Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Transkript

1 Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala

2 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl Antal experter: 34

3 Uppdrag Att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Utredaren ska med förtur behandla frågan om bostadsförsörjning i relation till riksintressesystemet och utveckla ett system där avvägningar kan göras mellan olika riksintressen och tillgodoseendet av bostadsförsörjningsbehovet.

4 Rapportering Slutbetänkande 1 december 2015 Delbetänkande 15 augusti 2014 om angeläget bostadsbyggande relativt riksintressen

5 Delbetänkande augusti 2014 Bostadsförsörjning och riksintressen (SOU 2014:59) 5 Vilka hinder finns för angeläget ökat bostadsbyggande i områden med bostadsbrist? Innebär områden av riksintressen hinder för bostadsbyggande? Förslag?

6 6 Analys Det finns många olika orsaker till att inte fler bostäder byggs trots ett stort behov. Främst av ekonomisk art. Det finns byggklara detaljplaner i de flesta kommuner, i dessa är riksintressen inte ett hinder. Områden av riksintressen kan i vissa fall hindra, fördröja och försena kommunernas planering för bostadsbyggande.

7 7 Förslag som diskuterades Bostadsförsörjning som riksintresse Ny möjlighet att låta bostadsbyggande gå före riksintressen i vissa fall Ny möjlighet att låta bostadsbyggande skada riksintressen om kompensation görs

8 8 Utredningens bedömning Det är inte lämpligt att redan i delbetänkandet föreslå åtgärder i systemet som riktar sig särskilt mot bostadsbyggandet. Sådana förslag skulle föregripa översynen och försämra möjligheterna att åstadkomma ett effektivt system för helheten. Stor tveksamhet till bostadsförsörjning som riksintresse.

9 Fortsatt arbete inför slutbetänkandet Utredaren ska göra en genomgripande översyn av 3 kap. miljöbalken med en analys av de brister som systemet har och en bedömning av hur dessa brister kan åtgärdas så att systemet för hushållning med mark och vatten motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav. Utredaren ska vidare lämna förslag till lösningar. Dessa kan inbegripa väsentliga ändringar i miljöbalkens bestämmelser så att de på ett bättre sätt än i dag uppfyller syftet med det avsedda systemet för att ta till vara vissa nationellt viktiga intressen.

10 ÖVERSYN AV HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSERNA 3 kap. och relevanta delar av 4 kap. MB Lagstiftarens intentioner Behoven då (1987) Lagstiftning då Vad har hänt sedan dess? Behovet i dag (2014)? Tillämpning nu - vid utpekande och angivande av områden - i planering och beslut - i mål och ärenden - Förbättring av befintligt system? - Annat system? - Kombination?

11 PBL/NRL Byggnadsstadga-1874 Stadsplanelag-08 Stadsplanelag-31 Byggnadslag-47 Strandlag-52 Naturvårdslag-64 FRP start-65 Prop Bostadspolitik-67 (Bostadspolitiskt mål m.m.) Miljöskyddslag-69 Prop FRP 1-72 (Plan för den regionala strukturen) Prop Rekreation och turism-75 (Primära rekreationsomr.) Prop FRP 2-75 Generellt strandskydd-75 Prop FRP 3-79 Prop FRP 4-81 PBL/NRL-87 NRL + MKB-91 NRL + Nationalstadspark-94 Miljöbalk-99 Miljökvalitetsmål-99 MB4+ Natura Ny PBL-11 MB4+ CO2lagring-12 MB4+ Havsplanering-14 Före och efter PBL/NRL - Endast stadsplanering - Professionell planering - Problem med planlöshet och utspridd bebyggelse, spontan etablering, otillräcklig styrning - Behov av att kunna reglera bebyggelse utanför tätorterna 1930-, 40- och 50-talen Kommunerna får alltfler verktyg att styra byggandet mha planmonopolet generalplan vissa markåtkomstmöjl. Staten fastställer planer - Strukturomvandling - Urbanisering - Ökad efterfrågan rekreation/fritidshus - Industrilokalisering - Miljöproblem - Naturvärden/friluftsliv - Ekologiska hänsyn Planering av mark och vatten Konflikt om natur resurser talen Planhushållningsdebatten: Maktfördelning marknad det allmänna - Bostadspolitik - Lokaliseringspolitik - Jordbrukspolitik - Arbetsmarknadspol itik - Näringspolitik - Ekonomisk politik Miljonprogrammet Mål för FRP: ekonomisk tillväxt, mål för regionalpolitik, miljövårdspolitik Total hela kommunen Anpassningsbar Beslutsförberedande Politisk/demokratisk beslutsprocess FRP styrs från Regeringskansliet Metod för FRP: inventering, riktlinjer 1960-, 70- och 80-talen Kommunerna styr byggandet mha planmonopolet, förmedlingen av bostadslån, egna investeringar en aktiv kommunal markpolitik förköpsrätt, tomträttslån markförvärvslån expropriationslagstiftningen markvillkoret Staten fastställer planer Syfte med FRP: forma ett mönster för hushållning med viktiga naturresurser så att målen främjas och handlingsfrihet betr. resursanvändningen bevaras åt kommande generationer FRP styrs av myndigheterna FRP bevakas i RK EUmedlemskap Globalisering 1990-, 00- och 10-talen Kommunerna styr byggandet mha planmonopolet, (förhandlingsplanering) förmedlingen av bostadslån egna investeringar (en aktiv kommunal markpolitik?) förköpsrätt, tomträttslån markförvärvslån expropriationslagstiftningen markvillkoret Kommunerna fastställer planer Staten kan upphäva av vissa skäl Överprövning i mark- och miljödomstolar Miljö planparadigmen Hög marknadsorientering i markanvändningsplaneringen Ingen marknadsorientering i markanvändningsplaneringen Marknadspåverkad markanvändningsplanering

12 Två delar i uppdraget Utredningen ska mot bakgrund av en utvärdering och analys av tillämpningen av dagens system enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken 1. bedöma och föreslå lämpliga förändringar och lämna de författningsförslag som behövs för att komma till rätta med eventuella brister i tillämpningen, och 2. se över bestämmelsernas struktur och innehåll och bedöma och föreslå lämpliga förändringar och lämna de författningsförslag som behövs.

13 ÅTGÄRDER RÖRANDE BEFINTLIGT SYSTEM UPPDRAG DEL 1 Preliminära åtgärdsförslag Utpekande och angivande av områden Definition av ett riksintresse Kriterier för ett riksintresse Underlag som krävs för utpekande av ett riksintresse Förväntad effekt Färre riksintresseområden Färre riksintresseområden Färre riksintresseområden/ Tydligare värdebeskrivningar Riksintressens varaktighet Aktuella riksintresseområden Utvecklad dialog centrala myndigheter/ länsstyrelser Tydligare process/ Bättre förankring av riksintresseområden Processen från angivande av områden till antagen översiktsplan Utvecklad dialog länsstyrelser/ kommuner Kommunernas översiktsplaner Tydligare process/ Bättre förankring av riksintresseområden Förtydligande av översiktsplanens roll Bättre förankring av riksintresseområden/ Tydligt vilka riksintresseområden som finns, deras avgränsning, värden och aktualitet

14 ÅTGÄRDER RÖRANDE BEFINTLIGT SYSTEM UPPDRAG DEL 1 Preliminära åtgärdsförslag Förväntad effekt Tillämpning i planering och beslut/mål och ärenden Rekvisit för tillåtna/otillåtna åtgärder inom områden som omfattas av hushållningsbestämmelserna, jmf påtaglig skada Ansvar och uppgifter som de berörda aktörerna (centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner) bör ha Ansvarsfördelning, samordning m.m. Ansvar och uppgifter som de berörda aktörerna (centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner) bör ha Kunskapsförsörjning Gemensamt digitalt system för planeringsunderlag Kompetensutveckling Insatser för kompetensutveckling för kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter Enklare tillämpning/ större förutsägbarhet i tillämpningen Tydligare vem som bestämmer om vad och när Tydligare process/ Tydligare vem som har ansvar för vad och när Tydligt vilka riksintresseområden som finns, deras avgränsning, värden och aktualitet Bättre tillämpning, likartad i landet/ större förutsägbarhet

15 BESTÄMMELSERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL UPPDRAG DEL 2 Uppgifter enligt direktivet Allmänt -Bedöma i vilken utsträckning bristerna i tillämpningen av bestämmelserna beror på lagreglernas utformning eller på deras tillämpning Bevarandeintressens och användningsintressens olika karaktär -Bedöma om tillämpningen av de olika bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och verksamheternas och intressenas olika karaktär ger skäl till större enhetlighet eller andra ändringar som bättre tillgodoser skyddsbehoven -Analysera om det finns behov av att uttrycka bestämmelserna avseende bevarandeintressena respektive användningsintressena på olika sätt -Överväga de förändringar i 3 kap. miljöbalken som är nödvändiga och bedöma om dessa går att göra med bestämmelsernas nuvarande struktur och utformning eller om en annan lösning är mer lämplig Särskilt om bevarandeintressen -Bedöma om tillämpningen av 3 kap. 2 och 3 miljöbalken motsvarar behoven och föreslå lösningar som tillgodoser dessa behov samt överväga om, och i så fall hur, regleringen enligt bestämmelserna även bör innefatta andra väsentliga skyddsbehov -Bedöma om det finns skäl att komplettera skyddet av bevarandeintressena enligt 3 kap. 6 och eventuellt även 2 och 3 miljöbalken, med möjlighet till en mer samlad form som även innefattar de utvecklingsmöjligheter områdena innehåller

16 BESTÄMMELSERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL UPPDRAG DEL 2 Uppgifter enligt direktivet Intressenas aktualitet -Bedöma om alla de intressena som anges i 3 kap. miljöbalken fortfarande är i behov av reglering och i vilken utsträckning det finns andra samhällsintressen som är i behov av att regleras med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken -Bedöma vilket reellt behov som i dag finns för de riksintressen som anges i 3 kap. miljöbalken och bedöma hur väl dagens områden av riksintresse motsvarar detta behov -Bedöma om det finns andra slags verksamheter eller anläggningar för vilka områden bör kunna omfattas av bestämmelserna om riksintresse i 3 kap. miljöbalken Långsiktigt rättsligt skydd för områden av riksintresse -Analysera och redovisa om och hur områden som bedöms vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken kan ges ett långsiktigt rättsligt skydd genom bestämmelserna i andra delar av miljöbalken eller andra relevanta lagar Totalförsvarets behov -Ta hänsyn till totalförsvarets långsiktiga behov och den särställning som totalförsvaret har i riksintressesystemet genom dess företrädesrätt vid konkurrerande riksintressen Terminologi -Analysera behovet av förändringar av såväl synsätt som terminologi när det gäller angivandet av intressen och deras områden liksom av åtgärder och verksamheter som kan skada de angivna intressena och områdena i syfte att skapa bättre ändamålsenlighet och tydlighet

17 BESTÄMMELSERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL UPPDRAG DEL 2 Uppgifter enligt direktivet Riksintressens varaktighet -Analysera frågan om huruvida ett område som är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken kan upphöra att vara det, t.ex. till följd av att området getts ett rättsligt bindande skydd Bostadsförsörjning och riksintressen -Uppdraget att särskilt redovisa förslag i fråga om hinder för angeläget bostadsbyggande ska behandlas med förtur och redovisas i ett delbetänkande. Frågan ska också ingå i redovisningen av hela uppdraget.

18 Steg i arbetet inför slutbetänkandet A. Utvärdering/analys B. Analys/bedömning C. Bedömning/förslag 4 Tillämpningen av hushållningsbestämmelserna - Utpekande av RIområden - RI - process till ÖP - ÖPs roll - Planering och beslut - Mål och ärenden 5 Regelsystemet - Bevarande/användning - Bevarande särskilt - RI aktualitet (rätt RI?) - Alt. rättsligt skydd - Totalförsvaret 6 Tekniska frågor - Terminologi - RI varaktighet - RI kriterier - RI underlag - Påtaglig skada - Ansvar och roller 7 Överväganden och författningsförslag - Miljöbalken - PBL - Övriga anknutna lagar - Hushållningsförordningen

19 Betänkandet helt färdigt Redovisning Tidplan Behovet i dag Tillämpningen undersökning Analys/bedömning Förslag Utformning betänkande Expertmöten X X (X) (X) (X) 22 okt jan april juli okt nov dec 2015