rådgivare och kunskapsförmedlare/-försörjare lyftes fram i Boverkets kompendium från år 2009 Statliga intressen och hållbar utveckling (Dnr /2009). Erfarenheter om kunskapsförsörjningen En generell iakttagelse som Boverket kunnat konstatera under åren är att riksintressesystemet har en tendens att växa. Dels därför att nya frågor genererar nya riksintressen, dels därför att myndigheterna i förebyggande syfte föreslår nya riksintressen för att komma på jämbördig dialog med ett motstående

6 6(11) intresse. Nedan följer några ytterligare iakttagelser som Boverket gjort de senaste åren. De flesta myndigheternas ansvar för kunskapsförsörjning av riksintressen, anges enbart i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (1998:896). Endast tre myndigheter Försvarsmakten, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket, har även detta ansvar inskrivet i sina myndighetsinstruktioner, vilket stärker myndighetsansvaret. Det är dels en fråga om tydlighet med det är också ett ansvar som kräver ekonomiska och personella insatser på myndigheten. Det saknas ett uttalat krav på kontinuitet i översynen av de centrala myndigheternas kunskapsunderlag, vilket påtalats av såväl länsstyrelser som kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting. Boverket har erfarit att samma kunskap om riksintressen måste finnas såväl hos länsstyrelsen som hos den aktuella centrala myndigheten. Erfarenheter från tillämpningen av riksintressebestämmelserna i beslut Boverket har under åren tagit del av olika beslut från domstolar och andra myndigheter och därigenom fått indikationer på att tillämpningen av riksintressebestämmelserna i flera avseenden inte är förenlig med bestämmelsernas innehåll och syftet bakom dem. Boverket har för perioden , låtit göra en genomgång av vissa prövningar, i första hand domstolsavgöranden men också av regeringsbeslut. Konsult Peggy Lermans rapport (bifogas detta PM). Iakttagelserna i rapporten stödjer Boverkets egna iakttagelser. Nedan görs en sammanfattande genomgång av några av iakttagelserna. Iakttagelser beträffande underlaget för prövningarna För att de allmänt hållna bestämmelserna om riksintressen ska kunna tillämpas måste de prövande myndigheterna ha tillgång till kunskap om berörda områden. Det måste alltså finnas information om vad det är för omständigheter vilka värden som finns som gör ett område riksintressant. Oklar redovisning av underlag (fakta) För att tydligt visa en korrekt bedömning bör myndigheten ange och relatera till relevanta värden och till det underlag som finns. Enligt konsultrapporten saknas det ofta redovisningar av faktiska omständigheter. Det anges varken vad som gör ett område intressant eller varför detta gör området intressant för Sverige. Avsaknaden av nödvändig fakta gör att de sakliga bedömningarna i realiteten inte blir möjliga att göra. Översiktsplanen som beslutsunderlag Tanken bakom riksintressebestämmelserna är att kommunernas översiktsplaner ska vara det grundläggande beslutsunderlaget (6 kap. 19 miljöbalken och 5 hushållningsförordningen). Enligt konsultrapporten har, i de fall som gåtts igenom, översiktsplanen berörts i ungefär hälften av fallen av någon aktör.

7 7(11) I vissa fall har det varit av enskilda. Det framgår inte i vilken omfattning de beslutande myndigheterna relaterat till översiktsplanens riksintressebedömningar. Det är dock tydligt att översiktsplanen inte ens i hälften av fallen använts på det sätt som förutsatts i regelverket. Det saknas insikt i att riksintressebedömningar bara är uttryck för anspråk Områden av riksintresse ska normalt pekas ut i en process som består av olika moment. Processen är indelad i två steg. Först förs en dialog mellan berörda centrala myndigheter och länsstyrelen. Därefter för länsstyrelsen, som företrädare för staten, en dialog med kommunerna och denna dialog görs i den kommunala översiktsplaneringen. Men något rättskraftigt beslut, som kan överklagas, fattas inte under denna process. I stället handlar det hela tiden om anspråk, som måste vara väl underbyggda. Det betyder att det vid senare rättsverkande prövningar inte finns något absolut krav på att följa tidigare bedömningar. Det är inte heller en nödvändig förutsättning för att ett riksintresse ska kunna göras gällande att processen har genomförts. Vid varje rättsverkande prövning måste den prövande myndigheten ta ställning till om berörda områden faktiskt ska anses vara av riksintresse eller inte. Detta är ett förhållande som inte tycks vara tydligt för de beslutande myndigheterna. Tidigare bedömningar, framför allt centrala myndigheters utpekanden, tas oftast för givna och anspråk som dyker upp först under prövningsprocessen avfärdas helt. Den prövande myndigheten har alltså inte insikt om att det finns ett utrymme att göra en egen bedömning utifrån relevant underlag. De olika bedömningarna under utpekandeprocessen kan inte överklagas. Om den myndighet som senare fattar rättsverkande beslut inte inser att det finns ett utrymme för myndigheten att också pröva om ett område faktiskt är av riksintresse, kommer tidigare bedömningar att i realiteten få någon form av faktisk rättskraft. Att ett område bedöms vara av riksintresse kan ha avgörande betydelse för senare prövningar om ändrad markanvändning. En tillämpning som i praktiken ger riksintressebedömningar en form av rättskraft vid senare prövningar gör hela systemet rättsosäkert. Iakttagelser beträffande den sakliga bedömningen Samlade avvägningar Riksintressebestämmelserna är till sin karaktär en form av stoppbestämmelser. Förenklat uttryckt ska områden som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas värden. Effekten påtaglig skada är därmed ett hinder mot att tillåta en åtgärd. Detta betyder att det vid olika tillståndsprövningar bör göras tydligt om de prövade åtgärderna leder till påtaglig skada på något riksintresse eller inte. Det är egentligen endast i dessa situationer bestämmelserna om riksintresse aktualiseras.

8 8(11) Som framgår av konsultrapporten är tydliga påtaglig skada bedömningar mycket sällsynta. I stället görs samlade bedömningar och avvägningar mellan olika berörda intressen, även om något av intressena är av riksintresse. Detta gäller både mellan riksintressen å ena sidan och andra allmänna intressen å den andra sidan och mellan riksintressen och enskilda intressen. En tillämpning som innebär samlade bedömningar kan leda till att riksintressena inte beaktas tillräckligt men också till att det ställs längre gående krav på hänsyn till områden av riksintresse än vad som följer av de aktuella bestämmelserna. Proportionalitetsprincipen En särskild form av hänsyn till enskilda intressen gäller tillämpningen av den s.k. proportionalitetsprincipen. Denna princip aktualiserades under 1996 bl.a. i ett rättsprövningsärende angående dispens från strandskydd och har sedan kommit att i varierad omfattning åberopas vid olika prövningar. Tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid bedömningen av påverkan på riksintressen har lett till att den prövande myndigheten först gör en bedömning av åtgärdens påverkan på berörda riksintressen enligt riksintressebestämmelserna. När denna prövning är avslutat görs en proportionalitetsbedömning, dvs. en bedömning av om den nytta som uppnås för det allmänna väger tyngre än den uppoffring som uppkommer för den enskilde. Hänsynen till områden av riksintresse skiljer sig dock påtagligt från prövningar av strandskyddsdispenser. Strandskydd innebär ett generellt förbud mot att vidta åtgärder, vilket kan motivera en proportionalitetsbedömning. Möjligheten till proportionalitetsbedömning vid bl.a. strandskyddsprövningar har dock efter 1996 begränsats genom uttrycklig lagreglering. När det gäller påverkan på riksintressen är det först när skadan blir så stor att den leder till påtaglig skada på riksintresset som riksintressebestämmelserna hindrar ett enskilt intresse. Vid en sådan skadenivå finns det, med en korrekt tillämpning av riksintressebestämmelserna, inte utrymme för någon ytterligare proportionalitetsbedömning. En tillämpning av proportionalitetsprincipen kan leda till att riksintressena inte får den hänsyn som är lagstadgad. Tillämpningen av 3 kap.10 miljöbalken I 3 kap. 10 miljöbalken finns en bestämmelse som reglerar vilket riksintresse som ska få företräde om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål. Uttrycket oförenliga ändamål innebär att hävdandet av ett riksintresse leder till påtaglig skada på ett annat riksintresse. Denna innebörd av begreppet kommer till uttryck i de tidigare förarbetena och det finns också flera avgöranden där denna tillämpning är tydlig. Det är alltså bara i denna situation som den aktuella paragrafen ska tillämpas. Trots detta har en tillämpning brett ut sig som innebär att 3 kap. 10 miljöbalken tillämpas i alla situationer när olika riksintressen berörs. Så snart olika

9 9(11) riksintressen berörs och dessa påverkar varandra negativt görs en samlad bedömning med tillämpning av den aktuella bestämmelsen. Det är först när påtaglig skada uppkommer på något riksintresse som kraven på hänsyn i 3 kap. miljöbalken till olika riksintressen över huvud taget kan aktualiseras. Detta gäller också när olika riksintressen står emot varandra. Att alltid göra en samlad avvägning så snart olika motstående riksintressen berörs av en prövning leder till att riksintressena inte visas den hänsyn som är syftet med bestämmelserna. Kompensationstänkande Bestämmelserna om riksintresse gäller områden (mark- och vattenområden). Det handlar om områden som innehåller särskilda värden som i olika avseenden är unika för landet. De olika unika värdena är därmed nödvändigt sammankopplade med sina områden. När bestämmelserna om riksintresse tillämpas betyder det att det är påverkan på områdenas värden som ska bedömas och som inte får påtagligt skadas. I tillämpningen finns det dock exempel där till och med en utplåning av ett värde har tillåtits, eftersom ett motsvarande värde har återskapats inom något annat område. Den prövande myndigheten har alltså infört en möjlighet till kompensationsåtgärder för att på så sätt kunna tillåta påtaglig skada. En möjlighet att kräva kompensationsåtgärder som villkor finns vid andra typer av prövningar, t.ex. prövningar där hänsyn till miljökvalitetsnormer aktualiseras, men lagstöd saknas för att kunna tillämpa ett kompensationstänkande vid prövning av påtaglig skada på områden av riksintresse. Ett accepterande av kompensationsåtgärder leder till att områden som bedömts innehålla unika värden inte visas den hänsyn som lagstiftaren avsett. Tillämpningen av 3 kap. 1 miljöbalken I 3 kap. 1 miljöbalken finns den inledande grundläggande bestämmelsen om hänsyn och avvägningar när det gäller den framtida användningen av markoch vattenområden. Efter denna bestämmelse följer ett antal bestämmelser som reglerar hänsynen till olika preciserade typer av områden med olika sorters värden. Den inledande bestämmelsen är tänkt just som en inledning till de följande bestämmelserna och täcker i princip de olika särskilda bestämmelserna för respektive område. De följande reglerna ska alltså ses som preciseringar och förhandsuttalanden av hur avvägningar ska göras enligt den inledande bestämmelsen. Detta framgår tydligt av lagens förarbeten (prop. 1985/86:3 sid. 47). I kommentaren till paragrafen (se Bertil Bengtsson m.fl., Miljöbalken 1 januari 2011, Zeteo) sägs att bestämmelsen får betydelse dels vid tillämpningen av de följande 2 10, dels i fråga om områden som inte omfattas av dessa paragrafer. I kommentaren har således tillämpningsområdet utökats, så att bestämmelsen getts också en självständig innebörd. Men detta gäller bara för områden som inte omfattas av kapitlets övriga paragrafer.

10 10(11) I tillämpningen finns det dock flera exempel där den grundläggande bestämmelsen i 3 kap. 1 miljöbalken kommit att få en helt självständig betydelse också i förhållande till kapitlets följande paragrafer. Den prövande myndigheten har då först gjort en prövning med tillämpning av aktuella riksintressebestämmelser (3 kap. 5 9 miljöbalken), eventuellt också med tillämpning av avvägningsbestämmelsen i 3 kap. 10 miljöbalken. Nästa steg i prövningen har därefter varit att göra en självständig prövning enligt 3 kap. 1 miljöbalken. Vanliga formuleringar har då varit av följande slag. Det förhållandet att ett område har utpekats som riksintresse för ett visst ändamål innebär inte något avgörande skäl för att tillåta en etablering som avses med utpekandet. Utpekandet kan emellertid utgöra underlag vid den bedömning som ska göras enligt 3 kap. 1 miljöbalken om vilken markanvändning som på lång sikt är den lämpligaste från allmän synpunkt. Vid den följande prövningen har sedan områden med naturvärden, också sådana som inte bedömts vara av riksintresse, vägts mot områden av riksintresse för exploateringsändamål och naturvärdena fått företräde. Det är riktigt att ett riksintresseutpekande för ett visst ändamål inte är avgörande för att en etablering som syftar till att förverkliga ändamålet ska tillåtas. En tillämpning som den beskrivna leder dock till att områden som är av riksintresse för olika exploateringsändamål inte kan prövas jämbördigt i förhållande till olika bevarandevärden som också regleras i samma kapitel. Om det vid en prövning av en sådan etablering också finns bevarandeintressen av riksintresse som berör samma område så kan, för det fall riksintressena är oförenliga, en avvägning enligt 3 kap. 10 miljöbalken aktualiseras. Skulle då exploateringsriksintresset få företräde vid denna avvägning, så är det inte rimligt att göra ytterligare en avvägning med stöd av kapitlets första paragraf och då kunna komma till en motsatt uppfattning. Om situationen i stället är den att bevarandeintresset inte är så unikt att det bedömts vara av riksintresse, finns det inte någon anledning att göra några påtaglig skada bedömningar enligt bestämmelserna i kapitlet. Att i ett sådant fall, då de motstående intressena är svagare än exploateringsintresset, göra en avvägning med stöd av 3 kap. 1 miljöbalken och kanske låta bevarandeintresset väga tyngst och därmed hindra etableringen skulle leda till att bestämmelserna om riksintresse sätts ur spel. Genom att ge 3 kap. 1 miljöbalkenen en självständig innebörd har möjligheten att visa de riksintressen som avser exploateringsändamål den hänsyn som lagstiftaren förutsatt blivit begränsad. Innebörden av 4 kap. 1 miljöbalken Också mellan 4 kap. 1 och kapitlets följande paragrafer finns det ett samband. I de följande paragraferna finns det för ett antal särskilt angivna geografiska områden olika förbud och krav på restriktioner. Av den första paragrafen framgår att samtliga områden i de följande paragraferna dessutom är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena och att dessa värden inte får skadas påtagligt.

11 11(11) Vid olika tillståndsprövningar måste det därför göras två bedömningar. Först måste en bedömning göras om åtgärden är förenlig med de olika restriktionsbestämmelserna. Därefter ska en bedömning göras av om åtgärden kan leda till påtaglig skada på riksintresset. För båda prövningarna gäller dock det s.k. tätortsundantaget. Utformningen av kapitlet med en prövning i två steg uppmärksammas inte alltid av de prövande myndigheterna. Detta leder till att delar av prövningen tappas bort. Det innebär då också att de berörda områdena inte visas den hänsyn som är syftet med bestämmelserna. För analysen av Boverkets erfarenheter av tillämpningen i beslut ansvarar juristen Agneta Gardar. June Lindahl ansvarar för rapporteringen i sin helhet. I arbetet med att ta fram underlag för rapporteringen har även Järda Blix, Ulrika Åkerlund, Otto Ryding, Börje Larsson och Bengt Larsén deltagit. Bifogas: En förstudie av Lagtolken PL AB.

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Hemställan angående områden av riksintressen

Hemställan angående områden av riksintressen HEMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 16/02332 2016-05-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Stadsrådsberedningen 10333 STOCKHOLM Kopia till: Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet

Läs mer

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen 5 Översiktsplanering Enligt direktivet ska utredaren särskilt utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Innehållsförteckning Utställningsutlåtande vad är det?... 2 Hur har utställningen gått till?...

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 juni 2014 SÖKANDE Kvänum Badene Vind AB, 556889-0015 Ombud: Advokat Maria Paijkull Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg KLANDRAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen

Läs mer

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder Regeringsbeslut IV:3 2012-11-22 S2012/8156/PBB (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Läs mer

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare

Språngbräda för ny plan- och bygglag. Kerstin Hugne, projektledare Språngbräda för ny plan- och bygglag Kerstin Hugne, projektledare Fakta om Boverket 200 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Miljödepartementet

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom SAMRÅDSHANDLING Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Dorotea den 6 december 2011 Dnr: Inledning Syfte med upphävandet På 50-talet

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Riksintressen. nationella värden och möjligheter

Riksintressen. nationella värden och möjligheter Riksintressen nationella värden och möjligheter Riksintressen en tillgång och resurs i arbetet för en hållbar utveckling Fysisk planering sätter spår och anger ramarna för hur samhället förändras i tid

Läs mer

Utställningsutlåtande

Utställningsutlåtande Dnr 2011SBN572 1 (6) Bygg- och miljöförvaltningen Matilda Svahn ANTAGANDEHANDLING Utställningsutlåtande Ändring genom tillägg till detaljplan för Forsmarkverket och SFR. Gällande fastigheterna Forsmark

Läs mer

Protokoll. Byggnadsnämnden

Protokoll. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden 133-134 Byggnadsnämnden Sida 2 Byggnadsnämndens sammanträde 133 Delårsrapport per 2010-06-30 134 Remiss Ändring av reglementen, nya regler för strandskydd och prövning av vindkraft Byggnadsnämnden

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Datum 2012-11-06. Angående ansökan om tillstånd för utökad civil verksamhet på Uppsala flygplats

Datum 2012-11-06. Angående ansökan om tillstånd för utökad civil verksamhet på Uppsala flygplats KS 9 21 NOV 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carlén Göran Datum 2012-11-06 Diarienummer KSN-2004-0211 Kommunstyrelsen Angående ansökan om tillstånd för utökad civil verksamhet på Uppsala flygplats

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Plan- och bostadsdagarna 2015

Plan- och bostadsdagarna 2015 Plan- och bostadsdagarna 2015 Varberg 2015-05-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl Antal experter: 36 www.sou.gov.se/riksintresseutredningen

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

DOM 2014-12-11 Stockholm

DOM 2014-12-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060102 DOM 2014-12-11 Stockholm Mål nr P 5065-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-30 i mål nr P 4148-13, se

Läs mer

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1(5) Kampsportsdelegationen Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher Sökanden: Svenska MMA Förbundet Organisationsnummer: 802436-5093 Adress: Ölandsgatan

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande Processen för detaljplan från 1 januari 2015 - Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande 2013/14:CU31 Detaljplaneprocessen enligt 5 kap. PBL från

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 januari 2010 KLAGANDE Gabna sameby, 897300-1152 Ombud: Jur.kand. Malin Brännström Svenska Samernas Riksförbund Magasinsgatan 7 903 27 Umeå MOTPARTER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

DOM. 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den 10 februari 2009, dm 2008/92:347, se bilaga A

DOM. 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den 10 februari 2009, dm 2008/92:347, se bilaga A < KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG Avdelning 1 I DOM 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 1372-09 KLAGANDE Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

Lagtolken Jordösundsvägen 29 370 24 Nättraby

Lagtolken Jordösundsvägen 29 370 24 Nättraby Lagtolken Jordösundsvägen 29 370 24 Nättraby 0457 352 80 0709 20 91 20 peggy@lagtolken.se www.lagtolken.se Regler om träd i offentliga miljöer Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.1 OM PROJEKTET FRIA ELLER

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter Regeringsbeslut I:16 2014-12-18 M2015/213/Mm Miljödepartementet Adressater: Se bilagan Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen inrättar ett

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Sveriges Arkitekter Storgatan 41 Box 5027 102 41 Stockholm kansli@arkitekt.se 08-505 577 00 www.arkitekt.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se anna.berglund@regeringskansliet.se

Läs mer

Statens hantering av riksintressen

Statens hantering av riksintressen riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Statens hantering av riksintressen de ett hinder för bostadsbyggan rir 2013:21 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S)

Byggnadsnämnden. Eirik Langjord (FP) Hans Engstrand (KD) Per-Olof Westerberg (S) Byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 8.30-8.45 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Lars Stranne (M), ordförande Alf Olofsson (S), vice ordförande Ove Svan (M)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015)

Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 51 177 Yttrande gällande JO-anmälan (Dnr 3545-2015) Dnr 2015-A0172 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att anta miljö- byggnadsnämndens

Läs mer

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen.

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YTTRANDE 2013-09-26 Stockholm Dnr 430/13 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Långsiktigt

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2012-06-26 Stockholm Mål nr P 2623-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom, 2012-03-07 i mål nr P 6244-11, se bilaga KLAGANDE L S

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Inledande ord om Översiktsplanering Planbesked Program Den nya typen av enkelt planförfarande Ändring av detaljplan Den kommunala planprocessen Översiktsplaneprocessen

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010 Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen Lagstiftning Exempel JämtlandJ Vad göra? g Harry Westermark 29 sept 2010 Fysisk riksplanering riksintressen 1960 Lokala protester mot stora

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete SVENSK ENERGI Lennart Sandebjer Cecilia Kellberg YTTRANDE 1 (4) Datum 2015-10-12 039/2015 Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM M2015/1539/S Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060208 DOM 2016-10-21 Stockholm Mål nr M 3601-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-03-30 i mål nr M 956-16, se

Läs mer