VASA STADS BOKSLUT 2014

Transkript

1 VASA STADS BOKSLUT

2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen Ordnande av den interna revisionen Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 46

4 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 48 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 55 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 165 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 168 Finansieringsanalys 169 Balansräkning 170 Koncernresultaträkning 172 Finansieringsanalys för kommunkoncern 173 Koncernbalansräkning 174 Resultaträknings - sammanställning 176 Finansieringsanalys - sammanställning 177 Balansräknings - sammansättning 178 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 183 Resultaträkningens bilageuppgifter 184 Balansräkningens bilageuppgifter 186 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 190 Bilageuppgifter angående personalen 192 Koncernbokslutets noter 193 Förteckning över använda bokföringsböcker 200 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 202 Affärsverkens inverkan på finansieringen 203 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 204 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

5 1 Stadsdirektörens översikt År präglades av både fortsatta och fördjupade landsomfattande och lokala ekonomiska problem. Året var samtidigt ett år fyllt av strukturella utredningar. Behovet av strukturella reformer och därtill anknytande strategiska avsikter kom fram inom kommunfältet bland annat genom utredningarna gällande statsandelssystemet och revidering av kommunallagen, kommunstruktur- och vårdreformen. Trots att man på nämnda reformer har satsat mycket tid och pengar, finns ingen tillräckligt snabb vändning i sikte i fråga om de funktionella reformerna, genom vilka man skulle kunna svara mot det allt snabbare växande ekonomiska hållbarhetsunderskottet. Den offentliga ekonomins finansieringsgrund har försvagats snabbare och kraftigare än prognostiserat. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar under den senaste tiden, där man på ett mångsidigt sätt utvärderar regionernas konkurrenskraft, har Vasa fortsättningsvis placerat sig bland de bästa i landet. Å var också för staden ett år med kraftig tillväxt. Befolkningstillväxten var över en procent i och med att folkmängden ökade med 680 invånare. Staden genomförde investeringar för 46,7 miljoner euro. De viktigaste investeringarna gjordes inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Infrastruktur på nya bostadsområden anlades i Sundom och Gerby. Stadskoncernen fick nya aktörer, då hamnfunktionerna, laboratoriefunktionerna och teaterkvarterets parkeringsverksamhet bolagiserades. Stadens skatteinkomster ökade år bara 0,4 % jämfört med föregående år. Kommunalskatten ökade med 2,3 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 16,7 %. Ökningen i serviceproduktionens verksamhetsutgifter var 1,2 %. Tack vare de fastslagna sparåtgärderna sjönk stadens personalkostnader med 0,7 % från bokslutet år Lånestocken var i slutet av året 212,8 miljoner euro, varvid ökningen under året var 17 %. Statsandelarna som staden erhöll minskade med 2,2 miljoner euro. Årsbidraget var 3,1 miljoner euro, varvid de internt tillförda medlen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att man under året har satt i gång ett eget omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, som omfattar både personalbesparingar, strukturella reformer och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Staden minskade under räkenskapsperioden sin personalresurs med 118 årsverken och personalutgifterna med nästan 5 miljoner euro från den budgeterade nivån. Samtidigt kunde man också åstadkomma betydande besparingar inom köpservicen, om inte specialsjukvårdens köpservice beaktas. På basis av Vasa stads förslag beslöt förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen i mars förordna att en särskild kommunindelningsutredning ska genomföras gällande kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Finansministeriet tillsatte kommunindelningsutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, vilka på basis av sin utredning gav en rapport , där en sammanslagning av alla 10 kommuner föreslås. Kommunernas ställningstaganden till utredningspersonernas förslag är att vänta i juni 2015.

6 2 Staden och regionen kom år 2013 med i de av arbets- och näringsministeriet startade tillväxtavtalsförfarandet och INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter gällande de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja regionens tillväxt och livskraft samt näringslivsverksamhetens förutsättningar. Tillväxtavtal ingicks gällande de 12 största stadsregionerna. INKAprojektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledaransvaret inom temat hållbara energilösningar. Som ett INKA-projekt inleddes under år ett projekt om ett smart elnät i Sundom och samtidigt bereddes projekten för EnergyLab och Wasa Station, för vilka finansieringsbesluten kom i början av år Då det gäller stadens interna utveckling bör nämnas den omfattande omorganiseringen av stadens administrativa stödtjänster, vars beredning fortskred till beslutsfattande i slutet av året. Samarbetet med Umeå förtätades ytterligare under året inom ramen för det gemensamma hamnbolaget. Allt som allt kan man säga att år innehöll förberedelser för det som är på kommande. Det svaga resultatet i bokslutet utlovar ingen lättnad för de närmaste åren och därför är det viktigt att i fråga om de stora förändringarna följa en konsekvent linje. Besparingar och indragningar är inga lätta lösningar. Sådana gjordes emellertid delvis redan under det gångna året tack vare den duktiga och yrkeskunniga personalen. Stadsdirektör Tomas Häyry

7 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

8 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Anneli (Vas.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Ruostetoja Tapio (SDP) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakim Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 9 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2013 godkändes och budgeten för år 2015 godkändes Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Frantz Hans (RKP) Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP)

9 5 Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 28 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 10 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP) Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 13 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnämnden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Vasaregionens avfallsnämnd Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.

10 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var (6 212 år 2013), varav (4 727) ordinarie anställda och (1 485) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 79 (136). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 510 (486). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var (4 905). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 28 personer mindre än i slutet av år Antalet fast anställda har minskat med 41 och visstidsanställda har ökat med 13. Minskningen bland den ordinarie personalen beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn 2000 Övriga Ordinarie Visstidsanställda Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa

11 7 Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Vasaregionens avfallsnämnd, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk. Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 200 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 199 milj. euro och investeringsdelens löner 1,0 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 77,6 % (78,7 % 2013) kvinnor och 22,4 % (21,3 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,7 % (77,8 %) kvinnor och 22,3 % (22,2 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 45,2 år (44,1 år 2013). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 47,7 år (46,1 år) och för den visstidsanställda personalen 39,1 år (37,1 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

12 8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. De ekonomiska svårigheterna har fortsatt år. Den ekonomiska utvecklingen släpade efter de flesta länderna i euroområdet och BNP är fortfarande drygt fem procent lägre än strax innan den internationella finanskrisen började år Den ekonomiska politiken i Finland står inför svåra frågor. Val ska träffas i en situation, där osäkerheten inom den internationella ekonomiska utvecklingen har ökat, Finlands kostnadsnivå är högre än konkurrenternas, den externa balansen har försämrats och tillväxtutsikterna på lång sikt är svaga. Mängden befolkning i arbetsför ålder minskar snabbt och åldringarnas andel ökar. Det innebär att åldrandet bland befolkningen ökar behovet av omsorgs- och hälsovårdsservice. Det strukturpolitiska programmet har framskridit långsamt. Pensionsreformen minskar hållbarshetsunderskottet, men samtidigt ökar den sämre utgångssituationen och den långsammare ekonomiska utvecklingen hållbarhetsunderskottet, så att det i budgeten för den offentliga ekonomin ännu finns ett underskott på cirka fyra procent. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest omedelbart borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka de kommande utgifterna utan att skuldgraden stiger över 60 %. Löneuppgörelsen år 2013 var viktig för att stävja ökningen i kostnadsnivån. Strukturreformer som förbättrar tillväxtförutsättningarna behövs, t.ex. reformen av social- och hälsovårdsservicen, genom vilken kostnadsökningen kan hanteras och produktiviteten förbättras. Reformernas inverkningar kommer emellertid till stor del först efter flera år. Utgiftsinbesparingar kan inte undvikas, eftersom inkomstbasen för den offentliga ekonomin ser ut att ha försvagats för en lång tid och den totala skattegraden i Finland är exceptionellt hög. Den sammanräknade reella inkomsten som står till löntagarnas förfogande, d.v.s. köpkraften uppskattas ha minskat med 0,6 % år, andra året i följd. Minskningen av köpkraften har påverkats av den sämre sysselsättningssituationen, den långsammare förtjänstutvecklingen samt skattehöjningarna. Trots statens snabba skuldsättningstakt har Finland bevarat sin goda ställning på statslånemarknaden. Kreditklassificeraren Standard & Poor s sänkte i oktober kreditklassificeringen för Finska staten med ett steg. Sänkningen av kreditklassen har tillsvidare inte direkt påverkat statens kreditmöjligheter och ränta. (Källa: Finlands bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Kommunsektorn befinner sig mitt i stora förändringar och förväntningar. Statsandelsreformen, förnyandet av kommunallagen, vårdreformen, det strukturpolitiska programmet samt ändringen av kommunstrukturen har varit under beredning samtidigt. Även år 2015 kommer att vara mycket utmanande. Kommunernas finansiella ställning kommer att försvagas med cirka 220 miljoner euro och statsandelsnedskärningarna medför svårigheter för kommunerna, då pengar saknas men servicen ska ordnas. Ungefär en tredjedel av kommunerna, totalt 98 kommuner, har reagerat på de försämrade skatteinkomsterna och statsandelsnedskärningarna genom att höja sina skattesatser för år Den genomsnittliga vägda kommunalskattesatsen är nu 19,84 %. Skillnaden mellan den lägsta och högsta har redan blivit 6,0 procentenheter.

13 9 Enligt nuvarande uppskattningar förutspås en långsam återhämtning för den ekonomiska tillväxten, som leder till att utvecklingen av kommunernas skatteinkomster också i fortsättningen kommer att vara anspråkslös. Men kommunernas verksamhetsutgifter ökar fortsättningsvis jämnt i och med att förändringen i åldersstrukturen ökar servicebehovet. Beroende på det här räcker kommunernas inkomstfinansiering inte till för att täcka investeringarna och skuldsättningen är fortsättningsvis kraftig. Skillnaderna kommunerna emellan i fråga om den ekonomiska utvecklingen hotar att öka ytterligare. Med tanke på hela den offentliga ekonomin är det av yttersta vikt att skapa balans mellan kommunens inkomster och utgifter. Balans i den kommunala ekonomin uppnås dock inte enbart genom höjda skatter, större produktivitet eller nya verksamhetsformer och strukturer inom offentliga sektorn. I fortsättningen måste kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas och deras inkomstbas utvidgas. Om grunden i den kommunala ekonomin stärks genom kontroll över utgifterna och en bredare skattebas stöds också den övriga ekonomiska tillväxten. Målet för det strukturpolitiska programmet är att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter och effektivisera verksamheten med totalt två miljarder euro, varav kommunerna och staten ansvarar för hälften var. Enligt nuvarande uppskattningar motsvarar statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter inte målen i det strukturpolitiska programmet, utan blir cirka en tredjedel under den eftersträvade miljarden euro. Kommunerna däremot överträffar sitt miljardmål Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten håller sig kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på de tidigare årens nivå. Utmaningarna inom den kommunala ekonomin är stora och syns också i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna gällande ekonomin och verksamheten måste fortsätta ytterligare i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2012, då det fanns arbetsplatser i Vasa. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 536, dvs. i genomsnitt med 426 per år. Tillväxten har alltså varit kraftig. År 2012 blev ökningen i antalet arbetsplatser liten. Antalet arbetsplatser i Vasa stad ökade med 27 och i Vasaregionen med 7. Under de senaste åren har utvecklingen i Vasa dock varit mycket gynnsam jämfört med de övriga städerna och regionerna i landet. På regionnivå var ökningen i antalet arbetsplatser den 7:e största åren Vasaregionen är till invånarantalet landets 11:e största stadsregion och Vasa stad landet 15:e största stad. I Vasa stads arbetsplatsstatistik har Vasas och Lillkyros uppgifter räknats ihop under alla år.

14 10 Granskat enligt näringsgren har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst inom de näringsgrenar som har störst antal arbetsplatser under 2000-talet. Vasa är den enda orten i hela landet, där antalet tillverkningsarbetsplatser har ökat betydande (+922). På de flesta andra orter har tillverkningsarbetsplatsernas antal minskat. Minskningen i tillverkningsarbetsplatserna i Vasa åren beror på konjunkturnedgången 2009, varvid antalet tillverkningsarbetsplatser minskade med 712. Efter det har tillverkningsarbetsplatsernas antal ökat med 119. På grund av statistikcentralens ändring av näringsgrenarna finns från de flesta mindre näringsgrenarna jämförelseuppgifter först från och med år 2007.

15 11 Av näringsgrenarna är tillverkningsbranschen störst (23,3 % av stadens arbetsplatser), vård och omsorg, sociala tjänster näst störst (18,4 %), handeln tredje störst (9,4 %) och utbildningen (8,5 %) fjärde störst. Dessa fyra näringsgrenar står för nästan 60 procent av Vasas arbetsplatser. Arbetslöshetsgraden i Vasa år var i genomsnitt 10,0 %. Arbetslöshetsgraden steg 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetsgraden är tredje lägst i jämförelsen mellan de 20 största städerna. Österbottens arbetslöshetsgrad är den lägsta i Fastlandsfinland.

16 12 Inom en radie på 120 km från Vasa bor invånare. Till området hör förutom Vasaregionen Seinäjokis Jakobstads, Karlebys och Umeås stadsregioner. Alla är tillväxtregioner, vilkas sammanräknade befolkningstillväxt var närmare invånare åren Den sammanräknade ökningen i antalet arbetsplatser var närmare åren Inom regionen finns totalt över högskolestuderande, av vilka finns i Umeå. Tillsammans utgör regionerna ett mycket betydande och framgångsrikt område.

17 13 I Finland finns 36 stadsregioner. Vasaregionen är elfte störst med sina invånare. Regionens befolkningstillväxt är sjunde störst åren Bland stadsregioner av samma storlek var Vasaregionens befolkningstillväxt näst störst. Seinäjokiregionens tillväxt var tredje störst. Seinäjoki är till invånarantalet den tolfte största regionen. Stadsregionsjämförelserna är meningsfulla därför att städerna har ändrats så att de inte går att jämföra på grund av de kommunsammanslagningar som skett i många områden. Exportindustrin är mycket stark i Vasaregionen och Österbotten. Österbottens andel av värdet på Finlands export var fjärde störst år Österbotten är till befolkningen det tolfte största landskapet. Exportens värde/invånare är överlägset störst i Österbotten. Vasaregionens energiklusters andel av värdet på exporten från landskapet är mycket betydande. Vasaregionens starka näringsliv syns också som en hög bruttonationalprodukt. Regionen har fjärde högst BNP bland stadsregionerna år 2012.

18 14 I Vasa bodde invånare i slutet av år enligt förhandsuppgifter om invånarantalet. Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Befolkningen har ökat med i genomsnitt över 600 invånare per år under de senaste sex åren. Under samma tidsperiod har befolkningen i Vasaregionen ökat med närmare 870 invånare per år. Utöver Vasa ökar befolkningen kraftigt i Korsholm och Laihela. Vasa stads språkliga fördelning är följande (2013): finskspråkiga (70,1 %), svenskspråkiga (22,7 %) och personer med annat modersmål (7,2 %). Antalet finskspråkiga har ökat med 925, antalet svenskspråkiga med 475 och antalet personer med annat modersmål med under åren

19 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År var med tanke på befolkningsutvecklingen igen ett år med bra tillväxt. Invånarantalet var totalt invånare, där ökningen var 680, dvs. drygt en procent i förhållande till föregående år. Social- och hälsovårdsväsendet Under årets lopp bereddes reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen enligt de nationella linjedragningarna och å andra sidan även regionalt genom beredning från kommunerna i det nuvarande sjukvårdsdistriktet. Regionalt framskred man i tjänstemannaarbetsgruppen genom att i slutet av året skapa gemensamma linjedragningar om principerna, med vilka social- och hälsovården samt specialsjukvården kan integreras till en funktionell helhet. I fråga om budgetutfallet kan man vara nöjd med resultatet i den egna verksamheten; även i personalutgifterna klarade man av att genomföra de krävda minskningarna i årsverken. Däremot kunde man inte i tillräcklig mån påverka samkommunernas (i synnerhet specialsjukvårdens) utgiftsutveckling med de metoder som fanns tillgängliga inom verksamhetsområdet. Under verksamhetsåret utvidgades kvalitetsarbetet inom sektorn betydande, då förvaltningen erhöll SHQS-kvalitetscertifikat och då kvalitetsarbetet inom sektorn även i övrigt framskred enligt planerna. I bruktagningen av de elektroniska tjänsterna utvidgades tillsammans med utvecklandet av informationssystemen. Sysselsättningsverksamheten och utvidgande av skyldigheterna kunde ses i vardagen inom resultatområdet för socialarbete och familjeservice. Inom socialarbetet utvecklades nya arbetsmodeller med goda resultat. Boendeservicen för personer i mentalvårdsrehabilitering inom psykosocial service samt organisationsändringen som omfattade hela missbrukar- och mentalvårdsservicen låg som specialföremål för utveckling. Man klarade av att svara på barnskyddets skyldigheter, trots den utmananade situationen i fråga om anställda. Omorganiseringen av färdtjänsten inom handikappservicen inleddes som en del av ett mer omfattande utvecklingsprojekt för staden i fråga om ärendet. Även projektet för ordnande av utbildning inom socialbranschen framskred gynnsamt. Servicestrukturreformen inom äldreomsorgen framskred enligt fullmäktiges beslut i fråga om såväl byggande av servicehus för äldreomsorgen som i fråga om övriga överenskomna ändringsprocesser. Likaså gick man in för att verkställa den av Vasa stadsfullmäktige godkända planen för att stöda seniorbefolkningen åren Under årets lopp gjordes ett omfattande beslut om att verkställa mottagningsverksamheten i hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralsverksamheten och diabeteskompetenscentret i en ny hälsostation i Vasa. Även inledandet av samjourens verksamhet i oktober var betydande på praktiskt plan. Läkarbristen och dess inriktning på i synnerhet tillgången till vikarier försvårade arrangeringen av verksamheten och förlängde väntetiderna till husläkaren och tandläkarmottagningarna. I fråga om specialsjukvården var oron kostnadsutvecklingen, särskilda åtgärder riktades i synnerhet till arrangemang kring patienter vars vård fördröjts. I fråga om samarbetsområdet Laihela fortsatte verksamheten i huvudsak med de redan etablerade verksamhetsmetoderna. Bildningssektorn Bildningsväsendets verksamhet under år beskriver både servicenätsutredningarna, utvecklingsprojekten, strategiarbetet, sparåtgärderna samt förverkligandet av organisationsoch stödservicereformen. Skapande av en egen strategi för bildningsväsendet var ett av årets fokusområden. Bildningsväsendets strategi baserar sig på Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad Flöde för ett gott liv. Verksamhetsområdets strategi fick namnet Nordens mest energiska utbildnings- och kulturstad. Utöver en gemensam strategi för verksamhetsområdet utarbetades separata understrategier för fostrings- och utbildningsväsendet, fritids- och

20 16 kultursektorn. Därutöver utarbetade de största resultatområdena inom verksamhetsområdet ännu egna strategier. I anslutning till varje strategi preciserades de viktigaste åtgärderna inom varje verksamhetsenhet. Under året fortsatte utvecklingsarbetet för förtätande av bildningsväsendets organisation och samarbetet mellan olika resultatområden intensifierades ytterligare. Inom småbarnsfostran togs en ny modell i användning i augusti. Enligt den indelas småbarnsfostran i fyra geografiska områden: Centrum, Norra, Östra och Lillkyro. Inom den grundläggande utbildningen har man berett en egen organisationsreform. Resultatområdena Österbottens museum, Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst har sammanslagits till ett gemensamt resultatområde. En sammanslagning av teatern och orkestern till ett resultatområde utreddes, men enligt nämndens förslag såg man inte några förutsättningar för en sammanslagning i det här skedet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar genom att övergå till ett fyraperiodsystem. Detta har resulterat i att man har bättre kunnat beakta individuella studiestigar samt i praktiken möjliggjort en förkortning av studietiden och en effektivering av genomströmningen. Bildningsväsendets organisationsändring framskred på så sätt att en modell skickades till nämnderna och direktionerna för utlåtande. Vasa stads stödservicereform har framskridit planenligt och ärendet har beretts i många olika arbetsgrupper. En annan viktig åtgärdshelhet i enlighet med strategin var utarbetandet av servicenätsutredningarna. Utredningar har gjorts inom småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen samt museiväsendet. Med hjälp av dem strävar man efter att effektivera verksamheten samt optimera servicenätet både ur ekonomisk och funktionell synvinkel. Informationen som fåtts från servicenätsutredningarna var även värdefull vid utarbetandet av genomförandeprogrammet för markanvändningen. Under år gjordes bl.a. följande ändringar i daghemsnätet: daghemmet i Bobäck blev färdigt och Teerenpesä daghem lades ned. Daghemmet Pax som tidigare fungerat som ett köpservicedaghem övergick till staden 1.8. och fick ett nytt namn, Taikametsän päiväkoti. Köpservicedaghemmens platser konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft Planeringen av den grundliga renoveringen av VYI/VAKK:s U-, P-, K-flygel på Sampocampuset framskred. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt i informations- och kommunikationsteknik, eforum, framskred planenligt och på hösten öppnades det pedagogiska IKT centret som i det här skedet fungerar som ca 50 e-tutors närstödnätverk vid läroanstalter och på nätet. Projektet har lyckats utarbeta en gemensam strategi för bildningsväsendet för utvecklande av informations- och kommunikationstekniken för att användas i undervisningen vid Vasa stads läroanstalter. Utbildning för lärarna och ett tillräckligt stöd, uppdatering av undervisningsteknologin/infrastrukturen samt koordinering av därtill anslutande anskaffningar har kommit bra i gång. En viktig sak har varit förberedelserna inför de kommande digitala studentskrivningarna. Utvecklande av biblioteket i Gerby till en modern inlärningsmiljö har inletts med Utbildningsstyrelsens projektfinansiering. En energiutbildningsstig från småbarnsfostran till högskolenivå har planerats tillsammans med högskolorna och representanter för företagen. Man fortsätter med arbetet år På andra stadiet medför statens sparkrav stora utmaningar, vilket innebär en anpassning av verksamheten. Antalet studerande strävar man ändå att hålla på samma nivå som tidigare. Åtgärder för en minskning av studieavhopp bör man hitta och undervisningen bör ännu noggrannare än tidigare riktas på områden som är viktiga för Vasaregionen. Omfattande samarbete har gjorts med tredje stadiet, näringslivet och även med konstinstitutionerna. Som

21 17 en ny samarbetsform inleddes TaiKonakatemia, som innebär att grundläggande konstundervisningens kurser kan räknas till godo på andra stadiet. Verksamheten vid Vasa vuxenutbildningscenter inriktades år på vuxenutbildning av arbetskraft som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el-, metall-, social- och hälsovården och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av yrkeskarriären, så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov samt individuella behov i karriärutvecklingen. Det fria bildningsarbetet samt kultur- och fritidstjänsterna är lika populära som tidigare. Av kulturevenemangen arrangerades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och de har alla sin egen stora publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och besökarantalen har ökat tydligt. Teatern slog år alla tiders publikrekord: totalt besökare. Även orkesterns och museernas besökarantal var på en bra nivå. Likaså var Vasa simhalls besökarantal rekordhöga och simhallen fick till och med erkännande på riksnivå, då den valdes till Årets simhall. Tekniska sektorn Invånarmängden i Vasa ökade med cirka 700 personer och överskred gränsen invånare i slutet av året. En kraftigare tillväxt än normalt syntes i form av ett ökat antal lyftkranar. Vasa översköljdes av en våg av flervåningshusbyggande samtidigt som mängden egnahemsbyggande avtog. Tyngdpunkten för bostadsbyggandet har småningom flyttats över till flervåningshus, vilket minskar behovet av att bygga infrastruktur på egnahemsområden. I enlighet med förväntningarna i fråga om stadens tillväxt har den målmedvetna anskaffningen av råmark fortsatt, vilket har främjats av att den skattefria försäljningen fortsatte till årets slut. Trots ökad arbetslöshet finns hoppingivande tecken i och med att staden ingick ett intentionsavtal om utvecklande av Risöområdet med Ikea, Ikano och KPO. Tidigare på sommaren ingicks ett intentionsavtal om utvecklande av busstationsområdet med Lemminkäinen. Genomförande av dessa hyperprojekt fram till slutet av innevarande årtionde kan medföra upp till tusen nya arbetsplatser. Den slutliga domen om stadens totalgeneralplan erhölls från högsta förvaltningsdomstolen. Delvis gynnade beslutet staden trots att en del områden också ogiltigförklarades. Efter fastställandet av totalgeneralplanen pågick utarbetandet av en delgeneralplan för centrum, en delgeneralplan för Lillkyro kyrknejd och en delgeneralplan för Märkenkalls vindkraftspark. I form av detaljplaner har betydelsefulla nya byggprojekt framskridit. Pågående planer som berörde strandbyggande var planen för Vasklottornet, planen för Brändö sund inklusive Smulterö och den länge efterlängtade planen för silorna. När det gäller planerna för centrumområdet var därtill busstationsområdeshelheten under arbete och som ett nytt omfattande område travbaneområdet, vars planläggning fortsätter utgående från en arkitekttävling. Närapå färdiga var de för allmänt behov utarbetade planerna för Klemetsö anläggningsområde, Metviksparken och Nummen koulu. Därtill utarbetades en del planer för bostadsområden samt projektplaner som möjliggör företagsverksamhet. Kommunteknikens totala investeringar uppgick till 9,7 miljoner euro. Ny infra byggdes på området Yttersundom och i Orrnäs medan infra finslipades i Bobäck. En betydande gatunätsförbindelse blev klar när Mellanvägen öppnades för trafik i november. Vasklotbron och Blå vägen-banken i anslutning till den belönades som Årets kommuntekniska prestation i Finland. Också nya grönområden, lekparker och arrangemang som förbättrar trafiksäkerheten förverkligades som vanligt liksom även gatubelysningssanering. Med kollektivtrafikens nya linjearrangemang förbättrades servicen för stadsbor och studerande i området Orrnäs Bobäck, Vasklot och i synnerhet i och med den nya Campuslinjen också i Brändö. Anskaffningen av biogasbaserad materiel inom kollektivtrafiken fördröjdes på grund av en marknadsdomstolsbehandling gällande anskaffning av en gasförädlingsstation.

22 18 Av de statliga vägprojekten invigdes Smedsby omfartsväg i samband med ett besök av trafikminister Risikko. Vägplaneringen av Förbindelsevägen blev klar och miljökonsekvensbedömningen av Vasa hamnväg framskred i samarbete med Närings-, trafikoch miljöcentralen. Hussektorn använde 3,0 milj. euro till nyinvesteringar och 6,4 milj. euro till grundliga renoveringar medan det totala beloppet för investeringsutgifterna uppgick till 9,4 milj. euro. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes Bobäck daghem. Nya betydande objekt som startade var byggarbetena på Lillkyro hälsostation och skolan i Tervajoki. På ca 110 objekt gjordes grundliga renoveringar, varav den största enskilda var en delsanering av Keskuskoulu för 0,75 milj. euro. Vasa Vattens investeringar var 3,0 miljoner euro, av vilket huvuddelen inriktades på saneringsoch nybyggande av nätverk. En förbättring av vattenförsörjningsberedskapen utreddes tillsammans med samarbetsparterna. I sektorns nettoenheter pågick en kraftig våg av centraliseringsutredningar. Vasa Matservice centraliserade beredningsköksverksamheten samtidigt som en liten del av daghemmens kökspersonal övergick till Matservicen. Resultatområdet tillredde under året ca 3,2 miljoner måltider. En centralisering av städningen inom Vasa städservice och social- och hälsovårdsväsendet utreddes och samtidigt övervägdes en fortsättning av utredningen också i fråga om centralsjukhusets städfunktioner. Även utvecklandet av kvalitetssäkringen var central i Städservicens utvecklingsarbete. Vasa Tekniska service fortsatte utredningen av centraliseringen av centrallagret och Vasa sjukvårdsdistrikts lager- och logistikfunktioner. Centralverkstaden valdes tillsammans med två andra enheter till årets arbetsplats inom staden. Byggnadstillsynen och Miljösektorn som fungerar som tillstånds- och övervakningsmyndigheter fortsatte sin målmedvetna och planmässiga verksamhet. Antalet tillstånd för byggande minskade något jämfört med föregående år. Utöver tillståndsförfarandet gav man både inom Byggnadstillsynen och Miljöväsendet service inriktad på en högklassig verksamhet och man ingrep sakligt i motiverade missförhållanden. Hälsoövervakningen inriktades på basis av den uppgjorda planen på över 2000 objekt. Affärsverket Vasa hamn bolagiserades tillsammans med Umeå hamn till Kvarken Ports Ltd. Därtill bolagiserades Vasa miljölaboratorium till Botnia Lab Ab. Den för regionens kommuner gemensamma avfallsnämnden inledde sin regelbundna verksamhet. Vasa stad är värdkommun för nämnden. 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av avbrott i verksamheten har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: Skador som drabbat fast och lös egendom Skador till följd av verksamhetsavbrott Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse

23 19 Beloppet i skadefonden är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av medlen i fonden. Stadens försäkringar fanns under verksamhetsåret hos försäkringsbolaget Fennia vad gäller lagstadgade försäkringar och hos försäkringsbolaget LokalTapiola vad gäller frivilliga försäkringar. Från och med januari 2011 har staden dessutom kommuninvånarna till godo en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamhet som staden ordnar, en s.k. kommuninvånarförsäkring. Ekonomisektorn konkurrensutsatte stadens hela försäkringsskydd våren och hösten 2013 så att de nya försäkringarna trädde i kraft från början av år. Innehållet i försäkringsskyddet hölls i stort sett oförändrat trots byte av försäkringsbolag Finansiella risker Av de finansiella riskerna har man under de senaste åren fäst speciell uppmärksamhet på ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade andelen genom att ränteswapavtal ingåtts. I slutet av år var ränteswapavtalen sammanlagt sju. I slutet av år var den skyddade delen av låneportföljen ca 57 %. Stadens syn på räntan är att räntenivån fortsättningsvis hålls låg under åren 2015 och Fastän räntenivån hålls låg, är ränterisken en allt viktigare risk för staden. Hantering av ränterisken kräver allt mera planenlighet och resurser. Under år gjordes en låneportföljsanalys, vilken klart visade att skyddsnivån på stadens lånebestånd måste höjas Miljörisker Miljöfaktorer som eventuellt har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är åtgärder föranledda av stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik beviljades av miljömyndigheterna under år. Bokslutet innehåller en reservering på 2,2 miljoner euro för landskapsarbeten vid avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet bedöms under år Till stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik ansluter sig väsentligt även sanering av de förorenade markområdena på Sunnanviks industriområde. Över de förorenade markområdena på industriområdet gjordes en omfattande utredning år, men först efter en riskbedömning kan en kostnadsberäkning göras för iståndsättandet. En riskbedömning utförs under år I slutet av år 2008 kom Vasa förvaltningsdomstols beslut om besvären som inlämnats om tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk Vasa Vatten har i sin investeringsplan berett sig på de investeringar som miljötillståndet för avloppsvattenrening kräver, investeringarna inföll i planen under åren och genomfördes under det räkenskapsår som är under behandling. Direktionen för Vasa Vatten lämnade in en ny miljötillståndsansökan , man väntar på tillståndsbeslutet. 2.5 Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver Balansering av ekonomin Vid behandlingen av budgeten för år 2015 i november beslutades också om ett balanseringsprogram för ekonomin. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt

24 20 på grund av den försämrade driftsekonomin och för att dämpa stadens skuldsättning. Som en balanseringsåtgärd för ekonomin i budgeten beslutade fullmäktige om en tilläggsbesparing på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna under år. Målet uppfylldes, men besparingar måste årligen hittas under hela fullmäktigeperioden. Åren förutsätts för att få till stånd personalbesparingar strukturella förändringar och nedskärning av serviceproduktion. På basis av bokslutet kan man konstatera att det sparmål som fullmäktige satte upp för år uppnåddes vad gäller den egna verksamheten. Ett undantag är social- och hälsovårdsnämnden som inte nådde sparmålen. Speciellt kostnadsutvecklingen inom specialsjukvården är en betydande risk för hela stadens övriga verksamhet. Stadens ekonomi är inte i balans under ekonomiplaneperioden på basis av bokslutet. Staden är skyldig att enligt kommunallagen utarbeta en separat balanseringsplan under år 2015 och besluta om åtgärder senast i samband med behandlingen av 2016 års budget. Investeringar År uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 42 miljoner euro, varav stadens (utan affärsverken) bruttoinvesteringar är 23,5 miljoner euro. Utgångspunkten vid bedömningen av investeringsobjekten är den av stadsfullmäktige godkända strategin. Ekonomisk balans är det mest betydande målet i investeringsdelen och bruttoinvesteringarna under planperioden ska minskas till nivån för avskrivningarna enligt plan, dvs. till ca 30 miljoner euro. För att nå ekonomisk balans ska investeringsobjekten omvärderas, gallras och skjutas upp till och med långt in i framtiden. Utveckling i fråga om skuldsättning Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin och granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning av egendom via ett särskilt försäljningsprogram.

25 21 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1. Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen samt uppskattning av de mest betydande riskerna Enligt Vasa stads förvaltningsstadga ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen ansvarar för genomförandet och samordnandet av riskhanteringen samt beslutar om försäkrandet av stadens tillgångar och ansvar (förvaltningsstadgan 35 ). För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Den riskförvaltningsarbetsgrupp som stadsdirektören tillsatt hösten har som uppgift att göra en övergripande specialberedning av riskhanteringen som gäller hela staden (beredskaps- och kontinuitetsplanering samt utvecklande och utvärdering av organisationssäkerheten). Den yttre verksamhetsmiljöns inverkningar på hela stadens nivå, inom sektorerna eller serviceprocesserna bedöms från fall till fall. I samband med den strategiska styrprocessen och beslutsfattandet bedöms inverkningarna, men vid bedömningsprocessen och förankringen av styrningen finns ännu ett arbetsområde. Hjälpmedlen för att identifiera och bedöma riskerna har inte gett bästa möjliga nytta. Det elektroniska systemet för bedömning av risker Riskipiste har varit i användning redan flera år, men dess användning och det övergripande utnyttjandet är inte optimala. För hantering av de mest betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs regelbundet på förhand överenskomna mätare, måluppfyllelse samt risker i anslutning till dem. De mest betydande riskerna bedöms och ansvaret för och uppföljningen av dem och tidtabellen för åtgärder synkroniseras. På risker och olika störningssituationer bereder man sig genom att utarbeta behövliga planer på förhand. Det här innebär att alla sektorer och arbetsenheter har berett sig på förutseende av olika störningssituationer inom ekonomin och verksamheten, hantering av dem samt en återgång till normalnivån för verksamheten. Ordnande av riskhanteringen Stadsstyrelsens redogörelse för den interna kontrollen och riskhanteringen för år baserar sig på nämndernas och organens samt koncernbolagens redogörelser om den interna kontrollen och riskhanteringen. Målutfallet för budgeten har rapporterats genom den här verksamhetsberättelsen eller i riskhanteringsrapporten för år som har godkänts vid behandlingen i organen. I budgeten har totalt 29 enheter på organ- och resultatområdesnivå antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Därutöver har stadens fyra affärsverk i budgeten antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Målens totala antal (totalt 34 verksamhetsenheter) ska anses vara täckande. Med stöd av de självutvärderingar som genomförts på organ- och resultatområdesnivån genomfördes den interna kontrollen och riskhanteringen senaste år i regel planenligt och i sin helhet på skalan nöjaktig bra. Nivån på innehållet i de redogörelser som getts har utvecklats från de tidigare åren. Enligt stadsstyrelsens helhetsbedömning behövs vidareutveckling vid förenhetligandet av verksamhetsmodellen för intern kontroll och riskhantering, systematiskheten, vid sättandet av relevanta mätare som är kopplade till målen samt vid utvidgande/ansvarsläggande på kontrollkedjans alla nivåer. De delvis oenhetliga verksamhetsmodellerna för den interna kontrollen och riskhanteringen, brister i kontrollkedjan mellan organen och deras verksamhetsenheter och bristfälliga mätarsystem utgör en central utmaning vid synkroniseringen av riskerna på stadsnivån. En del av mätarna för uppföljning av kontrollen/riskhanteringen beskriver inte tillräckligt/alls om de mål som satts har nåtts eller också görs mätningen enbart i efterhand då kalenderåret gått ut vid utarbetandet av redogörelsen. Redogörelserna från de stora sektorerna/organen stöder sig på

26 22 en konkret riskmatris/-kartläggning (bl.a. social- och hälsovårdsnämnden, fritidsnämnden, TN, byggnads- och miljönämnden, affärsverken), men från flera organs/resultatområdens redogörelse saknas ännu en mål-/åtgärds-/mätarmatris som preciserar den skriftliga rapporten. Följande huvudrisker som framkommer av organens redogörelser år kan klassificeras enligt följande: 1. EKONOMI: balanseringsriskerna i budgeten och verksamhetsriskerna i adbuppföljningssystemen 2. PROCESSER: hantering av organisationsändringar och risker gällande ändring av arbetsfördelningen 3. PERSONAL: svårigheter att rekrytera nyckelpersoner/yrkeskunnig personal, bristen på yrkeskunnig personal, pensionering, risker i anslutning till kompetensen 4. SÄKERHET: miljö- och säkerhetsrisker för serviceverksamhet och verksamhetslokaler, inkl. risker för skadegörelse (se vederbörande riskpoängsanalys) Från riskpoängsprogrammet RISKIPISTE som är i stadens bruk finns uppgifter att få om närmare 400 verksamhetsenheters riskbedömning, där främst enheternas säkerhetsrisker i den fysiska verksamhetsmiljön/serviceproduktionen återspeglas. Måluppfyllelse och uppföljning, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering En uppföljning av utfallet för budgetmålen och verksamhetens resultatrikedom från år har presenterats som en granskning sektorvis nedan i verksamhetsberättelsen. En balansering av stadens ekonomi och verksamhet förutsätter en fungerande uppföljning och bedömning enligt följande schema: En månadsrapport för ekonomin och verksamheten förs alltifrån situationen i slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Personalutgifternas och personalmängdens utveckling samt köp av service och skatteinkomstutfallet samt också investeringar på stadsnivån och stadens affärsverk uppföljs månatligen. Till stadsstyrelsen och fullmäktige förs över situationen i slutet av april och augusti en uppföljningsrapport som är mer omfattande än månadsrapporten. Sommaren infördes rapporteringssystemet Exreport som uppföljnings- och styrverktyg, vilket täcker också prestations- och personaluppgifter. I övergångsskedet framkom brister i uppgifternas tillförlitlighet och det här försvårade för sin del rapporteringen i realtid. I framtiden möjliggör programmet en bra verksamhet och uppföljning av ekonomin. På effektiviteten och tillförlitligheten hos bedömningen av hur resultatrik verksamheten har varit fås årligen en utvärdering genom utvärderingsberättelsen. Revisionstjänsterna ökades år tillfälligt på grund av problem i stadens redovisningssystem. Hur resultatrik den interna kontrollen och riskhanteringen har varit år ger också stadens revisor sitt utlåtande om i sin revisionsberättelse. Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel samt hantering av användningen av medel Under räkenskapsperioden har inga betydande förluster, värdeminskningar i upphandlingar, överlåtelse av egendom eller i bruksvärdet konstaterats och inte heller ersättningsansvar eller annat rättsligt ansvar. Vid uppföljningen av upphandlingar har inte framkommit några oegentligheter och vid hanteringen av medelanvändningen har inga brister eller oärlig verksamhet framkommit gällande stadens egendom. Vad gäller kontrollen av köpservicen och de tväradministrativa processerna konstateras att:

27 23 Verksamhetsutgifterna inom specialsjukvården överskreds jämfört med den ändrade budgeten 9 miljoner euro (+9,6 % ) Antalet dagar för fördröjd förflyttning som VCS fakturerade var senaste år 2194 och faktureringen 1,64 miljoner. Servicekedjan för äldre har beskrivits, men det finns ännu saker att utveckla i verksamheten. Hemvården saknar ett fungerande servicestyrsystem. Avtalsverksamhet Stadsstyrelsen har inte i sin vetskap att det av avtalen skulle ha uppstått några betydande negativa följder för verksamheten. Vid utarbetandet av avtalen utnyttjas upphandlingsväsendet och stadsjuristen. Ett nytt elektroniskt dokumentförvaltningssystem Kaarle (Tweb) togs i bruk för att effektivera dokumentförvaltningen och beslutsfattandet. Det här förbättrar för sin del i framtiden den övergripande avtalshanteringen. information och kommunikation Stadsstyrelsen leder informationen och kommunikationen utifrån stadskoncernens kommunikationsstrategi. För utvecklande av stadens interna och externa kommunikation har flera satsningar gjorts. Extranätet för förtroendevalda togs i bruk i juni och det är aktuellt med införande av nya webbsidor. Stadens strategiteman anslöts närmare till ämnesvalet och innehållet i informationstidningen. Informationstidningen utkom senaste år 3 gånger och förnyades till innehållet och utseendet våren. Staden är aktivt med i sociala medier. Pressinformation har ordnats regelbundet i samband med organens möten samt då det i stadskoncernen behandlas eller är aktuellt med ändringsprojekt gällande serviceproduktionen. För kommuninvånarna och olika intressentgrupper ordnades 45 informationsmöten Ordnande av den interna revisionen Den interna revisionen arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska de administrativa och ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna kontrollen och förvaltningen bl.a. genom utbildning. De interna revisorerna stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationen och den interna kontrollen fungerar samt verksamhetens och beslutsfattandets överensstämmelse med bestämmelserna. Utifrån granskningen kan man med rimlig säkerhet konstatera att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordineringen av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Interna revisionen bistår stadens externa revisor enligt avtal samt säljer sina tjänster också till bl.a. Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun. Den interna revisionen var med i den arbetsgrupp som övervägde förenandet av Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts lager, vilken gav sin slutrapport i december Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens bedömningar har behandlats i vederbörande beslutande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utifrån redogörelserna, konstateras att den interna kontrollen i regel når en godtagbar nivå och har systematiserats från det tidigare speciellt då det gäller att identifiera, bedöma och hantera risker. Det finns brister och behov av förenhetligande då det gäller informationsförmedling och uppföljningsmetoder. Genom en integrerad styrning, utveckling och skräddarsydd utbildning utvecklas bristerna i systemet under den innevarande ekonomiplaneringsperioden. Genom en förbättrad rapportering nås en bättre helhetsstyrning av den interna kontrollen och riskhanteringen, vilket efterlyses i ett resultatområdes redogörelse: hur utnyttas den interna

28 24 kontrollens redogörelser vid utvecklandet av den interna kontrollen och riskhanteringen i hela staden? Stadsstyrelsens riktlinjer och konkreta utvecklingsåtgärder för den interna kontrollen och riskhanteringen under ekonomiplaneperioden är följande: 1) Genom ett fortgående förbättrande av ledningssättet förstärks grunden för uppföljning och riskhantering och främjas uppnåendet av målen. ÅTGÄRDER: Ledarskapsutbildning stöds och utbildning/konsultation ordnas årligen samt på beställning. 2) Ett resultatrikt helhetsledande av stadskoncernen förutsätter regelbunden utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen. ÅTGÄRDER: En rättidig/tillförlitlig/systematisk rapportering av måluppfyllelsen från enhets- /organ-/intressentgrupp- och koncernnivå till stadsstyrelsenivån stöds. Organvisa enhetliga kontroll- och riskhanteringssystem används i alla organ i slutet av perioden. Riskhanteringens och kontrollens anknytning till de mål för verksamheten och ekonomin som ställts samt mätningen av inverkningarna/konkretiseringen av mätarna i förhållande till jämförelsekommunerna utvecklas. Rapporteringen ansluts till en del av delårsuppföljningen av verksamheten och ekonomin. 3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna inriktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. ÅTGÄRDER: En ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas genom regelbunden utvärdering och mätaranalyser. I samband med omorganiseringen av stadens stödservice säkerställs att den interna kontrollen och övervakningen av den fungerar enligt den nya verksamhetsmodellen.

29 25 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Tilikauden ylijäämä ( alijäämä) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 23,9 25,6 Årsbidrag / Avskrivningar, % 10,1 69,5 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar

30 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 507,1 miljoner euro (515,0 milj. år 2013). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 54,0 % och statsandelarnas 19,8 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,8 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel ökade 1,0 procentenheter jämfört med det föregående året. 100 % 90 % 80 % 70 % 2,5 % 19,8 % RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER Finansiella intäkter 12,8 milj. Statsandelar 100,4 milj. 2,5 % 19,9 % Finansiella intäkter 13,1 milj. Statsandelar 102,6 milj. 60 % 50 % 40 % 54,0 % Skatteinkomster 274,1 milj. 53,0 % Skatteinkomster 272,9 milj. 30 % 20 % 10 % 0 % 23,6% Verksamhetsintäkter 120,0 milj. 24,6 % Verksamhetsintäkter 126,5 milj Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 120,0 miljoner euro, och de ökade med 5,1 % från år 2013, medan den nationella genomsnittliga ökningen var 3,3 %. De största posterna är försäljningsintäkterna 61,0 miljoner euro och avgiftsintäkterna 26,7 miljoner euro Skatteinkomster Skatteinkomsterna år var 274,1 miljoner euro och ökningen var 1,2 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 82,3 %, motsvarande nationella nivå var i genomsnitt 86 %. Samfundsskattens andel var 11,6 % och fastighetsskattens 6,1 %. Skatteslagens fördelning Samfundsskatt; 31,8 milj. 11,6 % Fastighetsskatt; 16,8 milj 6,1 % Kommunalskatt; 225,5 milj. 82,3 %

31 27 Kommunalskatt samlades år sammanlagt 225,5 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade med ca 2,2 %. Kommunalskatteintäkten år överskred det budgeterade med ca 2,5 miljoner euro och 1,1 %. Kommunalskattesatsen höjdes senast med 0,5 % till 19,5 % fr.o.m. ingången av år Samfundsskatt redovisades 31,8 miljoner euro, vilket är 6,3 miljoner euro mindre än föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. På minskningen inverkade en sänkning av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20,0 procent år. Å andra sidan har kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjts med 5 procentenheter för regeringsperioden fram till år Utan höjningen av fördelningsandelen skulle Vasas samfundsskatteintäkter ha varit lägre. Jämfört med andra stora städer var Vasas samfundsskatteutveckling år avsevärt bättre. Vasas andel av den samfundsskatt som betalas var sjätte störst i hela landet Skatteinkomstens utveckling per skatteslag Samfundsskatt milj. Fastighetsskatt milj. Kommunalskatt milj Redovisningarna av fastighetsskatten var 16,8 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,05 %, stadigvarande bostad 0,4 %, kraftverk 2,5 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Fastighetsskatten ökade med 2,6 milj. euro jämfört med föregående år och överskred det budgeterade med 0,8 milj. euro Statsandelar Statsandelarnas utfall var 100,4 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mindre än det budgeterade. Jämfört med år 2013 minskade statsandelarna med 2,2 milj. euro. Statsandelarna utgör 19,8 % av stadens totala inkomster. Kalkylmässiga statsandelar (milj. ) 2013 förändr. % Basservicen 98,2 95,9-2,3 % Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. -17,8-18,0 1,3 % Utjämning till följd av systemändring 0,3 0,3 0,0 % Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. 21,9 22,2 1,6 % Totalt 102,6 100,4-2,1 % Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 12,8 miljoner euro och de minskade med 0,3 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 11 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt.

32 Resultaträkningens kostnader Resultaträkningens kostnader blev totalt 506,5 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 % Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 503,3 miljoner euro; ökningen jämfört med det föregående året var 1,3 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa. Av verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 255,2 miljoner euro, minskning jämfört med det föregående året är 0,7 %. Kostnadsposten för köp av service var 178,7 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 91,3 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka steg med 2,6 %. Verksamhetskostnader andel 2013 förändring milj. % milj. % Personalkostnader 255,2 50,7 % 257,1-0,7 Köp av service 178,7 35,5 % 171,2 4,4 Material och förnödenheter 29,4 5,8 % 29,9-1,6 Understöd 31,3 6,2 % 29,9 4,6 Hyror 6,5 1,3 % 6,9-6,1 Övriga verks.kostnader 2,1 0,4 % 1,8 17,9 Totalt 503,3 100 % 496,8 1, Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 3,2 milj. euro, varav 3,1 milj. euro är räntor på långfristiga lån. 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -380,9 miljoner euro och det ökade från föregående år 13,9 milj. euro och 3,8 %. Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 374,4 miljoner euro. Skattefinansieringen räckte inte för att täcka ens verksamhetsbidragsbeloppet, varvid det inte återstod någonting av skattefinansieringen för andvändning till investeringar. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 101,7 %. Årsbidraget var 3,1 miljoner euro; medan det budgeterade årsbidraget var 4,9 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och nettoutgiften förverkligats över det budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat. Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen milj. Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten -4,8 Skatteinkomster över budgeten 4,1 Statsandelar under budgeten -0,6 Finansiella inkomster netto under budgeten -0,5 Totalt är årsbidraget sämre än budgeterat -1,8 Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 30,6 miljoner euro och årsbidraget täckte 10,1 % av avskrivningarna.

33 29 ÅRSBIDRAG, AVSKRIVNINGAR OCH KUMULATIVT ÖVER-/UNDERSKOTT 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 34,1 30,0 28,7 28,9 28,5 30,2 25,9 30,6 24,1 26,3 17,7 18,9 22,1 24,3 22,0 16,8 22,4 21,1 20,0 19,9 18,8 16,0 17,1 17,9 8,6 5,1 3, , årsbidrag milj. -3,7-8,2 kumulativt över-/underskott milj. avskrivningar milj. En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat blev -27,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen av avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -25,7 miljoner euro.

34 30 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet 0 Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 6,7 36,4 Låneskötselbidrag 0,2 0,8 Likviditet, kassadagar 6 9 Invånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

35 31 Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 42,3 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 6,6 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 30,6 miljoner euro och likvida medlen ökade med 4,8 miljoner euro. Året avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år för 1 mån. euribor var 0,216 %, och vid årets slut var den 0,018 %. Långfristiga lån lyftes 55,0 miljoner euro och amorterades 24,3 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 212,9 miljoner euro. ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR Årsbidrag Självfinansieringsutgift gör invest Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, under räkenskapsperioden och fyra tidigare år sammanlagt ger en bild av hur investeringarnas självfinansieringsandel har förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -156,1 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa var 6,7 %. Nivån i hela landet var 57,2 %. Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,2 (0,8 år 2013). Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 6 dagar i slutet av året. År 2013 var kassans täckning i jämförelsekommunerna 20 dagar, medan den i hela landet var 38 dagar.

36 32 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden. AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Uppskrivningsfond Förskottsbetalningar och pågående nyanläg Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod Materiella tillgångar Räkenskapsperiodens över-/underskott Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden AVSKRIVNINGSDIFFERENS Byggnader OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Förskottsbetalningar och pågående nyanläg AVSÄTTNINGAR Placeringar Avsättningar för pensioner Aktier och andelar Övriga avsättningar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTAT KAPITAL Övriga fordringar Statens uppdrag Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 0 0 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 6 18 FRÄMMANDE KAPITAL Donationsfondernas särskilda täckning Långfristigt Övriga förvaltade medel Lån från finansiella institut och försäkringsa Lån från offentliga samfund RÖRLIGA AKTIVA Anslutningsavgifter och övriga skulder Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Kortfristigt Färdiga produkter Lån från finansiella institut och försäkringsa Lån från offentliga samfund Fordringar Lån från övriga kreditgivare Långfristiga fordringar Erhållna förskott Kundfordringar 0 2 Skulder till leverantörer Lånefordringar 0 0 Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 0 0 Kundfordringar PASSIVA TOTALT Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

37 33 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 51,5 56,2 Relativ skuldsättningsgrad, % 57,6 50,1 Ackumulerat över-/underskott, mn Ackumulerat över-/underskott, /invåna Lånestock 31.12, mn Lånestock 31.12, /invonare Lånefordringar 31.12, mn Invånarantal Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad var 51,5 %. År 2013 var den genomsnittliga soliditetsgraden för kommunerna 60,5 % och soliditetsgraden för Vasas jämförelsegrupp, kommuner med invånare, var 53,1 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2013 och var 57,6 %. År 2013 var medelvärdet för hela landet 50,7 %, och den relativa skuldsättningsgraden för kommuner med invånare var 54,8 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 36,6 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till euro. År 2013 var lånebeloppet för Vasas jämförelsekommuner euro/invånare och euro/invånare för hela landet.

38 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva minskade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 8,6 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 3,7 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 33,3 milj. euro och eget kapital minskade 25,0 milj. euro. 7 % 3 % 16 % BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR Omsättnings- och finansieringstillg. 43,3 milj. Förvaltade medel 21,2 milj. Placeringar 103,6 milj. 45 % Främmande kapital 287,1 milj. 1 % Förvaltat kapital 21,7 milj. 1 % Avsättningar 4,3 milj 74 % Immaterialla och materialla förnödenheter 474,6 milj. 50 % Reserver 7,5 milj. Eget kapital 322,1 milj. AKTIVA PASSIVA I aktiva är den största posten materiella tillgångar 459,5 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 103,6 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 21,1 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 43,3 miljoner euro. I passiva förklaras minskningen av eget kapital (322,1 milj. ) med underskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 11 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 5,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 2,5 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,3 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 1,3 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,0 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro Borgensansvaren var totalt 127,3 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis, Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 123,7 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 74,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 49,3 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 302,6 miljoner euro år, motsvarande summa år 2013 var 286,2 miljoner euro.

39 35 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner. INKOMSTER milj % UTGIFTER milj % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 119,9 21,0 Verksamhetskostnader 503,3 87,5 Skatteinkomster 274,1 48,1 - Tillverkning för eget bruk -2,4-0,4 Statsandelar 100,4 17,6 Räntekostnader 3,1 0,5 Ränteintäkter 0,7 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,0 Övriga finansiella intäkter 12,0 2,1 Korrigeringsposter i inkomsfinansiering Korrigerinsposter i inkomstfinansiering 0,2 0,0 - Förändring av avsättningar 0,4 0,1 - Överlåtelsevinster på nyttigheter - Överlåtelseförluster för nyttigheter som som hör till beståenden aktiva -1,5-0,3 hör till bestående aktiva -0,2 0,0 Investeringar Investerigar Finansieringsandelar för investeringsutgist 0,7 0,1 Investeringsutgifter 46,7 8,1 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som Finansieringsverksamhet hör till bestående aktiva 2,1 0,4 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Finansierigsverksamhet Minskning av långfristiga lån 24,4 4,2 Minskning av utlåningen 0,2 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 55,0 9,7 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 6,0 1,1 Totala utgifter sammanlagt 575,4 100,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster sammanlagt 569,8 100,0

40 36 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats utgående från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en sammanställning av balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet inkluderas därtill en finansieringsanalys för koncernen, i vilken kommunkoncernens medelanskaffning och användningen av medlen under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet ingår en sammanställning av koncernens dottersamfund samt samkommunerna. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola Ab och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrning av koncernens verksamhet och utfallet av de ekonomiska mål som satts för dotterbolagen Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernövervakningen. Stadsstyrelsen ansvarar också för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. Stadens koncerndirektiv förnyades av en kommitté som stadsstyrelsen har utsett. Stadsstyrelsen förlängde mandattiden för utvecklingskommittén för koncernstyrningen till slutet av år I arbetet för att utveckla koncerndirektivet och i ordnandet av koncernkontrollen beaktades den bolagiseringsskyldighet som reformen av kommunallagen medför. Vasa stads miljölaboratorium bolagiserades till BotniaLab Oy. Affärsverket Vasa hamns och Umeå Hamn Ab:s verksamhet överfördes till bolaget Kvarken Ports ltd, som har bildats av Vasa stad och Umeå stad 50/50. Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren , enligt vilket beloppet på den dividend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock i genomsnitt 11 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Den dividend som Vasa Elektriska betalade år (utifrån det föregående årets resultat) var 11 miljoner euro. De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets femte som aktiebolag. Verksamheten som aktiebolag har befästs, men de strukturomvandlings- och sparåtgärder som staten har riktat på yrkeshögskoleutbildningen innebär stora utmaningar för yrkeshögskolan. Anpassande av verksamheten och ekonomin samt utvärdering och utvecklande av verksamheten är viktiga fokusområden under de kommande åren. De principer som överenskommits med Fab Pikipruukki och de uppställda kraven och målen har nåtts under räkenskapsperioden. Efterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 96,3 % (96,0 %) av de bostäder som bolaget äger uthyrda. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Bolaget har inga enskilda särdeles stora hyresgäster så därför är bolagets kundrisk inte särskilt stor. Bolaget ekonomiska ställning är ganska stark.

41 37 De mål för verksamheten och ekonomin som satts för Vasa Bostadsrätt Ab har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har förbättrats. Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen i början av år 2013 som en följd av sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv, och speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för trafikanvändning. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Vähänkyrön Vuokratalot Oy har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Väsentliga händelser gällande koncernen Vasa yrkeshögskola Ab Verksamheten vid Vasa stads yrkeshögskola överfördes till Oy Vaasan ammattikorkeakoulu Vasa yrkeshögskola Ab och år var bolagets femte verksamhetsår. Statsrådet har beviljat yrkeshögskolan tillstånd. Bolagets huvudägare är Vasa stad. De övriga ägarna är Vasa universitet, Österbottens förbund och Österbottens handelskammare. De största utmaningarna för verksamheten vid Oy Vaasan ammattikorkeakoulu Vasa yrkeshögskola Ab år och även under några av de följande åren ansluter sig till den strukturella utvecklingen av högskolor som pågår i Finland. Yrkeshögskolornas tillstånd förnyades från och med början av år. Enligt det nya tillståndet är Vasa yrkeshögskolas undervisnings- och examensspråk finska. De svenskspråkiga nybörjarplatserna inom företagsekonomi och turism överfördes till svenskspråkiga yrkeshögskolor. I enlighet med den nya finansieringsmodellen för yrkeshögskolor fastställs finansieringen på basis av resultaten. Fab Brändö Campus Vasa stad och samkommunen SÖFUK har ingått ett intentionsavtal om förverkligandet av Brändö och Kungsgårdens campusområden. Intentionsavtalet har godkänts i stadsstyrelsen Målet är att koncentrera Vasa yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias verksamhet i Vasa till Brändö. Stadsfullmäktige har beslutat grunda ett fastighetsaktiebolag som ska förvalta de lokaler som yrkeshögskolorna kommer att få tillgång till. Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33 och Wolffskavägen År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen av SÖFUK. Av Fab Brändö Campus program för grundlig renovering blev skede I, Wolffskavägen 30, klart under verksamhetsåret. Skede II, Wolffskavägen 30, blir klart år 2015 och saneringen av Wolffskavägen Medibothnia inleds våren Det omfattande renoveringsprojektet blir klart i början av år Vasa Elektriska Ab Liksom det föregående året var ett exceptionellt varmt år, vilket innebar att energiförbrukningen inte ökade i någon väsentlig mån. Marknadspriset på el fortsatte att sjunka, liksom även kundpriserna för elenergi. Koncernens omsättning sjönk under dominans av elhandeln, trots att den övriga affärsverksamheten ökade.

42 38 De investeringar i produktionsobjekt som ska bli verklighet via intressebolaget EPV Energi fortsatte år. I tur stod Torkkola vindkraftspark i Vasa och Ravola kraftverk som byggs i anslutning till stålfabriken i Brahestad. Torkkola blir klart i början av år 2015 och Ravola år Förberedelserna för att ta i bruk LNG i framtiden inleddes genom deltagande i Torneå terminalprojekt. Vasa Elektriskas nya verksamhetshus blev klart i december och har gradvis tagits i bruk av Vasa Elektriskas, Vasa Elnäts och EPV Energis personal. Det mångåriga investeringsprogrammet för det gamla kraftverksområdet i närheten av Brändö bro har slutförts. Fab Pikipruukki Efterfrågan på bolagets hyresbostäder förblev på nästan samma nivå som under det föregående året. Bostädernas användningsgrad har bevarats på en bra nivå under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Under räkenskapsperioden har bolaget ingått ett intentionsavtal med Vasa stad om byggandet av sex servicehus, tyngdpunkten inom byggherreverksamheten ligger således på projekteringen av servicehus för äldre. Under räkenskapsperioden ökade antalet bostäder som bolaget äger sedan projekten Andvägen 12 och Fabriksgatan 3 hade blivit klara enligt följande: 60 servicebostäder för äldre, 19 servicebostäder för funktionshindrade och 63 hyresbostäder. Fastighets Ab Vasa Teaterparkering Bolagets konstituerande möte hölls , varefter byggandet av parkeringsanläggningen i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blev färdig enligt byggtidtabellen och kostnadskalkylen i december. Parkeringsanläggningen är uthyrd till stadens Kommunteknik. Ab Stormossen Oy Bolaget är från och med en del av Vasa stads koncern som en följd av kommunsammanslagningen Vasa Lillkyro. År 2013 var bolagets 27:e verksamhetsår. Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med hög servicenivå och att beakta en hållbar utveckling. Stormossen äger en knapp tredjedel av avfallsenergianläggningen Westenergy Ab, och den ånga som produceras används för att producera el och fjärrvärme. Stormossen har tillsammans med Vasa stad beslutat inleda ett biogasprojekt med vilket målet är att utnyttja biogas som bränsle i trafiken. Vähänkyrön Vuokratalot Oy Bolaget är från och med en del av Vasa stads koncern som en följd av kommunsammanslagningen Vasa Lillkyro. Användningsgraden för bostäderna år var 93,4 %. Antalet tomma bostäder var i slutet av året 8, och under året har antalet inflyttningar varit 51 och antalet utflyttningar 48. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen Fastighets Ab Pikipruukki

43 39 Bolaget utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för äldre i och med att nya servicehus byggs. Under räkenskapsåret har bolaget med Vasa stad ingått ett intentionsavtal om att låta bygga sex servicehus, vilket innebär att tyngdpunkten inom byggherreverksamheten ligger på projekteringen av servicehus för äldre. Tyngdpunkten i bolagets verksamhet kommer under de närmaste åren att vara byggherreskap för nya servicehus och för sanering av hyreshus samt renovering av det nuvarande bostadsoch fastighetsbeståndet så att det motsvarar kundernas växande krav. Vasa Elektriska Ab De överlappande politiska styrmekanismerna på energimarknaden har blivit en betydande affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Stödd elproduktion har sänkt marknadspriset så att de genuint marknadsbaserade produktionsinvesteringarna i Europa har stannat av. Vasa Elektriska kommer på ett betydande sätt att slå av takten på investeringarna sedan bolaget har slutfört sina pågående investeringar i utsläppsfri elproduktion. Vasa Elektriskas relativa konkurrensposition är stark, om än utsikterna på energimarknaden har försvagats under den senaste tiden. EU:s energiriktlinjer för år 2030 stöder de investeringar som Vasa Elektriska gjort via EPV Energi Ab i utsläppsfri elproduktion. Vasa sjukvårdsdistrikt Avsikten var att regeringens proposition med förslag till lag om ordnande av social- och hälsovården skulle överlämnas till riksdagen i början av år Propositionen gick inte igenom grundlagsutskottets behandling och lagen behandlades inte i riksdagen. Om propositionen hade gått igenom skulle den ha inneburit mycket avgörande förändringar i sjukvårdsdistriktets ansvarsområde och verksamhet. Under verksamhetsåret har sjukvårdsdistriktet tillsammans med kommunerna uppdaterat planen för ordnande av hälsooch sjukvården. Strategiarbetsprojektet VKS 2025 inleddes, som går ut på att göra upp en koncept- och verksamhetsplan för specialsjukvården samt en investeringsplan. Centralsjukhusets nya Y-byggnad blev klar i början av året och kommunernas samjour inledde sin verksamhet i de nya lokalerna i oktober. Redogörelse för hur koncernkontrollen är ordnad För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Med stadens koncerndirektiv skapas ramar främst för ägarstyrning i de samfund som hör till Vasa kommunkoncern i enlighet med stadens mål. Direktivet tillämpas i tillämpliga delar också vid ägarstyrningen av intressesamfund och samkommuner. Med koncerndirektivet strävar men efter att förenhetliga samfundsstyrningen, öka verksamhetens transparens, förbättra kvaliteten på de uppgifter som staden få från samfunden och effektivera informationsutbytet. En kommitté som tillsatts av stadsstyrelsen beredde det nya koncerndirektivet under verksamhetsåret. Fullmäktige återförvisade koncerndirektivet för ny beredning med beaktande av bestämmelserna i den nya kommunallagen. För hantering av de mest betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs regelbundet på förhand överenskomna mätare, måluppfyllelsen samt därtill anslutna risker. De mest

44 40 betydande riskerna bedöms och till dem anknuten ansvarsfördelning, uppföljning och tidtabell för åtgärder synkroniseras. Inom den intern kontrollen har inga väsentliga brister eller fel observerats. Ledarskaps- och förvaltningssystemet är i huvudsak ändamålsenligt. Stadsfullmäktige fastställer riktlinjerna för ägarpolitiken och godkände under verksamhetsåret de nya ägarpolitiska riktlinjerna. Fullmäktige godkänner enligt kommunallagen i de årliga budgeterna målen för verksamheten och ekonomin samt övervakar för sin del att de förverkligas. I 2015 års budget har måluppställningen förnyats om breddats så att den täcker alla koncernsamfund. Stadsstyrelsen leder och styr Vasa kommunkoncern samt övervakar att koncernens delar fungerar enligt de mål som fullmäktige ställt upp. Stadsdirektören och stadens ledningsgrupps medlemmar följer med koncernsamfundens verksamhet och målutfall enligt den bestämda arbetsfördelningen. Uppgiften utförs i första hand genom koncernsamfundens styrelsearbete. Ekonomisektorn bedömer behoven att utveckla koncernstrukturen och bereder ändringar i koncernstrukturen. Stadsstyrelsen har gett representanterna för bolagsstämmor och årsmöten behövliga anvisningar bl.a. om val av medlemmar i samfundens styrelser och revisorer. I de centrala samfundens styrelser har från stadens ledningsgrupp valts en fullvärdig medlem. Utfärdandet av anvisningar till dottersamfunden har varit tillräckligt och informationsförmedlingen har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Resultatrikheten och den ekonomiska ställningen för de centrala dottersamfunden har utöver i bokslutet uppföljts en gång per år som en separat redogörelse till stadsstyrelsen. Med de centrala dottersamfunden förs resultatförhandlingar årligen. Vid förhandlingarna genomgås bl.a. föregående års verksamhet och ekonomi, bolagets läge vad gäller ekonomi och verksamhet samt resultatmålen. Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning har i huvudsak varit fungerande. Om dottersamfundens bokslut har bl.a. uppgjorts ett separat sammandrag till stadsstyrelsen. Uppställandet och uppföljandet av koncernmålen är i huvudsak ändamålsenligt och tillräckligt. Koncerndirektivet ska iakttas på behörigt sätt. Stadsstyrelsens riktlinjer för verksamheten och konkreta utvecklingsåtgärder som gäller den interna kontrollen och riskhanteringen under ekonomiplaneringsperioden är följande: 1) En resultatrik helhetsledning av stadskoncernen förutsätter regelbunden utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen. 2) Uppgörandet av riskhanteringsplaner sträcker sig över hela stadskoncernen. Stadens försäkringar har konkurrensutsatts och delvis utvidgats också till koncernsamfunden. Likaså har de finansiella riskerna delvis analyserats på koncernnivå. Riskhanteringen utvecklas i en mer systematisk riktning så att åtgärderna täcker också stadskoncernen. 3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna riktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. En ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas med en regelbunden utvärdering och genom mätaranalyser.

45 41 V A S A S T A D M O D E R B O L A G BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG ÖVRIGA BOLAG Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Fast. Ab Pikipruukki 100 % Ab Klemetsösvängen 61,9 % Vasa Elektriska Ab 99,9 % som äger Brändö Företagscentrum Ab 100 % som äger: - Bost.Ab Vasa Långviksgatan % Vasa Parkering Ab 100 % - Ravera Oy % - Bost.Ab Vaasan Asemakatu % Fast. Ab Vaasan Myllynranta 100 % - Vaasan Sähköverkko Oy 100 % Fast. Ab Cargo Apron 80,8 % - VS Vindkraft Ab 100 % Fast. Ab Sekahaku 53 % Kova Login Oy 60 % - EPV Energi Ab 42,6 % Vasa Bostadsrätt Ab 100 % Fast. Ab Brändö Kampus 100 % - Oy Enerit Ab 34,6 % As. oy Teeriniemenkatu % Fast. Ab Teatteriparkki 100 % - Smedsby Värmeservice Ab 20 % As. oy Vaasan Kråklundinkatu 100 % Stormossen Oy 54,3 % Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi 70 % Vasaregionens Utvecling Ab 58,1 % Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy 100 % Vasa Ekovärme Ab 65,0 % Vasa Yrkeshögskolan Ab 74,0 % Intressebolag Intressebolag Vasaregionens Turism Ab 54,1 % As. oy Koppelonkatu 2 31,1 % Fast. Ab Formansgatan 14 38,0 % Intressebolag Bost. ab Styrmansgatan 26 22,2 % Oy Vaasa Parks Ab 40,8 % Bost. ab Vasa Stationsgatan 44 24,2 % som äger: 77,45 % - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu % Expo Österbotten Ab 30,2 % - Fast. Ab Vaasan Producta II 100 % Forskningscentrum Conradi Ab 50,0 % - Fast. Ab Circle House 100 % Oy Merinova Ab 39,6 % Fast. Ab Brändö laboratorier 43 % Kyrönmaan jätevesi Oy 50,0 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo 50 % NLC Ferry Oy Ab 50,0 % Fast Ab Ritz 25,1 % SAMKOMMUNER Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 15,6 % Vasaregionens Arenor Samkommun 70,8 % Kårkulla samkommun 5,9 % Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund 40,9 % Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun 54,1 % Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, 21,8 % - som omfattar - Yrkesakademin - Kulturösterbotten - Vasa Teater

46 42 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsförlust Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperioden över- och underparivärden 0-5 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffer Räkenskapsperioden överskott (underskott) Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader Årsbidrag % av avskrivningar Årsbidrag /invånare Kommunens invånarantal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)

47 Finansieringsanalys för kommunkoncern Finansieringsanalys för kommunkoncern Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförd medel Ökning/minskning i avsättningar Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiv Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiv Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter Korrigering av investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående a Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utåningen Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av korfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Intern finansiering av investeringar % 41,6 37,0 Intern finansiering av kapitalutgifter % 26,8 28,3 Låneskötselbidrag 0,8 1,2 Likviditet, kassadagar 10,2 17,1 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel / kassabetalningar under räkenskapsperioden

48 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA 2013 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Uppskrivningsfond Övriga utgifter med lång verkningstid Övrigt eget kapital Anslutingsavgifter Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperiode Förskottsbetalningar Räkenskapsperiodens över-/underskott Totalt Totalt Materiella tillgångar MINORITETSANDEL Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområd AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Byggnader Ackumulerad avskrivningsdifferens Uppskrivningar av byggnader Reserver Fasta konstruktioner och anordningar Totalt Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar AVSÄTTNINGAR Förskottsbetalningar och nyanläggningar Avsättningar för pensioner Anslutingsavgifter 5 5 Övriga avsättningar Totalt Totalt Placeringar FÖRVALTAT KAPITAL Aktier och andelar i ägointressesamfund Aktier och andelar FRÄMMANDE KAPITAL Uppskrivningar av aktier och andelar Långfristigt räntebelagt främmande kapital Övriga lånefordringar Långfristigt räntefritt främmande kapital Övriga placeringar Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Förskottsbetalningar 0 0 Kortfristigt räntefritt främmande kapital Totalt PASSIVA TOTALT FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Koncernbalansens nyckeltal Omsättningstillgångar Koncernens självförsörjnings % 39,8 % Relativ skuldsättningsgrad % 89 % Fordringar Accumulerat över-/underskott Långfristiga fordringar Accumulerat över-/underskott /invånare 705 Kortfristiga fordringar Koncernens lånestock , Koncernens lånestock , / invånare Finansiella värdepapper Koncernens lånefordringar, Kommunens invånarantal Kassa och banktillgodohavanden Antal anställda i koncernen AKTIVA TOTALT Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Koncernens lånestock = främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Koncernens lånefordringar = masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

49 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen Materiella förnödenheter, differens 31,9 miljoner euro, varav Pikipruukki 2,1 milj. euro och Vasa Elektriska 11,5 milj. euro, Brändö Kampus 7,5 milj. euro, Teaterparkering 4,7 milj. euro, ro och Sjukvårdsdistrikt 4 milj. euro. Placeringar, differens 18,2 milj. euro, varav stadens andel 2,1 och Vasa Elektriskas andel 16,1 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens -17,5 milj. euro, varav stadens andel -4,8 milj. euro, Pikipruukki -4,3 milj. euro, Brändö Kampus 4,5 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt - 2,7 milj. euro. Långfristiga fordringar, differens 1,3 miljoner euro, varav stadens andel 1,1 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens 0,7 milj. euro, varav stadens andel +2 milj. euro, Vasa Elektriska -0,9 milj. euro, Teaterparkering + 1 milj. euro och Vasanejderns Arenor + 0,7 milj. euro. Avskrivningsdifferens och frivilliga avsättningar, differens 16,9 milj. euro, varav stadens andel - 1,4 milj. euro och Vasa Elektriska 16,9 miljoner euro. Främmande kapital differens 42,3 milj. euro, varav staden 33,7 milj. euro, Pikipruukki -3,2 miljoner euro, Vasa Elektriska 13 miljoner euro, Brändö Kampus 5,8 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistriktet -4,7 milj. euro.

50 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat blev ,99 euro. Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat följande: Inkomstförs avskrivningsdifferensreservering som gjorts tidigare räkenskapsperioder ,36 euro. Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond ,40 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden. Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade investeringar i Lillkyro euro och görs motsvarande avskrivningsdifferensreservering. Avskrivningsdifferensreserveringarnas ökningar och minskningar har en nettoinverkan på räkenskapsperiodens resultat om ,36 euro. Räkenskapsperiodens underskott för Vasa stad är efter ovan nämnda underföringar ,23 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens under-/överskott.

51 47 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för åren uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras på sidorna Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk: Vasa Hamn Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Vatten Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Regionala Företagshälsovård Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Hussektor Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Österbottens Räddningsverk Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Räddningsväsendet Kommunandelarna Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar

52 48 Investeringar netto Prehospital akutsjukvård Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Direktionen för Österbottens räddningsverks godkände att av räddningsväsendets överskottet för år returneras till medlemskommunerna euro Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten V Affärsverkens bokslut. 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallet för de centrala dotterbolagens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras under punkten Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi på sidorna

53 VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL Världens lyckligaste och friskaste kommuninvånare Serviceinriktad, yrkeskunnig personal Fungerande servicenät Pålitlig service Rik och mångsidig stadskultur: Det händer i Vasa Ledning av serviceprocesser Äkta kompanjonskap Innovationskompetens En mångfald av kundorienterade tjänster i olika livsskeden En tomt på en timme, konkurrenskraftigt tomtutbud Tillgänglighet och effektiv logistik Attraktiva och funktionella verksamhetsmiljöer Effektiv beslutsprocess som görs i rätt tid En enda lucka -princip Identifiering av företagens behov Långsiktig, strategisk näringslivspolitik Samarbete mellan staden, högskolorna och företagen Logistikcentra Samfundens verksamhet värdesätts Identifiering av organisationernas behov Effektivering av målgruppsinriktad kommunikation Medborgarråd Interaktiv sakkunskap Nya, innovativa samarbetsmodeller Kunskap om organisationernas kunnande/ resurser Fritidsaktiviteter Tomtreserv Finansiering KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND

54 Attraktionskraft Mål Mätare Förverkligandet av mätaren Utveckling av områdets attraktionskraft Förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur Befolkningstillväxt/år/föregående år Antalet nya företag Arbetsplatser som nya företag genererar Skatteinflöde/invånare, (mål bland top 6) Samfundsskatteinflöde/skatteinflöd e (mål 15 % av hela skatteinflödet) Befolkningstillväxt (>1%/år) Antalet riksomfattande evenemang Ökning av deltagarantalet i kulturoch fritidssektorns evenemang >1%/år Tomtreserv enligt bostadsprogrammet Mängden planreserv Planernas genomförandegrad Servicenätsutredning gjord år (förhandsuppgift) och i genomsn inv/år (off. uppg) st Q1/2013-Q2/ - Ändring i antalet arbetsplatser år 2012 (inom parentes ): Privata sektorn -33 (+2 864), företagare +5 (+139), kommun och samkommuner +61 (+1 188), staten +6 (-349), Ab med statlig majoritet -13 (+85). Arbetsplatsuppgifterna 2013 publiceras 10/ /invånare (2:a plats) år Uppgifterna år 2013 publiceras i november : 17 % - 1,03 % år (förhandsuppgift) och 0,94 % åren stycken (26 st. år 2013) - Minskning 7 % (den största enskilda förklaringen är att biblioteket var stängt). - Mängden tomtreserv och planreserv: I de fastställda detaljplanerna överskrider mängden våningsyta både för bostads- och företagstomter rejält behovet och efterfrågan - Mätaren stryks som oändamålsenlig - MAGE-programmet har uppgjorts. Servicenätsutredningar inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning har uppdaterats under uppgörandet av MAGEprogrammet Utveckling av koncernstyrning och ledarskap Enhetliga informations- och rapporteringssystem Enhetliga anvisningar - Ekonomisektorn, pesronalservicen och hälsovårdsservicen har sammanfört rapporteringen till ett gemensamt rapporteringssystem. Rapporteringssystemet fungerar i stadens intranät. Ekonomisektorn tog i bruk näthandel hösten. - St behandlade och godkände koncerdirektivet Fge behandlade direktivet men återremitterade det. - Stödserviceutredning görs Hög sysselsättningsgrad (>75% år är yrkesverksamma) Antalet arbetande/hela befolkningen Vasas sysselsätningsgrad är 72 % (2013) och den 4:e högsta bland de 20 största städerna. Stadens sysselsättningsgrad var 68 % år Fungerande kollektivtrafik Användningsgrad - Antalet passagerare år, i passagerarmängden en lindrig nedgång

55 Välfärd Mål Mätare Förverkligandet av mätaren Befolkningens välfärd Upplevd lycklighet Sjuklighetsindex Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna Ungdomsarbetslösa, % av åriga arbetskraften, (<7 % av åriga arbetskraften) Personer som på grund av mentala problem erhåller sjukpension år, % av befolkningen i motsvarande ålder Hemmaboende 75 år fyllda, % av befolkningen i motsvarande ålder - Vasaborna upplever att deras välfärd är mycket bra. Hälften av kommuninvånarna upplever att de är lyckliga största delen av tiden, en något större andel upplever att livskvaliteten är god eller mycket god. Ingen förändring i sjuklighetsindexet. - Vasas arbetslöshetsgrad är 3:e lägst bland de 20 största städerna, ungdomsarbetslösheten lägst, andelen personer med invalidpension är den tredje lägsta. - Andelen barnfamiljer som får utkomststöd utgör av barnfamiljerna 10 %, hemmaboende 75 år fyllda 89,5 %. Främjande av klientens delaktighet och autonomi God tillgång på basservice Ekonomisk balans Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Ökning av inkomsterna Optimering av personalstrukturen Intern kontroll Antal servicehändelser som kräver personalresurser Vård- och serviceplaner Klient-/patientnöjdhet Utsatta tider håller Användningsgrad Personaldimensionering serviceformsvis Klient-/patientnöjdhet Skuldbelopp/ invånare Planläggningsekonomiska beräkningar Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Personalmängd/producerad service/övriga kommuner Antalet självrättelser 0 Antal besvär under 1 % av antalet beslut - Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas. - Mätaren stryks som oändamålsenlig. Lagen förutsätter nuförtiden att planer uppgörs. - Hälsostationernas klientnöjdhet 82,6 %, tandklinikernas 76,4 %. - De utsatta tiderna är enligt bestämmelserna - Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas - Personaluppgifterna finns i den årliga personalberättelsen för social- och hälsovårdsväsendet /inv år Områdesjämförelse för de nya bostadsområdena görs i MAGEprogrammet och kostnadsberäkningen preciseras i samband med uppgörandet av detaljplanen för respektive område - Lokalmängden m2 år, lokalkostnader, fria marknaden - Åtgärder för försäljning av egendom planeras - Tillförlitlig jämförelse med andra kommuner förutsätter förenhetligande av mätare. Vasas totala personalmängd ökat 0,8 % åren År och 2013 gjordes inga självrättelser. Antalet besvär under 1 %

56 52 Uppnående av mätarna som satts upp i stadsstrategin baserade sig under budgetåret på vissa huvudåtgärder (46 stycken), vilkas nuläge anges i listan nedan: Dragningskraft Marknadsföring av området som koncentration inom energibranschen, energiklustrets synlighet i gatubilden. (Den nya regionportalen har öppnats, Energy Lab och Wasa Station-projekten som showcase inom energibranschen. Beaktande av fokusområdet synliggörs i stadens informationstidning) Stärkande av diplomingenjörsutbildningen inom energibranschen i regionen. Synligt utnyttjande av kunnandet inom energibranschen som en del av utvecklandet av staden. (Energiklustrets betydelse särskilt i Smart Cities och NCN-nätverk, projekt som baserar sig på nya energilösningar inom tekniska sektorn) Satsningar på undervisning i svenska, engelska, ryska, kinesiska, spanska och andra språk på alla nivåer. Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets andra organisationer. (Inletts med utbildningssamarbete) Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av för företag i området. (Insatsgruppen förverkligades inte, verksamheten är fallspecifik och sker i samarbete med Vasek) Välfärd som en del av Vasas varumärke i Vasa lever du 5 år längre än på andra orter. (Temat Lycklighet, en del av Vaseks marknadsföring av Vasaregionen) Genomförande av INKA-programmet, tillväxtavtal. (Båda har förverkligats) Främjande av mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel. (Nya permanenta evenemang såsom Polar Sounds Winter Vaasa Festival och LoudN Promotions Vaasa Open Air. Flera stora och årligen ambulerande evenemang har man också fått till Vasa. Infomöten och evenemangsunderstöd för evenemangsarrangörer. Utvecklande av trivseln och evenemangsutbudet i stadens centrum. (Utvecklingsåtgärder har inletts med staden, Vasaregionens Turism och Vasa Affärscentrum) Främjande av tillgången på kunnig arbetskraft. (Den nya regionportalen har öppnats, växelverkan mellan näringslivet och universiteten har ökat. Undervisnings- och forskningsklinik inom socialsektorn, undervisningshälsocentralsprojekt, inledande av forskarskola och finansiering för utbildning i socialarbete, utbildning i svenska och engelska för personalen) Utvecklande av flygtrafiken. Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader.

57 53 Effektiv planläggning och aktivt tomtutbud: iakttagande av bostadsprogrammet. (Servicenätsutredningarna för social- och hälsovårdens resultatområden har genomförts, servicenätutredningarna för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen har uppdaterats) Utarbetande av ett genomförandeprogram för markanvändningen. (Markpolitiskt program har utarbetats) Förtätande av samarbetet: stadsutvecklingen, fastighetssektorn, VASEK, Merinova, VaasaParks (Den inofficiella samarbetsgruppens regelbundna sammanträffanden) Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln. Förtydligande av koncernstyrningen med hjälp av USO2-projektet. (Har inte förverkligats) Sparkrav även för samkommuner och koncerner. Processledning av utvecklingsprojekt. (Förverkligas som en del av stödservicens utredningsprocess) Utveckling av datasystem för tväradministrativa system. (En plattform för elektronisk kommunikation har skaffats. Ibruktagande av ett nytt dokumentförvaltningssystem har inletts. Långsiktigt och mångsektoriellt främjande av företagens verksamhets- och rekryteringsmöjligheter Universitets- och högskolesamarbete. (Växelverkan mellan näringslivet och universiteten har ökat. Sammarknadsföringsåtgärder i marknadsföringen som riktas till studerande har förverkligats) Utveckling av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen. (Förverkligande av IKTprojekt) Servicenätsutredning Utnyttjande av förnybar energi. Välfärd Ibruktagande av elektronisk välfärdsberättelse. (Tagits i bruk, utvecklingen av mätarna fortsätter) Ökande av resurserna för förebyggande arbete. (Pågår, förutsätter en lång uppföljningstid) Genomförande av ungdomsgarantin. (Social- och hälsovården har deltagit i den branschövergripande myndighetsarbetsgruppens arbete, erbjudande av sommarjobb- och praktikplatser) Samarbetsmodeller mellan social- och hälsovården och bildningsväsendet. Förnyande av anstaltsvården: tyngdpunkten på effektiverat serviceboende, servicen förs hem. (Servicestrukturförändringen inom öppen vården och i servicen som ges i hemmen fortsätter. Ett servicehus har öppnats, ett byggs som bäst, två är under planering. Avdelningarna B och D stängda, avdelning G har flyttats till hemvården. Andelen 75 år fyllda som bor hemma är 90,3 %.

58 54 Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras. Strukturförändringar inom mentalvårdstjänsterna har genomförts, ledningsgruppen för elev- och studerandevården) Elektronisk service (Anslutits till nationella elektroniska hälsoarkivet, elektronisk hälsogranskning och träning) Utveckling av datasystem. Social- och hälsovårdsnämndens beslut om utvecklande av klienters delaktighet. Tandvårdens förhandsuppgiftsblankett (nettiklaara). Elektronisk tidsbeställning, smspåminnelse ingår) Inkluderande demokrati. (Invandrarnas World café, handikapprådets åtgärder gällande specialbarn och familjer. Sammanfattning av ST:s beslut på teckenspråk på nätet) Utsatta tider hålls. (Har förverkligats) Plattare organisationsstruktur. (Genomförs i anslutning till stödservicereformen genom att separata förvaltningsstrukturer och mellannivåer stryks. Utvecklandet av förtroendemannaorganisationen pågår) Ny inriktning av resurserna. (Stödserviceutredningen pågår) Ekonomin i balans Effektiv användning av verksamhetslokaler. Förädling av markegendomen. (Jämförelse av nya bostadsområden i markpolitiska programmet) Utvecklande av resursplaneringen. Effektiv och mångsidig användning av lokaler. Höjning av avgifter och taxor. Försäljning av tomter. Prognostiserande personalplanering. (Stödserviceutredningen pågår. Anvisningar för prognostiserande personalplanering har utarbetats samt förankrats) Utvecklande av servicestrukturen. (Stödserviceutredningen pågår) Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer (Stödserviceutredningen pågår. Utvecklande av förtroendeorganisationen)

59 55 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt dispositionsplanen och utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till ändrade budgeten. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten

60 56 Verksamhetsorgan Resultatområde sida Centralvalnämnden 101 Val 58 Revisionsnämnden 110 Revisionsväsendet 58 Stadsfullmäktige 120 Stadsfullmäktige 59 Stadsstyrelsen 130 Stadsstyrelsen Förvaltningsservice Personalservice Ekonomisektorn Stadsutvecklingen Planläggningen Understöd Medlemsavgifter Andelar Reserverade anslag Centralt administrerade kostnader Sysselsättning Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och serviceverksamheten 77 Lillkyro områdesnämnd 150 Områdesnämnden Samserviceenheten Arpeeti 78 Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och ekonomi Socialarbete och familjeservice Hem- och anstaltsvård Hälsovårdsservice Specialsjukvård Samarbetsområdet Laihela 92 Nämnden för småbarnsfostran och 95 grundläggande utbildning 300 Förvaltning för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Hemkommunsersättningar för förskola och grundläggande utbildning Kuula-institutet 102 Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Vaasan Lyseon lukio Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk Vasa yrkesinstitut Vasa vuxenutbildningscenter 109 Direktionen för läroavtalsväsendet 320 Läroavtalsutbildning 111 Direktion för Vaasan työväenopisto 330 Vaasa-opisto 112 Direktionen för Vasa arbetarinstitut 340 Vasa arbetarinstitut 114

61 57 Fritidsnämnden Fritidsnämndens förvaltning och ekonomi Idrottsavdelningen Idrottsplatsavdelningen Ungdomsavdelningen 119 Museinämnden Österbottens museum Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst 124 Kultur- och biblioteksnämnden Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten Kulturcentret Biblioteksväsendet 128 Teater- och orkesternämnden Vasa stadsorkester Vaasan kaupunginteatteri 131 Byggnads- och miljönämnden Byggnadstillsynen Miljöskydd Miljölaboratoriet Samarbetsområdet för hälsoövervakningen Samarbetsområdet för veterinärvården 135 Tekniska nämnden Samservice Fastighetssektorn Kommuntekniken Vasa tekniska service Vasa Städservice Vasa Matservice 144 Vasaregionens avfallsnämnden 580 Vasaregionens avfallsnämnden 145

62 VAL Verksamhetsidé Kommunens centralvalnämnd utför de praktiska uppgifter som enligt vallagen separat hör till den. Vid statliga val sköter centralvalnämnden alla praktiska förberedande arbeten inför valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. I kommunalval sköter kommunen även om nomineringen av kandidater och fastställandet av valresultatet. Måluppfyllelse Centralvalnämnden arrangerade år europaparlamentsvalet. Röstningsaktiviteten i valet Röstberättigade Europaparlamentsvalet Förhandsröstande Röstande på valdagen Röstande totalt Hela landet (17,4 %) (23,6 %) (41,0 %) Vasa (17,0 %) (27,0 %) (44,0 %) Röstningsprocenten i Vasa var högre än i hela landet när man beaktar finländare och andra EUmedborgare som bor i Finland. Det ekonomiska utfallet Staten ersatte de kostnader som uppstod av förhandsröstningen i europaparlamentsvalet med , dvs. 2,00 /röstberättigad. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhetsinkomster Verksamhets-bidrag Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal utan nämnden utser en sekreterare för valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och för röstningen på valdagen. 110 Revisionsväsendet Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid och bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp samt om huruvida stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har ställt upp, i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämn-

63 59 den. De mål för verksamhetsåret som ställts upp för revisionsväsendet har nåtts. Vasa stads revisionsnämnd har under verksamhetsåret vunnit tävlingen Årets utvärderingsberättelse, serien kommuner med över invånare. Mål 2013 Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvärderingsberättelse för år 2013 Förverkligats Bedömningsprogram Förverkligats Intern kontroll och riskhantering Hantering av personalriskerna Förverkligats Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Under verksamhetsåret har revisionsnämnden ordnat totalt 9 möten. Funktionerna har kunnat vidareutvecklas så, att man har kunnat begränsa de ekonomiska utgifterna inom det sammanslagna revisionsväsendet synnerligen väl. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 97,8 % av budgeten. Även om den externa servicen under verksamhetsåret varit betydligt mer omfattande än under år 2013, har verksamhetsutgifterna jämfört med bokslutet för år 2013 ökat med endast 0,4 %. Lagstadgade revisionstjänster har år fakturerats 92,15 dagar (avtal fr.o.m , 80 dagar, under verksamhetsåret 2013 fakturering 72,7 dagar). Under verksamhetsåret har revisionstjänsterna utökats tillfälligt på grund av problem med stadens redovisningssystem. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 2-2 STADSFULLMÄKTIGE 120 STADSFULLMÄKTIGE Verksamhetsidé Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna för Vasa stads verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställandet av stadsfullmäktiges beslut. De nämnder som väljs av stadsfullmäktige ordnar servicen i enlighet med de mål som fullmäktige uppställt. Fullmäktige har 67 ledamöter under åren Måluppfyllelse Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i juni den uppdaterade stadsstrategin. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de därtill anknutna bindande målen för sektorerna och servicen.

64 60 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Fullmäktigemöten och seminarier, antal Beslut, antal Kostnader /sammanträde Kostnader /invånare 8,95 5,84 6,30 Utfallet för verksamhetsmålen som är bindande i förhållande till Vasas stadsfullmäktige presenteras på sidorna Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 28 STADSSTYRELSEN Centralförvaltningens personalmängd Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta STADSSTYRELSEN Verksamhetsidé Stadsstyrelsen svarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen, verkställigheten och övervakningen av lagligheten i fullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen och sköter stadens externa kontakter. Stadsstyrelsen reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön. Måluppfyllelse Stadsstyrelsen var under året tvungen att rikta in sig på att få till stånd inbesparingar på grund av den försvagade ekonomiska situationen. Under räkenskapsperioden fick man både ekonomirapporten och personalrapporten i användning. I alla verksamhetsutgifter eftersträvade man också inbesparingar och de här tillsammans gav också resultat i stadens egen verksamhet. Underskottet ökade märkbart under räkenskapsperioden på grund av utgiftsutvecklingen inom specialsjukvården. Även den höga investeringsnivån och ändringen i avskrivningsplanen ökade märkbart på de planenliga avskrivningarna. Strukturmässiga ändringar bereddes och bl.a. strukturändringen inom åldringsvården samt stödservicereformen framskred under räkenskapsperioden. Målen förverkligades till största delen enligt planerna, fastän den osäkra ekonomiska situationen avspeglades kraftigt även på stadens verksamhet. Genomförandet av INKA-programmet inleddes under räkenskapsperioden. Slutrapporten om kommunsammanslagningsutredningen överlämna-

65 61 des till kommunerna i utredningsområdet i december och besluten om kommunstrukturen fattas under år PR-verksamhet/antalet tillställningar (63) och deltagare (6735) fortsatte att minska. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Antal styrelsesammanträden Beslut, antal Kostnader /invånare 17,93 15,27 15,37 Förvaltningens centrala mål Staden och stadskoncernen leds så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har uppställt förverkligas. Utvärderingskriterium/mätare Vid beslutsfattandet beaktas - målen för verksamheten och ekonomin - beslutens överensstämmelse med strategin, - utvecklande av huvudprocesserna, - månatlig uppföljning av budgetutfallet och åtgärder vidtas vid behov - måluppfyllelsen följs upp 2 gånger per år Styr- och informationssystem som stöder ledarskap utvecklas. Måluppfyllelse Uppföljning av förverkligandet av stadens utvecklingsmål. Stadsstrategin uppdaterades i fullmäktige i maj. Stadens huvudprocesser och organisation har utvecklats bl.a. enligt riktlinjerna för förtroendemannaorganisationskommittén och stadsstyrelsen. Även bildningsväsendets organisationsutredningar blev färdiga i slutet av året. Stödservicens omfattande utvecklingsarbete inleddes och besluten om riktlinjerna fattades i slutet av året. Utfallet för målen för verksamheten rapporteras i verksamhetsberättelsen. Det ekonomiska utfallet har följts upp månatligen sedan juni. Fördröjningen av ibruktagandet av ekonomisystemet har försvårat den ekonomiska uppföljningen i början av räkenskapsperioden. Av informationsstyrsystemen har exreport-tillämpningen tagits i bruk för ekonomins, personaladministrationens och hälsovårdens del. Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna. De viktigaste konkurrensutsättningarna koordineras. Datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen utvecklas. De ägarpolitiska riktlinjerna har godkänts i fullmäktige. Samarbetet med samkommunerna och de centrala dotterbolagen har intensifierats under verksamhetsåret. Den centraliserade styrningen av upphandlingar har utvecklats under räkenskapsperioden och stadsstyrelsens allmänna sektion har behandlat riktlinjerna för de nya upphandlingsanvisningarna Förnyandet av stadens budgetprocess

66 62 Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap. Optimering av personalstrukturen. Klarläggande av koncernstyrningen med hjälp av USO2-projektet. Sparkrav även för samkommunerna och bolagen. Utvecklingsprojekts processledarskap. Förnyande av organisationer, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer. Prognostiserande personalplanering. Utvecklande av servicestrukturen. har fortsatt och stadsfullmäktige godkände den förnyade budgetstrukturen Utvecklande av rapporteringssystemet är en process, som man fortsätter med genom att utnyttja det nya redovisningssystemet. Kommunförbundets och FCG:s tvååriga projekt USO2 (Nya generationens organisationer) slutfördes. De nya koncernanvisningarna blev färdiga och behandlingen i fullmäktige inleddes I ekonomins balanseringsarbete uppställdes mål även för samkommunerna. En ändring av utvecklingsprojekts ledarskap ingår i stödservicereformen. Utvecklande av sektordirektörsmodellen och upplösning av ämbetsverksstrukturen. Förvaltningens stödservicereform (St 8.12.). Effektivering av de löneadministrativa processerna=auditering 12/, fortsätter Anvisningar för en förutseende personalplanering har utarbetats och verksamhetssättet har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgrupperna, fortsätter Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Budgetändringar Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 42 Stadsstyrelsens budget har korrigerats med överföringar av reserverade anslag i samband med dispositionsplanen. I utgifterna i bokslutet ingår utöver kostnaderna för stadsstyrelsens egentliga verksamhet även bl.a. kostnaderna som bolagiseringen av hamnen medfört samt kostnaderna för Kvarkens EU-projekt (Midway Alignment of the Bothnian Corridor-hanke) och den finansiering som man erhållit under året. 131 FÖRVALTNINGSSERVICE Verksamhetsid Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt stadens ledning och sakkunniga. Förvaltnings-

67 63 servicen har också i uppgift att sköta en del av den centraliserat producerade servicen för stadens förvaltning och ordnandet av den samservice som erbjuds stadsborna. Måluppfyllelse Stadskansliet Stadskansliet svarar för stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens, stadsdirektörens, sektordirektörernas och de sakkunnigas sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter. Stadskansliet har också i uppgift att utveckla stödservicen för hela stadens förvaltning så att den är så effektiv som möjligt. Genomförandet av stödservicereformen har även varit ett tydligt fokusområde år. Ökningen av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsfunktionerna har koncentrerats till centralregistraturen. Nyckeltal BS 2012 BS 2013 BG BS Antal arbetsmöten Personer som deltagit i mötena tot Antal publikationer Antal informationsmöten Centralregistraturen,registrerade ärenden Ökningen av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsverksamheten koncentrerades till centralregistraturen år. Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som ett samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 22 dagar, vilket är klart mindre än målet på riksnivå, dvs. 60 dagar. Nyckeltal BG BS Kötid 42 dagar 22 dagar It-avdelningen It-avdelningen har tryggat en tillräcklig verksamhetsnivå och driftsäkerhet för den datateknik- och datanätservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Planeringen, allokeringen av resurser och inledandet av nya utvecklingsprojekt samt användarstöd (help desk) har förverkligats huvudsakligen som planerat. I enlighet med riktlinjerna i servicestrategin har man skaffat service från Tiera Oy, de mest betydande är anskaffningar i anslutning till webbsidorna och en plattform för elektronisk kommunikation. Nyckeltal BS 2012 BS 2013 BG BS Antal servrar Antal virtuella servrar Antal arbetsstationer Grafiska tjänster I resultatområdet ingår grafiska tjänster som en nettobudgeteringsenhet, för vilken har satts ett ekonomiskt mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Målnivå under budgetåret Måluppfyllelse

68 64 Det ekonomiska målet för Grafiska tjänsterna Resultaträkningen i balans. Målet för Grafiska tjänsterna år är en nettoinkomst på Grafiska tjänsternas förverkligade nettoinkomst är Nettoberäkningar presenteras på s Övriga mål Mål Utvärderingskriterium/mätare Stödservicen utvecklas så Telefonväxeln, översättningsbyrån, att den är effektiv. postningen och dokumentförvaltningen utvecklas så att de bättre svarar mot kärnprocessernas behov. Att utveckla stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredningsprocess och trygga smidigheten. Fungerande datateknik av hög kvalitet ombesörjs. It-avdelningens servicenivå utvecklas. Den elektroniska kommunikationen utvecklas. Grafiska tjänsternas serviceutbud betraktas som mångsidigt. Produktionen och upphandlingen av grafiska branschens tjänster centraliseras/koordineras. Den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas. Att fortsätta kombinera telefon- och datatrafiken genom en s.k. VoiPlösning. I telefontrafiken införs i allt större utsträckning användning av endast en terminal. Instruering och stöd vid införandet av nya datasystem (bl.a. ekonomiförvaltningen, dokumentförvaltningen, hälsovårdssektorn). Måluppfyllelse Telefonväxelns och översättningsbyråns servicenivå har varit bra. Postningen överfördes till att skötas av transportbyrån. Inom dokumentförvaltningen togs ett nytt dokumentförvaltningssystem i bruk och registreringsfunktionerna koncentrerades till centralregistraturen. It-avdelningen bytte internetoperatör. Andra stadiet och utbildningssidan samt förvaltningen fick egna internetanslutningar. Samtidigt bytte man brandmursystem. Plattformen för elektronisk kommunikation togs i bruk i början av år Den elektroniska servicen ansluts till plattformen år Resultatet är Kundnöjdheten har kartlagts inom Grafiska tjänsterna och responsen har varit utmärkt. Stadsstyrelsens beredningsprocess förnyades och de förtroendevaldas påverkningsmöjligheter ökades. Extranätet, som är avsett för de förtroendevalda, togs i bruk. Telefontrafiken styrs alltjämt via VoiP-systemet. Datateknikverksamheten har löpt smidigt och inga störningar har förekommit. I samband med bytet av internetoperatör förekom vissa tillfälliga störningar. Det totala antalet telefonanslutningar har minskat. En kartläggning av terminalerna har inletts i syfte att minska både antalet telefonanslutningar och telefonapparater. Antalet förfrågningar om datastöd till help desk var vid en uppföljning. Kundresponser har inte samlats in. Programvaran för ekonomiförvaltningens helhetssystem byttes ut. Av dokumentförvaltningsprogrammets

69 65 Informationen sköts så att kommuninvånarna och olika intressentgrupper får tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om stadens verksamhet och service. Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Informationstidningen utkommer 3 gånger per år och ca 35 informationsmöten ordnas. Samservicen utvecklas som en del av stödserviceproduktionen. Webbsidorna, intranätet och extranätet förnyas tillsammans med Tiera Oy. Specialgrupper tas bättre i beaktande i kommunikationen. Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas. Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda. Förvaltningarnas kommunikationsansvarigas kunnande förbättras. Kriskommunikation planeras och övas bättre. Säkerhetsrisken i Styrelsegården och åtgärder för förbättrande av säkerheten i kundserviceutrymmena Riskerna gällande datasystem reduceras med hjälp av den datatekniska beredskapsplanen. delar togs diariet och tjänsteinnehavarbesluten i bruk. Informationstidningen utkom 3 gånger. Temana i staden strategi knöts närmare till informationstidningens ämnesval och innehåll. Informationstidningen förnyades till innehållet och utseendet fr.o.m. nr 3/. 45 informationsmöten ordnades. Serviceutbudet utvidgades i och med att Welcome Officeverksamheten överfördes till att vara en del av Medborgarinfons verksamhet. I fråga om kassaverksamheten utvidgades samarbetet så att även Medborgarinfons kassa tar emot institutens kursavgifter. På webbsidorna publicerades 245 meddelanden på finska, 229 på svenska och 13 på engelska. Medieuppföljning tillämpas. Antal Vasa-träffar i rubrikerna: Extranätet togs i bruk. Ibruktagandet av de nya webbsidorna bereddes. Till artikelserien Vad beslutade stadsstyrelsen? skrevs 28 artiklar. År gjordes 20 teckenspråksvideor om stadsstyrelsens beslut. Man ordnade 2 finskspråkiga Kriskommunikationsutbildningar och 1 svenskspråkigt tillfälle. Säkerheten inom informationstjänsten förbättrades. Sådana förbättringar av säkerheten som ska göras i samband med stödservicereformen bereddes. Datasystemriskerna har minskats bl.a. med hjälp av en ny brandmur. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 510

70 66 Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper också enheten Grafiska tjänster, som ingår i nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är Vad gäller den övriga Förvaltningsservicen har besparingar uppkommit av icke tillsatta befattningar, fördröjt tillsättande och oavlönade semestrar samt besparingar t.ex. inom anskaffningen av inventarier, utbildning och kontorsmaterial samt andra sådana utgifter. 133 PERSONALSERVICE Verksamhetsidé Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig serviceproduktion för kommuninvånarna. Måluppfyllelse HR-rapporteringen har utvecklats så att den stöder stadens ledarskapssystem. Utvecklingsarbetet fortsätter. Ibruktagande av en föregripande personalplanering säkerställer en optimal personalstruktur på så sätt att Vasa stad har en rätt dimensionerad och kompetent personal. Personalplaneringsanvisningar har utarbetats och strategi-, ekonomi- och HR-processer har synkroniserats. HR-organisationen utvecklas som en del av centralförvaltningens stödservicereform och arbetet fortsätter tillsammans med de andra stödserviceenheterna inom centralförvaltningen. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Förutseende personalplanering En förutseende personalplanering tas i bruk. Anvisningar har utarbetats för en förutseende personalplanering och har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgruppen. Överföringen av en nyckelperson till en annan enhet har Utvecklande av personalservicestrukturen Främjande av tillgången på kompetent arbetskraft. Verksamhetsutgifter och inkomster Ursprunglig budget Utvecklande av HR-processerna Inrättande av en centraliserad rekrytering Förändringar i budgeten Ändrad budget fördröjt måluppfyllelsen. En ny HR-servicestruktur införs år 2015, utvecklandet av HRprocesserna fortsätter. Planeringen av en centraliserad rekryteringsenhet har påbörjats som en del av stödservicereformen. Ibruktagande år 2015 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

71 67 I fråga om verksamhetsinkomsterna har de FPA-ersättningar som beviljas företagshälsovården förverkligats större än budgeterat. 134 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomistyrning, ekonomiförvaltnings- och upphandlingsservice, finansiering och investering, koncernstyrning samt att svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem. Verksamhetsmiljö Ekonomisektorn har följt hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet avancerar och utvecklas. Ekonomisektorn har deltagit i den kommunindelningsutredning som Finansministeriet har tillsatt. Ekonomisektorn har förberett sig för ändringarna i kommunstrukturen genom att intensifiera samarbetet med kommunerna, samkommunerna och de kommunägda bolagen. Att utveckla verksamhetsprocesser och datasystem har under flera år varit ett av ekonomisektorns budgetmål. Ibruktagandet av redovisningssystemet fortsatte och projektet med att ta i bruk systemet slutfördes i mars Redovisningssystemet år således i produktionsanvändning och redovisningen av hela räkenskapsperioden har gjorts med användande av det nya systemet. Systemet utvidgades även med ett separat rapporteringsverktyg, och utvecklandet av det fortsätter år Måluppfyllelse Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Förutom redovisningssystemet tog upphandlingsservicecentralen i bruk även ett separat konkurrensutsättningssystem. Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. Den kommitté som stadsstyrelsen tillsatt har berett en ny koncernanvisning och åtgärder i anslutning till kommunallagens bolagiseringsskyldighet. Koncernanvisningen behandlades i fullmäktige i december och återremitterades. Beredningen fortsätter till dessa delar efter att den nya kommunallagen har blivit stadsfäst. Nya bolag som har grundats är Kvarkenhamnar Aktiebolag och BotniaLab Oy. I och med reformen av kommunallagen har även nya bolagiseringsutredningar inletts inom vissa sektorer i enlighet med övegångsbestämmelserna. Ekonomiservicecentralen har utvidgat ekonomiförvaltningens tjänster till att gälla Vasaregionens Turism Ab och BotniaLab Oy. Upphandlingsservicecentralen har koncentrerat sig på att öka avtalens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om god upphandlingspraxis. Även en ny auditeringsprocess för serviceupphandling har utvecklats. Samarbetet med Vasa Företagare har man också strävat efter att fördjupa. Under året gjordes utredningar i anslutning till transporttjänsterna, och med sjukvårdsdistriktet har man gjort en samarbetsutredning som gäller lagerfunktionerna. Projektet för en logistisk optimering, som godkändes av stadsstyrelsens allmänna sektion , fortsatte under verksamhetsåret. Anslagen för arbetet hade reserverats år 2013, men av tidtabellsskäl utfördes största delen av arbetet år. Kostnaderna år var ,14 euro och majoriteten av arbetet gällde hemvård. Ekonomisektorn deltog även i Midway Alignment TEN-T-projektet.

72 68 Ur stadens strategi härlett mål för verksamheten Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap Förvaltningens centrala mål för år Utvecklande av verksamhetsprocesserna Utvecklande av datasystemen Intensifiering av koncernstyrningen och ökad öppenhet Mätare Produktifiering av servicen och utvecklande av kostnadsberäkningen Ibruktagandet av redovisningsdatasystemen forsätter. Utvecklande av rapporteringen om verksamheten och ekonomin Utvidgning, tydliggörande och elektronisering av upphandlingsprocessen Ökad koncernrapportering och ökat samarbete Utfall Produktifieringen av servicen har inte avancerat. I utvecklingsverksamheten har fokus legat på att utveckla redovisningssystemet. Ibruktagandet av stadens redovisningssystem slutfördes i mars Efter ibruktagandet fortsätter arbetet med att utveckla systemet, bl.a. för att rapporteringen ska förbättras. Avtalstäckningen för upphandlingar har utökats. Konkurrensutsättnings-systemet har tagits i bruk och extranätservicen planerats. Rapporteringen har gjorts mer omfattande och innehållet i beredningen utvecklats. Kontinuiteten i samarbetet har förbättrats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Finansieringsinkomster Avskrivningar STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Avvikelse (inverkan på resultatet) Stadsutvecklingen har till uppgift att förutse och aktivt sköta den regionala livskraftspolitiken, att sköta områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt att delta i program i anslutning till regionoch stadspolitiken. Därtill sköter stadsutvecklingen uppgifter i anslutning till stadsstrategin och förvaltningen, producerar informations- och statistikmaterial. En ny uppgift är uppföljning och bedömning av EU-finansieringskällor samt information om dem.

73 69 Måluppfyllelse Under verksamhetsåret fortsatte det regionala och riksomfattande genomförandet av de tidigare skapade verksamhetsmetoderna. Vasa deltar till exempel i tillväxtprogrammet mellan regionen och staten och i programmet Innovativa städer (INKA). Genom dessa program har Vasas roll som ett beaktansvärt nationellt tillväxtcentrum förstärkts och samarbetsmetoderna mellan staden, näringslivet samt universiteten har vidareutvecklats. Som en del av tillväxtprogrammet inleddes också utvecklandet av en nationell världsarvsstrategi, men i huvudsak inriktades resurserna under verksamhetsåret från ANM:s sida på utvärdering av tillväxtavtalen och eventuella fortsatta åtgärder. I INKA-programmet är syftet att skapa kompetens på hög nivå, ny affärsverksamhet och nya företag och på det här sättet skapa nya arbetsplatser. Programmet utmanar stadsregionerna att skapa på kompetens baserade utvecklingsmiljöer och pionjärmarknader för affärsverksamhet. Utgångspunkten är ett effektivt samarbete mellan forskning, utbildning, företag och offentlig förvaltning och att samla resurserna. Projektet Sundom Smart Grid är det första projektet inom INKA-programmet som fick finansiering. Finansieringsförhandlingarna med Tekes om Wasa Station och Energy Lab pågår ännu och fortsätter år Midway Alignment of the Bothnian Corridor-projektets syfte är att förbättra trafikförbindelsena mellan norra Sverige och västra Finland genom nya modeller och kostnadseffektiva lösningar samt genom att utnyttja olika logistikformer. Europeiska kommissionen har beviljat 6,129 miljoner euro för projektet första fas. Förberedelserna för ansökan för den andra fasen fortsätter. Finansministeriet beslutade med stöd av kommunstrukturlagen att bestämma att en särskild kommunindelningsutredning genomförs mellan kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholms och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, som utsågs till kommunindelningsutredare, hade som uppgift att utarbeta en utredning, utifrån vilken man kan bedöma förutsättningarna för att slå samman ovan nämnda kommuner eller en del av kommunerna till en eller flera kommuner. Utredarna konstaterade att de lagenliga förutsättningarna för sammanslagning finns och framlade ett förslag om en kommunsammanslagning mellan tio kommuner. Slutrapporten blev färdig , varvid behandlingen av den i kommunerna infaller på 2015 års sida. Vidareutvecklandet av en interaktiv strategiprocess har förverkligats planenligt. Stadsfullmäktige godkände den uppdaterade strategin för år 2015 i november. Anpassande av strategiprocessen till budgettidtabellen har förverkligats delvis. Arbetet vad gäller det här ärendet samt de krav som det nya förslaget till kommunallag ställer fortsätter ännu. Även stödserviceprocessen har utvecklats. Stadsutvecklingen har deltagit i arbetet med de övriga enheterna inom centralförvaltningen. Kommunerna i Vasaregionen och VASEK har i början av år inlett planeringen av Vasaregionens livskraftsstrategi Syftet med livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft. I Vasaregionens livskraftsstrategiarbete deltog Vasa, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Laihela och Storkyro. Arbetsgruppen för livskraftsstrategin består av kommundirektörer, utvecklingsdirektörer sam tjänsteinnehavare. Stadsutvecklingen representerar staden i internationella nätverk såsom Nordic City Network (NCN), Smart Cities och Union of Baltic Cities (UBC). Syftet med nätverket Smart Cities and Communities på EU-nivå är att svara på urbaniseringens utmaningar genom att utveckla till exempel städernas infrastruktur och service i en energieffektivare, innovativare och mer konkurrenskraftig riktning. Staden anmälde sig också till nätverket för innovationspartnerskap (EIP Smart Cities), som erbjuder ett tillfälle att lära, hitta partners, nätverka och få synlighet för egna projekt. I det här sammanhanget lyfte man också fram Energy Education Strategy och Energy Run, som är under planering. Utöver det här har staden undertecknat stadsdirektörernas energi- och klimatavtal (Co-

74 70 venant of Mayors) på EU-nivå, i och med vilket staden förbinder sig till att minska CO2-utsläpp föranledda av energianvändning med minst 20 % fram till år Förbindelsen gäller energianvändning som staden har möjlighet att påverka. I maj ordnades i Vasa och Umeå en gemensam NCN-konferens, vars tema var Vasa-Umeå Twin Cities Vid konferensen utvecklades nya modeller för effektiverande av samarbetet mellan Vasa och Umeå. Som ny verksamhet började stadsutvecklingen kartlägga kanaler för direkt EU-finansiering och möjligheter till utnyttjande med tanke på stadens interna utvecklingsbehov. Vad gäller statistikproduktionen utarbetar och upprätthåller stadsutvecklingen aktuella statistikuppgifter över stadens och regionens utveckling samt informerar omfattande om dem. Genom statistikproduktionen deltar man i utarbetandet av stadens genomförandeprogram för markanvändningen. De befolkningsprognoser som stadsutvecklingen producerar utgör en väsentlig del av till exempel stadens servicenätsutredningar. I MBT-samarbetets tecken utarbetades åren en regional strukturmodell, där statistik- och kartmaterial som stadsutvecklingen producerat utnyttjades. Ur stadens strategi härledda mål för verksamheten Utvecklande av områdets dragningskraft Vidareförädling och uppföljning av Vasaregionens tillväxtavtal Hållbara energilösningar INKA, utvecklande och genomförande av helheten Aktivt främjande av kommunstrukturreformen och utarbetande av utredningar anknutna till den. Utarbetande av livskraftsstrategi för regionen Förvaltningens centrala bedömningskriterier Bedömning av tillväxtavtalet Projekten prioriterade med regionens nyckelaktörer Kommunindelningsutredningen framskrider enligt den överenskomna tidtabellen. Livskraftsstrategin framskrider enligt den överenskomna tidtabellen. En fördelaktig och konkurrenskraftig samhällsstruktur Effektiverande av samarbetet mellan stadsutvecklingen, fastighetssektorn, VASEK, Merinova, Vaasa Parks Samarbetsforum bildat och verksamheten inletts Utveckling av koncernstyrningen och ledningen Vidareutveckling av den interaktiva strategiprocessen. Uppföljning av EUfinansieringskällor i anslutning till regionutvecklingen och näringsverksamheten, Strategiprocessen har utvecklats tillsammans med sektorerna. Mätarnas antal har minskats. Utnyttjande av internationella finansieringskanaler Målutfall/mätare Projekt som nämns i tillväxtavtalet har följts aktivt. Om den stadspolitiska styrmekanismen har en riksomfattande utvärdering gjorts. Vasa beviljades det första INKAfinansieringsbeslutet och pris för bästa ansökan. För de största och viktigaste projekten har ansökningar inlämnats i samarbete med högskolor och företag, men beslutsfattandet på Tekes är ännu under behandling. Kommunindelningsutredarnas slutrapport och utkastet till sammanslagningsavtal samt underarbetsgruppernas slutrapporter blev färdiga Livskraftsstrategin har utarbetats i samarbete med VASEK och regionens kommuner. Godkännandet av strategiarbetet sker år Inofficiell arbetsgrupp (företagstomtsteam) där alla nyckelaktörer (stadsutvecklingen, fastighetssektorn, planläggningen, Vasa Vatten, VASEK, Merinova, Vaasa Parks) är representerade sammanträder regelbundet. Mätarnas antal har minskats och sektorernas arbetssätt har förenhetligats. Projektet med en smidig strategi har avslutats. Kartläggningen av EU-finansieringskällorna har utförts och kartläggningen av de interna utvecklingsbehoven har inletts.

75 71 utvärdering, och beredning av projekt Intern kontroll och riskhantering Förutseende rekrytering inom stadsutvecklingen. Personalkontinuiteten tryggad Tillstånd till besättande har inte beviljats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag På stadsutvecklingens resultatområde antecknas utgifterna för den egentliga verksamheten, medfinansiering för utvecklingsprojekt som stadens egna eller andra aktörer genomför samt utgifter både för regionalt utvecklande och utvecklande av näringsgrenar. Budgetändringarna beror på överföring av anslag för projekt och regionalt utvecklande till resultatområdet under räkenskapsåret. Av de egentliga verksamhetsutgifterna blev sparade, vilket huvudsakligen beror på besparing i löneutgifter och utomstående köpservice. Inom det regionala utvecklandet sparades Av ERUF-medfinansieringen sparades , vilket beror på att utomstående projekt som behöver medfinansiering inte ännu har inletts. Inom utvecklandet av näringsgrenar sparades Det här beror på att självfinansieringsandelarna för projektet Hållbara energilösningar INKA samt projektet för en smidig strategi underskreds, underskridningen av inkomsterna beror på samma sak. 136 PLANLÄGGNINGEN Verksamhetsidé Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program och planer som förverkligar stadens strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma livsmiljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer. Måluppfyllelse Planläggningens uppgift är att skapa förutsättningar och styra stadens utveckling mot gemensamt överenskomna mål. Vasaregionens strukturmodellarbete och genomförandeprogrammet för markanvändningen blev klara för beslutsfattande. Generalplanemässigt sett var år exceptionellt, Vasa generalplan 2030 och delgeneralplanen för Kvalitetskorridoren vann laga kraft. Delgeneralplanen för centrum, delgeneralplanen för Lillkyro centrum och delgeneralplanen för Märkenkall vindkraft framskred genom att utredningsmaterialet kompletterades. Viktiga kompletteringsbyggnadsobjekt i centrum lyftes fram via arkitekttävlingar. I den allmänna arkitekttävlingen om travbanan valdes förslaget Inside Outside till utgångspunkt för den fortsatta planläggningen och bearbetningen av tävlingsförslaget till en noggrannare översiktsplan tillsammans med vinnaren startade. Det förslag som valdes för Flickskolan via en tävling för inbjudna framskred planläggningsmässigt mot förverkligande. Samarbetsparten för utvecklande av busstat-

76 72 ionsområdet valdes och planeringsarbetet fortsatte i projektplaneform tillsammans med Lemminkäinen. Detaljplanläggningen framskred i enlighet med planläggningsprogrammet. Detaljplanläggningen av Brändö sunds område, Centralsjukhusområdet och Sandviksvillans område, Brändö campusområde och Förbindelsevägens områden startade. Detaljplanerna för Höstves, Mejerigatan 2-4, Gamla hamnen och Vasklottornets område framskred till utkastskedet. Detaljplaneändringarna för Flickskolan, Stenhagavägen 16, Metviksparken, Klemetsö anläggningsområde, Sunnanvik industriområde, Valkolinna, Nummen koulu och Hiiripeltovägen var offentligt framlagda och framskred till den avslutande processen. Detaljplanerna för Karra, Bockska hörnet, Tervajoen koulu, Västerängen (Böle II), allaktivitetsplanen i Sandviken och Eilos triangel vann laga kraft under år. Förvaltningens centrala mål Informationen och växelverkan i fråga om planprojekten utvecklas. Det praktiska samarbetet med samarbetsparterna intensifieras. Genomförande av det av stadsstyrelsen godkända planläggningsprogrammet, värnande om en högklassig stadsmiljö. Kontinuerlig uppdatering av verksamhetshandboken, iakttagande av anvisningarna. Utvärderingskriterium/mätare Kundrespons, resultatrikt arbetssätt för projekt- och arbetsgrupperna, ibruktagande av en kartbaserad kanal för växelverkan. Framskridning i enlighet med planläggningsprogrammet, etablerat strukturmodellarbete, förverkligat genomförandeprogram för markanvändningen och energipolitiskt program. Det arkitekturpolitiska programmet, planerna i anslutning till utvecklandet av centrum, områdescentrumen, Sandvikens strandzon och vattenstrukturen har framskridit. Iakttagande av verksamhetshandboken, riskbedömning av verksamheten och projekten gjord. Måluppfyllelse Har framskridit planenligt. Den kartbaserade kanalen för växelverkan, Paikka.fi, och ett elektroniskt responssystem är i användning och under år har de utnyttjats bl.a. i fråga om Lillkyro och Sundom centrum. Har framskridit planenligt och projektmängden har förblivit oförändrad. I fråga om fem projekt har det varit nödvändigt med en prioritering på så sätt att antingen har ett nytt projekt gått före eller så har det p.g.a. avtalsfrågor eller markägoförhållanden inte ännu kunnat framskrida. Slutförandet av markpolitiska programmet slukade mera resurser än vad som var dimensionerat och därmed sköts det arkitekturpolitiska programmet fram till år Förverkligats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhetsinkomster Verksamhets-bidrag Till Planläggningen hör två resultatenheter; 1218 Planläggning och 1219 Planläggningens konsulttjänster. Den totala inbesparingen är , varav ca hälften, , är inbesparade personalutgifter. Inbesparingarna uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. Av serviceköpen inom konsulttjänsterna inbesparades Med de återstående resurserna var det inte möjligt med mängdmässigt mera vikariementorskap eller mera köp av service. På grund av enskilda inbesparingar blev inte förverkligat inom

77 73 driftsekonomin. Inkomstökningen berodde närmast på faktureringen av andra kommuner inom strukturmodellarbetet och på större inkomster av planläggningsavgifterna än budgeterat. 140 UNDERSTÖD Under året betalades i understöd totalt euro. Understödsanslag användes för verksamhetsunderstöd till sammanslutningar och föreningar euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden euro. I budgeten för år förverkligades ändringen av beviljande av understöd som stadsstyrelsen beslutat om Understöd som stadsstyrelsen fortsättningsvis beslutar om är i huvudsak de avtalsliknande understöden, beviljande av andra understöd överfördes till de organ, till vilka de hör med avseende på deras verksamhet. Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet euro, Högskolestiftelsen i Österbotten euro, IB-undervisningen euro, Vasa sommaruniversitet euro, Vasa Operastiftelse euro och Musikfestspelen Korsholm euro. Evenemang som ordnades i Vasa understöddes under året med euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut euro. Om användningen av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, euro, beslöt stadsstyrelsen Högskolekonsortiets rapport om användningen av årets anslag har varit i stadsstyrelsen och i fullmäktige Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag MEDLEMSAVGIFTER Medlemsavgifter betalades under året euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund euro, Kommunala arbetsmarknadsverket euro och Österbottens handelskammare euro. I års budget reserverades euro för Österbottens turisms medlemsavgift. Fullmäktige beslöt om grundande av Vasaregionens Turism Ab och Österbottens turisms verksamhet upphörde. Enligt beslutet riktades anslaget som reserverats för Österbottens turisms medlemsavgift till Vasaregionens Turism Ab. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter

78 ANDELAR I andelarna, totalt 4,177 miljoner euro ingår som de största Vasaregionens Arenor Samkommun (1,06 miljoner euro), Österbottens förbund (1,23 miljoner euro), Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur ( euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek ( euro) samt Oy Vaasa Parks Ab ( euro). Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar RESERVERADE ANSLAG Resultatområdets anslag omfattar i huvudsak anslag som med olika beslut överförs till de förvaltningar som utför verksamheten. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter (utan sjukförs. ersättningar) Sjukförsäkringsersättningar Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Från verksamhetsutgifterna överförs i enlighet med besluten 1,6 miljoner euro till förvaltningarna, i överföringarna ingår bl.a. - till fastighetssektorn för sanering av förorenad mark som utförts och de fastigheter som är på stadens ansvar och för underhålls-, reparations- och rivningskostnader för byggnader och konstruktioner i anslutning till markköp totalt euro. - anslag som reserverats för centralförvaltningens utvecklingsprojekt, euro, överföring till stadsstyrelsens och centralförvaltningens ämbetsverk. - till stadsutvecklingen för INKA-programmet och projekt mm. för medfinansiering i Västra Finlands operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) euro - för Bobäcks daghems (som tagits i användning under året) verksamhetsutgifter euro. I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår ändringen i semesterlöneperiodiseringen. I budgeten reserverades för ökningen euro, den förverkligade ändringen var en minskning på ca euro. I resultatområdets anslag ingår en reservering för specialsjukvårdens utgifter. Specialsjukvårdens utfall presenteras på sidor Sjukförsäkringsersättningarna budgeteras i budgeten på det här resultatområdet. De ersättningar som erhålls antecknas under året direkt till förvaltningarna, till vilka en motsvarande stor inkomstuppskattning överförs.

79 75 I de förverkligade verksamhetsinkomsterna ingår som den största posten sammanslagningsersättningen, som ansluter sig till kommunsammanslagningen samt ersättningen för en minskning av statsandelen, totalt 1,97 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas utfall blir under det budgeterade. I den ursprungliga budgeten budgeterades på resultatområdet försäljnings- och avgiftsintäkter, vilkas utfall i bokslutet ingår i förvaltningarnas förverkligade inkomster. 144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Den största posten i de förverkligade utgifterna är den pensionsbaserade pensionsavgiften 7,65 miljoner euro. Budgetändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag som budgeterats för förtidspensioner ( euro) till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts. Förverkligad verksamhetsinkomst är ett stöd som baserar sig på lagen om ersättning för utbildning. 145 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor, sommarjobb för skolelever och studerande från Vasa samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska göra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas på sysselsättning med lönesubvention och på rehabiliterande arbetsverksamhet. Måluppfyllelse Sysselsättandet av långtidsarbetslösa överskreds såväl i fråga om anslagen som i fråga om sysselsättningsmånaderna. Målet var 1000 månader/år och förverkligandet 1506 månader. På detta inverkade att det var lätt att få lönesubvention år, Karlebys lönesubventionsanslag som fåtts i och med Karleby stads permitteringar och förvaltningarnas aktiva inställning till sysselsättning med lönesubvention i början av året när ett permitteringshot gällde för Vasa stad. Till följd av permitteringshotet sysselsattes många med lönesubvention i början av året. Fullmäktige beviljade under året ett tilläggsanslag på euro för sysselsättning. NTM-centralens lönesubventioner betalas ut i efterskott, fordringen är i bokslutsskedet ca euro. Antalet 2 4 månaders förlängningar av arbetsavtal som beviljades var 33 st., med sökandens ekonomiska situation som motivering och att det på arbetsstället fanns ett mycket stort behov av att sysselsätta en arbetstagare. De övriga projekten avancerade enligt målen. De mål som Jupiter-stiftelsen hade ställt upp överträffades. Jupiter-stiftelsen har i den ursprungliga budgeten beviljats 1,2 miljoner euro i stöd, och utöver detta beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag på euro för stiftelsens verksamhet.

80 76 Anslaget för skolelevers och studerandes sommararbete hölls inom budgeten. Ungdomar sysselsattes för 555 månader och med sommarjobbsedeln understödde man 52 ungdomars sommararbete. Förvaltningens centrala mål Sysselsättande av långtidsarbetslösa och unga under 25 år. Övriga projekt Att genom köpserviceavtal stöda långtidsarbetslösas, funktionshindrades, ungdomars och andra svårt sysselsattas deltagande i projekt och arbetsorientering inom Jupiter-stiftelsen. Jupiter-stiftelsen ordnar mer långvariga (2 3 år) platser inom arbetsverksamhet som stöder rehabilitering även för de långtidsarbetslösa som inte har någon hjälp av normala åtgärder inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Platser kan skaffas även av andra aktörer. För skolelever och studerande ordnas sommararbetsplatser. Säkerställande av civiltjänstgöringsplatser Mål/målnivå för år Långtidsarbetslösa sysselsätts i ½ års anställningsförhållanden vid stadens enheter så jämnt fördelat under året som möjligt, ca 1000 månader inkl. förlängningar på 2 4 månader. Sysselsättningsfrämjande verksamhet inom andra projekt gynnas. Målen för de köpserviceavtal som görs upp årligen samt arbetsorienteringsdagar via projekt. Med Jupiter-stiftelsen upprättas köpserviceavtal i vilka målen fastställs, kostnaderna högst Sommararbetsplatser ordnas för skolelever och studerande för ca 500 månader. 10 civiltjänstgöringsplatser utöver förvaltningarnas egna platser Måluppfyllelse Vid stadens ämbetsverk och inrättningar sysselsattes personer med lönesubvention under 1506 månader. Stadens egen förlängning 2 4 mån. beviljades 33 personer. Målen för projekten har nåtts på avsett sätt. Inom Jupiter-stiftelsen deltog sammanlagt 470 personer i projekt och arbetsorientering. Antalet arbetsorienteringsdagar uppgick till Med anslaget för sommararbetsplatser ordnades för skolelever och studerande sommararbete under 550 månader vid stadens ämbetsverk och inrättningar. Med sommarjobbsedeln understöddes 52 ungdomars sommararbete under en månad. Antalet civiltjänstgöringspliktiga har varit 18, av vilka 4 personers tjänstgöring fortsatte från år 2013 och 10 personers tjänstgöringsskyldighet fortsatte till år Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag

81 77 Sysselsättningsanslag överförs i bokslutet till de förvaltningar som under året har sysselsatt arbetslösa personer. I de budgetändringar som gäller verksamhetsutgifterna ingår både tilläggsanslagen och överföringarna till förvaltningarna. I verksamhetsinkomsterna har de förverkligade sysselsättningsstöden bokförts under förvaltningarna, vilket förklarar avvikelsen mellan budgeten och utfallet. På resultatområdet sysselsättning är nettoutgiften bindande. Utfallet presenteras på sidan ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄN- FÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICE- VERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter var 4,7 miljoner euro. I resultatområdet ingår dessutom bl.a. ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, euro. Inkomsterna bildas av allmänna förvaltningens kostnader samt övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceeneheter samt normfinansierade läroanstalter. Att inkomsterna underskred det budgeterade beror på ändringen i utbildningsnämndens för andra stadiet genomförandesätt vad gäller årets inbesparingsåtgärder. Inbesparingen tas i beaktande i andra stadiets nettoberäkningar (beräkningarna på sid ), men den har inte riktats som en intern fakturering till andra stadiets enheter. Ursprunglig budget ändringar (inverkan på Budget Bokslut Avvikelser Ändrad budget resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 2 LILLKYRO OMRÅDESNÄMND Verksamhetsidé Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och bevakar dess intressen i enlighet med sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i området samt utvecklar närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service och dess kvalitet. Måluppfyllelse Områdesnämnden fullgör för sin del kommunsammanslagningsavtalet. Kommunsammanslagningsavtalet har iakttagits.

82 78 LILLKYRO OMRÅDESFÖRVALTNING 150 Områdesnämnden 151 Samserviceenheten 152 Arpeeti Verksamhetsidé Lillkyroområdets livskraft och tillväxt stärks samt organisationskulturer och verksamhetssätt sammanjämkas, goda förfaranden sprids. Den kundorienterade serviceproduktionen anpassas till de till buds stående resurserna. Måluppfyllelse Områdesnämnden har regelbundet arrangerat olika medborgarforum och interaktiva tillställningar. Verksamhetssätten för närpåverkan har ändå inte diskuterats tillräckligt. Samserviceenhetens verksamhet, kundrådgivning och vägledning har utvecklats enligt planerna. Utvecklingsarbetet fortsätter. Det är öppet om verksamheten vid arbetsverkstaden Arpeeti ska fortsätta. Verksamheten är tidsbegränsad i enlighet med avtalet mellan kommunerna. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BG Utfall Antal ordnade evenemang 5 5 Service- och rådgivningshändelser (personliga, per telefon, e-post, andra) Deltagare i arbetsverkstadsverksamheten och arbetsdagar, antal 70 personer 4200 arbetsdagar 57 personer 3414 arbetsdagar Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG Utfall Budgetutfall 99,9 % 97,9 % Hyreshusens användningsgrad 94 % 93,4 % Kostnad för arbetsverkstadsdagen under 50 /dag 53,35 /dag Centrala mål för år Mätare Måluppfyllelse Områdets sakkunskap utnyttjas vid utvecklandet av servicen. Utlåtandenas betydelse vid beslutsfattandet Kan utvärderas först senare. Branschövergripande samarbete samt serviceprocesser utvecklas med principen allt från en lucka som mål. Kundrespons. Utvecklandet har inletts och fortsätter. Insamlandet av kundrespons förblev en före- Införande av en ny verksamhetsmodell för arbetsverkstaden Arpeeti Säkerställs att anvisningarna för intern kontroll iakttas, riskerna kartläggs. Etablering av verksamheten En bedömning (redogörelse) av riskhanteringen och kontrollsituationen och utvecklingsbehoven görs upp. sats, skjuts fram ett år. Etableringen av verksamheten förverkligades inte, förhandlingarna oavslutade. Har inletts, dokumenteringen oavslutad.

83 79 Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Personal Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 4-4 Visstidsanställda Sysselsatta 2-2 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med samarbetsavtalet även för invånarna i Laihelaområdet ordna sådan social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 738 Personal Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda, styra och koordinera resultatområdena då det gäller ledning, utveckling och planering av dessa. Dessa serviceområden sköter enligt sin uppgiftsfördelning om de centraliserade förvaltnings- och övriga stödtjänsterna inom verket. Måluppfyllelse Inom området förvaltning och ekonomi fortsatte man kvalitetsarbetet enligt SHQS-metoden, målet var en extern auditering. Denna utfördes i slutet av maj, och efter detta fick verkets hela förvaltning i oktober ett gemensamt kvalitetscertifikat, tillsammans med hem- och anstaltsvården. Kvalitetscertifikatet är i kraft tre år.

84 80 Inom förvaltningen fortsatte klarläggandet av strukturerna och utvecklingen av verksamheten. Personalen inom PR-stödet flyttade fysiskt till samma fastighet med den övriga personalen inom verkets förvaltning. Ett annat mål var att utveckla arbetshälsan och rekryteringen inom de givna resurserna för att säkerställa tillgången på personal och att personalen stannar kvar. Stora tilläggsuppgifter som tillkommit vid sidan av den normala verksamheten, avvikande rekrytering och planeringen av eventuella permitteringar har försvårat det hela. Personalbesparingarna ledde bl.a. till minskade utbildningsanslag, uppskjutna eller slopade rekryteringar, omorganiserade uppgifter, minskad användning av vikarier, oavlönade ledigheter och försämrade personalförmåner. Ibruktagningen av de elektroniska applikationerna ökades och informationssystem utvecklades tillsammans med centralförvaltningen och de operativa resultatområdena. Man tog i bruk bl.a. kommunfakturering, NettiKlaara och ITTE-självanmälningsautomaten som pilottest. Inom tandvården tog man i bruk eförhandsinformationsblanketten, sms-påminnelse och tidsbokning för vissa grupper. Det största projektet var det första skedet av det nationella arkiveringsprojektet för patientdata. Arkivet för patientdata togs i bruk i slutet av oktober. Instrueringen för arkivväsendet och dokumentförvaltningen samt arkivbildningsplanen uppdaterades och godkändes i nämnden. På social- och hälsovårdsväsendets webbsidor inrättades en ny modul elektroniska tjänster, till vilken man i december förde nya tjänster för kommuninvånarna. Under dessa webbsidor lanserades elektronisk hälsokontroll och hälsoträning, vilka är producerade i samarbete med Duodecim som drivs av Kustannus Oy. Den elektroniska hälsokontrollen ger enligt kommuninvånarens egen hälsoprofil information om riskerna att insjukna i livsförkortande sjukdomar och sjukdomar som försämrar livskvaliteten. I och med den elektroniska hälsoträningen får kommuninvånaren enligt önskan regelbundet råd inom temaområdena motion, näring och viktvikthantering, rökning samt många andra teman inom välbefinnande och kommuninvånaren kan även följa med sitt framskridande i hälsoträningen. Dessa elektroniska tjänster finns att fås på bägge inhemska språken samt på engelska, och de erbjuds gratis åt kommuninvånarna. Antalet beslut om avgifter (hemvård och stödtjänster, boendeservice och anstaltsvård) var sammanlagt 7094 st. Av dessa var sänkningsbesluten 133 st. till antalet. Inom serviceboendet har boendeserviceavgiften sänkts för 94 klienter. Antalet beslut om fakturor som stryks är 64 st., de främsta orsakerna är ett medellöst dödsbo, tryggande av utkomst och sociala skäl. Faktureringsuppgifter från år : genomsnittlig mängd genomsnittliga fakturor/månad avgiftsinkomster/månad -hemvård och serviceboende 2012 st anstaltvården 437 st Lokalitets- och servicenätverksutredningen färdigställdes för hela verkets del (inom hem- och anstaltsvården har man tidigare gjort en separat kartläggning över lokaliteter). Denna har godkänts i nämnden och sänts till Hussektorn för att kompletteras och som grund för de kommande fördragningarna om lokalitetsbehov. Garanterande av säkerheten i verksamhetsenheterna har även varit ett av de viktigaste målen, då säkerhetshoten även är en av de andra stora riskerna inom förvaltningen. I praktiken har vaktmästarna ansvarat för arbets- och klient-/patientsäkerheten. Verkets säkerhetsteam har behandlat alla verkets upphandlingar som berör säkerhet centraliserat. Alarmsystem, personlig skyddsapparatur och övervakningskameror har skaffats enligt behov och resurser till olika objekt.

85 81 Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid De elektroniska tjänsterna och datasystemen utvecklas Fortsatt kvalitetsauditering i förvaltningen Uppföljningen av kund- /patientnöjdheten utvidgas Fungerande och mångsidig servicestruktur Befolkningens välfärd främjas Kunnig, innovativ och motiverad personal Yrkeskompetensen upprätthålls och utvecklas Målnivå för år Elektroniska tjänster på nätet Beredningsprojekt för ibruktagande av ett nationellt hälsoarkiv Extern auditering förvaltningarnas tjänster Utvidgningen av uppföljningen till nätet inleds Ibruktagande av elektronisk välfärdsberättelse Nödvändig utbildning ordnas Måluppfyllelse Följande elektroniska tjänster togs i bruk: 1. Elektronisk hälsokontroll 2. Elektronisk hälsoträning 3. Ungdomsstationen Klaara 4. eförhandsinformationsblankett, tidsbokning och sms-påminnelse inom tandvården Arkivet för patientdata har tagits i bruk. Den externa auditeringen har förverkligats och SHQS-kvalitetscertifikat har erhållits för 3 år. Förverkligades inte. I Vasa används version 0.3. Vi är med i utvecklingsgruppen som testar följande version. Utbildningsuppgifterna klarläggs ur personalberättelsen (kommer till nämnden III/2015) Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 21 Budgetförändringarna (såväl inkomsterna som utgifterna) beror i huvudsak på ändringar i organisationen; bl.a. sammanslagningen av vårdmaterialslagret med stadens centrallager samt att transportfunktionerna övergick till att vara en del av transportbyrån fr.o.m. inledningen av år. De övriga utgiftsanslagsöverföringarna berör bl.a. sjukförsäkringsersättningar, förtidspensionsavgifter samt överföringar från investeringsdelen till driftsekonomin i fråga om upphandlingar. Verksamhetsinkomsterna år förverkligades ca över den ändrade budgeten. Avvikelsen inkluderar bl.a. överskridningarna för olika försäljningsintäkter i förhållande till budgeten. Verksamhetsutgifterna förverkligades med 100,6 % i förhållande till den ändrade budgeten.

86 SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att med kundinriktade tjänster och åtgärder stärka individers och familjers livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd, integrering och samhörighet. Måluppfyllelse Under år betonades förberedningarna inför de kommande lagstiftningsreformerna i verksamheten för resultatområdet: uppgifter som berör skötande av långtidsarbetslöshet samt stiftande av socialvårdslagar. I samarbete med personalservicecentralen sökte man lösningar till att utvidga sysselsättningsverksamheten. År kom man närmare de i lagen stiftade utsatta tiderna, men bl.a. inom serviceområdena för barnskydd och socialarbete fanns det ännu problem. Delorsakerna var problem att få behöriga socialarbetare samt den höga antalet klienter. I olika verksamhetsenheter fanns fortfarande allvarliga symtom och insjuknanden som beror på problem med innerluften. I serviceproduktionen fanns problem, då arbetstagarresurserna inte fullt ut fanns till förfogande. Till problemen med innerluften sökte man aktivt lösningar med Hussektorn och Vasa Regionala Företagshälsovård. I rekryteringen av personal uppstod utmaningar i synnerhet i besättandet av förmanna- och psykologvakanserna samt i att få behöriga vikarier. Inom serviceområdet för socialarbete fanns en behörig anställd i alla socialarbetarvakanser. Inom alla olika funktioner inom serviceområdet för barnskydd håller klientmängden på att öka, om än föga. Under årets lopp har man kunnat svara på klientarbetet på bästa möjliga vis, trots att arbetsresurserna har varit för små. Den genomsnittliga klientmängden var 60 barn/socialarbetare, då kvalitetsrekommendationen för barnskyddet är högst barn. Man har fortfarande inte uppnått de utsatta tiderna. Avdelningen Kortteeri vid Gustavsro fick två platser till, och därtill även två stödbostäder för unga. Regionförvaltningsverket har gjort tillsynsbesök i alla barnskyddsenheter. Inom serviceområdet för socialarbete var det möjligt att utveckla arbetsmetoderna p.g.a. den goda socialarbetarsituationen. Det satsades på planenligt arbete och mängden planer ökar märkbart, liksom även mängden klienter och verksamhetsdagar inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Inom resultatområdet utvecklades även ny rehabiliterande arbetsverksamhet i gruppform, som resulterade i ett gott resultat. Inom arbetet i utkomststödsenheten uppnåddes de utsatta tiderna ganska bra, trots att mängden personer som erhöll utkomststöd ökade. I utkomststödsenheten inleddes en organisationsändring, vars syfte bl.a. var att avkorta behandlingstiderna för ansökningarna. Nya tillämpningsinstruktioner enligt lagen om utkomststöd togs i bruk. Inom den psykosociala servicen satsade man i början av året starkt på att förverkliga boende- och annan stödservice för de personer inom mentalvårdsrehabiliteringen som överförts till serviceområdet. I slutet av år startades i serviceområdet en organisationsändring, vars mål var att få mer effektivitet i stödservicen för personer i mentalvårds- och missbrukarrehabilitering och samtidigt sänka på kostnaderna inom den specialiserade sjukvården. Tillnyktringsvården som placerats i samband med Aaltokoti beslutades tillsvidare avbrytas bl.a. p.g.a. låg klientvolym och lokalitetsproblem. I den personliga assistansen inom handikappservicen utreddes problem som berörde arbetsgivaruppgifter bland funktionshindrade arbetsgivare. Få funktionshindrade klarar självständigt av alla arbetsgivarens skyldigheter och detta förorsakar mycket utredningsarbete i efterskott. Vasa stad fungerar som betalare av lönerna. Behoven för ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst samt behov att få personliga assistenter ökade, vilket ses som överskridande av anslag. Inom färdtjänsten är andelen över 65 åriga 76 %. Utredningen om omorganiseringen av färdtjänsten inleddes under våren i samarbete med övrig service inom Vasa stad. Efterfrågan på stöd för närståendevård överskred anslagen och behovet till tillfällig vård som ersättare för vårdare ökade.

87 83 Som helhet minskade klientmängden vid utlänningsbyrån till en del inom invandrararbetet.. Det av utlänningsbyrån administrerade och av Österbottens förbund finansierade projektet Welcome Office avslutades i slutet av juni. Den handlednings- och rådgivningscenterverksamhet för alla invandrare som projektet utvecklade fortsätter under centralförvaltningen i medborgarinfon. Utlänningsbyrån utförde samarbete med Vasaenheten av THL i form av projektet Solid Youth som riktade sig till unga invandrare. Detta projekt avslutades Mottagningscentralens platsmängd sänktes temporärt till hundra platser under tiden Användningsgraden för mottagningscentralen var 107 %. I fråga om Österbottens tolkcentral beslutades att dess verksamhet inte bolagiseras, utan att verksamheten anpassas så att den följer den nya kommunallagen. Efterfrågan på tolkservice ökade, eftersom man till landskapet Österbotten tog emot den största mängden personer som behöver internationellt beskydd hittills. Inom resultatområdet fortsatte planeringsarbetet gällande ordnande av tvåspråkig utbildning i socialt arbete för att förbättra tillgången till socialarbetare. I Vasa inleddes en ny svenskspråkig socialarbetarutbildning i samarbete med Helsingfors universitet, utifrån anslag som fullmäktige beviljat. Under årets lopp fortsatte testskedet av verksamheten i Vasanejdens undervisnings- och utbildningsklinik för social- och hälsovårdsbranschen. Inom projektet ordnades i samarbete med kompetenscentren för socialbranschen SONetBOTNIA och FSKC samt högskolorna i området en praktisk lärare utbildning (23 deltagare) och praxisverksamhet planerades till Vasa, Korsholm och Malax. Resultatområdet deltog i de nationella utvecklingsprojekten för Mellanfinland som ingick i Kasteprogrammet (SONetBOTNIA fungerade som administratör): S.O.S. 2 för vuxensocialarbete samt projektet LasSe, som utvecklade service inom barnskyddet, där man utvecklar gemensam praxis till utredningarna av barnskyddsbehov. Det mest centrala målet var att utveckla och ta i bruk olika arbetsmetoder som främjar klientens delaktighet och förbättrande av hörande av klienter. Uppgifter om prestationer enligt fokusområden Prestation, nyckeltal BS 2013 BS Ungdomsstationen Klaara (antal besök) Familjerådgivningen (antal besök) Missbrukarstationen (vårddygn) Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök) Håven hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök) Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter) Vuxensocialarbete och socialhandledning (besök) Vuxensocialarbete (klientplaner) Hushåll som fått utkomststöd Ansökningar om utkomststöd Utbetalt utkomststöd /invånare Rehabiliterande arbetsverksamhet (verksamhetsdagar) Barnskyddsärenden som inletts Utredning om behov av barnskydd Barnskyddsklienter i öppenvården (barnskyddsbarn) Österbottens socialjour (åtgärder) Färdtjänst inom handikappservicen (ikraftvarande beslut) Personlig assistans (klienter) Boendeservice inom handikappservicen (klienter) egen verksamhet köpservice Dag- och arbetsverksamhetsklienter inom handikappservicen egen verksamhet köpservice

88 84 Utlänningsbyrån: klienter under årets lopp nya klienter under årets lopp - hushåll sammanlagt Mottagningscentralens inkvarteringsdygn Tolkcentralens månadsavlönade tolkar/freelancertolkar 6/100 6/100 Mål som är bindande i förhållande till nämnden Målnivå för år Måluppfyllelse Service av hög kvalitet i rätt tid Klienternas delaktighet och hörandet av dem förbättras Att ta med klienterna och erfarenhetssakkunniga i serviceplaneringen, -utvecklingen och -utvärderingen. Klienternas representanter har varit med i planeringen av funktionerna. Hörandetillfällen för de klienter samt deras anhöriga som överförs från rehabiliteringshemmet samt dag- och arbetsverksamheten inom den specialiserade sjukvården. Utlänningsbyrån ordnade i Kotomaja två kurser för kvinnor, två språkkurser i finska för nyinflyttade i kommunen samt två grupper för unga och fyra för män. Utlänningsbyrån ordnade fem diskussionsevenemang i form av World Café för personer med flyktingbakgrund Elektronisk kommunikation tas i bruk Servicens innehåll och arbetsmetoder utvecklas Välfärdsplan för barn och unga Integreringsprogram Fungerande och mångsidig servicestruktur De enligt lag fastställda tidsfristerna hålls Tyngdpunkten överförs från institutionsvård till öppenvård NettiKlaara och elektronisk ansökan om utkomststöd i bruk Medverkan i KASTE-projekten enligt planerna: S.O.S. 2-Österbotten LasSe Verksamhet inom anslagsramarna och enligt planen, planen uppdateras Integrationen stöds med yrkesövergripande samarbete Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna. Färre institutionsplatser inom handikappservicen NettiKlaaras servicesidor togs i bruk i slutet av år, utvecklandet och beredandet av den elektroniska ansökan om utkomststöd avbröts, Österbottens tolkcentral deltog i pilottest av videotolkning, så att man även i framtiden kunde erbjuda klienterna kostnadseffektiva och tidsenliga tolktjänster. Framskridande enligt planerna. Planen har uppdaterats i fråga om förebyggande rådgivningsverksamhet. Integreringsprogrammet har godkänts i fullmäktige 6/. Barnskyddsärenden som inletts 96 %, utredning av barnskyddsbehov (3 mån.) 71 %. I utkomststödet nådde man genomsnittligen de utsatta tiderna i 98 procent av fallen. Inom de övriga tjänsterna i regel inom tidsfristerna. Planen för områdesvist boende färdig, för Vasas del på hälft. Inom an-

89 85 Unga som toppklientgrupp Servicenäts- och lokalitetsutredning görs om resultatområdets service Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personaldimensioneringen utvecklas Organiseringen av mentalvårdsoch missbrukartjänsterna genomförs Ett kvalitetssystem tas i bruk Kunnig, innovativ och motiverad personal Kompetenskartläggningar av personalen Fortbildning ordnas enligt rekommendationerna Arbetshandledning ordnas enligt behov Vasaregionens undervisningsoch forskningsklinikverksamhet inom social- och hälsovårdsbranschen utvecklas. Effektivare, planenligt anordnande av service Planering av verksamhetsutrymmen i Gustavsro, planering av utrymmen i Sjöstjärnan, planering av utrymmena i Missbrukarstationen. En servicenätutredning om boendeservice för klienter inom mentalvården genomförs Personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna har fastställts Organiseringen av servicen har genomförts och processerna har modellerats och är i användning. Teamen fungerar enligt de uppgjorda planerna Självvärdering enligt SHQSkvalitetssystemet gjorts inom alla serviceområden Kompetenskartläggningarna klara 12/ Fortbildning ordnats enligt rekommendationerna Arbetshandledning genomförts planenligt Försöksskedet genomförs planenligt under året staltsvården finns nio personer. Inom serviceområdet för socialarbete träffas alla nya klienter personligen. I slutet av året inleddes förhandlingar om att köpa ungdomspoliklinikens service från Folkhälsan Botnia Ab. Resultatområdets service- och utrymmesnätverksutredning har färdigställts, Avdelningen Kortteeri från Gustavsro har flyttat till Alkula. Planen för Sjöstjärnan håller på att beredas. Behovsutredningen till boendeservice bland personer i mentalvårdsoch missbrukarrehabilitering har färdigställts. Det beslutades att den hemservice inom rehabiliteringen som övergår från Vasa centralsjukhus till att ordnas av staden upphandlas som köpservice. Kvalitetsrekommendationen för barnskydd har publicerats och behandlats i social- och hälsovårdsnämnden, inga konkreta åtgärder Förverkligandet av tjänsterna överfördes till ansvarsområdet för respektive serviceområde. Arbetet som riktar sig på strukturella organisationsändringar fortsattes. Används inte i resultatområdet ännu. Utbildningsplanen för år utförd. Majoriteten av utbildningsdagarna har förverkligats enligt planen. Arbetsinstrueringen har genomförts enligt planerna. Testskedet har kommit igång 3/.

90 86 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 80 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna förverkligades ca över den ändrade budgeten. Försäljningsinkomsterna överskreds med , då man år hann ansöka om statsersättning för invandrararbete åren 2012 och 2013 från NTM-centralen. Stöden och bidragen överskreds med ; största delen var statsandelen av utkomststödet, som man erhöll mer än man prognosticerat. De övriga verksamhetsinkomsterna förverkligades över budgeten. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med 1,2 milj. euro jämfört med den ändrade budgeten. Personalutgifternas överskridande med bestod av ordinarie löner och särskilda ersättningar. Serviceköpen förverkligades över det budgeterade; bl.a. köp av klientservice överskreds med och persontransporter inom handikappservice med Även stöden och bidragen överskreds med Inom serviceområdet för socialarbete överskreds kommunandelen av arbetsmarknadsstöd med , utkomststödet med och den personliga assistansen inom handikappservicen med ca Hyreskostnaderna förverkligades under det budgeterade och övriga verksamhetskostnader med HEM- OCH ANSTALTSVÅRD Verksamhetsidé Med hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Dessutom bidrar man till att de äldres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände i oktober Vasa stads plan för stödande av den äldre befolkningen åren -2016, som uppgjorts enligt äldreomsorgslagen. Lagen fastställer en tre månaders tidsfrist för kommunerna vid ordnande av den icke-brådskande socialservice som en äldre person behöver. Kötiderna har publicerats två gånger per år, och dessa följer rekommendationerna. Servicestrukturändringen inom äldreomsorgen håller på att genomföras. Stadsfullmäktige godkände på våren den tidtabellagda planen för byggande av servicehus för åldringar samt intentionsavtalsförslaget som staden och Fastighets Ab Pikipruukki hade uppgjort om genomförandeprogrammet. Tillsynen från Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk avslutades således. Förnyande av stadssjukhuset till en rehabiliteringscentral planerades. Servicehuset Hemstrand på Andvägen togs i bruk i juni och i samma sammanhang stängdes stadssjukhusets avdelningar B och D. Avdelning G överfördes till hemvården som en hemrehabiliteringsenhet och långvården i ifrågavarande avdelning avslutades. För vakansförändringarna fick

91 87 man inom hemvården vakanser för en ergoterapeut och en fysioterapeut. Byggandet av servicehuset på Himalajagatan inleddes och byggnaden blir färdig under hösten Planeringsarbetet för Kunskapsgatans servicehus och Fyrrykartanon palvelukeskus inleddes. För bägge nybyggen erhöll man ARA:s investeringsbidrag. Läkarservicen i servicehusen externaliserades genom 24/7-distansläkartjänster. I och med detta har såväl beställande av ambulans i akuta situationer som bruket av stadssjukhusets platser minskat med 60 %. I och med övergången till samjour har sjukhusets konsultation utanför tjänstetid även förverkligats på distans. Man har varit nöjd med systemet. I 199 fall av 208 konsultationssituationer kunde vården av patienten fortsättas på den egna avdelningen. Mängden dagar som centralsjukhuset fakturerade, där överföringen mellan vårdplatser fördröjts var 3010 år 2012, 2196 år 2013 och 2194 år (faktureringen år var 1,64 M ). Servicekedjan för åldringar har beskrivits, men i verksamheten finns ännu en del att utveckla. Från hemvården saknas ett fungerande servicehandledningssystem. Avklarandet av akutsituationer och uppgörandet av vårdplaner (bl.a. medicineringen) är bristfälligt, eftersom de läkarresurser som behövs inom hemvården inte uppnås. Enligt rekommendationerna borde mängden 75 år fyllda klienter inom närståendevården vara 6,0 7,0 % av ifrågavarande åldersklass. Anslaget (BG ca 1,52 M ) har tagit slut mitt under åren 2013 och. På grund av detta lämnade man besluten från bägge års höstar att vänta på verkställande och att betalningarna kunde börja. År har nämnda täckning varit 4,9 % och utfallet ca 1,8 M. Kvalitetsarbetet har fortsatt, efter den externa auditeringen erhöll man SHQS-kvalitetserkännande från Labquality Oy för de kommande tre åren, dvs. fram till hösten Resultaten från auditeringarna för köpservicen inom hemvården och serviceboendet samt klientresponsen från den egna köpservicen har rapporterats till nämnden. Hem- och anstaltsvården deltar i finansministeriets kommunförsök, där försöksobjektet är Himalajagatans servicehus. Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid Underhåll och utveckling av kvalitetssystemet Tillsynsmyndighetens övervakningskriterier och övriga rekommendationer uppfylls Fungerande och mångsidig servicestruktur Arbetet med revideringen av servicestrukturen fortsätter Servicen utvecklas så att allt fler äldre kan bo hemma. Hemrehabiliteringen inleds och korttidsvården utökas Närståendevården utökas och Målnivå för år Nytt kvalitetserkännande våren Upptäckta kvalitetsavvikelser och korrigerande åtgärder Genomsnittliga servicespecifika väntetider Servicekedjan för geriatriska patienter klar våren tillsammans med bl.a. VCS. Genomförande av den av FG godkända ändringsplanen enligt tidtabellen. 89,5 % av de 75 år fyllda bor hemma. Måluppfyllelse Kvalitetserkännandet gäller till hösten AVI:s tillsynsrond har avslutats. Väntetiderna följer rekommendationerna (i genomsnitt under 3 månader) Den geriatriska servicekedjan har implementerats. Nytt servicehus öppnat, ett byggs, två planeras, avdelningarna B och D har stängts, avdelning G har flyttats till hemvården. Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras. 90,3 % av de 75 år fyllda bor hemma. Hemrehabilitering har inletts.

92 88 närståendevårdarna stöds. Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personaldimensioneringen enligt rekommendationerna och tillräckligt bemannade arbetsskiften. Mer rehabiliterande personal Kunnig, innovativ och motiverad personal Arbetssätten och kompetensen i skick. En kompetenskarta som är lättare än den tidigare bearbetas fram/skaffas. Arbetsmotivationen hos den egna personalen i skick Deltagande i förmanspass- och annan utbildning. Det ekonomiska utfallet Utfallet vad gäller personaldimensioneringen och utgifterna. Antalet fysio- och ergoterapeuter Planer för ibruktagande av den nya kompetenskartan Antalet korta sjukledigheter vid varje enhet. Antalet personer som deltagit i förmanspassutbildning. Antalet utbildningsdagar enligt yrkesgrupp AVI har kontrollerat och godkänt dimensioneringen i 24/7- enheterna. Vakanser har ändrats och man har fått ergo- och fysioterapeuter. Utvecklingsplaneringen för personalen på har inletts på stadsnivå. Det planerade pilotprojektet inom hemservicen godkändes inte i staden. I regel har alla deltagit i förmanspassutbildningen. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 231 Verksamhetsinkomster Resultatområdets inkomster utföll under den ändrade budgeten, främst på grund av avgifts- och försäljningsintäkterna (statsersättning). Avgiftsinkomsterna har minskat, då tyngdpunkten i och med strukturförändringen har flyttats från anstaltsvården till serviceboendet och hemvården. Den årliga minskningen av statsersättningar fortsätter i takt med att mängden krigsinvalider minskar. Verksamhetsutgifter Resultatområdets utgifter utföll ca 0,9 M över den ändrade budgeten. Personalutgifterna överskreds med ca 1,4 M. De största överskridningarna fanns inom månadslöner för personer i arbetsavtalsförhållande och i särskilda ersättningar. Köp av service förverkligades under budgeten, besparingar uppkom bl.a. i personalens utbildningsservice samt i måltids- och städservice. Understöden totalt understeg under den ändrade budgeten, besparingen uppkom i hemvårdens servicesedlar.

93 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera de sakkunnigtjänster inom hälsooch sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, de olika förvaltningarna och övriga aktörer. Måluppfyllelse Tid till husläkare erhölls år i genomsnitt inom 6,8 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor). Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt var 8,3 läkare. Totalt fanns 32,5 husläkartjänster. Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till munhygienister var 12 veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var bra, men efterfrågan på servicen ökar hela tiden. Vårdpersonal fanns för ordinarie anställningsförhållanden, men det var svårt att få vikarier. Primärvårdens jour övergick till Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet Av jourenhetens vakanser lades 9 ner och 10 överfördes till andra uppgifter inom hälsovårdsservicen, i huvudsak till hälsostationerna. Vakanserna för en talterapeut och en ergoterapeut för barn ändrades till egen verksamhet från att ha varit köpservice inom medicinsk rehabilitering. Sammanslagningen av mottagningsverksamheten i de sex hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralen och diabetesmottagningen till en stor hälsostation bereddes. Stadens lokalförvaltningsgrupp godkände behovsutredningen Stadsstyrelsen godkände planen Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2011 BS Besök på läkarmottagning under dagtid Besök på läkarmottagning under jourtid Besök på skötares mottagning Besök inom tandvården Mål som är bindande i förhållande till nämnden Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service Hälsofrämjande Målnivå för år Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare var 2 4 veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum 8,5 veckor) Antalet elever med övervikt minskas Rökningen bland unga minskas Måluppfyllelse Väntetiden till läkare var i genomsnitt 5,1 veckor. Väntetiden till tandläkare var över 5 mån. Enligt de uppgifter som man fått från de omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5 och 8 har övervikten bland barn i skolåldern ökat 1-2 %. Enligt resultaten från skolhälsoenkäten 2013 har den positiva utvecklingen inom den grundläggande utbildningen och yrkesinstitutet fortsatt.

94 90 Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälsooch sjukvårdslagen Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras Kartläggning av verksamhetsutrymmen inom hälsovårdsservicen för en servicenätverksplan. Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen Det ekonomiska utfallet Hälsoundersökningar enligt förordningen Planen har behandlats i nämnden Antalet invånare/husläkarvakans = 1900 Antalet invånare/skötar-vakans (hälsostationerna) = 780 Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts. Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt. Förordningsenlig fortbildning ordnas enligt rekommendationerna. Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen. En plan för ordnande av hälso- och sjukvård godkändes av nämnden inv. / tjänst 770 inv. / befattning Utrymmeskartläggningen har färdigställts som en del av verkets gemensamma utredning. Inom hälsovårdsservicen var medelvärdet för enkät resultat 3,59/5 år ; det sämsta var avlöningen 2,83 och bästa var jämlikheten 3,93. Inga uppgifter erhölls om medelvärdet för hela staden. Utbildning ordnades planenligt. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 351 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna utföll ungefär över det budgeterade; av detta var andelen försäljningsinkomster ca De största underskridningarna i försäljningsinkomsterna var ersättningar av särskilda kostnader för kvotflyktingar ca och hemkommunsersättningar ca Hemkommunsersättningarna och de interna försäljningsinkomsterna (från samarbetsområdet Laihela, budgeterat ca mer än utfallet) utföll inte enligt det budgeterade, eftersom jouren fr.o.m överfördes till VCS samjour. På grund av samma orsak underskred avgiftsinkomsterna budgeten med ca Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med ca Lönerna och arvodena utföll ca under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen ca till följd av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för personer i arbetsavtalsförhållande överskreds med ca Sjuk- och semestervikariernas löner underskreds med sammanlagt ca och de särskilda ersättningarna med ca

95 91 Serviceköpen överskreds med ca De största överskridningarna var: köp av klientservice från kommuner och samkommuner sammanlagt ca 1,1 M (Vasabornas besök annanstans), av denna summa är andelen för VCS samjour ca 1,013 M. Andra större överskridningar var köp terapiköp inom medicinsk rehabilitering ca och köp av tandläkarjour ca Utgifterna för material, förnödenheter och varor stannade nästan under det budgeterade. De största utgiftsposterna var vårdmaterial ca och hjälpmedel för medicinsk rehabilitering ca SPECIALSJUKVÅRD Verksamhetsidé Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den specialiserade sjukvården enligt användningen. Måluppfyllelse Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten (Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus) Prestation, nyckeltal BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Poliklinikbesök Vårddagar Drg-paket, antal Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 55 I reserverade anslag ingår en reservering på 1 milj. euro för specialsjukvårdsutgifter. Med beaktande av reserveringen är anslagsöverskridningen 7,3 milj. euroa. Inkomsterna är ersättningar från f.d. hemkommunerna för patienterna i Gamla Vasa sjukhus. Dessa personer har berättigade av lagförändringen ändrat sin hemkommun till Vasa under åren och VSVD har till en början fakturerat Vasa för dessa. Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts betalningsandel av ca 94 miljoner är

96 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA Verksamhetsidé Inom resultatområdet för Laihela förverkligas Vasa stads och social- och hälsovårdsväsendets sektors strategiska mål samt social- och hälsovårdsservice enligt samarbetsavtalet mellan staden och Laihela kommun. Måluppfyllelse Det mest centrala målet under verksamhetsåret har varit att ordna den i lagen stiftade hälsooch sjukvårdsservicen enligt närserviceprincipen på ett högkvalitativt och ekonomiskt sätt och inom de utsatta tiderna. I verksamheten har man betonat kundorienteringen, att vård ges i korrekt tid samt en korrekt vårdupptrappning. Särskild vikt har fästs vid seniorer och i synnerhet i att stöda hemmaboende, service och välbefinnande för barn och unga genom tidigt ingripande och lågtröskelsprincipen. Verkställandet av de till nämnden och områdessektionen bindande funktionella målen har i regel uppnåtts väl. Jouren under tjänstetid på den egna hälsostationen styr mängden akutbetonade besök såväl till skötare som läkare. Förutom kontrollbesöken och de återkommande kontrollerna behövs akutbesök. En betydande del av mottagningsverksamheten sköts som skötarmottagningsverksamhet. Förverkligandet av förebyggande hembesök inom hemsjukvården inleddes under slutet av året. Även arbetstidstester inleddes under slutet av året. Hemträningsskötarverksamheten påbörjades. Fysioterapin och hembesöken utförda av fysioterapeuterna har kunnat utvecklas och ökas enligt planen. Kartläggningen av hälsokonditionen bland 70-åringar har ansetts vara en fungerande tjänst. Inom köpservicen har behovet och bruket av bl.a. talterapin och ergoterapin fortsatt öka. Inom talterapin har man inte kunnat styra anslagen till den verksamhet som utförs som tjänstearbete, såsom det hade planerats. Överskridningarna kunde täckas genom inbesparingar i den övriga verksamheten. De dröjningsdagar för överförande av patienter som sjukvårdsdistriktet fakturerat kommunen har minskat märkbart (85 dagar/, 368 dagar/2013). Detta har uppnåtts i gott samarbete mellan bl.a. bäddavdelningen, läkarmottagningen, hemservicen, hemsjukvården och kommunens åldringsservice, då servicekedjorna och funktionerna i samarbete har gjorts än mer funktionella. Att uppnå de fastställda tidsfristerna inom tandvården har varit utmanande, och man har varit tvungen att underlätta arbetsbelastningen genom att köpa servicen. Till den lediganslagna tandläkarbefattningen på deltid fick man ingen tjänsteläkare. Rådgivningsservicen har fungerat väl under hela verksamhetsåret. Närverksbildningen i synnerhet inom socialservicen har ökats bl.a. inom familjearbetet. Vuxenrådgivningen har allt mer länkat sig samman med läkar- och sjukvårdsmottagningsverksamheten och svarar i synnerhet för årskontrollerna av diabetes- och blodtryckspatienterna. I psykologens verksamhet har en del av arbetstiden åter riktats till Lillkyroområdet i Vasa enligt det överenskomna. Användningen av den psykosociala servicen som köps av Vasa har stannat på en kostnadsnivå på ca /år.

97 93 Bindande mål i förhållande till nämnden och områdessektionen Service av hög kvalitet i rätt tid Hälsofrämjande Fungerande och mångsidig servicestruktur Förverkligande av rådgivningsförordningen Utvecklande av servicen för äldre Balans mellan mål, resurser och verksamhet Vård i korrekt tid och på korrekt plats Målnivå för år Besöksmängden hos läkare, skötare och inom tandvården. Minskande av akutvårdsorienteringen Förverkligande av hälsokontroller Minskande av övervikten bland skolbarn Användningen av bäddplatser enligt medicinska behov. Måluppfyllelse Vårdtillgången har verkställts inom utsatt tid, tidvis har vårdgarantin överskridits inom tandvården. Separat tabell över besöksmängden. Skyldigheterna i rådgivningsförordningen har genomfört och särskild vikt har fästs i övervikt. Verksamheten har utvecklats vidare, bl.a. genom att öka kontroller och kartläggningar. Mängden vårddagar och -perioder har minskat, samarbetet har utvecklats över enhets- och sektorgränserna. Optimal allokering av anslag Allokering av talterapianslagen till tjänstearbete Fortfarande som köpservice i stället för köpservice. och behovet ökar. Kunnig, innovativ och motiverad Uppföljning av verkställda utbildningsdagar Utbildningarna har kunnat personal genomföras enligt planerna, Ombesörjande av fortbildning en mer specifik rapport finns i verkets personalberättelse (till nämnden III/15). Intern kontroll och riskhantering * * * Intern kontroll och riskhantering: rapporteras centraliserat på sektornivå Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag/verkning för Vasa Totalt underskrider resultatområdets budgetutfall budgeten med ca För Vasa stad är resultatområdets kostnadseffekt 0. Kommunandelen enligt situationen (resultatenheternas nettoutgifter sammanlagt) ,92. Förutom detta har investeringar på totalt ,59 uppstått utanför dispositionsbudgeten. Under verksamhetsåret har man av kommunen på förhand månatligen debiterat kommunandelar på sammanlagt 5,602 M. Således bör den extra andelen kommunandelar som fakturerats på förhand returneras åt kommunen. Från dessa minskas investeringarna. Storleken på den summa som skall återbördas är ca Den slutliga kommunandelssumman specificeras då bokslutet färdigställs. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras eller ifall av för mycket debiteringar återbördas kommunen före utgången av juni månad följande år.

98 94 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna motsvarar till sin storlek verksamhetsutgifterna, eftersom man efter att ha beaktat andra inkomster täcker de förverkligade nettoutgifterna med kommunandelarna. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds ca (utfall ca 104 %). Utgiftsöverskridningarna skedde inom flera olika inkomsttyper, men avgiftsinkomsterna underskreds med ca Verksamhetsutgifter Utgiftsutfallet var totalt 96,8 % av det budgeterade. Besparingar i förhållande till budgeten uppstod inom personalutgifter, sammanlagt ca , bl.a. underskreds semesterlöne-, periodiseringsoch de allmänna höjningsanslagen sammanlagt med ca Löneutgifterna för ordinarie anställda och tjänsteinnehavare underskred det budgeterade med ca , men å andra sidan överskreds vikariernas löneutgifter med ca Användningen av samjouren som överfördes till sjukvårdsdistriktet fakturerades av VCS direkt från kommunen (3 månaders fakturering ca ), vilket motsvarande minskade på stadens jourfakturering och utgifterna från samarbetsområdet. Anslagen för serviceköp överskreds med ca , i synnerhet var orsaken köp av terapiservice.

99 95 NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 910 Försäljningsinkomster och erhållna understöd är större än budgeterat. Utgifterna för speciellt tjänster och material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat. Personal Heltid Deltid Totalt År Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNINGEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNING SAMT KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal- och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten. Måluppfyllelse Övriga mål Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av utvecklingsplanen samt påbörja förverk- Förverkligande av målen Förverkligande av utvecklingsplanens mål och

100 96 inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö. Trygga tillgången på personal Utveckling av personalens kompetens Trygga personalens välmående Intern övervakning och riskhantering Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare ligandet av den nya strategin Kvalitetskriterier och utvärderingen tas i bruk Fortsatt effektivering av personalplaneringen Utvecklande av personalomplaceringarna Kartläggning av kunnande och individuella utbildningsplaner utgående från denna Utredning av orsaker till sjukfrånvaro Skolning som stöder personalens välmående Lönerna för småbarnsfostrans- och grundläggande utbildningens förvaltning fås på en jämförbar nivå med andra förvaltningar. strategi har inletts enligt plan. Kvalitetskriterier har tagits i bruk och utvärderas vartannat år. Processen för att få tillstånd att tillsätta tjänster/befattningar kräver fortgående planering. Personalförvaltningen ansvarar för verksamheten. Har genomförts för en del av personalen. Följs upp. Sjukfrånvaron var i medeltal 14,2 dagar/person (13,49 dagar/person år 2013). Effektivare Vartu-diskussioner. Arrangeras inte som en del av förvaltningens verksamhet Kartläggning av risker har genomförts Har inte förverkligats. Ansvaret ligger på Personalförvaltningen. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten till dagvårdsplats ordnad av kommun börjar efter att föräldrapenningen upphör och fortsätter tills barnet inleder sin läroplikt i grundskolan. Detta ger barn under läropliktsåldern rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet ska vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. De verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan är daghem, familjedagvård, lekverksamhet eller stöd för hemvård och privat vård. Inom småbarnsfostran togs en ny organisationsmodell i bruk i augusti. Enligt den är småbarnsfostran indelad i fyra geografiska områden: centrumområdet, norra området, östra området och Lillkyro. I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar: 4 h/dag och 724 h/år, sammanlagt 181 arbetsdagar 2015.

101 97 Specialdagvården ger det stöd som barn med behov av stöd behöver. Trestegsmodellen är indelad i tre delar: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Därtill bör undervisning i finska/svenska som andra språk inom småbarnsfostran/förskoleundervisning beaktas. År utbetalades fortsättningsvis stöd till de föräldrar som skötte sitt barn hemma (selektivt tilllägg). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och stödet är 250 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Lekparkerna och öppna daghemmen stöder föräldrar i deras fostringsarbete för de barn som vårdas hemma. Efterfrågan på kommunal dagvård/0 6-åringar åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp (%) - varav i daghem (%) varav i familjedagvård (%) åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) i deltidsvård (%) (- enbart förskoleundervisning (4 h) 3,6 %) åringar i dagvård totalt åringar i daghem varav i köptjänstdaghem Barn med behov av stöd (resurs)* åringar i familjedagvård Barn med behov av stöd (resurs)* Familjedagvårdare -varav familjedagvårdare som sköter hemma Barn i förskoleundervisning Barn med behov av stöd (resurs)* Barn inom specialdagvården Barn inom lekverksamheten - i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) i klubbverksamhet i öppet daghem (barn i medeltal/dag) (vuxna i medeltal/dag) Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård och privatvård/mån. - varav familjer som erhållit stöd för privatvård varav familjer som erhållit deltidsstöd - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån *Antal barn med behov av stöd (enligt trestegsmodellen) och som kräver tilläggsresurser Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård under tiden januari-maj. På grund av semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten (september till december) ökar antalet barn, men når vanligtvis inte riktigt upp till samma antal som på våren. Statisktiken visar situationen som den är just den dagen, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. Från och med år 2013 ingår även Lillkyros uppgifter i siffrorna. Måluppfyllelse Övriga mål Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av målen

102 98 Att garantera att service inom småbarnsfostran och förskoleundervisning finns tillgänglig i tillräcklig omfattning i hela staden och områdesvis med beaktande av finska och svenska språket. Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. Utbudet motsvarar efterfrågan enligt i första hand närserviceprincipen. Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Tidigt ingripande och förebyggande. Att stöda uppväxt, utveckling och inlärning för barn med invandrarbakgrund. Varje barn ska ha möjlighet att få stöd för sin uppväxt och inlärning samt att utveckla sina inlärningsfärdigheter enligt sina egna förutsättningar. Barnet har rätt till ett tillräckligt stöd för sin uppväxt och inlärning. Dagvård ordnas i mån av möjlighet enligt familjens önskemål. Dagvården utvidgas tillräckligt till stadens olika bostadsområden Fortsatt utbetalning av det selektiva tillägget tills barnet är 2 år (250 /månad). Utbetalning av selektivt tillägg 50 /mån. för ett syskon som är under förskoleåldern, och vars vårdnadshavare erhåller selektivt tillägg för det yngre barnet. Den öppna lekverksamheten utvecklas som ett alternativ till dagvård i daghem, även för 2-3 åringar. Den öppna lekverksamheten utvidgas till stadens olika bostadsområden. Den öppna lekverksamheten utvidgas till olika bostadsområden i staden. Tillräcklig dagvårdsservice tryggas inom olika bostadsområden. Resultatet på kundutvärdering 2,8 eller högre. Kundutvärderingen förnyas. En tillräcklig mängd utbildad och yrkeskunnig personal säkerställs. Fortsatt utbildning i fostransamverkan. Elektronisk dokumentation av uppgifter om barnen i förskoleundervisningen. Inlärningsmiljön och verksamhetskulturen utvecklas så att verksamhet i smågrupper är möjligt. Integreringen stöds med dagvårdens medel. Barns språkliga utveckling stöds (F2/S2-språkena). Utveckling av dokumentation samt stödformer för fostran och lärande för barn med behov av stöd inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Statistik och uppföljningen av specialdagvården utvecklas. Till alla sökande har en dagvårdsplats ordnats. Höjd ersättning (250 ) för selektivt tillägg har inte ökat antalet sökande märkbart. Utbetalning av selektivt tillägg för syskonet förverkligades inte. Antalet klubbar i öppna lekverksamheten ökades. Barnen från Böleområdet är placerade på olika håll i staden. Resultatet på den årliga förfrågan om kundtillfreds-ställelse var 3,68 (skalan 1-4). Uppföljning av kvaliteten av verksamheten utvärderas kontinuerligt. Utvärderingsresultaten behandlas i enheterna samt rapporteras årligen till avdelningen och sektionerna/nämnden. Språkkunskapsnivån utvärderas kontinuerligt /uppföljningen fortsätter. S2-språkets stöd har inte förverkligats. Sakkunnigutlåtanden om behov av tilläggsstöd. Uppföljning av antalet barn med behov av stöd samt behovet av tilläggsresurser; allmänt stöd, intensifierat stöd, särskilt stöd, assistenter, placeringar på två/tre barns platser, ambulerande specialbarnträdgårdslärares kundbesök/år.

103 99 Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran. Alla enheter har nätförbindelse och tillräcklig och ändamålsenlig utrustning. Personalen har möjlighet att använda dator i sitt arbete. Att stöda personalens välmående I arbetet. Personalen adb-utbildas. Ökad användning av undervisningsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Användning av arbetstelefoner gällande familjedagvårdarna utreds. Elektronisk dokumentering för barn med behov av stöd. Elektronisk dokumentering för förskolebarn. Personalen ges möjlighet till arbetshandledning. Fortbildning ordnas för hela personalen. Regelbundna utvecklingssamtal. En realistisk arbetsmängd för personalen. Utveckling av vice daghemsföreståndare verksamheten. Tyky-verksamhet; en eftermiddag avsedd för motion möjliggörs. Kontinuerlig Effica-, Läsnä- och Titania utbildning arrangeras för personalen. Förskoleundervisningsprogram har ännu inte tagits i bruk i någon större omfattning. Arbetstelefoner för familjedagvårdare har inte tagits i bruk. Elektronisk dokumentering för barn med behov av stöd har inte tagits i bruk. Elektronisk dokumentering för förskolebarnen har inte tagits i bruk. Arbetshandledning erbjudits enligt behov. Fortbildning har erbjudits åt hela personalen. Utvecklingssamtal har förverkligats. Månatlig uppföljning av sjukfrånvaro. Omorganiseringen av småbarnsfostran har förverkligats fr.o.m. 1.8 dock inte för hela personalen. Tyky-verksamheten förverkligats i huvudsak utanför arbetstiden. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 172 Verksamhetsinkomsterna för småbarnsforstran är ca e större än ursprungliga budgeten. Avgiftsintäkternas andel av detta är ca e. Sysselsättningsstödet och ersättningar till fulla belopp från staten är e. Dessutom har staden erhållit e i understöd av Päiväkotiyhdistys. I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under år på grund av utrymmena eller personalmängden. I samband med att Purolan päiväkoti färdigställdes har situationen gällande dagvårdsplatserna granskats och man beslöt att lägga ned Teerenpesän päiväkoti och daghemsgruppen Kivitaskut som har hört under Teeriniemen päiväkoti (30.6.). Päiväkoti Pax, som tidigare var ett köptjänstdaghem, övergick till staden 1.8. och heter numera Taikametsän päiväkoti. Även för Lillkyros del granskades dagvårdsstrukturen och man beslöt

104 100 dra in veckoslutsvården. Lekparkverksamheten som stadens egen verksamhet upphörde helt under sommaren p.g.a. låg användningsgrad. Lekparkverksamheten övertogs av Setlementföreningen hösten. År har det funnits 10 klubbar i de öppna daghemmen, och i sju av dessa har serverats en varm måltid. Dagvårdplatserna i köptjänstdaghemmen konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft fr.o.m I konkurrensutsättningen var tyngdpunkten på anskaffning av platser för barn under 3-år. Totalt anskaffades 367 nya avtalsenliga platser. Antalet anskaffade platser är något färre än under den föregående avtalsperioden eftersom tyngdpunkten var på småbarnsplatser som kräver mera resurser jämfört med platser för 3-6- åringar. De anskaffade platserna räknat i anslag är dock på nästan samma nivå som under den tidigare avtalsperioden. De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli och dessutom i augusti under tiden Möjligheten utnyttjades för sammanlagt 1648 barn. 303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare. Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal/år BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Elever i åk 1-6 och förskolelever Elever i åk 7-9 och tilläggselever Sammanlagt (utan förberedande undervisning) därav elever som fått beslut om särskilt stöd, inte förlängd läroplikt ,5 - därav gravt handikappade, förl. läropl ,5 - därav övriga handikappade, förl. läropl Förberedande undervisning för invandrare Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro och Genomsnittliga pedagogiska resurser / elev År BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Allmän undervisning, åk 1-6 1,61 1,69 1,70 1,68 1,77 1,63 Allmän undervisning, åk 7-9 2,09 2,18 2,21 2,41 2,5 2,42 Klassb. specialundervisning 2,82 3,06 3,50 3,88 3,96 4,48 Handikappundervisning 4,66 4,52 4,24 4,37 4,71 4,92 Grundläggande undervisning medeltal 1,89 1,96 1,99 2,03 2,09 2 Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper. Klubbtimmar samt de klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond är inte längre med i statistiken från om med. Sjukhusundervisningen har inte beaktats. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Antal skolelever Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst

105 Stadens egna enheter - Den grundl. utbildningens enheter Småbarnsfostrans enheter 29 Arrangerad av samarbetspartners Totalt Måluppfyllelse Övriga mål Stärkande av ledarskapet. Personalens välmående Utvecklandet av utvärdering Undervisning och undervisningsarrangemang. Stöd för lärande, växande och välmående. Utveckling av lärmiljöer Utveckling av samarbete mellan hemmet och skolan Resultatets centrala mål för år Rektorerna/biträdande rektorernas uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs. Kartläggningen av kunnande / uppföljning görs för rektorer, lärare skolgångbiträden. En modell för utvecklandet av kunnandet uppgörs, som innehåller, kartläggning, utvecklingssamtal och individuella utbildningsplaner. Ordnandet av fortbildning, på basen av kartläggningen. Ibruktagande av ett utvärderingssystem som grundar sig på kvalitetskriterier. Grundandet av en lär- och kvaltitetsgrupp. Timresurs för grundläggande utbildningen 2 åvh/elev Tillräckliga resurser för en kvalitativ inlärning och undervisning Omfördelning av resurserna för stöd för inlärningen Utvecklandet av den områdesvisa och mångprofessionella elevvården Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter, renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar. Utveckling och ibruktagande av nya informations- och kommunikationstekniska lärmiljöer Förnyande av apparatur och program Utrustning i undervisningsutrymmena Varje lärare har tillgång till en arbetsstation Utvecklande av ikt-stödet och grundande av ikt-central Ibruktagande och stärkande av molntjänster Skapande av verksamhetsmodeller för samarbetet hem och skola. Förverkligande av målen Vice- och biträdande rektorernas arbetsbeskrivning har delvis fastställts i årsplanen. Rektorernas veckoarbetstid följs upp regelbundet. Kompetenskartläggningen är ännu underarbete pga program saknas. Fortbildning har delvis ordnats på basen av kartläggningen. Utvärderingssystemet har delvis tagits i bruk. En arbetsgrupp för kvalitét har bildats. Timresurs 2,04 åvh/elev Elevvården som följer den nya om elvvvårdslagen. Har inte förverkligats. Har delvis förverkligats. En enkät om trivsel har gjorts.

106 102 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 675 Verksamhetsinkomsterna blev cirka mera än vad som budgeterats. Verksamhetsutgifterna blev mindre än budgeterat. Personalkostnaderna underskrider budgeten p.g.a. att man inte besatt alla vakanser t.ex. inom psykosociala elevvården. Köp av kundtjänster underskrider klart det budgeterade. De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med ,99. Den svenska stipendiefondens avkastning, 4 220, har i första hand använts till stipendier och rekreation. Projektmedel har använts totalt cirka ,08. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt ,88. Verksamheten har finansierats med externa inkomster om totalt , HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNING Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar på andra än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag KUULA-OPISTO Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans.

107 103 Förverkligandet av målen Under Kuula-institutets 62:a verksamhetsår har stabiliseringen av den inre verksamheten fortsatt. I arbetet med att effektivera verksamheten får eleven en lektionslängd som svarar mot dennes motivation och målsättning. Metoden med instrumentförberedelse i stället för tester har visat sig vara mycket fungerande och fortsätter under namnet spelstart. Det livliga samarbetet med daghem och skolor har fortsatt. Hur man kan tillgodoräkna institutets kurser på andra stadiet har förnyats under namnet Taikonakademin. I samarbete med Korsholms musikinstitut har anställts en gemensam musikleklärare. Kuula-institutets dansundervisning koncentreras på balett och barndans. Elevantalet har hållits på en godkänd nivå trots hård konkurrens. Tillsammans med personalen har slutits ett lokalt avtal om vad övrigt arbete innebär och hur det rapporteras. Utrymmena är i flitig användning och Toivo-Kuula-salen har varit i utomstående användning 66 gånger under året. Måluppfyllelse Övriga mål Eleverna Nöjda och kunniga elever Utveckling av nya undervisningsmetoder Musik och dans En levande musik- och danskultur Personalen En kunnig, lojal, motiverad och sporrande personal. Utbildning Fungerande arbetsfördelning Arbetsklimat Inskolning av personal Organisation En fungerande organisation Förbättrande av det interna samarbetet Samarbete Ett fruktbart samarbete med olika aktörer Skolor och daghem Resultatområdets centrala mål för år Elevrekrytering - Samarbete med skolor - Slussa elever från musiklekskolan till instrumentundervisningen Utveckling av musikens grunder Periodisering av samspelet Utvecklandet av konsert- och uppvisningar Hur förbinda timlärarna och de gemensamma lärarna Uppföljning av kartläggningen av kunnandet Förtydligande av arbetsbeskrivningar och ansvarsområden Beaktande av åldersfrågor Utvecklandet av Tyky-verksamhet Lärarguide Pedagogiska temadiskussioner Utveckling av programmet Wilma för Kuulas behov Ibruktagande av Virvatuliutvärderingsinstrument Samspelet mellan olika avdelningar Musiklekskolor i daghem Fortsatt utveckling av samarbetsformer mellan Kuula-institutet och skolorna Förverkligande av målen Musik: 217 sökte, 176 ant.. Dans: 23 söte, 23 antogs Instrumentkarusellen, 23 el. Utvecklingsprojekt med UBS:s finansiering i samarbete med granninstitut Försök: Buranat-orkestern Antalet konserter 96 Publikmängd Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Utvecklingsplan Utvecklingssamtal 2 st. Tykyverksamhetstillfällen Under arbete, görs på nätet Personalmöten samt en skolningsdag Wilma i användning => resurs behövs för utvecklingsarbete Två delområden utvärderade - föräldrar och elever Konsertarbetsgruppen 14 daghem och 4 skolor med

108 104 Vasa stadsorkester Vasa stadsteater Vaasa opisto/ Arbis Närkommunerna Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi Gemensam konsert (tuttikonsert) Samarbetsprojekt enligt samarbetsavtalet Utvecklandet av den kommunala dansundervisningen Verksamhet i Lillkyro /Merikaarto. Filial i Laihela och Storkyro Korsholm/dans En måttfull avgiftspolitik Extern finansiering för olika projekt Förverkligas 2016 Dansföreställningar st. Rapport gjord Förverkligas 2015 Elevantal: 78 (L) 28 (S) Gemensam barndanslärare från 1.8- Uppföljningsrapporter angående ekonomin Utrymmen Ändamålsenliga utrymmen Utnyttjande av kapaciteten av utrymmen Salens har reserverats av utomstående 66 gånger En bra image och uppskattad verksamhet Uppdatering av informations- och marknadsföringsstrategin samt hemsidor Planeringen av de förnyade hemsidorna Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 63 Kuula-institutet har sparat in på tjänster, men personalkostnaderna överskrider budgeten med ca UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Till verksamhetsområdet hör de uppgifter som anges i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt i förordningar som har samband med dem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsbidrag Avskrivningar 856

109 105 Förändringarna i budgeten medförs av ändringar som gjorts i dispositionsplanen, genom vilka budgeterna korrigerades till att motsvara de bekräftade elevvisa statsandelarna. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Den gemensamma förvaltningen Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 17 för andra stadiet Gymnasierna 59 Gymnasierna 5 Yrkesinstitutet 163 Yrkesinstitutet 18 Vuxenutbildningscentret 78 Vuxenutbildningscentret 6 Visstidsanställda Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 2 Gymnasierna 11 Yrkesinstitutet 30 Vuxenutbildningscentret 37 Gymnasierna 7 Yrkesinstitutet 17 Vuxenutbildningscentret 38 Totalt DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet är en funktion som koordinerar läroanstalterna och ur vilken härleds informations-, marknadsförings-, kommunikations-, biblioteks-, it-, lager- och förvaltningsservice som gäller hela andra stadiet. Till den gemensamma förvaltningen för andra stadiet har hela andra stadiets gemensamma funktioner budgeterats. Måluppfyllelse Den gemensamma förvaltningen erbjuder andra stadiet olika slag av centraliserade tjänster effektivt. Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Förvaltnings- och stödservicens funktionsduglighet mäts med enkäter Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Verksamheten i fråga om andra stadiets förvaltnings- och stödservice effektiveras. Antalet anställda Pensioneringarna effektiverade användningen av personalresurserna, men indragningen av personalresurserna bidrog också till att uppnåendet av verksamhetsmålen försämrades. Under året hann man inte genomföra några enkäter. Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet)

110 VAASAN LYSEON LUKIO Verksamhetsidé Målet med gymnasiestudierna är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Gymnasiet ger som allmänbildande skola behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillgodose vuxenbefolkningens studiebehov. Måluppfyllelse I daggymnasiet har antalet studerande sjunkit något. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. I en stor enhet inverkar åldersgruppernas heterogenitet på genomströmningen. Det kan finnas stora skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen studerande med invandrarbakgrund har ökat något, likaså har antalet studerande som behöver särskilt stöd ökat. Studerande År BS 2012 BS 2013 BS Daggymnasium Vuxengymnasium Ordinarie studerande Ämnesstuderande fr.o.m ,4 2 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Antalet studerande Minst studerande 761, Nuvarande elevvolym från rekryteringsområdet säkerställs Genomströmning 90 % av dem som börjat i daggymnasium Förverkligande 83,39 % Gymnasiets lärokurs avläggs på högst tre år från det att gymnasiestudierna har inletts. avlägger gymnasiets lärokurs på högst tre år. Studerandenöjdhet Utvärdering som ska göras årligen Mål 3,6 Förverkligande 3,6 % Studenthälsovård Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år. Tillgången på arbetskraft Studerandeunderlaget Inte tillgänglig. Alla som har börjat i gymnasiet har kunnat gå på hälsovårdarens granskning under det första läsåret. Behovet har bedömts i personalplanen. Prognostiseringen har gjorts i tid. Behovet av särskilt stöd har beaktats. I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Kostnader enligt statsandelsnormen Utvärderingskriterium/mätare Daggymnasium 5 861,77 / studerande Vuxengymnasium 3 501,88 / studerande Måluppfyllelse Daggymnasium 5 722,81 / studerande Vuxengymnasium 3493,56 / studerande Nettoberäkningar presenteras på s

111 107 Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar VASA GYMNASIUM JA VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Verksamhetsidé Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier. Måluppfyllelse Uppställda mål har uppgyllts under året enligt uppgifterna i tabellen nedan. Alla studerande vid Vasa gymnasium träffar kuratorn och hälsovårdaren minst en gång per läsår. Lärarkoren vid VG/VSA är behörig. Antalet studerande som sökt till skolorna har varit stabilt och även visat stigande tendens. På Vasa gymnasium har andelen studerande från andra kommuner ökat på grund av elitidrottsprofileringen i Vasa stad. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Antal studerande Gymnasium 145 Aftonläroverk 62 Gymnasium 141,3 Aftonläroverk 73,3 Genomströmning, studerande genomför examen på 3 år 90 % av de studerande 94 % Elevtrivseln 4,0 3,8 % Elevvården Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Varje studerande garanteras mins ett besök per läsår vid elevhälsovården Tillgång på behörig personal/lärare Tillgång på studerande / studerandematerial 100 % 100 % Gymnasiets verksamhet resurseras enhetsprisbaserat. På verksamheten tillämpas nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Normpris, statsandel/ studerande Utvärderingskriterium/mätare Gymnasium 6 940,34 / studerande Aftonläroverk 3 501,88 / studerande Måluppfyllelse Gymnasium 6 889,87 /studerande Aftonläroverk 3 253,49 /studerande Nettoberäkningar presenteras på s

112 108 Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 29 Studerande År BS 2012 BS 2013 BS Daggymnasium Vuxengymnasium Ordinarie studerande Ämnesstuderande fr.o.m ,9 3,5 6,7 315 VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Vasa yrkesinstituts verksamhetsidé och allmänna utbildningsmässiga mål är att utbilda yrkeskunnig arbetskraft med bred kompetens för att tillgodose de snabbt föränderliga behoven inom närings- och arbetslivet samt samhället. Utöver det är målet även att ge studerandena färdigheter för fortsatta studier på en högre utbildningsnivå. Vasa yrkesinstitut är en tvåspråkig läroanstalt som ger undervisning på finska, svenska och engelska. Antalet studerande enligt utbildningsområde och grad (i enlighet med finansieringslagen) ANTALET STUDERANDE BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS - teknik och trafik säkerhetsbranschen kultur, artesan kultur, kommunikation företagsekonomi och administration naturvetenskap turism-, kosthålls- och ekonomibranschen social-, hälsovårds- och idrottsbranschen utbildning för invandrare förb. och rehab. träning för handikappade - förberedande utbildning för grundl. yrkesutb Totalt Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Parameter för sysselsättning 75 % 68,5 % Parameter för studieavbrott 6 % 7,18 % Parameter för fortsatta studier 20 % 10,9 % Parameter för fullföljda studier 70 % 73,6 % Studerandenöjdhet 3,8 (skala 1 5) 3,9 Studenthälsovård För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år. Tillgång till egen läkare. De årliga hälsokontrollerna för studerandena har genomförts.

113 109 Intern kontroll och riskhantering Det ekonomiska utfallet Att få behörig undervisningspersonal till vissa utbildningsområden Personligt kompetensprogram I Vasa yrkesinstituts verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar i sin verksamhet för att ett nollresultat ska nås. De strukturella ändringarna har genomförts bl.a. genom en övergång till ett system med fyra perioder. Det här har gjort det möjligt att bättre beakta individuella studievägar samt i praktiken möjliggjort en förkortning av studietiden och en effektivering av genomströmningen. Även omfattningen av praktisk inlärning i arbetet har ökats och grupperna har i mån av möjlighet kombinerats över examensgränserna. Anpassningen till snävare resurser har gjorts gradvis så att kvaliteten på undervisningen inte har blivit lidande. År har antalet studieplatser reducerats och priset per enhet sjunkit. Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resurser Utvärderingskriterium/mätare Kostnader enligt statsandelsnormen 9 941,93 /studerande. I kostnaderna ingår en garantisumma på Måluppfyllelse ,26 /studerande Nettoberäkningar presenteras på s.163. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus Vasa vuxenutbildningscenter har enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i uppgift att för arbetslivet producera utbildning samt stödjande utvecklingstjänster. Uppgiften är att utbilda kunnig arbetskraft för arbetslivets behov samt att producera utbildningsoch utvecklingstjänster som företag och andra arbetsplatser i regionen behöver. Vuxenutbildningscentrets verksamhetsidé baserar sig på kompanjonskap. Måluppfyllelse Vasa vuxenutbildningscenters verksamhet inriktades år 2015 på vuxenutbildning av arbetskraft som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el, metall, social- och hälsovård och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av yrkeskarriären så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov och individuella behov i karriärutvecklingen. Rekryteringen av studerande lyckades år över de uppställda målen. Målet för antalet studerandearbetsdagar överskreds klart (förverkligande: studerandedagar, mål: studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 2,2 miljoner större än budgeterat. Orsaken till tillväxten var särskilt ökningen av antalet studerande inom grundexamen samt den separata finansiering som fåtts för unga vuxnas kompetensprogram. Målet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten förverkligades inte, även om den till storleken var på 2013 års

114 110 nivå. Den större omsättningen ökade inte i samma förhållande utbildningsverksamhetens kostnader, vilket syns som ett kumulativt överskott. Studerandenöjdheten var bra. I fråga om studieavbrotten nåddes målet inte, och utvecklingen var negativ jämfört med det föregående året. Det här förutsätter att både handledningsverksamheten och uppföljningen utvecklas ytterligare. Antalet avlagda examina hölls på 2013 års nivå. Antalet avlagda delexamina ökade, vilket kan anses vara en positiv utveckling med tanke på att finansieringsmodellen håller på att förnyas. Utvecklandet av genomförandemodeller för utbildningarna fortsatte med hjälp av olika projekt. Målet är att skapa sådana genomförandemodeller genom vilka man kan bemöta såväl kommande finansiella reformer och nedskärningar inom yrkesutbildningen som även förnyandet av examenssystemet. Antalet studerandearbetsdagar BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS Arbetskraftspolitisk utbildning Yrkesinriktad tilläggsutbildning Grundläggande yrkesutbildning Kompetensprogrammet för unga vuxna Övrig utbildning (läroavtal, företagens personalutbildningar, kortkurser) Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Avlagda examina Avlagda examina totalt examina, av vilka 313 hela examina och delexamina Avbrott Avbrottsprocenten högst 8 % 9,8 % Studerandenöjdhet Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens andel Medelvärdet av studeranderesponsen: OPAL 4,1 AIPAL 4,1 Företagsutbildning 4,5 Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens omsättning 70 % av utbildningsverksamhetens omsättning OPAL 4,1 AIPAL 4,2 Företagsutbildning 4,4 4 % Personalutveckling Intern kontroll och riskhantering, anpassande av verksamheten till de finansiella nedskärningarna inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen Det ekonomiska utfallet Utbildningskostnaderna 2,8 % av personalkostnaderna Resurserna för personal, lokaler och utrustning i balans med den till buds stående finansieringen, %-andel av omsättningen 2,1 % Verksamhetskostnaderna i balans med den finansiering som fåtts: Personalkostnaderna 56,4 % av omsättningen Hyrorna 8,1 % av omsättningen Avskrivningarna 2,0 % av omsättningen Resultaträkningen och finansieringsanalysen var i balans. I fråga om grundexamina har kostnaden enligt statsandelsnormen hållits i balans. Med överskottet bereder man sig på de nedskärningar inom yrkesutbildningen som kommer att göras åren Ekonomiska mål som är bindande Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse i förhållande till fullmäk- tige Resultaträkning och finansie- Resultaträkning och finansie- Resultaträkning och

115 111 ringsanalys i balans ringsanalys finansierings-analys i balans Beräkningar sid 164. Kostnader enligt statsandelsnormen 9 514,20 /grundexamenstuderande /grundexamenstuderande Förverkligade kostnader 8 092,94 /grundexamenstuderande Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 285 DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 320 LÄROAVTALSUTBILDNING Verksamhetsidé Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att inom verksamhetsområdet för Vasa stad och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur leda och övervaka på läroavtal baserad utbildning enligt samarbetsavtalet som trädde i kraft och det ändrade samarbetsavtalet. Måluppfyllelse Fokusområden år har varit att stöda studerande i att uppnå sina mål, avlägga examen och få arbete. Av maximiandelen läroavtal som riktats till utbildningsanordnarna har i Österbotten 30 % anvisats i huvudsak till den svenskspråkiga läroavtalsutbildningen. Mål Målnivå för år Måluppfyllelse Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen, kompletterad med teoretiska studier, så att den studerande blir en yrkeskunnig arbetstagare i det yrke som han/hon genom läroavtal utbildar sig till. Målet är att största delen av de studerande avlägger examen och får arbete. Under år uppgick antalet läroavtalsstuderande till 783, av vilka 284 ingick läroavtal under år. Antalet finskspråkig studerande var 465 och svenskspråkiga 271 (34,6, %) samt studerande med annat språk 47. Av studerandena avlade 214 examen. Av alla som år avslutade sina studier fick cirka 90,5 % arbete. Under år hölls ca 70 infotillställningar vid läroavtalsbyrån och för samarbetsparterna, ca 600 personer.

116 112 Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster - Verksamhetsbidrag Den elevbaserade statsandelen antecknas i finansieringsdelen. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 DIREKTIONEN FÖR TYÖVÄENOPISTO 330 VAASA-OPISTO Verksamhetsidé Vaasa-opisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i informationssamhället för alla stadsbor. För att förverkliga sitt mål erbjuder institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris. Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värden som kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet värnar i sin verksamhet. Måluppfyllelse Verksamhetens fokusområden 1. Ett högklassigt undervisningsutbud inom det fria bildningsarbetet som följer med sin tid i Vasa och Kyroland. 2. Utveckling, utvärdering och nätverkssamarbete inom den grundläggande konstundervisningen. 3. Skapande av en ny organisation och förstärkande av gemensam expertis kunnande, samarbete och kompanjonskap. 4. Delaktighet och välfärd främjas: grundläggande studier för invandrarungdomar, kulturell mångfald, verksamhet och kultur som beaktar specialgrupper Från hösten 1.8. övergår Kyrönmaan opistos verksamhet att lyda under Vaasa-opisto. På samma gång sammanslogs det privata och kommunala institutet som har verksamhet både på glesbygden och i stadsmiljö. Med avtal om flyttning av personal övergick i institutets tjänst tre heltidsanställda och ett tiotal timlärare. Den nya organisationen har kommit bra i gång och institutet säljer sina tjänster till Storkyro och Laihela. Den grundläggande konstundervisningen utvidgades till Lillkyro. Utvärderingsprojektet Virvatuli genomfördes tillsammans med Kuula-institutet och Arbis. TaiKons sommarlägerverksamhet överfördes att ordnas av Arbis under åren -15. Den grundläggande undervisningen för invandrare har kommit i gång och genomförs med statsandelsfinansiering för grundundervisning. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Ramar och en verksamhetskultur skapas för drivande och ledande av medborgarinstituts- Antal utbildningsdagar och deltagare under läsåret Verksamheten inleddes i Lillkyro, Laihela och Storkyro Antalet kursdeltagare i området

117 113 verksamhet över kommungränserna. Ungdomsklass blir bestående Den grundläggande konstundervisningens kvalitet utvecklas och görs känd Mål för den interna kontrollen Fastighetens säkerhet och hälsosamhet förbättras Invånarnas aktivitet vad gäller att delta i enkäter och diskussioner. Antal avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och hur eleverna placerar sig vad gäller fortsatta studier Virvatuli-utvärdering Antalet nya deltagare Förbättrande av övervakningen Slutförande av ändringsarbetena i institutshuset Ventilationsrenovering 1863 på höstterminen. Aktiv informering Invånarenkät 6/, 170 svar; öppet hus i ovannämnda kommuner vecka 48, 150 deltagare. Slutsåld välgörenhetskonsert vid ungdomsföreningen. 18/19 elever fick avgångsbetyg och studieplats Utvärderingen utförts 76 nya elever TaiKon akademin startade Övervakningskamerasystem har installerats och tagits i bruk. Ändringsarbetena har slutförts. Ventilationsrenoveringen förverkligas inte. Prestation, nyckeltal BS 2013 BG BS Antalet kurser Antalet undervisningstimmar x) xx) Antal undervisningstimmar som berättigar till statsandel Beviljade statsandelstimmar Antalet kursdeltagare x) inbegriper 800 timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar, ny verksamhet x) inbegriper timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar samt utbildningen Eteenpäin 222 timmar. *) Fr.o.m ingår i talen Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet Det ekonomiska utfallet - fr.o.m som ny verksamhet Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet - det av utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet euro användes för rabatter på kursavgifter för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund, 500 euro ombudgeterades för år de övriga kursrabatterna (arbetslösa) var sammanlagt Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 56

118 114 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2013 BG BS Statsandel Statsandel (grundläggande studier för unga invandrare) Totalt Nettoutgifter, statsandelen har beaktats Nettoutgifter /invånare 10,8 9 5,76 Nettoutgifter / kursdeltagare 77,3 62,6 43,0 Personal Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT 340 VASA ARBETARINSTITUT Verksamhetsidé Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att: - vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro - ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet - vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer. Fokusområden för år och måluppfyllelse av dem: Den egentliga verksamheten utvecklas för att bättre möta de växande målgrupperna invandrare och seniorers intressen och behov. Verksamheten har utvecklats så att deltagarantalet såväl brutto som netto har ökat jämfört med tidigare år. Budgeten balanseras. Verksamhetsåret ger ett gott ekonomiskt resultat. TaiKons utvärderingsprojekt genomförs och satsningen på marknadsföring fortsätter. Utvärderingsprojekt har genomförts och marknadsföringssatsningar ger ökat deltagarantal som resultat. Projektverksamheten upprätthålls för att tillföra extern finansiering och utvecklingsmöjligheter. Projektverksamheten har varit omfattande och gett ekonomisk vinst och utvecklingsmöjligheter. Måluppfyllelse Resultatområdets mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Att hålla deltagarantalet på samma nivå som år 2012 (3371 nettodeltagare, 5477 bruttodeltagare), trots inbesparingar år 2013 och. Deltagarstatistik från kursregister. År arrangerades 8724 h, och därtill 316 h uppdragsutbildning. Deltagarantal 6870 mest i institutets historia. Deltagarantal netto Av deltagarna var 19 % pensionärer, 4 Att kunna påvisa att deltagarna i Arbis kurser upplever en förbättring i livskvalitet och välmående. Mål för den intern kontroll Inbesparingskrav leder till minskat antal lektioner, vilket i Utvärdering av denna aspekt av verksamheten i samband med kursutvärderingar. Antal erbjudana lektioner. Inkomster från kursavgifterna. % arbetslösa, 26 % av deltagarna män. Under år uppger 76% av de som fyllt i kursutvärdering att de upplevt förbättrat livskvalitet genom kursdeltagandet. Det till statsunderstöd berättigade lektionsantalet har minskat något år

119 115 sin tur minskar statsunderstöd och avgiftsinkomster. och Stabiliseras från år 2016 pga lagändringar. Inkomsterna från kursavgifter har ökat med år jämfört med år. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Personal Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 Visstidsanställda Sysselsatta 1-1

120 116 FRITIDSNÄMNDEN Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 984 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningens uppgift är att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som allmänt beredningsoch verkställighetsorgan för fritidsnämnden. De viktigaste kunderna är det egna verkets personal samt idrotts- och ungdomsföreningarna. Under resultatområdet lyder fritidsnämndens understödsanslag, år beviljades sammanlagt ca till 78 idrotts- och ungdomsföreningar. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Uppföljning, prognostisering och Uppföljningsrapporter och utredningar Målet uppfylldes rapportering av ekonomin. Koordinering och utvecklande av byråtjänster. till nämnden, ekonomisektorn och centralförvaltningen. Till föreningar beviljade understöd /invånare BS BS 3,09 Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Förvaltningsavdelningen har i riskkartläggningen ställt som sitt mål en yrkeskunnig, motiverad och till antalet tillräcklig personal. Arbetstagarnas förändrings-benägenhet betonas i stadens stödservicereform, så att arbets-uppgifterna och utförarnas kunnande möts och arbetet utförs. En förändringsbenägen personal. Rätt personer i rätt arbetsuppgifter. Rätt dimensionerade årsverk. Utbildningsnivå Förvaltningsavdelningen har hållit sig inom den beviljade budgetramen. Besparingar kunde nås med interna uppgiftsarrangemang och genom att utnyttja lönesubvention samt genom en mera kritisk granskning av varu- och tjänsteanskaffningar.

121 117 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar idrotts- och fritidstjänster och beaktar särskilt erbjudande av idrottsoch motionsmöjligheter också till dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar fritidsaktiviteter. Verksamhetens fokusområden: - Hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar - Idrott och motion för specialgrupper organiseras så att de motsvarar behoven inom handikapp- och annan anpassad idrott samt bl.a. idrotts- och motionstjänsterna för äldre och invandrare utvecklas. - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer - Administrering av motionslokal- och områdesreserveringar - Konditionssalsverksamheten upprätthålls och utvecklas - Tillgången på idrotts- och motionsverksamhet för barn och ungdomar tryggas och eftermiddagsverksamheten effektiveras - Simundervisningen organiseras för målgrupper i olika åldrar Måluppfyllelse Verksamheten förverkligades i enlighet med de planer som utarbetats. Mångsidiga idrottsmöjligheter både på fritids- som tävlingsnivå kunde man erbjuda alla Vasabor och alla som bor i Vasa i särledes stor omfattning och på så sätt kunde man på många sätt främja Vasabornas livscykel för ett bra liv. Idrottsavdelningen producerade med egna motionsledare och i samarbete med föreningar mångsidiga motionsaktiviteter. Om Vasa mästerskap tävlade man i friidrott, bågskytte och boccia. Action Power verksamheten riktades främst till barn på årskurserna 1-6, vilka motionerar mindre än 2 h/dag, och barn som inte har någon idrottshobby. Verksamheten ordnades i samarbete med verket för fostran och utbildning. Andra samarbetsparter är social- och hälsovårdsservicen, de lokala idrottsföreningarna och läroanstalterna. Simhallen hade kunder. Veckoprogrammet omfattade 21 ledda vattengymnastikgrupper, en stretchningsgrupp, fyra gånger ledd konditionssalsverksamhet samt en simklinik. För krigsveteranerna hölls vattengymnastik en gång i veckan samt Tyky-tillställningar, vattendiscon och en vattenmotionsklubb för barn. Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund valde Vasas simhall till Årets simhall. Syftet med hälsomotionsprogrammet Välmående Vasa är att aktivera Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor i arbetsför ålder att motionera samt främja kunskapen om hälsomotion. Inom den anpassade idrotten ordnades regelbunden motionsverksamhet för alla som hör till någon specialgrupp (bl.a. för utvecklingsstörda, rörelse- och CP-handikappade, syn- och hörselskadade samt specialbarn och ungdomar).

122 118 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Idrotts- och motionstjänster produceras för målgrupperna inom fokusområdena. Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare Action motionsgrupper fanns vid 17 olika skolor (1-3 grupper/skola), tot. 58 grupper. Deltagarna uppgick till Grenskolor i samarbete med föreningar 12 st., i vilka 233 barn deltog. Idrottsläger för barn vid semestertidpunkt 12 st., 246 barn deltog. I det största enskilda evenemanget, motionsjippot för hela familjen, ca deltagare. Grupper inom den anpassade motionen ordnades ca 40/vecka och i dem deltog cirka 950 personer/vecka. Seniormotionskort hade 534 personer köpt. I Välmående Vasa gruppverksamhet deltog ca 400 personer/vecka. I evenemangen deltog cirka personer. Hälsomotionskort köpte 455 personer. Till Sandvikens konditionshus såldes 333 st. årskort och kortare konditionsperioder 989 st. Antalet nya kunder var 201 st. I simhallen registrerades besök, i sommarsimskolorna (20 st.) deltog 346 Målet är simkunnighet enligt den nordiska simkunnighetsdefinitionen. Simundervisning ordnas för åk 1-6, så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7 9. Utrymmesanvändningen maximeras och eventuella tilläggsutrymmen förverkligas och tas i bruk och närmotionsplatser utvecklas. Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9 Följa upp antalet överlåtelser av idrottsutrymmen och -områden barn. Den procentuella andelen simkunniga vid övergången till åk 7-9 överskred på våren det uppställda målet, dvs. 91 %. I bokningsprogrammet Timmi gjordes tot reserveringar. Simhallens utrymmen (banorna, bastun samt mötesutrymmen) reserverades under året h. Intern kontroll och riskhantering Säkerhetsrisken vid producerandet av motionsaktiviteter. Det ekonomiska utfallet Liten personal och avsaknaden av vikarieresurser gör att producerandet av funktioner är sårbar och under vissa förhållanden en säkerhetsrisk. Möjlighet att med kort varsel kunna anställa yrkeskunniga vikarier. Upprätthållande av personalens yrkeskunnighet. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 60

123 IDROTTSPLATSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatser är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i kommuninvånarnas och föreningarnas användning året om, med beaktande av väderleksförhållandena. Måluppfyllelse Vintern var snöfattig för skidspårens del kunde man inte på hela vintern dra det traditionella spåret. Isområdena var i användning endast en månad, efter det smalt isarna. I Lillkyro i Saarenpää var situationen bättre för skidspårens del. Öjbergets vintersportcenter var öppet endast 48 dagar, dvs. det öppnades och stängdes På grund av den dåliga vintern kunde skidspår inte alls dras på isen. Sommaren var representationsplanerna Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanas gräsplan i bra skick. Allaktivitetsplanernas gräsmattor var i bra skick. Simstränderna sköttes med sommarjobbare och den egna personalen bra. Storvikens konstgräsplan kunde färdigställas för Vasas juniorfotbollsspelare. Bobollsplanens försäljningsställe förnyades och tidtagningsbyggnaden vid Kyröläs friidrottsplan förverkligades med eget folk. Totalrenoveringen av Öjbergets hiss nedre station utfördes i slutet av året. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Idrottsplatserna hålls i skick på så sätt att kommuninvånare och föreningar kan tryggt använda dem inom ramen för de resursers som finns. Ett grundförbättringsprogram för idrottsplatser på lång sikt har utarbetats. Kundrespons Konditionsbedömningar Genomförande av konstgräsplanen i Storviken Totalrenoveringen av Öjbergets nedre station har gjorts. Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Idrottsplatsavdelningens medelålder är relativt hög, nästan 50 år. Sjukfrånvarodagarna har ökat från år till år. Nya unga utbildade idrottsplatsskötare anställs i stället för dem som blir pensionerade. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamet är att stöda ungdomars tillväxt och utveckling, förebygga marginalisering, främja ungas deltagande både vad gäller förverkligandet av de egna målsättningarna samt att växa upp i samhället.

124 120 Måluppfyllelse Vasaungdomarna använder aktivt ungdomsavdelningens tjänster. De mål som uppställts för verksamheten förverkligades i huvudsak. De ekonomiska sparåtgärdernas inverkan på ungdomsarbetets basservice, som avses i ungdomslagen, ersattes med projektfinansiering. Med fem olika projekt producerades; individuell handledning och grupphandledning, klubbar, mångkulturellt ungdomsarbete samt informationsoch rådgivningstjänster för ungdomar, regional information till ungdomar samt det uppsökande ungdomsarbetets tjänster (UKM:s finansiering 75 %). Som en ny tjänst ordnades en programproducentkurs för ungdomar, som avslutades med att ungdomarna fick producera ett musikevenemang. Ungdomsavdelningen deltog i förverkligandet av socialtjänsternas rehabiliterande arbetsverksamhet i grupp för unga vuxna genom att erbjuda utrymmen samt en ledare för en av grupperna. Verksamheten genomfördes som ett yrkesövergripande samarbete mellan socialservicen, ungdomsavdelningen och tredje sektorn. Man fortsätter med båda serviceformerna även år 2015 med anledning av de goda resultaten. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Främjande av ungdomars sociala färdigheter och deras deltagande samt förebyggande av marginalisering genom att erbjuda unga hobby- och verksamhetsmöjligheter, utrymmen samt handledning med låg tröskel samt specialungdomsarbetets tjänster. -Ungdomsgårdarna: -antal besökare -utvärdering av ungdomsgårdsarbetets kvalitet genom auditering -Antal besökare: - skeithallen - i ungdomsevenemang - på klubbar, kurser - på läger, utfärder - informations- och rådgivningsservice för ungdomar i Reimari - i det mångkulturella ungdomsarbetet - i det uppsökande ungdomsarbetet - ungdomsfullmäktiges deltagande -Antalet besök i ungdomsgårdarna ungdomsgårdarna var öppna i genomsnitt 3-4 dagar/vecka. -Skeithallen var öppen må-lö, antalet besök ca Ungdomsevenemangen besöktes av besökare, evenemang i genomsnitt 1/ mån. -I klubbar, (eftermiddags-, kultur-, mångkulturella ungdoms-, + 18 klubbar) kurser, utfärder och läger tot. 701 deltagare. -Reimaris servicepunkt besöktes av och webbsidorna av I det mångkulturella ungdomsarbetet ingick individuell handledning samt separata och integrerade klubbar och evenemang, tot. sammanlagt 400 unga. -Ungdomsfullmäktige sammanträdde 11 gånger, verksamhetsperiod , ungdomsfullmäktige hade 6 nämndplatser med tal- och närvarorätt, representation i 2 områdeskommittéer samt i olika sakkunnigarbetsgrupper. -Inom det uppsökande ungdomsarbetet 367 kunder, väntetid i genomsnitt 1 mån., ålder år. Tre uppsökande arbetspar; 1 ungdomsavdelningen, 1 Jupiter Stiftelsen och 1 Föregångarna. - Samarbetsprojekt: - indelning av VYI:s elever i grupper (en del av de nya eleverna) - i JOPO två (50 %) ungdomsledare

125 121 - Koordinering av familjecentrets service samt producering av tjänster för ungdomar. Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Det ekonomiska utfallet Tillräckligt med yrkeskunnig personal I personalantalet finns tidvis brister, allt vanligare att man arbetar ensam. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag MUSEINÄMNDEN Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar - Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta ÖSTERBOTTENS MUSEUM Verksamhetsidé Österbottens museum värnar om Vasa stads och Österbottens materiella och visuella kulturarv. Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum samt svarar enligt det avtal som ingåtts med Museiverket för myndighetsuppgifter som gäller den byggda kulturmiljön och fornlämningar. Terranova Kvarkens naturcentrum, som upprätthålls i samarbete med Forststyrelsen, hör till Österbottens museum. Måluppfyllelse Fokusområden för Österbottens museums verksamhet år var ett internt utvecklingsarbete och beredning av museernas organisationsreform. Beslutet om den administrativa sammanslagningen av Vasa stads museer och den nya organisationen fattades i december. De ambulerande utställningar som ordnades i Österbottens museum och Vasa konsthall var sammanlagt 17 till antalet. Dessutom hade man 5 basutställningar av permanent karaktär. Särskild uppmärksamhet fästes vid utvecklandet av utställningsverksamhetens verksamhetsmodeller.

126 122 Huvudprojektet för den museipedagogiska verksamheten var Vasa stads museers projekt om nåbarhet och tillgänglighet, som fortsätter år Behovsutredningen om det centrala utvecklingsprojektet, dvs. förvaringslokaler för museisamlingarna, uppdaterades och behandlades i lokalförvaltningsgruppen under året. Det utvecklingsprojekt som gäller Terranova Kvarkens naturcentrum avancerade inte under verksamhetsåret. Naturfilmfestivalen Wildlife Vaasa ordnades som planerat i oktober. I naturfilmfestivalen deltog 163 filmer från 47 länder, och antalet besökare var Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Museerna utvärderar sin verksamhet utifrån perspektivet om producerande av välfärdsservice. Museerna upprätthåller sådan kvalitativ service i anslutning till bevarande och presentation av kulturarvet som ökar kommuninvånarnas välbefinnande. Österbottens museum ingår ett nationellt kompanjonskap för utvärdering av verkningsfullheten hos museernas verksamhet. (ja/nej) Museet genomför samarbetsprojekt med social- och hälsovårdsservicen samt med aktörer inom tredje sektorn. (antal) Verksamhetssätten beträffande museernas nationella utvärderingsmodell förnyas. Museerna ingår ett utvecklingsarbete för utvärdering av verkningsfullheten hos det nationella kompanjonskapet (nej) Museet utvecklar sin verksamhet och service utifrån evenemangsproduktionens perspektiv. Museets service erbjuds även utanför museibyggnaderna. Även utställningarnas synlighet ökas. Som åtgärder en centralisering av museets serviceproduktion, klargörande av kärnuppgiften som en del av arbetet med att utveckla organisationen och verksamheten samt deltagande i förnyandet av museiväsendets förvaltning. Museet sätter som mål att vara en tillförlitlig aktör vad gäller servicenivån och innehållen. Tillförlitligheten kan ses i samlingsarbetets omfattning och nivå. Museet koncentrerar sig på att förbättra nåbarheten och styr som aktör på landskapsnivå förverkligandet av nåbarheten i museerna inom sitt verksamhetsområde. Museerna deltar som en del av sin organisationsförändring i programmet för effektivering av Vasa stads lokalanvändning samt koncentrerar sig på att utveckla de viktigaste lokalerna - antal guidningar och workshoppar (250) - antal övriga publikevenemang (100) - antal utställningar (13) - antal besökare (20 000) - intern utvärdering - antal samlingslån och -beställningar (50), behandlingstid (90 % 4 per vecka) - årsverken som använts till samlingsarbetet - antal digitaliserade objekt (4 000) Utarbetande av nåbarhetskartläggningen samt åtgärdsprogrammet för nåbarhet och tillgänglighet (ja/nej) Service som ska riktas till specialgrupper (evenemangsgånger och antal) Intern utvärdering Museet har inom ramen för nåbarhetsprojektet främjat samarbetet med den sociala sektorn och tredje sektorn. (1) - antal guidningar och workshoppar (309) - antal övriga publikevenemang (46) - antal utställningar (17) - antal besökare (23 143) - antal samlingslån och - beställningar antal digitaliserade objekt (3 881) Delvist förverkligande: projektet har framskridit och fortsätter år Service som ska riktas till specialgrupper (evenemangsgånger och antal) Delvist förverkligande

127 123 för museiobjekt. Under verksamhetsåret utarbetas även museernas skriftliga verksamhetsprofiler. Museet inkluderar i planeringen och utvecklingen av sin verksamhet tredje sektorn, särskilt intressegrupperna inom museets samlingsverksamhet, samt förbättrar intressegruppssamarbetet. I verksamheten koncentrerar man sig på en fördelning av sakkunskapen samt på nationella utvecklingsgrupper och deltagande i projekt. Museet definierar och prissätter sin sakkunnigservice. Museet ger utlåtanden inom de föreskrivna tiderna. Mål för den interna kontrollen Intern utvärdering - nationella utvecklingsprojekt/arbetsgrupper (antal) - definition av sakkunnigservice (ja/nej) - utlåtanden i anslutning till den byggda kulturmiljön och fornlämningar ges inom 4 veckor (90 %) Med samlingsverksamhetens intressegrupper har man förhandlat om samarbetet och preciserat samarbetsformerna. - nationella utvecklingsprojekt: 3 - ja utlåtanden I budgeten för år presenterades inga mål för den interna kontrollen. I 2013 års redogörelse om ordnande av den interna kontrollen sattes följande huvudsakliga mål: Intern kontroll och riskhantering Oändamålsenliga förvaringsförhållanden för samlingarna Oklara behörighets- och ansvarsfrågor Brister i måluppställningen samt i styrningen mellan målen och verksamheten. Risker i anslutning till beredningen av organisationsreformen Utrymmesbehovsutredningen Precisering och förankring av handlingsdirektiven, precisering av ekonomistyrningen samt iakttagande av upphandlingsanvisningarna Uppdatering av målen. Förankring av målen i verksamheten. Förändringsstöd. Prioritering av utvecklande av välbefinnandet i arbetet, plan för kompetensutveckling. Utbildningar Förverkligats: behovsutredningen har uppdaterats och behandlats i utrymmesbehovsgruppen Förverkligats. Förvaltningens interna upphandlingsanvisningar har utarbetats. Förverkligats. Förverkligats. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med Den största orsaken till överskridningen var externa understöd. Även intäkterna från inträdesavgifter överskred målet tack vare en höjning av inträdesavgifterna.

128 124 Verksamhetsutgifterna överskred den ursprungliga budgeten med och underskred den ändrade budgeten med Skillnaden beror på omfattningen av externa bidrag. Underskridningen av verksamhetsutgifterna förklaras med en kostnadsdisciplin vad gäller utställnings- och den övriga verksamheten. Även vakanser som inte har tillsatts påverkar det ekonomiska resultatet. 362 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST Verksamhetsidé Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är konstmuseum som sköts professionellt. Fokusområden i museernas verksamhet är de ambulerande utställningarna och i anslutning till dem publikarbetet, med vilket syftet är att fördjupa mötet mellan konsten och betraktaren samt stärka befolkningens förståelse för sitt konst- och kulturarv. I Tikanojas konsthem presenteras förutom donationssamlingen även stil- och konsthistoriska temautställningar. Kuntsis museum för modern konst presenterar utöver sina depositionssamlingar utställningar inom modern konst och nutidskonst. Konstmuseerna producerar kulturservice för kommuninvånare och turister. Måluppfyllelse Antalet utställningar som förverkligades i enlighet med verksamhetsplanen var 10, av vilka 5 var nationella samarbetsutställningar och 2 samlingsutställningar. Besökarantalet på utställningarna och museernas kringevenemang uppgick år till personer. Museet ordnade pedagogisk verksamhet (guidningar, workshoppar, föreläsningar, färgbad för bebisar, servicen Museet i kappsäcken som beställs för att hållas utanför museet) 586 gånger. Ur samlingarna lånades 13 verk, och 31 samlingsverk konserverades. En samlingsundersökning blev klar under året och samlingarnas välkändhet ökades genom att man ordnade ett Pop up-konstevenemang i Rewell center. Museet deltog i Finlands museiförbunds nationella pilotprojekt (Mobilguidningen) och publicerade mobilguidningen En åktur med Frits, som handlar om Frithjof Tikanoja. Guidningen nådde ut till användare. Förvaltningen av samlingarna har förbättrats genom att handlingsdirektiven har preciserats och personalresurserna styrts till samlingsarbetet. Antalet medieträffar var 272 i fråga om tryckta medier och 212 i fråga om övriga medier. Museernas webbsidor hade besök. Under året bereddes museernas organisationsreform och ett gemensamt nåbarhets- och tillgänglighetsprojekt för museerna i Vasa inleddes. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse 1) Museernas utställnings-, samlings-, publikations- och forskningsverksamhet samt pedagogiska verksamhet och publikarbete är effektiva, högklassiga och framträdande på riksnivå. 1) ökningen av utställningarnas besökarantal och av antalet användare av annan service 3 % - deltagande i nationella projekt, 3 - en intern utvärdering görs av utställningarna (ja/nej) - uppföljning av verkningsfullheten beträffande lån ur samlingarna (ja/nej) 2) Museernas verksamhet är metodisk, effektiv och ändamålsenligt resurserad. 1) ökning av utställningarnas besökarantal 3,4 % - deltagande i nationella projekt och samarbetsprojekt (ja) - intern utvärdering av utställningarna (ja) 2) utvärdering av verkningsfullheten beträffande lån ur samlingarna (nej) 1) Museerna utvärderar verkningsfullheten beträffande sin verksamhet. 2) Museerna utarbetar dokument som styr deras verksamhet. 1) museerna genomför en besökarundersökning (ja/nej) 2) museerna utarbetar en utställningsstrategi (ja/nej) - museerna uppdaterar avtalen i anslutning till sina samlingar (5 st.) 1) museernas besökarundersökning (nej) 2) museernas utställningsstrategi (nej) - förnyandet av avtalen i anslutning till samlingarna har beretts

129 125 3) Museernas service produceras på båda inhemska språken och vid behov på andra språk. 3) servicen har producerats på båda inhemska språken och utställningstexterna även på engelska Mål för den interna kontrollen Intern kontroll och riskhantering BRISTEN PÅ STRATEGISK STYRNING - brist på dokument som styr verksamheten - otydlig målformulering * ineffektiv och dåligt manövrerbar organisation * lägre statsandel * lägre profil RISKER MED SAMLINGSVERKSAMHETEN - förvaring, underhåll och användning av samlingen - dåliga förvaringsförhållanden för verken, bristfälliga inventeringar och felaktigt fastställda försäkringsvärden - försummelse av samlingsarbetet - bristfälliga avtal * en minskning av statsandelen * skador på verk, verk som förstörs * ökning av försäkrings- och konserveringskostnaderna * underutnyttjande av den viktigaste resursen Det ekonomiska utfallet - dokument som ska styra verksamheten utarbetas - de interna processerna förbättras - nya förvaringsplatser för samlingarna - avtalen i anslutning till förvaltningen av samlingarna förnyas - verkens försäkringsvärde fastställs - verksamhetsresurser anvisas till arbetet med samlingarna - en anvisning om försäljning av museernas sakkunnigservice har utarbetats - interna verksamhetsmodeller har förenhetligats, allmänna handlingsdirektiv och interna arbetsredskap har utarbetats - det arbete som görs i arbetsgrupperna har klargjorts och utökats - rumsbehovsutredningen har blivit klar och gått vidare till lokalförvaltningsgruppen - anvisningar har utarbetats för mottagandet av samlingar och avtal beträffande förvaltningen av samlingarna har beretts - det samlingspolitiska programmet och arbetet med att fastställa samlingarnas försäkringsvärde har fortsatt - för samlingsarbetet har personalresurser anvisats Tikanojas och Kuntsis verksamhetsinkomster överskred det uppskattade, särskilt när det gäller inträdesavgifterna. Det här påverkades av utställningen Slottets skatter i början av året samt höjningen av inträdesbiljettpriset fr.o.m Museerna fick även euro i externa stöd och bidrag, och dessa inkomster har inte uppskattats i års dispositionsplan. Verksamhetutgifterna underskred budgetens utgiftsram med euro. Detta påverkades bl.a. av att antalet utställningar i museerna har minskat jämfört med år, och när det gäller den övriga servicen har man fokuserat på museernas kärnservice. Även personalutgifterna har skurits ned. Av verksamhetsutgifterna var personakostnadernas andel 49,0 %, fastighetskostnadernas andel 22,6 % och de allmänna verksamhetskostnadernas andel 28,4 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag

130 126 KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN Verksamhetsidé Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kultur- och bibliotekssektorn att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella gränser. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 120 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN Verksamhetsidé Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för kulturcentret och stadsbiblioteket. I resultatområdet ingår bibliotekets expeditionsvaktsservice och administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter. Måluppfyllelse Förvaltningens centrala mål Utbildad personal som är motiverad och engagerad i sitt arbete En fungerande uppföljning av ekonomin Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Antal utbildningsdagar och deltagare ja/nej Utbildning Måluppfyllelse Antalet ingår i bibliotekets tal. Den kontinuerliga uppföljningen av ekonomin fungerar Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar. Ursprunglig budget Budgetändringar Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag

131 127 I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på , huvudsakligen i personalutgifterna. 371 KULTURCENTRET Verksamhetsidé Kulturcentrets uppgift är att svara för utvecklandet, genomförandet och koordineringen av den allmänna kulturverksamheten och för sin del förverkliga de i lag stadgade uppgifterna för kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete samt genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. Målet är att tillsammans med stadsborna och kulturaktörerna för varje Vasabo skapa en livslång kulturrelation samt framhäva kulturtjänsternas betydelse som en del av människans vardag och välmående. Måluppfyllelse Målen för verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med planerna. Understöd utdelades 37 st. ( ). Vidare delades på självständighetsfesten årets Kulturpris (2 000 ) ut samt stipendiet Ung kulturutövare (1 000 ). Procenten beviljade understöd i förhållande till antalet ansökningar var 48,6 % och i förhållande till den ansökta summan 34 %. På Vasas XXII Körfestival deltog i år 74 körer och sånggrupper, av vilka åtta var huvudartister; ca personer uppträdde och publiken uppgick till ca Utländska körer deltog från fem olika länder. Konstens natt var fortsättningsvis populär bland Vasaborna och närområdets invånare. Antalet besök år var cirka , besökarna uppgick till ca Annan verksamhet vid kulturcentret var bl.a. till seniorer riktad kulturverksamhet via Kulturkarusellen, den till barnfamiljer riktade festivalen Villa dei Mister, Supé vid senaten, sommarevenemanget Vaasa Picnic som ordnas varje vecka i Vasa och evenemanget Ljus! har berikat Vasa stads kulturutbud och skapat vimmel i staden. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utbildad personal som är motiverad och engagerad i sitt arbete. Externa finansieringskällor Utvecklande och stödande av Kulturkasernen Antalet utbildningsdagar, utbildningsanslag (% av personalkostnaderna), enhetens interna strategi, tydliga uppgiftsbeskrivningar. Antalet utomstående understöd som erhållits Budgeterat verksamhetsanslag, beviljade understöd till områdets kulturaktörer, aktörsarbetsgruppens och styrgruppens mötesantal, evenemangen i området 3 utbildningsdagar och 4 seminarier (0,3 % av personalkostnaderna). En intern utvecklingsplan för enheten har utarbetats och uppgiftsbeskrivningar samt beteckningar har ändrats för att motsvara uppgifternas innehåll. I extern finansiering har erhållits för olika projekt. Kulturaktörerna vid kasern har själva aktivt ordnat olika evenemang på området. Aktörsarbetsgrupperna har sammanträtt på eget initiativ, styrgruppen har inte sammanträtt.

132 128 Producering och stödande av kulturevenemang. Främjande av kulturtänkandet, kulturfostran och ökande av välmåendet. Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Antalet evenemang Kulturkarusellens verksamhet, skoloch daghemssamarbete Utbildning Evenemang som kulturcentret bekostade var Konstens natt samt Julbasar. Producent eller delproducent i 27 evenemang. Kulturkarusellens verksamhet har fortsatt och den har erbjudit kulturverksamhet för seniorer. Uppvisningar för skolor och daghem. Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar och möten på nätet. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 27 I verksamhetsutgifter sparades , i huvudsak i personalutgifterna. Verksamhetsintäkterna var mindre än uppskattat. Försäljnings- och avgiftsintäkterna var cirka mindre än budgeterat, beroende på att Körfestivalens, KultTour-tidningens och försäljningstjänsternas försäljning var mindre än väntat. Understöd erhöll man däremot mera än uppskattat. Extern finansiering har erhållits i form av understöd närmast för ordnandet av Körfestivalen ( ). 372 BIBLIOTEKSVÄSENDET Verksamhetsidé Ett centralt mål för verksamheten är att garantera medborgarna ett jämlikt tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor. Ett nätverksanslutet bibliotek möjliggör denna grundläggande rättighet. I sin verksamhet beaktar biblioteket de regionala behoven och stöder medborgarnas kulturrelaterade och språkliga rättigheter. Stadsbibliotekets vision är att vara ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en mötesplats en utsiktsplats dit man längtar tillbaka. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Vidareutveckling av skolbibliotekssamarbetet: mångsidigt utnyttjande av biblioteket i skolarbetet som en del av IKT-projektet. Undervisning i informationssökning och boktips, st och elever Uppdatering av lärarnas kunskapsnivå i informationssökning, tillfällen st. och deltagare, nätmaterial st. Guidning 52 gånger, 1084 deltagare. Guidning 180 gånger, 3886 deltagare. Lånebesök 864, deltagare. Gruppbesök 730 gånger, 9765 deltagare. Sagotimmar 132 gånger,

133 129 Informationscentrum för Kvarkens världsarv Ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en träffpunkt Utvecklande av bibliotekets nättjänster Användning av e-material Utformning av de fysiska serviceställena Utvecklande av möjligheterna att lättare hitta material Fortbildning för personalen: kännedom om innehållen Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Det ekonomiska utfallet Utvecklande av ett samarbetsprojekt Antal ordnade evenemang: deltagare/evenemang Erbjudna tips, artiklar st. Användning/lån Mottagen respons Mottagen respons Antal utbildningsdagar och deltagare Utbildning 1947 deltagare. Terranova-projektet har inte framskridit. 511 evenemang och deltagare. Artiklar 27 st. Tips 23 st. Användningsgånger: databaser st. e-böcker 3156 st., e-tidningar 1638 st. Flyttning av samlingarna och servicen i huvudbibliotekets nedre våning till andra våningen. Positiv kundrespons, den flyttade samlingen har använts mera. Planeringen av meröppet biblioteksservicen inleddes. Skyltningen i ändan av hyllorna förnyades. Utrymmesändringarna fortsätter i huvudbiblioteket, man fortsätter med att göra det lättare att hitta material bl.a. skyltningen i hela huset. Utbildningstillfällen 70 st., deltagare 334. Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar. Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 93 I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på , huvudsakligen i personalutgifterna. Av stadsbibliotekets verksamhetsutgifter utgör cirka 55 % personalutgifter. I verksamhetsintäkter erhölls mera än uppskattat. Av stadsbibliotekets verksamhetsinkomster är 60 % olika understöd: UKM:s beviljade landskapsbiblioteksunderstöd ( ) samt biblioteksväsendets utvecklingsprojekt ( ) och för Littfests verksamhet ( ) avsedda understöd.

134 130 TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 169 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser och bidrar som en av de centrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av målen för verksamheten Stadsorkestern har under året, i enlighet med de mål som presenterats i budgetböckerna, haft mångsidig och högklassig konsertverksamhet som beaktar kunderna samt samarbetsprojekt: - symfoni-, populärmusik-, kammar-, skolelevs-, daghems- och anstaltskonserter - gemensamma konserter med stadsorkestern i Seinäjoki, Korsholms musikfestspel och Vasa Kammarmusiker - Beställningsframträdanden bl.a. på Ilmajoki Musikfestspel och Vasa Körfestival - Operasamarbete med Vaasan kaupunginteatteri och Vasa Operastiftelse - Konsertpresentationer och konstnärsträffar öppna för allmänheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Mångsidig och högklassig konsertverksamhet som beaktar Antal konserter och antal åhörare 87 framträdanden åhörare kunderna Kostnadseffektivitet Finansieringsbelopp Kostnaderna för respektive konsert har kunnat minimeras och extern finansiering har sökts aktivt. Understöd totalt Intern kontroll och riskhantering Tillräckliga verksamhetsanslag Kostnader/konsert Under året har man lyckats hålla verksamheten på en hög nivå och mångsidig med iakttagande av budgeten.

135 131 Det ekonomiska utfallet Utfallet för år inbegriper kontot 4309 Övrig verksamhet med täckning, för vilken verksamhetsutgifterna var och verksamhetsinkomsterna Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och som en av de centrala kulturinrättningarna bidrar teatern till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Teatern slog år alla tiders besökarrekord: totalt besökare. I det gångna årets repertoar satsade man särskilt på musikteater, men även på talpjäser, barnteater och nya pjästexter. Den mångsidiga och högklassiga repertoaren tillsammans med en effektiv marknadsföring och försäljning har ökat teaterns publikunderlag och gjort att teatern blivit mer bekant även i landskapet. Detta för sin del bidrar till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv kulturstad. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Vaasan kaupunginteatteri producerar högklassiga finskspråkiga yrkesteaterföreställningar. Antal premiärer Målet 8 premiärer Premiärer 8: Ihmemaa Oz, Badding rokkiin ja takaisin, Tarkastaja, Kolmen tähden Allullinen, Välimatka, Taikatalvi, Lepakko, The Amazing 60ies Intern kontroll och riskhantering Risker i anslutning till personalen Verksamhetslokalerna och -utrustningen föråldras Antal föreställningar Målet 270 föreställningar Besökarantal Målet besökare Förverkligande av personalbudgeten Förverkligande av planerade investeringar och anskaffningar Föreställningar totalt: 281 Besökare totalt: Personalbudgeten överskreds med 2,2 % (större antal föreställningar, omfattande produktioner) Utrymmesbehovsutredningen gjord, de föreställningstekniska anskaffningarna har genomförts som planerat.

136 132 Det ekonomiska utfallet Verksamhetskostnaderna var mer än i budgeten. Överskridningen förklaras bl.a. med kostnaderna för en mer omfattande produktion och förnyande av trasiga inventarier. Teaterns verksamhetsintäkter inflöt mer än budgeterat. Den största överskridningen av verksamhetsintäkterna gällde avgiftsintäkterna (inkl. bl.a. inträdesbiljettintäkterna), där intäkter inflöt mer än budgeterat. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 156 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar BYGGNADSTILLSYNEN Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför inspektioner i anslutning till tillstånden och ger byggarna anvisningar. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och reparationsbyggandets volym och på det sättet till den rådande ekonomiska situationen. Tillstånd beviljades totalt 790 st. och m 2 våningsyta (2013: 862 st. och m 2 ), av vilka nya våningshus var 8 st. (2013: 10 st.), radhus 6 st. (2013: 12 st.) och egnahemshus 93 st. (2013: 114 st.). Prestation, nyckeltal BS 2013 BG BS Anhängiggjorda tillståndsansökningar Genomsnittlig tid för behandling av tillstånd 13,2 arbetsdagar 20 14,6 arbetsdagar Syneförrättningar och granskningar 2790 st st st. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Föregripande kvalitetsstyrning en Kundrespons Responser 13 st. del av myndighetsverksamheten Medelvärde, skala 1 5 Medelvärde 4,50

137 133 Att öka personalens kunnande och ändringsberedskap Ekonomin i balans Antalet vidareutbildnings- och fortbildningsdagar Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är %. Utbildningsdagar 4,5 dagar/person Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 101,03 % (2012: 98,6 %, 2013: 98,57 %, : 105,9 %). Intern kontroll och riskhantering Riskkartläggningsrapport Förverkligades. Förverkligandet konstateras årligen i samband med rapporteringen. Det ekonomiska utfallet Byggnadstillsynens verksamhetsutgiftsbesparingar är besparingar inom personalens löner och lönebikostnaderna. Inkomsterna ökade mer än beräknat, delvis eftersom ändrings/utvidgningsprojekten var större än tidigare och byggnadstillsynstaxan höjdes 1.1. ca 3 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 MILJÖVÄSENDET Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljö- och hälsoskyddsövervakningen och veterinärvården samt miljölaboratoriet som producerar laboratorieservice; alla dessa utför myndighetsuppgifter. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet sköter de miljöskyddsuppgifter som hör till kommunen, såsom uppgifter enligt miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljnigen av luftens kvalitet fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Övervakningen genomförs i Genomförandegrad Genomförandegrad 85 % överensstämmelse med

138 134 tillsynsplanen Miljörapporten för år 2013 görs upp Energi- och klimatprogrammet blir färdigt Kontinuerlig uppföljning av luftkvaliteten Det ekonomiska utfallet Färdigställande av rapporten Färdigställdande av klimatstrategin och handlingsprogrammet Mätningarnas tidsmässiga täckning minst 85 % Rapporten blev färdig. Energi- och klimatprogrammet blev färdigt Mätningarnas tidsmässiga täckning var 95 %. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag MILJÖLABORATORIET Verksamhetsidé Miljölaboratoriet producerar analys-, provtagnings- och sakkunnigservice som ansluter sig till miljöbranschen och hälsoskyddet. Måluppfyllelse Antalet undersökta prover var st. Antalet minskade i någon mån från 2013 års nivå. Proverna i anslutning till avloppsvatten var färre, men provmängderna var på samma nivå som under det föregående året. Antalet inneluft- och byggnadsmaterialundersökningar var 311. Tid från undersökningsarbetet upptogs av laboratoriets bolagiseringsåtgärder. Miljölaboratoriet inleder sin verksamhet som aktiebolag Det ekonomiska utfallet Verksamhetsutgifterna överskreds med ca euro. Överskridningen orsakades av överlappande personalkostnader (omplacering, projektchef för viss tid och avlönande av en ny kemist), köp av tjänster (service- och underhållskostnader, utbildning av ny personal, tilläggs- och ändringsarbeten av laboratorieprogrammet, Mätteknikcentralens extra granskningsbesök) och förnödenhetsanskaffningar. Inkomsterna överskred beräkningen med euro. Antalet undersökta prover ökade inte men omfattningen av övrig undersöknings- och provtagningsservice ökade tydligt. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 15

139 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen och tobakslagen i det samarbetsområde som bildas av Vasa och Laihela. Måluppfyllelse Verksamheten baserar sig på den tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddet som görs upp årligen och som baserar sig på de tillsynsmål som staten fastställt. Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål, att utreda epidemier, att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och anvisningar. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Tillsynen genomförs i överensstämmelse med tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet. Tillsynsplanens genomförandegrad Genomförandegrad 62 % Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt i det samarbetsområde som bildas av Vasa och Laihela. Under jourtiden (kl ) ordnas servicen i det jourområde som bildas av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse På verksamhetsenheten i Vasa var antalet smådjursbesök och antalet vårdade patienter Till lantgårdar och stall gjordes 25 sjukbesök. Djurskyddsinspektionsbesök inom enheten gjordes 5 st., av vilka 2 var djurskyddsbesök som grundades på misstanke och de övriga var rutininspektioner till stall, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller avlivades på mottagningen var 50 st. Antalet smådjursbesök vid mottagningen i Laihela var och antalet vårdade patienter 1 336, antalet besök av stora djur var 263 och antalet vårdade

140 136 patienter 347. Djurskyddsinspektionsbesöken var 11 till antalet och av dem hade 3 förordnats av Evira. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Tillgången till Avvikelser Inga avvikelser basveterinärservice dygnet runt Det ekonomiska utfallet Verksamhetskostnaderna underskred beräkningen med euro. Den huvudsakliga orsaken till detta var att tjänsten som övervakningsveterinär var tillsatt endast under 6 månader. Kostnadsunderskridningen påverkade även inkomsterna, som underskred beräkningen med euro, eftersom samarbetsersättningarna beviljas enligt de förverkligade utgifterna och inkomsterna. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jordoch vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd. Måluppfyllelse Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten. Nämndens gemensamma fokusområden år var följande: Övriga mål En balanserad ekonomi och ökad produktivitet Förtydligande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av tillvägagångssätten. Optimering av personalstrukturen och -mängden med förutseende åtgärder och planering Stöd för att personalen ska orka i arbetet och minskad sjukfrånvaro Måluppfyllelse Ekonomins balans och produktivitet framgår av utfallet resultatområdesvis. Organisationsändringsarbetet i fråga om tekniska sektorn inväntade att utvecklingen av sektordirektörsmodellen och centralförvaltningens stödservice framskrider. Tekniska sektorn fortsatte vid uppgörandet av budgeten utvecklingen av personalplanen och datasystemet i samarbete med Personalservicen och Ekonomiservicen. Årsverkessparmålet nåddes. Utvecklingsplaner har gjorts upp utgående från arbetsgemenskapsenkäten. Inom det personalmässigt största resultatområdet Vasa Matservice pågår rehabilitering för att upprätthålla och förbättra

141 137 Mål för den interna kontrollen Införande i praktiken av metoderna för riskhantering och intern kontroll arbetsförmågan tillsammans med FPA. Sjukfrånvaron inom de under tekniska nämnden lydande enheterna år var 20,8 dagar/person (2013: 18,6). Samtliga resultatområden uppdaterade riskkartläggningarna, konstaterade vilka åtgärder som hade vidtagits och gjorde upp riskhanteringsplaner för år 2015 Verksamhetsutgifter och -inkomster Avvikelserna har utretts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den. Den mest betydande avvikelsen är att intäkterna av försäljningen av fast egendom underskrider budgeten med 3,3 milj.. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar SAMSERVICE Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Slutförande av uppgiften som pilot för förutseende personalplanering och införande av förutseende personalplanering i praktiken inom sektorn. Vidareutveckling av den nya personalplanemodellen. Slutrapporten över prognostiseringsarbetet gjord och resultaten behandlade inom sektorn. Utvecklingsåtgärderna som gäller personalplanen gjorda. Förverkligades. Åtgärderna för utveckling av personalplanen är gjorda, utvecklingen fortsätter i samarbete Deltar i utvecklingen av den elektroniska servicen. Anskaffningen av elektroniska kundservicesystem fortsätter. Intern kontroll och riskhantering Genomförande av anskaffning och ibruktagande av pågående elektroniska kundservicesystem. med centralförvaltningen. Ett elektroniskt responssystem togs i bruk inom tekniska sektorn 12/. Införande i praktiken av metoderna för riskhantering och intern kontroll Det ekonomiska utfallet Förverkligandet konstateras i samband med den årliga rapporteringen. Förverkligades Verksamhetsintäkterna underskred budgeten eftersom Samservicens verksamhet inskränktes, av verksamhetsutgifterna överfördes i och med personalöverföringar anslag till andra resultatområden.

142 138 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda FASTIGHETSSEKTORN Verksamhetsidé Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av mark- och vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifterna, fastighetsbildnings- och mätningsuppgifterna samt förandet av fastighetsregister. Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter: Tomtservice Fastighets- och mätningsservice Lägesdataservice Boendeservice Måluppfyllelse Det av fullmäktige godkända markpolitiska programmet har förverkligats inom delområdena markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Staden ägde i slutet av året ca 6040 ha markområden och ca 2084 ha vattenområden. Antalet arrendeavtal som gällde områden i stadens ägo var i slutet av året 3705 st. Cirka 113 ha ny råmark anskaffades. Antalet nya egnahemstomter som kunde ansökas var 80 st. Därtill är ca 65 tomter föremål för kontinuerlig ansökan. Tolv tomter såldes och 60 tomter utarrenderades. Under året har sju förorenade markområden undersökts och två objekt iståndsatts. Stadens inkomster från markförsäljning, arrenden och markanvändningsavtal uppgick till totalt cirka 9,6 miljoner. När det gäller bostadsärendena medförde vårdhemsprojekt och andra specialboendeprojekt sysselsättning hela året. Hissprojektet framskred bra. Vasa deltar i ett nationellt hissprojekt och har med sin goda verksamhet blivit föregångare i och med att flera hissbyggnadsprojekt har startat. Också reparations- och energiunderstöd har delats ut. Vad beträffar övervakningsåtgärderna har invånarövervakningen effektiverats i synnerhet i fråga om specialboende och samarbetsparterna har informerats. Boendeservicen har också aktivt deltagit i utarbetandet av markpolitiska programmet till den del det gäller boende och samhällsservice. Vasas östra delar och Smedsby flygfotograferades och laserskannades från helikopter med punkttätheten 10 höjdpunkter/kvadratmeter. Därtill laserskannades hela Vasa och Lillkyro i samarbete med Lantmäteriverket. Materialet togs i bruk under hösten och började utnyttjas i ett projekt där processen för framställning av baskartan förnyas och en 3D-stadsmodell utarbetas. Av den ordinarie personalen började tre personer under hösten med en utbildning i uppgifter i enlighet med den nya processen. Grund- och fortsättningsutbildning ordnades för stadens olika

143 139 förvaltningar i ArcGIS-programmet som hör till Esri Kommunlicens. För Konstens natt i Vasa utvecklades en mobilkarttillämpning, som är baserad på Esris Story Maps-teknologi. De mest betydande utvecklingsobjekten i fråga om fastighetsbildningen har varit effektivering av förrättningsproduktionsprocessen och förbättring av kvaliteten samt grundlig förbättring av fastighetsregisteruppgifterna framför allt i fråga om byggnadsservitut. Mätningsservicen har utfört byggnadstillsynsmätningar, tomtmätningar och kartläggningar samt under våren flygfotograferingsoch laserskanningssignaleringar. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Beslut om företagstomter Genomförandegraden. Ansökningarna om reservering av inom tre månader. företagstomter har behandlats i enlighet Aktiv råmarksanskaffning. Aktivt tomtutbud. Anskaffad råmark (mål 100 ha/år). Antalet överlåtna tomter. med målet. 113 ha råmark har anskaffats. 74 tomter har överlåtits. Intensifierat samarbete i företagstomtärenden. Förbättrad avkastning av marktillgångarna. Sammanjämkning av processen som gäller produktion av baskarta och terrängmätningen. Intern kontroll och riskhantering Utvecklande av riskhanteringen i fråga om förorenade markområden. Det ekonomiska utfallet Gemensamma projekt. Planläggningsekonomiska beräkningar. Ökade arrende- och försäljningsinkomster Rätt tid för processen i förhållande till planeringen. Förbättrande av datasystemen och prognostiseringen. Ett företagstomtteam har bildats tillsammans med andra förvaltningar, Vasek och Oy Vaasa Parks Ab. Beräkningarna har utvecklats. Ca 7 % ökning i arrendeinkomsterna. Försäljningsinkomsterna har minskat kraftigt på grund av recessionen. De pågående projektens kartläggningar har gjorts vid rätt tidpunkt. Ett lägesdatabaserat hanteringssystem har utvecklats. Av de för resultatområdet budgeterade utgifterna förverkligades ca 97,6 % och av inkomsterna ca 73,3 %. I den för tekniska nämnden godkända, ursprungliga budgeten uppskattade Fastighetssektorn verksamhetsinkomsterna till ca 9,5 miljoner (utfall ca 9,2 miljoner ). Vid den fortsatta behandlingen av budgeten gjordes ett tillägg på 2,0 miljoner i verksamhetsinkomsterna, men det föll nästan helt bort. Markarrendeinkomsterna överskred budgetmålet med ca 0,65 miljoner (utfall 7,3 miljoner ). Intäkterna av försäljningen av fast egendom underskred målet med ca 3,3 miljoner med ett utfall på ca 1,2 miljoner. Situationen har försvårats i och med det försvagade konjunkturläget och företagens och hushållens försiktighet på grund av det. I markanvändningsavtalsinkomster bokfördes ca De övriga resultatenheternas inkomster utföll nästan budgetenligt. Av inbesparingarna i verksamhetsutgifterna bestod största delen av personalkostnader bl.a. på grund av pensioneringar och omorganisering av arbetsuppgifter samt på grund av att rekryteringen av tomtchef fördröjdes. Inbesparingar uppkom också bl.a. i och med köp av service.

144 140 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 217 Personal Heltidsanställda Visstidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda KOMMUNTEKNIKEN Verksamhetsidé Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, allmänna områden och båthamnar. Därtill har Kommuntekniken hand om myndighetsuppgifter i fråga om såväl kollektivtrafik som vattentjänster. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd. Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter: Trafikplanering Kommunalteknisk planering Byggande Underhåll av områden Myndighets- och specialuppgifter Grönområdesenheten Måluppfyllelse Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Överenskommen tidtabell ska hålla Prestationsmängder som är 8,7 km klara Förverkligande av Olyckor med personskador, st 52 trafiksäkerhetsplanen Åtgärderna i enlighet med underhållsoch skötselklasserna och högklassigt byggande Kundrespons medeltal 4,21 (2013 4,09) Intern kontroll och riskhantering Eliminering eller minskning av väsentliga risker (1-3 st) som har uppdagats vid riskkartläggningen Egen intern kontroll Det ekonomiska utfallet Utfall Kontrollen gjord Trafiksäkerhetsplanen är uppdaterad Reparationsskulden är uträknad Fortgående verksamhet Utgifterna inom Kommunteknikens ram förverkligades till 99 % och inkomsterna till 105 %. Till investeringar användes 9,7 M (12,0 M år 2013), därav nyinvesteringar 6,1 M, saneringar 2,1 M och övriga 1,5 M. Gatutillgångarnas värde är 290 M och det kalkylmässiga eftersatta underhållet 57,6 M.

145 141 Ursprunglig budget Budgetändringar Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda 8-8 Sysselsatta VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret och förvaltningen. Måluppfyllelse Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Tekniska Service fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år. Verksamheten är självfinansierad på det sättet att verksamhetsutgifterna, ränteutgifterna och nettoinvesteringarna täcks med inkomstfinansiering. Med investeringsanslaget skaffades en sugsopmaskin och tre paketbilar. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Nöjda kunder Belåtenhetsgrad, resultatområdets medelvärde Belåtenhetsgrad 4,0 minst 4,4 (skala 1 5) Upprätthållande av Genomförande av den utvecklingsplan som gjorts Ja arbetshälsan, tryggande upp på basis av arbetsgemenskapsenkäten av produktiviteten 2012, har åtgärderna vidtagits (ja/nej) Intern kontroll och riskhantering Säkerställande av en Utvecklande och förenhetligande av Ja verksamhet utan avbrott rekryteringssystemet, enhetligt rekryteringssystem för nettoenheterna (ja/nej) Säkerställande av kunnande (visst kunnande har koncentrerats till enskilda personer) Minskning av risken, risknivå < 16 (år 2013) Risknivå 6 Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Utvärderingskriterium/ mätare Resultaträkning och finansieringsanalys Måluppfyllelse Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Materielinvesteringar Finansieringsrest (kumulat )

146 142 Nettoberäkningar presenteras på s Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelser (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhets-inkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar 377 Förändringar i verksamheten och budgeten medförde vid årsskiftet en centralisering av lagren och transporterna när det gäller social- och hälsovårdens vårdtillbehörslager samt posttransporterna. Utgiftsunderskridningarna berodde huvudsakligen på inbesparingar i personalutgifterna. Inbesparingar uppkom även i förnödenhetsanskaffningarna och kostnaderna för reparation av materielen. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda 8-8 Sysselsatta VASA STÄDSERVICE Verksamhetsidé Vasa Städservice ansvarar för städningen av stadens fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därtill relaterad service i form av eget arbete och köpservice åt stadens olika förvaltningar. Måluppfyllelse Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. Resultatområdet satsade år på kundbetjäning, förbättrande av personalens arbetsbelåtenhet, utvecklande av kommunsamarbetet och på kostnadseffektivitet. Överföringen av dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de olika objekten till det nya dimensioneringsprogrammet fortsatte. Samtidigt startade ett projekt som gick ut på att i samarbete med stadens ekonomisektor koppla samman programmet för dimensionering av städarbetsmängden och faktureringsprogrammet. Ett annat fokusområde var gruppering, med vilken man eftersträvar en förbättring av Städservicens interna informationsutbyte, välmående i arbetet, samhörighet samt ibruktagandet av lättare arbetsmetoder. Utmaningen var att genomföra besparingar inom Städservicen år. En sparmöjlighet inom Städservicen är att spara i fråga om arbetstiderna för vikarierna för städarnas sjukledigheter och semestrar. Det här föranledde missnöje i arbetet och avspeglades som ökad sjukfrånvaro. Likaså upplevde Städservicens kunder att nivåsänkningen var dålig. Med daghemmen inom Småbarnsfostran har samarbetet i fråga om renhållningen fortsatt. Under verksamhetsåret överfördes städningen av fyra daghem till Städservicen, vilket innebar att personalen ökade med 5 arbetstagare. Från Småbarnsfostran överförs i början av år 2015 städningen av ytterligare två stora daghem till att lyda under Städservicen. Vasa Städservice är en konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, i och med att realistisk städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när

147 143 det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på ekonomin och verksamheten. Städservicen har ett nära samarbete med läroanstalterna och deltar i mentorprojektet POMO, som fungerar över kommungränserna. Till projektet hör städserviceförmän från Storkyro, Laihela, Kauhava, Vasa, Jakobstad och Korsholm. Städservicen deltog även i styrgrupperna för projektet Rena rama vården och för LEAN-projektet. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Att utveckla säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet Städservicens servicestrategi poängterar betydelsen av en ren och trygg miljö, där stadens anställda och invånare arbetar och uträttar sina ärenden. Till städarnas uppgiftsbeskrivning hör i läroanstalterna och daghemmen utöver renhållningen rollen som medfostrare. Servicen produceras kostnadseffektivt. En personalplan har utarbetats. Intern kontroll och riskhantering Servicebeskrivningarna, städavtalen och dimensioneringen av städarbetsmängden utvecklas. Jämförelse av städkostnaderna nationellt och inom regionen. Uppdaterad personalstrategi, baserar sig på dimensioneringen av städarbetsmängden Samarbete med läroanstalterna och läroavtalsutbildning Uppdaterade serviceavtal med kunderna En del av städobjekten är dimensionerade enligt det nya programmet, dimensioneringen fortsätter. Någon stor kundresponsenkät har inte gjorts, enskilda kundresponsdiskussioner har förts. Städeffektivitet (våningsyta m²/h) - skolor (allmänbildande) 242 m²/h (basstädning medräknad) - yrkesläroanstalter 424 m²/h - kontor 303 m²/h - daghem 111 m²/h Kostnader per kvadratmeter ( /m²/år) - skolor (allmänbildande) 18,16 /m²/år - yrkesläroanstalter 8,53 /m²/år - kontor 12,68 /m²/år - daghem 38,52 /m²/år Från vuxenutbildningscentret kom praktikanter till olika städobjekt, och samarbete utförs för att utveckla examina. Arbetshälsa och ork i arbetet Läroavtalsutbildning år : 7 städare avlägger yrkesexamen för anstaltsvårdare, 5 städare avlägger specialyrkesexamen för städarbetsledare och 2 serviceförmän avlägger specialyrkesexamen för städtekniker. Resultatet av arbetsgemenskapsenkäten var 3,9. En utbildningsdag för personalen har ordnats i Sandviksvillan och på hösten deltog man i Finncleanmässan i Tammerfors. Grupperingen har utvecklats.

148 144 Riskplanen har uppdaterats. Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Resultaträkning Nettoberäkningar presenteras s Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag I lönekostnaderna ingår besparingar, och inkomsterna överskred det budgeterade. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att Vasaborna ska ha en bra vardag. Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa Matservice erbjuder välsmakande energi på tallrik. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av målen för verksamheten Vasa Matservice svarar för ordnandet av måltidsservice för nästan alla av stadens förvaltningars verksamhetsenheter. År serverade man Vasaborna över 3,5 miljoner kalkylmässiga måltider. Prestationsmängderna ökade inte jämfört med förra året. På andra stadiet ändrades förfarandena för hur måltiderna bokförs. Måltiderna bokförs enligt utfallet, inte enligt beställningen. Matsedeln har ändrats i enlighet med önskemål i kundenkäterna och till följd av prishöjningar av livsmedlen. På stadsnivå ändrades fyra tillredningskök till servicekök hösten. Mål för den interna kontrollen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Kundinriktad service kundnöjdhet Medelvärdet i kundnöjdhetsenkäterna är 3,75 eller bättre på skalan 1 5 Medelvärdet i kundnöjdhetsenkäten var på skalan 1 5 Servicecentret Fyrrykartano 4,44 Mellanmålen i eftermiddagsklubbarna 3,69 Arbetsnöjdhet Medelvärdet för resultatet av Resultatet av arbetsgemenskaps-

149 145 Kalkylmässiga måltider Antalet måltider kalkylmässigt /årsv. Årsverke (exklusive personer med sysselsättningsstöd) Antalet anställda, ordinarie visstidsanställda Omsättning/årsv., Verksamhetskostnader/måltid (kalkylm.) Intern kontroll och riskhantering arbetsgemenskapsenkäten är 3,6 eller bättre på skalan , ,26 enkäten var 3, , ,44 Personalens ork i arbetet Sjukfrånvaro ,9 dagar/person 30 dagar/person Det ekonomiska utfallet Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Matservice fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Matservicens utfall visade ett underskott på Nettoberäkning presenteras s Två områden har övergått till utfallsfakturering, andra stadiet och Vasa Hälsovårdscentrals bäddavdelningar Externa inkomster (personalmåltiderna) beräknas inflyta mer än vad som antagits i budgeten. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar 33 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND 580 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Avtalet om en gemensam avfallsnämnd och instruktionerna för nämnden godkändes av kommunerna Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro, Vasa och Vörå i början av år. Enligt avfallslagen borde kommuner som har ett gemensamt avfallshanteringsbolag, före utgången av maj år 2013 ha haft ett gemensamt organ som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter. Detta uppnåddes inte i Vasaregionen. Avfallsnämndens första möte hölls och efter konstitueringen i början fokuserades på avfallsnämndens uppgifter och avfallshanteringslagstiftningen. Nya gemensamma avfallshanteringsbestämmelser för avtalskommunerna utarbetades under året och de fastställs år

150 Information har begärts av avfallstransportföretagen för grundandet av ett transportregister för avfallshanteringsmyndigheten. Avfallsnämnden sammanträdde åtta gånger under året. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändring ar i budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhets-utgifter Verksamhets-inkomster Verksamhets-bidrag Nämndens kostnader täcks avtalsenligt med s.k. ekoavgifter, som Ab Stormossen Oy fakturerar. Personal Avfallsnämndens uppgifter har skötts av personal på Kommuntekniken i form av fakturerat arbete, och som en egen resurs började byråsekreteraren Under hösten pågick rekryteringen av en avfallshanteringschef, och nämnden förrättade valet

151 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Inkomster och utgifter som budgeterats i driftsekonomidelen räknas ihop i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar, finansiella inkomster och utgifter samt extraordinära poster. Nedanstående tabell över resultaträkningsdelens utfall innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster och utgifter. Affärsverkens bokslut med tablå över budgetutfallet presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken inkomstfört till staden ingår i de finansiella intäkterna i resultaträkningsdelen. Resultaträkning Staden utan affärsverk Den ursprungliga budgeten Budgetändringar Budgeten med ändringar BS Avvikelse utgifter: +under, -över inkomster: +över, -under Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Övriga finansiella inkomster Ersättning för grundkapital från affärsverken Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivning Avskrivningar enligt plan Avskrivningar av engångsnatur Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens underskott

152 148 Toimintatulot ja menot Verksamhetsberättelserna enligt verksamhetsorgan och resultatområde har presenterats på sidorna , där utfallet gällande förvaltningarnas verksamhetsutgifter och inkomster har klargjorts närmare. Stadsstyrelsen behandlade dispositionsplanen, då förvaltningarnas dispositionsplaner som utarbetats på budgetnivå godkändes. En del av förvaltningarna hade i sina dispositionsplaner framlagt anslagsöverskridningstryck och ändringsbehov, vilka behandlades i fullmäktige Av de anslagsöverskridningstryck som förvaltningarna framförde, fanns det största inom specialsjukvården; fullmäktige beviljade för detta ett med inkomster täckt tilläggsanslag på euro, men om andra tilläggsanslag för specialsjukvården fattades inga beslut i det skedet, utan man beslöt återkomma till detta senare under budgetåret. Till verksamhetsutgifterna beslöt man under året om tillägg 5,7 miljoner euro och till verksamhetsinkomsterna 5 miljoner euro. Av tilläggsanslagen var största delen med inkomster täckta, vilka anslöt sig till extern beställningsarbets- eller projektfinansiering, som erhållits under året. Under året beslöt man om bl.a. följande tilläggsanslag och anslagsändringar: - till resultatområdet sysselsättning för egentligt arbete i nettobelopp ytterligare euro (överskridning av anslag 1 miljon euro, tillägg till sysselsättningsstödet euro) och för Jupiters verksamhet euro - ett tilläggsanslag till kollektivtrafiken euro, av vilket euro kunde täckas med en ökning av parkeringsinkomsterna - anslagen för utbildningen på andra stadiet korrigerades att motsvara de fastställda statsandelarna, gymnasiernas och yrkesinstitutets anslag minskades totalt euro, vuxenutbildningscentrets utgiftsanslag utökades med euro. Nettoökningen euro täcktes med ett statsandelstillägg. Verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten är 397,3 miljoner euro och i den ändrade budgeten 398,0 miljoner euro. Verksamhetsbidragets utfall 404,8 miljoner euro, var 6,8 miljoner euro sämre än budgeterat. På utfallet som var sämre än budgeten inverkade både att verksamhetsintäkternas utfall var mindre än uppskattat (3,4 miljoner euro) och att verksamhetsutgifternas utfall var större än budgeterat (3,4 miljoner euro). I verksamhetsintäkterna var den största avvikelsen i övriga verksamhetsintäkter, bl.a. försäljningsvinsterna blev 3,2 miljoner mindre än uppskattat. I verksamhetsutgifterna överskred köp av service 7,6 miljoner euro det budgeterade; i servicen ingår specialsjukvårdens utgifter, vilkas utfall överskred budgeten med 7,3 miljoner euro. Personalutgifternas utfall var 2,1 miljoner mindre än budgeterat, även material och förnödenheter blev 1,9 miljoner under det budgeterade. Verksamhetsbidraget ökade med ca 13,5 miljoner euro, 3,5 % jämfört med föregående år. Verksamhetsutgifterna ökade med 6 miljoner euro (1,2 %), verksamhetsinkomsterna minskade med 7,5 miljoner euro (6,1 %). På minskningen i verksamhetsintäkter inverkade engångsposterna som ingår i årets 2013 verksamhetsinkomster. En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån framställs på sidorna Verksamhetsinkomster och utgifter (externa och interna) enligt funktion samt andel av stadens verksamhetsinkomster och utgifter är: verksamhtesutgifter andel verksamhets- andel inkomster milj. % milj. % 22,2 4,3 5,6 4,8 Centralförvaltningen (fg, st, revisionsväsendet, centralförvaltningens ämbetsverk) 19,7 3,8 5,1 4,4 Reserverade anslag,centralt administrerade kostnader,

153 149 andelar,understöd, medlemsavgifter 260,2 50,0 38,8 33,5 Social- och hälsovårdsväsendet inkl.specialiserad sjukvård 102,6 19,7 10,4 9,0 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning inkl. hemkommunersättningarna 43,2 8,3 10,2 8,8 Utbildning på andra stadiet och läroavtal 8,5 1,6 1,7 1,5 Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten 8,7 1,7 1,9 1,6 Fritidsnämnden 9,8 1,9 1,8 1,6 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 45,8 8,8 40,4 34,9 Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden 520,7 100,0 115,9 100,0 Totalt Specificering av skatteinkomster BS 2013 BG BS Avvikelse Förändring % +över/-under Kommunalskatt ,3 Fastighetsskatt ,2 Andel av samfundsskatt ,7 Totalt ,4 Under året gjordes inga budgetändringar. Skattesatsen är 19,5 fr.o.m. året Fastighetsskatt uppbars för ordinarie bostad 0,40 % och för övriga bostadsbyggnader 1,0 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,05 %, kraftverksbyggnad 2,65 % och fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark 3,0 %. År var kommunernas fördelningandel av samfundsskatten 35,56 %. Den debiterade kommunalskatten och beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren : : År beskattningsbar inkomst milj. ändring % skattesats debiterad kommunalskatt milj. ändring % ,4 0,6 19,0 178,5 0, ,8 0,8 19,5 184,6 3, ,4 4,1 19,5 192,2 4, ,9 3,2 19,5 198,3 3, ,8 4,2 19,5 220,1 3,7 ändrings-% för 2013 har räknats utgående från sammantagna summorna för 2012 för Vasa och Lillkyro Beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten år 2013 ökade i hela landet 3,1 %. Förändring av den debiterade kommunalskatten år 2013 var i hela landet 3,9 %. Beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren : År /invånare Vasa ändring Vasa % /invånare hela landet ändring hela landet % , , , , , , , ,9

154 , , , , , , , ,6 Specificering av statsandelar Bokslut 2013 Den ursprungliga budgeten Budgeten med ändringar Bokslut Avvikelse +över /- under Ändring % Statsandel för basservice ,3 Statsandelsutjämning på basen av skatteinkomsten ,3 Utjämning till följd av systemförändring ,0 Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet ,6 Totalt ,1 Statsandelar erhölls sammanlagt 100,3 milj. euro. Summan är 2,2 milj. euro, 2,1 %, mindre än år Skattefinansieringen (statsandelar och skatter) sammanlagt år var 374,4 milj. euro. Verksamhetsbidraget (staden med affärsverk) var 380,9 milj. euro och skattefinansieringen räckte inte fullt ut till att täcka verksamhetens nettoutgift. Skattefinansieringen år var ca 1 milj. euro mindre än året innan, verksamhetsbidraget ökade med 13,9 milj. euro. Finansieringsinkomster och utgifter I övriga finansiella intäkter ingår som största post Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt, sammanlagt 11 miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken inkomstför till staden var 6,478 milj. euro. Förverkligandet av ränteutgifterna är 3,36 milj. euro, vilket är 0,5 milj. euro över den ursprungliga budgeten. Nettoupplåningen i ursprungliga budgeten var 30 milj. euro (ökning av lånen 54 milj. euro, minskning 24 milj. euro). Under året ökades stadsstyrelsens befogenheter att uppta nya lån med 1 milj. euro (fmge ). Lånestocken är 212,9 milj. euro i bokslutet, ökningen från år 2013 är 36,6 milj. euro. 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverken) Investeringsutfallet objektsvis finns på sidorna Den ursprunl. Budget- Budgeten Utfall Avvikelse INVESTERINGSUTGIFTER budgeten förändringar med ändringar under/ - över Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom Fast egendom Aktier och andelar Placeringar i grundkapital för egna affärsverk

155 151 UTGIFTER TOTALT Fullmäktige behandlade dispositionsplanen för investeringar I dispositionsplanen godkändes bl.a. följande ändringar i den fastställda budgeten: - anslaget för anskaffande av fast egendom minskade med 1,4 miljoner euro, då anskaffningen av Brändö campusfastighet, som budgeterats för år förverkligades redan tilläggsanslag beviljades i slutet av år 2013 för halvfärdiga projekt ca 1 miljon euro, bland de största var simhallens resultatsystem, ekonomins datasystem och inventarierna till Andvägens servicecenter - anslagen för avskrivning underkastad lösegendom ca euro minskades, bl.a. reparationen av lyftanordningen på stadsteaterns stora scen som utfördes redan anslaget för samkommunsandelar minskades 1,7 miljoner euro. Anslaget som reserverats för Vasa sjukvårdsdistrikts investeringsandel preciserades till 0,7 miljoner mindre än i budgeten och anslaget som reserverats för samkommunen Vasaregionens Arenor minskades med 1 miljon euro i enlighet med stadsstyrelsens beslut I aktier och andelar, förverkligad utgift 13,2 miljoner euro, är de största: - ändring av Fastighets Ab Vasa Teaterparkerings kassalån 6 miljoner euro till kapitalplacering, fullmäktiges beslut kapitalplacering i Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, fullmäktige aktiekapitalplacering 1,6 miljoner euro i hamnbolaget, fullmäktige Grundkapitalplaceringarna i egna affärsverk uppgår till 3,1 miljoner euro. Den ursprunl. Budget- Budgeten Utfall Avvikelse INVESTERINGSINKOMSTER budgeten förändringar med ändringar under/ - över Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom Fast egendom Aktier och andelar TULOT YHTEENSÄ I försäljningsinkomst från fast egendom budgeterades totalt 10,5 miljoner euro i den ursprungliga budgeten, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 4,5 miljoner euro och det i investeringsdelen bokförda balansvärdets andel till 6 miljoner euro. Försäljningsinkomstens utfall var 2,1 miljoner euro, av vilket försäljningsvinstens andel var 1,486 miljoner euro och det i investeringsdelen bokförda balansvärdets andel 0,6 miljoner euro. 2.4 Utfallet för finansieringsdelen Finansieringskalkylen (staden med affärsverken) har klargjorts på sidorna I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster utlåning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten. I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria skulder, vilka förändringar är svåra att uppskatta i budgeten. Budget Förändringar Den förändrade budgeten Förändringar i utlåningen Utfall

156 Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med 1 milj. euro (fge ). Nettolåntagningen enligt den ändrade budgeten är 31 miljoner euro, utfallet 30,6 miljoner euro. Ökning av kortfristiga lån var 6 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 212,9 milj. euro, euro / invånare (2 657 eur./inv. år 2013). Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 17,8 miljoner euro. Kassamedlen var i bokslutet 8,7 milj. euro, v ,6 milj. euro. Ändringen i kassamedel uppskattades i budgeten till cirka euro, den förvekligade förändringen -4,8 milj. euro. Största avvikelsen var i investeringarnas kassaflöde där försäljningsinkomsten för fast egendom förblev under det budgeterade. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidel I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + DRIFTSEKONOMIDELEN Bind- Ursprunglig Förändrin- Budget efter Utfall Avvikelse ning budget gar förändringar Centralvalnämnden Utgifter B Inkomster Revisionsnämnden Utgifter B Stadsfullmäktige Utgifter B Inkomster Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Utgifter B Inkomster Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster) Utgifter B Inkomster Finansieringsinkomster och -utgifter Grafiska tjänster N (2 Utgifter Inkomster Netto

157 153 Understöd, medlemsavgifte,andelar,centralt administrerade kostnader, Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks. Utgifter B Inkomster Reserverade anslag Utgifter Sjukförsäkringsersättningar (x Inkomster x) utfallet ingår i förvaltningarnas utfall, dit också motsvarande anslag har överförts. Sysselsättning N Utgifter Inkomster Netto Sysselsättningsanslag, utgifter och sysselsättningsersättningar har överförts till vb förvaltningar En utredning över Sysselsättningen utfall i punkt 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall. Lillkyro områdesnämnd Utgifter B Inkomster Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter B Inkomster Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter B Inkomster Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Utgifter Inkomster Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bindande mål. Gymnasieutbildning normen (1 Utgifter (1 Inkomster Vasa yrkesinstitut normen (1 Utgifter (1 Inkomster Vasa vuxenutbildningscenter N (2 Utgifter (2 Inkomster Finansieringsutgifter 64 Årsbidrag Avskrivningar Statsandel (i finansieringsandelen) Direktionen för läroavtalsväsendet Utgifter N

158 154 Bindning: självfinansierig (inkl. statsandelen) Statsandel, i finansieringsandelen Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter B Inkomster Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter B Inkomster Fritidsnämnden Utgifter B Inkomster Museinämnden Utgifter B Inkomster Kultur- och biblioteksnämnden Utgifter B Inkomster Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N (2 (2 Utgifter Inkomster Netto Stadsorkestern Utgifter B Inkomster Byggnads- och miljönämnden Utgifter B Inkomster Tekniska nämnden Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken Utgifter B Inkomster Nettoenheter: Vasa tekniska service N (2 Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag (nettoinkomst) Vasa Matservice N (2 Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag Vasa Städservice N (2 Utgifter

159 155 Inkomster Toimintakate Vasaregionens avfallsnämnd N Utgifter Inkomster ) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: Gymnasier, bindande norm 6 037,73 euro/studerande, utfall 5 912,63 euro / studerande Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9 941,93 euro / studerande, utfall ,26 euro / studerande Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna ). Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna Investeringsdelen INVESTERINGSUTGIFTER Si- Ursprunglig Förändringar Budget Utfall Avvikelse to- budget i budgeten efter för- +under/-över vuus ändringar budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar Tekninen lautakunta 8200 Ny kommunalteknik B Övrig kommunalteknik B Statliga vägprojekt B Utvecklande av stadens centrum B Industriområden B Planeringsuppdrag B Sanering av gatubelysningen B Båthamnar B Grönområden B Dagvattenarbeten B Iståndsättning av Metviken B Totalt Fritidsnämnden 8250 Fritidsväsendets investeringar B Totalt Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8270 Datatrafiknätet B Totalt Fasta konstruktioner och anläggn. totalt

160 156 Avskrivning underkastad lösegendom Stadsstyrelsen 8309 St:s reserverade anslag för investeringar Utvecklande av telefonsystem Förnyande av datasystem It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet Stadskortssystemet It-avdelningen/program och licenser Förnyande av ekonomidatasystemet Totalt B Social- och hälsovårdsnämnden 8350 Första inredning Förvaltning och ekonomi/anordn.och 8351 inventarier Hem- och anstaltsvård / anordn.och 8353 inventarier Hälsovårdsservice / anordningar och 8354 inventarier Adb-apparatur och datasystem Samarbetsområdet Laihela/ inventarier och appar Totalt B Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 8381 Grundläggande utbildning/inventarier och program Första inredning för grundläggande utbildning Första inredning för småbarnsfostran Totalt B Utbildningsnämnden för andra stadiet 8406 Vasa yrkesinstitut Vuxenutbildningscenter Totalt B Direktion för Vaasan työväenopisto Työväenopisto, anordningar och inventarier Totalt B Fritidsnämnden 8451 Idrottsväsendets anordningar Totalt B Museinämnden 8461 Österbottens museum

161 157 Totalt B Kultur- och biblioteksnämnden 8473 Förnyande av bibliotekssystem Totalt B Direktionen för stadens teater och orkester 8480 Stadsteater, inventarier och anordningar Stadsorkester, instrument Totalt B Byggnads- och miljönämnden 8496 Miljölaboratoriets apparatur Totalt B Tekniska nämnden 8501 Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom Fastighetssektorn, datasystem Parkeringsmätare Styranordningar för trafikljus Kommuntekniken, inventarier och apparater Matservicen/inventarier och anordningar Tekniska servicen/maskiner och transportmedel N Totalt B Avskrivning underkastad lösegend. totalt Fast egendom 8600 Anskaffning av fast egendom B Fast egendom totalt Aktier och andelar 8700 Aktier B Samkommuner B Placeringar av grundkapital i affärsverk B Aktier och andelar totalt UTGIFTER TOTALT över / INVESTERINGSINKOMSTER - under budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar 8250 Utvecklande av fritidsområden Totalt

162 158 Avskrivning underkastad lösegendom 8356 Samarbetsområdet Laihela Idrottsväsendets anordningar Stadsteater, inventarier och 8480 anordningar Totalt Fast egendom och aktier 8600 Försäljning av fast egendom Aktier Totalt INKOMSTER TOTALT Nettoenheternas ekonomiska utfall år Sysselsättning Den bindande nettoutgiften, den ursprungliga budgeten Tilläggsanslag, fge (nettoutgift) Tilläggsanslag, fge Den förändrade bindande nettoutgiften Utfallet Verksamhetsinkomster - resultatområde 145 Sysselsättning förvaltningsområdena Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter - resultatområde 145 Sysselsättning förvaltningsområdena Verksamhetsutgifter Bindande nettoutgift Utfallet Utfallet över den bindande nettoutgiften Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0. Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Resultaträkänskapens överskott

163 159 År Årligt utfall Kumulativt utfall Utfallet för år visar ett överskott på Det totala överskottet i slutet av år är Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod. Nyckeltal 2013 Kalkylerat måltidsantal Personalen i genomsnitt Årsverken (utan sysselsatat) ,6 Omsättning/årsverk,, Antal måltider/årsverk Verksamhetskostnader/ 4,04 3,44 måltid, Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. I bokslutet för år 2013 avskrevs det dåvarande kumulativa underskottet om och beslöts att uppföljningen av netto som sträcker sig över flera år inleds fr.o.m.. Utfallet för visar ett underskott på Orsaker till att underskottet uppstått har presenterats i Matservicens verksamhetsberättelse på sidorna

164 160 Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod. Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. År Årligt utfall Kumulativt utfall Utfallet för år visar ett överskott på Det totala överskottet i slutet av år är Teknisk service Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år Resultaträkning Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var

165 161 Finansieringskalkyl Årsbidrag Investeringsutgifter Investeringsinkomster Finansieringsrest År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest Finansieringsunderskott år är Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren är Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är I den förändrade budgeten är nettoutgiften , vilket fastställs som bindande nettoutgift. Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Finansieringsutgifter -130 Nettoutgift Bindande nettoutgift Utfallet år under den bindande nettoutgiften År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest Enligt stadsstyrelsen beslut inleds uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år från år Utfallet för år visar i överskott. Överskottet är Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Utfallet år Totalt Kostnaderna, driftsekonomin

166 Kumulativt utfall Inventarier och apparater 0 Kostnaderna totalt Statsandelen, under/ - över statsandelen Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år. 928,3 + över 18 v. (114,8x0,58) 66,6, sammanlagt 994,90 Statsandelnormen /studer ,73 Kostnaderna /studer ,63 Årligt utfall Kumulativt utfall korrigeringar år : -gymnasiernas andel av inbesparingar täcks med det kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen, (kuratorerna) År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott. Utfallet för visar ett överskott på Det kumulativa överskottet i slutet av är efter korrigeringar Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. Utfallet år Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Räkenskapsperiodens underskott Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall

167 Utfallet för år visar ett underskott på euro. Det kumulativa underskottet i slutet av är euro. Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår fakturering av garantisumman Utfallet år Kostnaderna enligt statsandelsnormen Statsandelen Underskott Antal studer ,2 statsandelsnormen /stud förverkligade kostnader /stud ,26 underskott /stud. - 81,33 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47 /stud., euro. Av summan har hänvistats euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat euro. Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall (innehåller täckande av underskottet i den avgiftsbelagda serviceverksamheten) Fg , förvaltningskorridorprojektet finansieras med överskottet förvaltningskorridorprojektets finansiering Korrigeringar : - sparkravet för för yrkesutbildningen täcks med kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen (kuratorerna) Utfallet för år visar ett underskott om , kumulativt överskott efter korrigeringar Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna

168 164 Utfallet år Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Finansieringskostnader Avskrivningar Räkenskapsperiodens underskott Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall För täckande av restaurang Silverias underskott (x För täckande av restaurang Silverias underskott (x För täckande av restaurang Silverias underskott (x Utfallet för år visar ett underskott på , det kumulativa underskottet i slutet av år är euro. Underskottet ska täckas under de tre följande åren. x) I enlighet med fullmäktiges beslut avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var euro. Av underskottet täcks hälften, dvs euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel I den gem. förvaltningens kostnader Verksamhetsbidrag Finansiella kostnader - 64 Statsandel Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Finansieringskalkyl Årsbidrag Investeringar, netto 0 Finansieringsrest Disponibel självfinansiering Sparkrav täcks med finansieringsöverskottet

169 165 Räkenskapsårets finansieringsrest Disponibel självfinansiering För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47 /stud., euro. Av summan har hänvistats euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat euro..vuxenutbildningscentrets statsandel innehåller därutöver statsandelen för yrkesinriktad tillägsutbildning euro och statsandelen för kompetensprogrammet för unga vuxna euro. Finansieringsresten för visar ett överskott på euro. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år uppgår till euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar Driftsekonomin 1. Bruttoförvaltningar Överskridning Bindande verkan på organnivå Social- och hälsovårdsnämnden Förvaltning och ekonomi Socialarbete och familjeservice Hem- och anstaltsvård Hälsovårdsservice Specialsjukvård Social- och hälsovårdsnämnden föreslog ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro för att täcka andra resultatområdens än specialsjukvårdens överskridningar. Stadsstyrelsen behandlade tilläggsanslagsförslaget och återremitterade det med begäran om utredning till social- och hälsovårdsnämnden. Socialnämnden gav ett bemötande samt minskade i samma sammanhang tilläggsanslagsförslaget till 2,7 miljoner euro. 2. I specialsjukvårdens utgifter ingår i de reserverade anslagen ett anslag på 1 miljon euro, med beaktande av detta utgör överskridningen 7,3 miljoner euro. Social- och hälsovårdsnämnden föreslog ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro till specialsjukvården. De förslag som social- och hälsovårdsnämnden har gjort har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen och fullmäktige under budgetåret på grund av förslagens sena tidtabell (st:s sista möte år var och fge:s 15.12). Direktion för arbetarinstitut Organets inkomster överskreds , utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. Teater- och orkesternämnden Stadsorkestern Stadsorkesterns inkomster överskreds , utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. Byggnads- och miljönämnden Överskridningen finns i miljölaboratoriets anslag. Organets inkomster överskrider med det budgeterade, anslagsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning. 2. Nettoenheterna Sysselsättning Överskridningen kan täckas med inbesparingen i stadsstyrelsens reserverade anslag. Gymnasier Avgiftsbelagd serviceverksamhet Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täck-

170 Vasa yrkesinstitut Egentlig undervisningsverksamhet Avgiftsbelagd serviceverksamhet as inom tre år. Överskridningen täcks med tidigare års överskott. Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år. Vasa Matservice Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år. Investeringar 1. Fasta konstruktioner och anläggningar Tekniska nämnden Resultatenheter med överskridning: Ny kommunalteknik Övrig kommunalteknik Utvecklande av stadscentrum Projektering Båthamnar Totalt Överskridning Bindande verkan på resultatenhetsnivå Investeringsanslaget för Tekniska nämndens fasta konstruktioner och anläggningar blir i sin helhet under budgeten. Tekniska nämnden har föreslagit ändringar i anslagets dispositionsändamål från anslaget som reserverats för industriområden till ny kommunalteknik , för övrig kommunalteknik samt för båthamnar Förslaget har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen under budgetåret på grund av förslagets sena tidtabell. 2. Avskrivning underkastad lös egendom Överskridning Bindande verkan på resultatenhetsnivå Stadsstyrelsen I utfallet ingår för anskaffning av adb-program och licenser, för vilka anslag har budgeterats i driftsekonomin, men vilka enligt bestämmelserna hör till investeringsdelen. Fritidsnämnden Den för idrottsväsendets anläggningar budgeterade inkomsten överskrids (understöd och bytesgottgörelse). Som överskridning som inte täcks återstår Direktionen för stadsteatern och orkestern För inventarier har i statsunderstöd erhållits som inte har budgeterats. Överskridningen av utgiftsanslaget kan täckas med inkomstöverskridning. 3. Aktier och andelar Överskridning Bindande verkan på resultatenhetsnivå Stadsstyrelsen Aktier Fastighets Ab Vasa Teaterparkering - kassalånet (6 miljoner euro) har ändrats till en kapitalplacering i enlighet med fge:s beslut kapitalplaceringen 3,1 miljoner euro i enlighet med fge:s beslut

171 167 BOKSLUTSKALKYLER

172 168 RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,92 Avgiftsintäkter , ,61 Understöd och bidrag , ,54 Hyresintäkter , ,81 Övriga verksamhetsintäkter , , , ,71 Tillverkning för eget bruk , ,96 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,88 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,38 Övriga lönebikostnader , ,75 Köp av service , ,12 Material, förnödenheter och varor , ,23 Understöd , ,08 Hyror , ,72 Övriga verksamhetskostnader , , , ,67 Verksamhetsbidrag , ,00 Skatteinkomster , ,28 Statsandelar , ,65 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,00 Övriga finansiella intäkter , ,49 Räntekostnader , ,14 Övriga finansiella kostnader , , , ,66 Årsbidrag , ,59 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,36 Avskrivningar av engångsnatur , ,63-2, ,86 Extraordinära poster Extraordinära intäkter ,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,27 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens , ,75 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver , ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder , ,68 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,84

173 169 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,59 Extraordinära intäkter ,00 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , ,56 Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva ,40 0,00 Ökning/minskning i avsättningar , ,02 Korrektivposter till internt fillförda medel 4 922, , , ,36 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,14 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,44 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt , , , ,33 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,97 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen , ,94 Minskning av utlåningen , , , ,03 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av lånfristiga lån , ,28 Förändringar i kortfristiga lån , , , ,72 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital , ,26 Förändringar i omsättningstillgångar , ,04 Förändring av fordringar , ,67 Förändring av räntefria skulder , , , ,01 Kassaflödet för finansieringens del , ,74 Förändring av likvida medel , ,23 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,45 Likvida medel , , , ,23

174 170 VASA STADS BALANSRÄKNING AKTIVA 2013 A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , ,48 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , , , ,73 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,93 Uppskrivningar av mark- och vattenområden , ,74 Byggnader , ,50 Fasta konstruktioner och anordningar , ,95 Maskiner och inventarier , ,37 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , , , ,81 Placeringar Aktier och andelar , ,88 Uppskrivningar av aktier och andelar , ,63 Övriga lånefordringar , ,64 Övriga fordringar , ,75 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 0, , ,90 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721, ,49 Donationsfondernas särskilda täckning , ,20 Övriga förvaltade medel , , , ,22 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,76 Varor under tillverkning , ,88 Färdiga produkter , , , ,80 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0, ,00 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar , ,59 Resultatregleringar , ,28 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,07 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,64 Resultatregleringar , , , ,41 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,33 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0, , ,33 IV Kassa och banktillgodohavanden , ,12 AKTIVA TOTALT , ,32

175 171 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,82 III Uppskrivningsfond , ,37 IV Övriga egna fonder , ,48 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,25 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , ,08 B C D E I II AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,46 Reserver , , , ,46 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , , , ,10 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,26 Donationsfondernas kapital , ,91 Övrigt förvaltat kapital , , , ,30 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,12 Lån från offentliga samfund , ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,65 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,56 Lån från offentliga samfund , ,00 Lån från övriga kreditgivare , ,00 Erhållna förskott , ,73 Skulder till leverantörer , ,54 Övriga skulder , ,37 Resultatregleringar , , , ,73 PASSIVA TOTALT , ,32

176 172 KONCERNRESULTATRÄKNING 2013 Verksamhetens intäkter , ,36 Verksamhetens kostnader , ,56 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) , ,35 Verksamhetsförlust , ,85 Skatteinkomster , ,32 Statsandelar , ,52 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,32 Övriga finansiella intäkter , ,19 Räntekostnader , ,84 Övriga finansiella kostnader , ,62 Årsbidrag , ,04 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,86 Räkenskapsperioden över- och underparivärden 0, ,00 Extraordinära poster , ,48 Räkenskapsperiodens resultat , ,70 Bokslutsdispositioner , ,04 Minoritetsandelar , ,69 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffere , ,32 Räkenskapsperioden överskott (underskott) , ,35

177 173 FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNKONCERN 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,41 Extra ordinära poster , ,48 Korrektivposter till internt tillförd medel , ,70 Ökning/minskning i avsättningar , ,51 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , ,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,73 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter , ,14 Finansieringsandelar till investeringar , ,05 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,04 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,31 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen , ,82 Minskning av utlåningen , , , ,53 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån , ,28 Minskning av långfristiga lån , ,82 Förändring av kortfristiga lån , , , ,16 Förändring av eget kapital , , ,00 Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender , ,40 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,75 Förändring av omsättningstillgångar , ,76 Förändring av fordringar , ,34 Förändring av räntefria skulder , , , ,85 Kassaflödet för finansieringens del , ,54 Förändring av likvida medel , ,77 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,97 Likvida medel , , , ,77

178 174 VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,88 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,66 Anslutingsavgifter , ,46 Förskottsbetalningar , ,25 Totalt , ,25 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,07 Uppskrivningar av mark- och vattenområden , ,50 Byggnader , ,38 Uppskrivningar av byggnader , ,93 Fasta konstruktioner och anordningar , ,03 Maskiner och inventarier , ,87 Övriga materiella tillgångar , ,96 Förskottsbetalningar och nyanläggningar , ,19 Anslutingsavgifter 5 163, ,37 Totalt , ,30 Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfund , ,55 Aktier och andelar , ,35 Uppskrivningar av aktier och andelar , ,25 Övriga lånefordringar , ,86 Övriga placeringar , ,92 Totalt , ,93 FÖRVALTADE MEDEL , ,43 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,50 Fordringar Långfristiga , ,58 Kortfristiga , ,43 Finansiella värdepapper , ,51 Kassa och banktillgodohavanden , ,42 AKTIVA TOTALT , ,35

179 175 PASSIVA 2013 EGET KAPITAL Grundkapital , ,82 Andel av ökningen av samkommunernas eget k 0,00 0,00 Uppskrivningsfond , ,27 Övrigt eget kapital , ,70 Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperio , ,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,35 Totalt , ,65 MINORITETSANDEL , ,47 AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Ackumulerad avskrivningsdifferens , ,86 Reserver , ,90 Totalt , ,76 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner , ,40 Övriga avsättningar , ,45 Totalt , ,85 FÖRVALTAT KAPITAL , ,25 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital , ,05 Långfristigt räntefritt främmande kapital , ,23 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital , ,77 Kortfristigt räntefritt främmande kapital , ,32 PASSIVA TOTALT , ,35

180 176 RESULTATRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovårdenvasa Hussektor Icke eliminerad resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , , , , , , ,17 Avgiftsintäkter , ,66 0,00 0, ,42 0, ,25 Understöd och bidrag , ,73 0, , ,00 0, ,84 Hyresintäkter , , , ,60 0, , ,63 Övriga verksamhetsintäkter , , , , , , ,11 Tillverkning för eget bruk ,43 0,00 0, ,42 0, , ,78 Verksamhetskostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Personalkostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Löner och arvoden , , , , , , ,62 Lönebikostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Pensionskostnader , , , , , , ,24 Övriga lönebikostnader , , , , , , ,35 Köp av service , , , , , , ,50 Material, förnödenheter och varor , , , , , , ,32 Understöd , ,60 0,00 0,00 0,00 0, ,94 Hyror , , , , , , ,38 Övriga verksamhetskostnader , , , , , , ,87 Verksamhetsbidrag , , , , , , ,44 Skatteinkomster ,83 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,83 Statsandelar ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Finansiella intäkter och kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ränteintäkter , , , , ,95 0, ,45 Övriga finansiella intäkter ,85 5,03 0, ,28 25,00 0, ,16 Räntekostnader ,54 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 Övriga finansiella kostnader ,24-25, , , , , ,36 Årsbidrag , , , , , , ,64 Avskrivningar och nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar enligt plan , , , , , , ,95 Avskrivningar av engångsnatur ,68 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,68 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0, ,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , , , ,99 Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff ,36 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder ,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , , , , , ,58 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Östrbottens Regionala före- resultaträkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovårdenvasa Hussektor i bokslutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1) , , , , , ,76 Avgiftsintäkter 1) , , ,27 Understöd och bidrag 1) , ,94 Hyresintäkter 1) , , , ,50 Övriga verksamhetsintäkter 1) , , , ,53 Tillverkning för eget bruk 1) , , , , ,05 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,62 Lönebikostnader Pensionskostnader ,24 Övriga lönebikostnader ,35 Köp av service 1) , , , , , , ,59 Material, förnödenheter och varor 1) , , , ,96 86, , ,87 Understöd 1) ,94 Hyror 1) , ,78 152, , , , ,90 Övriga verksamhetskostnader 1) 3 614,46 992,77 387, , , , ,98 Verksamhetsbidrag ,44 Skatteinkomster ,83 Statsandelar ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2) , , , , ,94 Övriga finansiella intäkter 3) , ,16 Räntekostnader 2) , ,49 Övriga finansiella kostnader 3) , , , , ,36 Årsbidrag 0, ,64 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan ,95 Avskrivningar av engångsnatur ,68 Extraordinära poster Extraordinära kostnader ,00 Räkenskapsperiodens resultat ,99 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens ,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder ,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott ,23 1) Eliminering av interna inköp och försäljningar ,73 2) Eliminering av intern ränta ,51 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital ,00

181 177 FINANSIERINGSANALYS- Stadens Österb.räddn.v. Hamnen Vasa vatten Regionala före- Icke eliminerad sammanställning finansierings- finansierings- finansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl kalkyl kalkyl kalkyl finansierings- finansierings- kalkyl kalkyl kalkyl Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , , , , , ,64 Extraordinära kostnader 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0, ,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,94 0,00 0, ,98 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva ,09 0, ,31 0,00 0,00 0, ,40 Ökning/minskning i avsättningar ,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,03 Verksamheten totalt , , , , , , ,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , , , , , , ,70 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,00 0,00 0,00 0, , ,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,94 0, , ,94 Investeringar totalt , , , , , , ,17 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , , , ,35 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 0,00 0, ,00 0, , ,00 Minskning av utlåningen ,78 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,78 Förändringar i utlåning totalt ,78 0,00 0, ,00 0, , ,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Minskning av lånfristiga lån ,00 0,00 0, ,60 0, , ,56 Förändringar i kortfristiga lån ,23 0,00 0, ,05 0,00 0, ,18 Förändringar i lånebeståndet totalt ,23 0,00 0, ,65 0, , ,62 Förändringar i eget kapital 0,00 0,00 0, ,08 0, , ,01 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital ,32 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,32 Förändringar i omsättningstillgångar ,96 0,00 0, ,63 0,00 0, ,59 Förändring av fordringar , , , , , , ,42 Förändring av räntefria skulder , , , , , , ,95 Övriga förändringar i likviditeten , , , , , , ,80 Kassaflödet för finansieringens del , , , , , , ,61 Förändring av likvida medel ,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,74 Förändring av likvida medel Likvida medel ,71 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,71 Likvida medel ,45 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,45 Förändring ,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,74 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Österbottens Regionala före- finansierigskalkyl Staden räddningsverkethamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1) , , , , , , ,64 Extraordinära kostnader ,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva ,98 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva ,40 Ökning/minskning i avsättningar ,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 4 922,03 Verksamheten totalt ,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 2) , ,69 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2) ,94 Investeringar totalt ,16 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ,34 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 Minskning av utlåningen ,78 Förändringar i utlåning totalt ,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av lånfristiga lån ,56 Förändringar i kortfristiga lån 3) , , ,00 Förändringar i lånebeståndet totalt ,44 Förändringar i eget kapital 2) , ,93 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital ,32 Förändringar i omsättningstillgångar ,59 Förändring av fordringar 3) , , , , , ,11 Förändring av räntefria skulder 3) , ,46 Övriga förändringar i likviditeten ,38 Kassaflödet för finansieringens del ,60 Förändring av likvida medel ,74 Förändring av likvida medel Likvida medel ,71 Likvida medel ,45 Förändring ,74 1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter ,73 2) Eliminering av ökning i eget kapital ,01 3) Eliminering av förbindelsekonto ,31

182 178 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , ,95 0, , , , ,38 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0, ,76 0,00 0, , , ,95 0, , , , ,14 II Materiella tillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Mark- och vattenområden ,46 0,00 0,00 0,00 0, , ,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden ,30 0, ,44 0,00 0,00 0, ,74 Byggnader , , , ,05 0, , ,36 Fasta konstruktioner och anordningar , , , ,92 0,00 0, ,81 Maskiner och inventarier , ,07 0, , , , ,97 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar ,33 0,00 0, ,95 0, , , , , , , , , ,13 III Placeringar Aktier och andelar ,30 0,00 0,00 0,00 0, , ,48 Uppskrivningar av aktier och andelar ,63 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,63 Övriga lånefordringar ,86 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,86 Övriga fordringar , , , ,61 0, , ,13 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , ,61 0, , ,10 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721,70 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,70 Donationsfondernas särskilda täckning ,18 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,18 Övriga förvaltade medel ,76 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,64 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,64 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,67 0,00 0, ,00 0,00 0, ,67 Varor under tillverkning ,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,10 Färdiga produkter ,62 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,39 0,00 0, ,00 0,00 0, ,39 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga fordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,97 Resultatregleringar ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , , , , , , ,78 Lånefordringar , , , , ,88 0, ,50 Övriga fordringar , , ,90 0, , , ,79 Resultatregleringar , ,84 0,00 0,00 487,84 0, , , , , , , , ,55 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument ,44 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,44 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,44 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,44 IV Kassa och banktillgodohavanden ,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,27 AKTIVA TOTALT , , , , , , ,66 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens AKTIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid ,38 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar , ,14 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden ,74 Byggnader ,36 Fasta konstruktioner och anordningar ,81 Maskiner och inventarier ,97 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar , ,13 III Placeringar Aktier och andelar 1) , ,23 Uppskrivningar av aktier och andelar ,63 Övriga lånefordringar ,86 Övriga fordringar 3) , , ,75 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0, ,47 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 5 721,70 Donationsfondernas särskilda täckning ,18 Övriga förvaltade medel , ,64 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,67 Varor under tillverkning ,10 Färdiga produkter , ,39 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 Lånefordringar 0,00 Övriga fordringar ,97 Resultatregleringar ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar ,78 Lånefordringar 2) , , , , ,00 Övriga fordringar 2) , ,04 Resultatregleringar , ,30 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument ,44 Masskuldebrevsfordringar 0, ,44 IV Kassa och banktillgodohavanden ,27 AKTIVA TOTALT ,78

183 179 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital , , , , , , ,07 III Uppskrivningsfond ,93 0, ,44 0,00 0,00 0, ,37 IV Övriga egna fonder ,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,08 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , , ,41 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , , , , , , , , , , , ,70 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens ,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,10 Reserver ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,10 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner ,27 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,27 Övriga avsättningar ,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,83 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,83 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag ,06 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,06 Donationsfondernas kapital ,13 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,13 Övrigt förvaltat kapital ,85 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,04 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,04 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,16 Lån från offentliga samfund ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder ,36 0,00 0, ,49 0,00 0, , ,36 0,00 0, ,49 0, , ,01 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,96 Lån från offentliga samfund ,50 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,50 Lån från övriga kreditgivare ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Erhållna förskott , ,87 0,00 0,00 0, , ,34 Skulder till leverantörer , , , , , , ,61 Övriga skulder , , , , , , ,60 Resultatregleringar , , , , , , , , , , , , , ,98 PASSIVA TOTALT , , , , , , ,66 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens PASSIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Hamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A EGET KAPITAL I Grundkapital 1) , , , , , ,82 III Uppskrivningsfond ,37 IV Övriga egna fonder ,08 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder ,41 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,45 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens ,10 Reserver , ,10 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner ,27 Övriga avsättningar , ,83 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag ,06 Donationsfondernas kapital ,13 Övrigt förvaltat kapital , ,04 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,16 Lån från offentliga samfund ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3) , , , ,63 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,96 Lån från offentliga samfund 2) ,50 0, ,00 Lån från övriga kreditgivare ,00 Erhållna förskott ,34 Skulder till leverantörer ,61 Övriga skulder 2) , ,85 Resultatregleringar , ,73 PASSIVA TOTALT ,78 1) Eliminering av grundkapitalsinvetering ,25 2) Eliminering av förbindelsekonto ,25 3) Eliminering av anslutningsavgifter ,38

184 180 BILAGEUPPGIFTER

185 NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen , vilken har beaktats i de planenliga avskrivningarna från vid beräkningen av avskrivningen på nya förnödenheter. Den ändrade avskrivningsplanen har tillämpats från början av räkenskapsperioden vid beräkningen av avskrivningarna på alla förnödenheter. Anskaffningar under euro har bokförts som årskostnad. Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut En uppskrivning har gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä. Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget bokföringsvärde i balansräkningen. Värdering av placeringar Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde än den. Poster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det anskaffningsutgifter eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset. Värdering av fordringar och finansiella värdepapper Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat. Behandling av derivatavtal I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet 181 I ingående balansen för räkenskapsperioden har statens vägprojekt flyttats till gruppen immateriella förnödenheter under posten för andra utgifter med lång verkningstid. Under räkenskapsperioden 2013 har statens vägprojekt framlagts i gruppen materiella förnödenheter under posten fasta konstruktioner och anläggningar. Balansvärdet för de överförda statliga vägprojekten var i början av räkenskapsperioden ,28 euro. Balansräkningens jämförelsetal har inte ändrats gällande statens vägprojekt. Behandling av fel i bokslutet gällande tidigare räkenskapsperioder I räkenskapsperiodens bokslut har avskrivningar på byggnader korrigerats, vilka under räkenskapsperioden 2013 behandlats till för litet belopp. Korrigeringen gäller affärsverket Vasa Hussektors byggnader, vars restvärdesavskrivning enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet för räkenskapsperioden har i byggnadernas balansvärden gjorts en minskning på ,48 euro och motsvarande korrigering har antecknats i tidigare räkenskapsperioders överskott. Jämförelsetalen för balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen har ändrats på motsvarande sätt.

186 182 RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS 2013 Social- och hälsovårdsväsendet , ,03 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning , ,98 Yrkesläroanstalter , ,17 Övrig kultur- och bildningsverksamhet , ,56 Räddningsväsendet , ,85 Tekniska sektorn , ,03 Stödservice , ,36 Affärsverksamhet , ,46 Övriga , ,27 Sammanlagt , ,71 3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER 2013 Kommunens inkomstskatt , ,25 Andel av samfundsskatteintäkter , ,35 Fastighetsskatt , ,68 Sammanlagt , ,28 4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR 2013 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) , ,65 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster , ,00 Utjämning till följd av systemändringen , ,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet , ,00 Sammanlagt , ,65 5. SPECIFIKATION AV EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 2013 Extraordinära intäkter Bolagisering av hamnverksamheten ,00 0,00 6. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetod Immateriella rättigheter 4-5 år Jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år Jämnstora avskrivningar Byggnader år Uutgiftsrestavskrivninga 5-20 % Byggnader / Vasa Hamn år Jämnstora avskrivningar Fasta konstruktioner och anordningar år Uutgiftsrestavskrivninga % Avskrivning underkastad lösegendom 4-20 år Jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro har kommunen bokförats som årskostnader. 7. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA 2013 AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR v v Genomsnittliga avskrivningar , ,86 Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter , ,01 Avvikelse , ,15 Avvikelse % -32,88-42,69 Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker ändå ,94 euro (10,5 %) jämfört med bokslutet Avskrivningsplanen har ändrats under räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov.

187 FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2013 Avsättning för pensionsansvar , ,48 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,48 Avsättning för pensionsansvar , ,00 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på , ,05 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,54 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på , ,51 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik Områdens rengörningsskyldigheter , ,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Områdens rengörninsskyldigheter , ,59 9. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUST 2013 AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Aktier och andelar , ,55 Markområden , ,93 Lösa anläggningstillgångar , ,08 Sammanlagt , ,56 Övriga verksamhetskostnader Markområden ,97 0,00 Byggnader ,62 0,00 Lösa anläggningstillgångar ,81 0, ,40 0, SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH 2013 RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL Dividendintäkter från andra samfund , ,00 Ränta på grundkapital från samkommuner , ,46 Sammanlagt , ,46

188 184 BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 11. UPPSKRIVNINGAR I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge ) godkända principerna. Värderingen av markområden baserar sig på ett uppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris Markområden Uppskrivningar , ,74 Minskning av uppskrivningar / försäljningar , ,00 Förändring i uppskrivningar , ,00 Uppskrivningar , ,74 Aktier och andelar Uppskrivningar , ,63 Uppskrivningar , ,63 Uppskrivningar totalt , , ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR Kommunens andel Balansvärde Öknigar under Balansvärde i samkommunen Differens 1.1. räkensk.per grunkapital Vasa sjukvårdsdistrikts sam , , , , ,88 kommun Eskoon sosiaalipalvelujen ky , , ,47 0,00 - Uppskrivning , ,63 Österbottens Förbund , , , ,64 Svenka Österbottens förbund , , , , ,70 för utbildning och kultur Samkommunen Vasaregionens , , , ,72 0,01 arenor Kårkulla samkommun , , ,13 0, TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Långfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Övriga fordringar , ,59 Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,11 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,36 Resultatregleringar , ,73 Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Kundfordringar , ,68 Lånefordringar 0, ,00 Övriga fordringar , ,45 Resultatregleringar , ,77 Fordringar på intressesamfund samt andra ägarintressesamfund Kundfordringar , ,65 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar ,39 0,00 Resultatregleringar , ,04

189 RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR 2013 Långfristiga Markanvändningsavtal , , , ,28 Kortfristiga Periodisering av räntor 5 833, ,28 Förskottsbetalningar , ,42 Övriga resultatregleringar, fordringar , , , , FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA UTAN VEDERLAG 2013 Marknadsvärde Marknadsvärde Aktia-aktier st , ,50

190 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Markområden Byggnader Fasta konstruktio Maskiner och FörskottsbetalningarSammanlagt rättigheter med lång verk- och anordningar inventarier och pågående ningstid nyanläggningar Icke-avskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , ,77 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , , , , , ,89 Finans.andelar under räkenskapsperiod ,59 0, ,59 0,00 0,00 0, , , ,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, , ,16 0, , , ,42 Överföringar mellan posterna , , ,70 0, , , , , ,43 Avskrivning under räkenskapsperioden ,19 0, ,19 0, , , ,75 0, ,44 Icke-avskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , ,37 Uppskrivningar , ,74 Bokföringsvärde , , , , , , , , ,11 Placeringar bland bestående aktiva Masskuldeabrevslånefordringar, Aktier och andelar övriga lånefordringar och andra fordringar Aktier/dotter- Aktier/intresse- Samkommun- Övriga aktier Sammanlagt Fordringar på Fordringar på Sammanlagt samfund och övriga ägar- andelar och andelar dottersamfund övriga samfund intressesamfund Anskaffningsutgift , , , , , , , ,39 Ökningar , , ,96 0, , ,00 0, ,00 Överföringar mellan posterna 0,00 0, ,27 0, ,27 0,00 0,00 0,00 Minskningar 0,00-33,97 0,00 0,00-33, , , ,78 Anskaffningsutgift , , , , , , , ,61 Uppskrivningar , ,63 Bokföringsvärde , , , , , , , ,61

191 EGET KAPITAL 2013 Grundkapital , ,82 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,82 Uppskrivningsfond , ,37 Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden , ,00 Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden , ,00 Uppskrivningar , ,37 Övriga egna fonder Skadefonden , ,05 Överföringar från fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skadefonden , ,05 Läroavtalsväsendets fond , ,11 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden , ,68 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Läroavtalsväsendets fond , ,43 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,33 Ökning/minskning under räkenskapsperioden , ,08 Rättelse av fel från föregående räkenskapsperiod ,46 0,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,25 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,08 Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden , ,08 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,38 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,38 Eget kapital totalt , , AVSÄTTNINGAR 2013 Avsättning för pensionsansvar , ,00 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen , ,51 Reserverig för skyldigheter att rengöra områden , , , , SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Långfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Övriga skulder , ,87 Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem Övriga skulder , ,73 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Övriga skulder , ,00 Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Lån , ,00 Skulder till leverantörer , ,45 Resultatregleringar, skulder , ,43 Skulder till samkommuner Lån , ,00 Skulder till leverantörer , ,24 Övriga skulder ,90 0,00 Resultatregleringar, skulder , ,53 Erhållna förskott ,51 0,00

192 188 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Skulder till leverantörer 3 072, , LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING 2013 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar , ,00 Lån från offentligrättsliga samfund , ,00 Sammanlagt , , CHECKLIMIT 2013 Checklimiten för checkräkning med kredit , , ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER 2013 Anslutningsavifter , ,80 Övriga skulder , ,73 Sammanlagt , , RESULTATREGLERINGAR, SKULDER 2013 Periodisering av semesterlöner , ,53 Lönebikostnader , ,25 Periodisering av räntor , ,34 Resultatregleringar / inköpsfakturor , ,19 Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder , , , , FÖRVALTADE MEDEL 2013 Social- och hälsovårdsväsendet Kundernas kontanta medel 8 334, ,80

193 189 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 26. LEASINGANSVAR 2013 Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,50 Förfaller senare , ,46 Sammanlagt , , ANSVARSFÖRBINDELSER 2013 Beviljade för dottersamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,12 Resterande kapital , ,82 Fyllnadsborgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,13 Resterande kapital , ,57 Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,00 Resterande kapital , ,40 Beviljade för övriga Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,11 Resterande kapital , ,15 Övriga ansvar Kommunernas garanticentral Andel av garantiansvaret , ,82 Andel som täcker eventuellt ansvar ur , ,80 garanticentralens fond Avtalsansvar Hyresgaranti, social- och hälsovårdsväsendet , ,94 Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen , ,52 ansvaret i kraft t.o.m Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab , ,00 Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen , ,00 I anslutning till detaljplanläggningen av teaterkvarteret har ett ramavtal ingåtts, där de obligatoriska bilplatserna enligt planen anvisats i den av staden ägda parkeringsanläggningen. Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen , ,00 Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden , ,84 Resultatbonusens summa enligt avtalen , ,21 Med Stormossen Ab ingångna samarbetsavtal och leveransavtal för biogas för tio år.

194 190 Derivatavtal Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,14 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,04 Ränteswapavtal V , ,00 Återstående kapital för lånet Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) , ,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 0,00 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggnings , ,77 projekt år Returneringsansvar gällande mervärdesskatter 5 315, ,15

195 191 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN 27. PERSONALKOSTNADER 2013 Personalkostnader Löner och arvoden , ,88 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,38 Övriga lönebikostnader , ,75 Sammanlagt enligt resultaträkningen , ,01 Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna , ,06 Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna , ,44 Personalkostnader sammanlagt , , PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 2013 Social- och hälsovårdsväsendet Socialtjänster / medhjälpare 4 4 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning* Yrkesläroanstalter Övrig kultur- och bildningsverksamhet* Räddningsväsendet* Tekniska sektorn Stödservice Affärsverksamhet Övriga Sammanlagt * brandmän i bisyssla i deltidsarbete * Daghemmet Pax hela verksamhet överfördes till staden, tot. 7 personer. * Kyrönmaan Opistos hela verksamhet överfördes till staden, visstidsanställda tot ordinarie. 29. REVISORNS ARVODEN 2013 BDO Audiator Oy Revisionsarvoden , ,69 Revisorns utlåtanden 7 384, ,50 Arvoden sammanlagt , ,19

196 192 KONCERNBOKSLUTETS NOTER PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts. Som nytt dottersamfund har Vasa Turism Ab anslutits till koncernen. Principer för uppgörandet av koncernbokslutet Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar, skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits. Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Finansieringsanalysen har uppgjorts utgående från en sammanställning av samfundens finansieringsanalyser, varvid affärstransaktioner mellan bolagen har eliminerats. I samkommunerna ökade ägarandelen i Vasaregionens Arenor och minskade ägarandelen i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Eliminering av ömsesidigt ägande Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt parivärdesmetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avskilts från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansräkningen. Korrigering av planenliga avskrivningar Största delen av bolagen började år 2004 göra planenliga avskrivningar i bokföringen. För dessa bolag används som avskrivningskorrigering för de föregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de överensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga. Reserver I koncernbalansen har reserverna inte indelats i fritt eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Värderings- och periodiseringsmetoder Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads bokslut. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet Det föregående årets jämförelsebalansräkning har korrigerats så att den motsvarar balansräkningen år 2013.

197 Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund Namn Hemort Kommunens ägarandel Koncerns ägarandel Kommunkoncernsandel () av eget kapital av främm. kapital av räkensk. vinst/ förlust Dottersamfund Fast. Ab Klemetsösvängen Vasa 61,90 % 61,90 % Fastighets Ab Myllynranta Vasa 100,00 % 100,00 % Fast. Ab Cargo Apron Vasa 80,80 % 80,80 % Brändö Företagscentrum Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Fast. Ab Pikipruukki -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % Bostads Ab Pitkälahdenkatu Vasa 100,00 % Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43 Vasa 100,00 % Fastighets Ab Sekahaku Vasa 53,00 % 53,00 % Fastighets Ab Teerinimenkatu 8 Vasa 100,00 % 100,00 % Vähänkyrön vuokratalot Oy Vasa 100,00 % 100,00 % Vasa Bostadsrätt -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % Bostads Ab Kråklundinkatu Vasa 100,00 % 100,00 % Fastighets Ab Mäntyhovi Vasa 70,00 % 70,00 % Vaasan Ekolämpö Oy Ab Vasa 65,00 % 82,49 % Vasa Elektriska -koncern Vasa 99,93 % 99,94 % Vaasanseudu Kehitys Oy Vasa 58,10 % 58,10 % Vasa yrkeshögskola Ab Vasa 74,00 % 74,00 % Brändö Kampus Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Kova Login Ab Vasa 60,00 % 60,00 % Vasa Parkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Stormossen Ab Korsholm 54,35 % 54,35 % Teaterparkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Vasaregionens Turism Ab Vasa 54,07 % 54,07 % Samkommuner Eskoon sosiaalipalvelujen Seinäjoki kuntayhtymä 15,58 % 15,58 % Vasaregionens Arenor samkommun Korsholm 70,77 % 70,77 % Kårkulla samkommun Pargas 5,92 % 5,92 % Österbottens Förbund Vasa 40,85 % 40,85 % Vasa sjukvårdsdistrikts samkommu Vasa 54,07 % 54,07 % Svenska österbottens Förbund för utbildning och kultur Vasa 21,81 % 21,81 % Ägarintressesamfund NLC Ferry Ab Vasa 50,00 % 50,00 % Expo Österbotten Ab Vasa 30,20 % 30,20 % Fab Formansgatan 14 Vasa 38,00 % 38,00 % As.oy Koppelonkatu 2 Vasa 31,11 % 31,11 % Oy Merinova Ab (koncern) Vasa 22,47 % 39,64 % Oy Vaasa Parks Ab (koncern) Vasa 33,30 % 40,78 % Fast.Ab Brändö Laboratorier Vasa 43,01 % 43,01 % Bost.ab Styrmansgatan 26 Vasa 22,18 % 22,18 % Bostads Ab Vasa Stationsgatan 44 Vasa 24,16 % 24,16 % Forskningscentrum Conradi Oy Vasa 50,00 % 50,00 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Vasa 50,00 % Fast. Ab Ritz Vasa 19,50 % 25,07 % Kyrönmaan jätevesi Ab Vasa 50,00 % 50,00 %

198 194 KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER 3. UPPSKRIVNINGAR 2013 Mark- och vattenområden Värde , ,48 Uppskrivningar , ,02 Återförda , ,00 Värde , ,50 Byggnader Värde , ,15 Återförda 0, ,22 Värde , ,93 Aktier och andelar Värde , ,88 Uppskrivningar 0,00 0,00 Återförda 0,00 0,00 Värde , ,88 Uppskrivningar totalt , ,31 4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 2013 Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter , ,34 Övriga mark- och vattenområden , ,73 Mark- och vattenområden totalt , ,07 5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGS- FORDRINGAR 2013 Långfristiga resultatregleringar Markanvändningsavtal , ,28 Långfristiga resultatregleringar totalt , ,28 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av försäkringsavgift ,91 0,00 Hyresfordringar ,25 0,00 Försäljningsinkomster , ,00 Löneresultatregleringar , ,63 Räntefordringar , ,78 Skattefordringar 5 812, ,49 Understödsansökningar och periodiseringar , ,09 Resultatregleringar från EU 0, ,04 FPA.s företagshälsovård , ,72 Förskottsbetalningar , ,41 Övriga resultatsregleringsfordringar , ,73 Kortfristiga resultatregleringar totalt , ,89 6. VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINS- SKULDER 2013 Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott , ,59 Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader , ,24 Ränteperiodisering , ,36 Skatter , ,00 Övriga obetalda utgifter , ,14 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,75 Resultatreglefingar sammanlagt , ,34

199 AVSÄTTNINGAR 2013 Pensionsansvar , ,40 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,18 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen , ,51 Skyldighet till iståndsättande av områden , ,59 Avstjälpningsplatsens eftervård Stormossen , ,17 Övriga avsättningar sammanlagt , ,85 8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2013 Pensionsansvar , ,28 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,88 Pensionsansvar , ,40 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,17 Ökningar under räkenskapsperioden , ,02 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,18 Skyldighet till iståndsättande av områden , ,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skyldighet till iståndsättande av områden , ,59 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen , ,05 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,54 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl , ,51 Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen , ,75 Ökningar under räkenskapsperioden , ,67 Minskningar under räkenskapsperioden , ,25 Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen , ,17 9. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER 2013 Övriga skulder Anslutningsavgifter , ,55 Övriga skulder , ,27 Övriga skulder totalt , , FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILL GÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Försäljning av mark- och vattenområden , ,93 Försäljning av byggnader 2 924,28 0,00 Övriga försäljningsvinster , ,01 Försäljningsvinster totalt , ,94 Övriga verksamhetskostnader Förlust från försäljning av fastighet ,30 0,00 Övriga försäljningsförluster , ,36 Försäljningsförluster totalt , ,36 11.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG 2013 Social- och hälsovårdsväsendet , ,83 Småbarnfostran och grundläggande utbildning , ,98 Yrkesutbildning och gymnasiet , ,25 Övrig kultur- och bildningsverksamhet , ,94 Räddningsväsendet , ,43 Tekniska sektorn , ,03 Stödverksamhet , ,01 Affärsverksamhet , ,70 Övriga tjänster , ,20 Verksamhetsintäkter totalt , ,36

200 196 Specification av extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Övriga extraordiära intäkter ,00 0,00 Extraordinära intäkter totalt ,00 0,00 Extraordinära kostnader Statsandelar 0, ,41 Extraordinära kostnader totalt 0, ,41 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 12. SKULDER FÖR VILKA SOM SÄKERHET HAR GETTS INTECKNINGAR I fastigheter Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter , ,71 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,54 Lån från offentliga samfund , ,15 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,67 Lån från övriga kreditgivare 0, ,24 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,00 - Företagsinteckningar Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter , ,74 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,63 Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt , ,84 SÄKERHETER 13. SÄKERHETER FÖR EGEN DEL 2013 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,08 Sammanlagt , ,08 Säkerheter som ställts för övriga Inteckningar som ställts som säkerhet , ,00 Sammanlagt , ,00 Säkerheter totalt , , DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR 2013 Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,75 Förfaller senare , ,00 Sammanlagt , , ANSVARSFÖRBINDELSER 2013 Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital , ,07 Återstående kapital , ,79 Kommunernas garantiecentral Andel av garantiansvaret , ,82 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond , , ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR Förpliktelse som markanvändnings- och LPA-områdesavtal förorsakar staden ,84 0,00 Hyresgaranti , ,46 Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag , ,00 Inlösningsplikt på basis av avtal , ,80 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt , ,77 Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser , ,00 Avlägsnande förorenad mark från den s.k. avstjälpningsplatsen Ratbacken 0, ,00 Återbetalning av mervärdesskatt , ,15 Övriga ansvar , ,00 Avtalsansvar sammanlagt , ,18 Derivatavtal Vasa Elektriska , ,13 Derivatavtal Vasa stad , ,00 Derivatavtal Fast. Ab Pikipruukki , ,77 Derivatavtal Stationsgatan , ,00 Derivatavtal Stormossen , ,00

201 SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET 2013 Grundkapital , ,82 Grundkapital , ,82 Uppskrivningsfond , ,57 Ökningar uder räkenskapsperioden , ,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,29 Uppskrivningsfond , ,27 Övriga egna fonder totalt Reservfonden , ,50 Fondens kapital , ,50 Skadefonden , ,05 Överföringar till fonden 0,00 0,00 Överföringar från fonden 0,00 0,00 Fondens kapital , ,05 Läroavtalsfonden , ,11 Överföringar från fonden , ,68 Fondens kapital , ,43 Övriga egna fonder , ,73 Överföringar till fonden 0, ,00 Överföringar från fonden 0, ,01 Fondens kapital , ,72 Övriga egna fonder totalt , ,70 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Korrigeringar av tidigare räkenskapsperioder , ,85 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,21 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,35 Eget kapital totalt , ,65

202 198 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Inköpsreskontra Försäljningsreskontra Bokföring av bestående aktiva Lönebokföring Betalningsrörelse Beviljade och upptagna lån Koncernbokföring Lagerbokföring Balansspecifikationer Kontantkassor 18 st. Kontantkassor 16 st. separat inbundna elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift adb-utskrift adb-utskrift separata blanketter elektronisk arkivering kassaremsor/redovisningsblanketter

203 Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Liikelaitos Pohjanmaan pelastuslaitoksen johtokunta Bilaga / Liite: 2 / Nr/Nro 1 Affärsverket Österbottens räddningsverk BOKSLUT medlemskommuner Kaskö stad Korsholms kommun Korsnäs kommun Kristinestads stad Laihela kommun Malax kommun Nykarleby stad Närpes stad Pedersöre kommun Storkyro kommun Vasa stad Vörå kommun

204 AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK 1. Räddningsdirektörens översikt Statsrådet framlade i november 2013 ett strukturförnyelsepaket, där räddningsväsendet ålades ett sparkrav, vari man skulle sträva till att minska räddningsverkens antal från 22 till elva i enlighet med polisväsendets områden fram till år På basen av utlåtanden som begärdes av kommunerna och andra parter samt Kommunförbundets och räddningsdirektörernas gemensamma utredning beslöt man att avstå från regionstrukturförändringen. Från ramförhandlingarna den fick ärendet ett fastställt beslut, som grundade sig på såväl utredningen som på kommunernas motsatta åsikter om regionstrukturen och dess arrangemang. I Härmä under ett seminarium för tre räddningsregioners förtroendepersoner konstaterade kanslichefen den 26.3., att strukturen inte förverkligas. Syftet ändrades till gemensamma sparåtgärder för räddningsväsendets områden, till vars mål sattes 7 M fram till år Österbottens räddningsverks 10-årsbana firades med ett festseminarium för direktionen i samband med årets sista direktionsmöte samt genom att med en elektronisk årspublikation beskriva verksamhetens utveckling fram till dessa dagar. Räddningsverkets ekonomi har utvecklats fördelaktigt i enlighet med medlemskommunernas förväntningar. Det minskade antalet uppdrag räddningsväsendets haft, samarbetsintäkter samt en sträng styrning av personalresurserna bidrog positivt till resultatet så, att kommunernas betalningsandelar hålls oförändrade år I bostadsbyggnadernas brandsyner togs egenkontroll-systemet i bruk, med hjälp av vilken invånarna kunde nås snabbare. Egenkontrollen steg till 80%, vilket följer de nationella resultaten. Dessutom övergick man i granskningar av specialobjekt till ett auditerande brandsynssystem. Trots att utbildningen tog tid var granskningsprocenten 90. I brådskande uppdrag nådde första enheten olycksplatsen i genomsnitt på 8.46 minuter. Den mest betydelsefulla förändringen i verksamhetsmiljön var ibruktagandet av sjukvårdsdistriktets fältledare-system, som minskade första delvårdsuppdragen med 60% jämfört med föregående år. Österbottens alarmcentral fick det nya namnet Vasa nödcentral och in i denna införlivades Mellersta-Finlands nödcentralsområde. Planeringen av Vasa stads stödfunktionsreform fick ett positivt beslut i december och verkställandet beslöts till våren Reformen påverkar även räddningsverket. Tero Mäki, räddningsdirektör 2

205 2 Förvaltning 2.1 Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk sköter om förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten på området med mål att uppnå en bra säkerhetskultur, färre olyckor och mindre skador, en snabb och effektiv hjälp vid olyckor och i undantagsförhållanden samt ett aktivt samarbete. 2.2 Visionen är För ett bra liv i en trygg vardag Enligt räddningsverkets vision råder det en bra säkerhetskultur inom Österbotten, där var och en tar ansvar för verksamhetsomgivningens säkerhet och förebygger olyckor med hjälp av samhällets stödnät Räddningsverkets organisation Österbottens räddningsverks medlemskommuner har i ett samarbetsavtal kommit överens om att sköta de lagstadgade uppgifterna inom räddningsverksamheten och oljebekämpningen, vilka är på kommunernas ansvar från år Detta har även möjliggjort att räddningsverket skött om preshopital akutsjukvård och förstadelvårdsverksamhet. Från år 2013 har räddningsverket haft ett avtal med Vasa sjukvårdsdistrikt om att sköta den prehospitala akutsjukvården på hela området, förutom i Storkyro och Pedersöre. Förutom detta har man några avtal om att delta i trygghetstelefontjänsten. Räddningsverkets verksamhet är uppdelat på fyra resultatområden: räddningsverksamheten, oljebekämpningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt den prehospitala akutsjukvården. Räddningsverkets organisation är uppdelad på två verksamhets-/ ansvarsområden samt en stödfunktion: - verksamhetsområde 1: Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa, - verksamhetsområde 2: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes samt av Korsholm Solf och Helsingby brandkårer. - stödfunktionerna, bla. direktionen, personal- och ekonomiförvaltning, samt upphandling och service Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Inom Vasa stads organisation är räddningsverket placerat i stadens centralförvaltning, under stadsdirektör Tomas Häyry. Stadsstyrelsens representant vid direktionens möten har varit Seppo Rapo. Ordförande för affärsverket Österbottens räddningsverks direktion har varit Anita Niemi-Iilahti från Vasa samt som viceordförande Tapani Nyysti från Laihela. Föredragande har varit räddningsdirektör Tero Mäki och sekreterare Peter Dahlström. Räddningsverkets direktion har sammankommit fyra gånger och behandlat 19 paragrafer. Kommunrundan förverkligades i år under maj-juni på tre orter. I affärsverket Österbottens räddningsverks direktion ingår 15 medlemmar. Kommun Ordinarie medlem Ersättare Pedersöre: Guy Käcko Eivor Back Nykarleby: Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Vörå: Karita Ohlis Sigfrid Hannus Vasa: Anita Niemi-Iilahti Harri Hyvönen Stefan Asplund Robert Grönblom 3

206 Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Terttu Harakka Heikki Pienimäki Laihela: Tapio Nyysti Heikki Latva-Nikkola Korsholm: Torbjörn Lang Anders Svahn Storkyro: Mauno Hölsö Päivi Komsi Kaskö: Timo Onnela Meri Markkanen Malax: Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Korsnäs: Olli Uotinen Annika Nyfors Närpes: Carola Backholm Olav Sjögård Kristinestad: Nicklas Pärus Sebastian Ingves För Vasa stads, liksom för räddningsverkets revision har ansvarat BDO Audiator Ab, med Minna Ainasvuori som ansvarig OFR-revisor Personal Personaltabellen finns i bilagan, punkt 11. I tabellen har angetts tillsatta tjänster och befattningar, ordinarie, tidsbestämda och personer med bisyssla. Pga balanserandet av ekonomin, personalomsättningen och tillgången på personal så har en del tjänster varit obesatta Personer I bisyssla avser räddningsverkets räddningspersonal i bisyssla, som har arbetsavtal med räddningsverket. I personalresursen ingår även ca 387 medlemmar till de frivilliga brandkårsföreningarna, med vilka räddningsverket har sk brandkårsavtal. Dessa FBK-föreningar finns i Pedersöre (Esse och Purmo), Vörå, Kristinestad (Lappfjärd), Korsholm samt Vasa. Dessutom finns ett avtal med ABB industribrandkår Verksamhetsutrymmen Räddningsverket hyr sina utrymmen av kommunerna och dessutom av några privata hyresvärdar. Antalet hyresobjekt var i slutet på året 57 st, med sammanlagt m 2. Under året har inte skett större förändringar gällande fastigheterna. 3. Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin År fyllde regionräddningsverksamheten 10 år. De väsentligaste förändringarna har framställts i räddningsdirektörens översikt. Den förväntade strukturförändringen blev förändrat till ett sparprogram och man uppställde från statligt håll ett sparmål på 7 M, vilket bör uppnås innan år Österbottens räddningsverks andel av detta är ca Det uppställda sparmålet är relaterat till kostnadsutvecklingen, så genom att minska eller stoppa kostnaderna uppnår man besparingen som skall nås. Sparåtgärderna som värdkommunen uppställt är likriktade. För år fick man inte mer kommunfinansiering, utan denna förblev på samma nivå som år En liten del av minskningen får man på sätt och vis täckt med brandsyneavgifterna för anstalt- och specialobjekt, som nu är i bruk för andra året. Statsunderstöden till investeringar har avslutats och understöd till räddningsväsendets anskaffningar får man nu enbart av brandskyddsfonden. Detta syns på så vis att man nu får understöd endast för ett tungt brandfordon och eventuellt till befolkningslarmanläggningar. Pga av att statsunderstöden avslutades får avtalsbrandkårerna numera understöd endast till mindre anskaffningar. Österbottens nödcentral förvandlades till Vasa nödcentral och fick sig att sköta även Jyväskylä område. Detta påverkade inte direkt räddningsverkets verksamhet, men på lång sikt kommer räddningsverket att få uppgifter, vilka nödcentralen sköter idag. 4

207 Inom den prehospitala akutsjukvården fortsätter samarbete med sjukvårdsdistriktet! Sjukvårdsdistriktet igångsatte fältledarsystemet, vilket sköter om den operativa verksamheten. Räddningsverket sköter, som tidigare, om personal- och ekonomiförvaltningen. Verksamheten och ekonomin har utvecklats positivt En uppskattning av den sannolika utvecklingen Kommunfinansieringen kommer inte att stiga under de kommande åren, inte på räddningsverksamhetens och inte på den prehospitala akutsjukvårdens sida. Som det ser ut nu så kommer kommunfinansieringen att hålla sig nästa år på samma nivå som under tidigare år. Kommunernas osäkra ekonomiska läge kan förorsaka det att man kan hamna att bedöma budgeten på nytt tom mitt under året. När kommunekonomin blir sämre så kan även räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens finansiering minska. En sak som underlättar situationen är att även löne- och kostnadsutvecklingen har saktat ner. 4. Räkenskapsperiodens resultatanalys 4.1. Räddningsverkets resultaträkning Omsättning Övriga rörelseintäkter Understöd och bidrag från kommunen 0 2 Material och tjänster Material förnödenheter och varor Köpta tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Hyreskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 0 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Resultaträkningens nyckeltal 2013 Avkastning på placerat kapital, % 9,65 36,63 Avkastning på kommunens placerade medel, % 9,65 36,63 Vinst, % 3,47 10,56 5

208 Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + till andra betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + placerat räntebelagt främmande kapital + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar). Avkastning på kommunens placerade kapital,% = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + lån från kommunen + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar / Omsättning) 4.3. Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens visar hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna man har för produktionen av tjänster. Intäkterna består till största delen av kommunernas betalningsandelar och inom den prehospitala akutsjukvården av samarbetsersättningen. Räddningsverkets största kostnader är personal- och fastighetskostnaderna. Den sammanlagda summan av räddningsverkets intäkter var: ,81 ( ,16 ). Intäkterna sjönk från föregående räkenskapsperiod med: ,35 (-4,41 %). Motsvarande så var kostnadernas totala summa ,47 ( ,86 ) och tillväxten från tidigare år var ,61 (+2,56 %). Räkenskapsperiodens resultat för Affärsverket Österbottens räddningsverk (finansiella kostnader och intäkter medräknade) visar ett överskott om ,71 ( ,94 ). 5. Finansiering av verksamheten 5.1. Räddningsverkets finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader Finansieringsandelar för finansieringsutgifter Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen Förändring i fordringar på övriga Förändring av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel 0 0 6

209 Sambandskontots saldo Saldo Saldo Finansieringsanalysens nyckeltal 2013 Verksamhetens och investeringarnas ackumulerade kassaflöde 5 senaste år, , ,33 Intern finansiering av investeringar, % 102,79 177,74 Likviditet, (dgr) Quick ratio 1,61 1,47 Current ratio 1,61 1,47 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 pv * Sambandskontots saldo / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Sambandskontots saldo Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar ) / ( Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Sambandskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) 5.3. Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen samlas affärsverkets alla penningkällor och användning av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkan på affärsverkets penningtillgångar. Affärsverkets penningtillgångar ingår i stadens tillgångar och de inbördes fordringarna/skulderna uppföljs via ett sambandskonto. Verksamhetens och investeringarnas penningflödes inverkan på penningtillgångarna var ca 43 t. Motsvarande belopp år 2013 var t. Under räkenskapsperioden förändrades läget på sambandskontot så att saldo växte ytterligare från t till t Utvecklingen av räddningsverkets finansieringsläge under åren Uppföljningen av räddningsverkets finansieringsutveckling beskriver hur intäkterna räcker till för att täcka kostnaderna. Under de första åren hade verksamheten ett finansiellt underskott. From år 2008 har räddningsverkets finansiering räckt till att täcka kostnaderna för verksamheten. År 2010 var räddningsväsendets underskott täckt. Den avgiftsbelagda serviceverksamheten har likaså from 7

210 år 2008 visat ett överskott. År 2012 fick man underskottet täckt. Överskottet, 2.290,15, överfördes till räddningsväsendets resultat. Kumulativt har räddningsväsendet ett finansiellt överskott om sammanlagt ,12 efter år. Pga avtalsförändringarna är den prehospitala sjukvården efter 2013 ett eget resultatområde, och till räddningsväsendet hör förutom oljebekämpningen även trygghetstelefonverksamheten och förstadelvården. Enligt avtalet om den prehospitala akutsjukvården är det finansiella resultatet 0. Åren Ingående Total saldon 2013 finansiering sammanlagt RÄDDNINGSVÄSENDE Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) , , , , ,80 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) , , , , ,68 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på , , , , ,12 finansieringen PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD *) Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) ,06 0,00 0,00 0,00 0,00 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) ,91 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 2 290,15 0,00 0,00 0,00 0,00 finansieringen VERKSAMHETEN SAMMANLAGT Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) , , , , ,80 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) , , , , ,68 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på , , , , ,12 finansieringen 6. Balansöversyn 6.1. Räddningsverkets balansräkning AKTIVA 2013 PASSIVA 2013 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Över-/Underskott tidigare räkensk Räkenskapsperiodens över-/underskott Materiella tillgångar Byggnader 47 0 FRÄMMANDE KAPITAL Fasta konstruktioner och anläggningar Kortfristigt Maskiner och transportmedel Erhållna förskott Förskottsbetalningar och pågående Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Placeringar Övriga fordringar PASSIVA SAMMANLAGT RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar Resultatregleringar AKTIVA SAMMANLAGT

211 6.2. Balansräkningens nyckeltal 2013 Soliditetsgrad, % 65,70 60,89 Relativ skuldsättningsgrad, % 19,43 20,75 Ackumulerat överskott, Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott /underskott 6.3. Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång. På balansräkningens aktiva sida minskade Immateriella tillgångar med ca 7.t, Materiella tillgångar ökade med ca 590 t euro och Fordringar minskade med ca 103 t. På balansräkningens passiva sida ökade Eget kapital med räkenskapsperiodens resultat, ca 627 t euro och Främmande kapital minskade med ca 148 t. 7. Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott, ,71 ( ,94 ), överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott under eget kapital i balansräkningen. 9

212 8 Utfallsjämförelser 8.1. Mål för verksamheten för år som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mätare / uppföljning Utfall Ekonomiska, effektiva och regionalt optimala basservicetjänster Räddningsväsendet: Räddningsväsendets i förhållande till fullmäktige bindande nettokostnad är , i vilken ingår som investeringarnas bindande nettokostnad minst Nettokostnaden fördelas på räddningsväsendets avtalskommuner enligt invånarantalet i kommunvisa betalningsandelar. Räddningsväsendet: Av kommunandelarna returnerades Räddningsväsendets finansiella överskott var efter detta: ,63. Investeringarna har ett finansiellt underskott om ,10. Det finansiella resultatet är sammanlagt ,47. Personalens förfaringssätt inom administrationen och ekonomikunnandet är gott Den prehospitala akutsjukvården: Verksamheten är egenfinansierad så att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna skall täckas med inkomstfinansiering. Det finns få felaktiga åtgärder Den prehospitala akutsjukvården: Det finansiella resultatet är 0. Målet har kunnat uppnås. Österbottens räddningsverk Räddningsväsendet Ursprunglig budget, Ändrad budget, Bokslut, Kommunandelar Ersättning för grundkapitalet Rörelseöverskott + avskrivningar ,63 Investeringar netto ,28 Prehospital akutsjukvård Ersättning för grundkapitalet Rörelseöverskott + avskrivningar ,05 Investeringar netto , Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador Resultatområdena: Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador, inkl trygghetstelefonverksamheten och förstdelvårdsverksamheten Enligt räddningslagen (379/2011) ansvarar kommunerna för räddningsväsendet i samarbete på ett område (regionens räddningsverk) som bestäms av statsrådet så som det stadfästs i 4 i lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001). 10

213 Räddningsverket ska inom sitt område sörja för 1) den styrning, upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga eldsvådor och andra olyckor, ha beredskap att avvärja olyckor och ändamålsenlig verksamhet i olyckssituationer och tillbud och när följderna av olyckor begränsas, 2) räddningsväsendets tillsynsuppgifter, 3) varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta, 4) de uppgifter som hör till räddningsverksamheten. Utöver detta kan räddningsverket ha följande uppgifter: 1) det kan handha uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården, om det lokala räddningsväsendet och en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt i enlighet med 39 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kommit överens om att ordna denna vård i samarbete, 2) det ska stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta har överenskommits med kommunen, 3) det ska sörja för oljebekämpning och även andra uppgifter som ålagts det lokala räddningsväsendet i någon annan lag. Närmare bestämmelser om det lokala räddningsväsendets och räddningsverkets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Österbottens räddningsverk upprätthåller räddningsväsendets tjänster I Österbotten. Räddningsverkets medlemskommuner var år : Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad Österbottens räddningsverks betalningsandelar år 2013 Räddningsverket verkar i enlighet med ett samarbetsavtal i Vasa stads organisation som ett bokföringsmässigt avskilt affärsverk som finansieras via skattemedel. I enlighet med samarbetsavtalet betalar medlemskommunerna räddningsväsendets kostnader som betalningsandelar baserade på invånarantalet. Investeringarnas finansieringsdel ingår i kommunernas betalningsandelar. Räddningsverket kan skaffa andra intäkter genom att producera och sälja tjänster, som lämpar sig till verksamheten. Räddningsverkets budget och kommunernas betalningsandelar till räddningsverket bestäms av affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och fastställs av Vasa stads stadsfullmäktige. Till betalningsandel för räddningsväsendets medlemskommuner år bestämde Vasa stads stadsfullmäktige att var: Betalningsandelarna fördelades mellan medlemskommunerna i förhållande till invånarantalet under året innan budgetåret ( ). Betalningsandelen för år var enligt budgeten 75,13 /invånare när området hade invånare. I samband med bokslutsbehandlingen beslöt direktionen returnera av betalningsandelarna. Med returen beaktad så var kommunernas slutliga betalningsandel till räddningsväsendet 71,08 /invånare. Kuntaosuus 2013 / Kommunandel 2013: Muutos / Förändring Kuntaosuus / Kommunandel : ,77 % 11

214 Kunta Asukasluku* Osuus %:ssa Osuus /asukas Kommun Invånarantal* Andel i % Andel / inv. Isokyrö Storkyro , % ,08 Kaskinen Kaskö , % ,08 Mustasaari Korsholm , % ,08 Korsnäs Korsnäs , % ,08 Kristiinankaupunki Kristinestad , % ,08 Laihia Laihela , % ,08 Maalahti Malax , % ,08 Uusikaarlepyy Nykarleby , % ,08 Närpiö Närpes , % ,08 Pedersöre Pedersöre , % ,08 Vaasa Vasa , % ,08 Vöyri Vörå , % , ,00000 % ,08 Asukasluku / Invånarantal * = Maistraatti / Magistraten, Mål som är bindande i förhållande till direktionen Process: Förebyggande av olyckor Verksamhetsidé Med förebyggande av olyckor avser man åtgärder, vilkas syfte är att minska sannolikheten, att en olycka sker, och genom förebyggande åtgärder minska skador orsakade av olyckor Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Effektiverandet av behandlingsprocessen gällande anmälningar i anslutning enligt räddningslagens 42, samt utvecklandet av övervakningens uppföljningssystem på viktiga grundvattenområden befintliga underjordiska oljecisterners periodgranskningsförpliktelse har inte till alla delar slutförts. Företags- och anläggningsobjektens granskningar i enlighet med tillsynsplanen har förverkligats till 94% trots att kravet i tjänstenivåbeslutet är 100 %. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Målet är, att antalet olyckor och följderna i förhållandet till Utvecklingen av antalet olyckor / PRONTO Räddningsväsendets Målet har uppnåtts. Olyckorna (totalantalet av uppdrag) är under invånarantalet minskar på resurs- och uppdragsstatistik. medeltalet. Brandolyckornas Österbottens räddningsverks område. Informationen jämförs med de fem senaste årens medeltal. antal i alla grupper förutom skogsbränder (torr sommar ) under medeltalet. I grupper över medeltalet ansluter sig uppdragen till skadebekämpningsuppdrag (åskstormar ) och olika kontrolloch säkerställningsuppdrag. ERHEuppdragen är under medeltalet (automatiska brandvarnares felaktiga brandanmälningar). Vid verkställandet av tjänstenivåbeslutet (PTP -17) granskas kraven och styrningen av verksamhetsmiljöförändringarna som riktar sig till processen för förebyggande av olyckor ur följande synpunkter: Åtgärder som ansluter sig till implementeringen av tjänstenivåbeslutet gällande organiseringen, personalresurserna och kunnandet. Målet har uppnåtts. Till grund för beslutsfattandet i budgeten för år 2015 har det i säkerhetstjänsterna (förebyggande av olyckor) har arbetskraftsinsatser och kostnader utretts med målsättningen att utveckla organisationen och personalstrukturen. 12

215 Ett nytt tjänstenivåbeslut, organisering, personalresurser och kunskaper. Tillsynsplanen uppdateras med beaktande av förändringarna i verksamhetsmiljön och riskerna, i det nya tjänstenivåbeslutet och i de nationella direktiven. Gransknings- och tillsynsuppdragen görs i enlighet med en fastställd tillsynsplan. Säkerhetskommunikationsplanen uppdateras med beaktande av lokala risker, det nya tjänstenivåbeslutet och den nationella strategin. En årsklocka för säkerhetskommunikationen utarbetas och förverkligas planenligt. Räddningsmyndigheten deltar i överläggningar som kräver sakkunnighet i räddningsväsendet, ger utlåtanden enligt tjänstenivåbeslutet och deltar i myndighetsgranskningar i den omfattning som tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen förutsätter. Man tar i bruk en auditeringsmodell för egen beredskap vid periodiska brandsyner som en verksamhetsmodell. Egen kontrollmodellen vid tillsynen av småhus används som ett pilotprojekt. Dokumentövervakningen effektiveras genom att beskriva dokumentens behandlingsprocesser och genom att kritiskt granska verksamhetsmodellen. Man effektiverar behandlingen av anmälningarna i räddningsverket Konstateras färdigställandet och godkännandet av tillsynsplanen för år, samt tillsynens resultat med beaktande av tjänstenivåbeslutet. Konstateras att en kommunikationssäkerhetsplan och en årsklocka för denna har färdigställts med beaktande av tjänstenivåbeslutet. Deltagande i ifråga varande överläggningar och myndighetsgranskningar samt givande av utlåtanden i den omfattning som tillsynsplanen förutsätter/ PRONTO Konstateras, om auditeringsmodellen är i huvudsak i bruk som en brandsynemodell vid företags- och anstaltsobjekten. Konstateras, om egenkontrollmodellen är i bruk vid tillsynen av småhus. Konstateras, om behandlingsprocesserna har beskrivits och om granskningen är utförd. Konstateras att det har getts en instruktion om en Målsättningen har i huvudsak förverkligats. Tillsynsplanen för år är färdig och godkänd och har levererats till regionförvaltningsverket. Tillsynsplanenliga allmänna brandsyner i företags- och anstaltsanläggningar har förverkligats till 94%, bostadsbyggnader 100% och egenkontroll åtgärderna inom småhus inom egenkontrollsystemet 80 %. Övriga granskningar och sakkunnigtjänster har enligt tillsynsplanen verkställts vid behov ; sammanlagt 443 prestationer. Endast företags- och anstaltsobjektens brandsyner har inte förvekligats enligt målsättningarna och tjänstenivåbeslutet. Målsättningen har förverkligats. Kommunikationssäkerhetsplanen har uppdaterats och årsklockan har utarbetats och följts. Med kommunikationssäkerhetstillställningar har 21% av områdets befolkning kunnat nås. Med hjälp av median har personer nåtts med sex stycken teman. Målet har uppnåtts. Räddningsmyndigheten har agerat i ärendet enligt tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen. I brandsynesystemet har 298 st prestationer registrerats. Målsättningen har förvekligats. Auditeringsmodellen är i bruk vid brandsyner i företags- och anstaltssynerna. Målsättningen har förverkligats. Egenkontrollmodellen är i bruk vid tillsynen av småhus. Prestationerna har rapporterats under punkten gransknings och tillsynsuppdragen görs enligt en fastställd tillsynsplan. Målsättningen har förverkligats. Behandlingsprocesserna av dokumenten har beskrivits och en kritisk granskning har utförts. Behandlingsprocesserna är dock inte till alla delar i bruk. Målsättningen har inte i sin helhet förverkligats. Projektet har startat. Den 13

216 som görs i enlighet med räddningslagens 42 genom att instruera en verksamhetsmodell. Räddningslagens 42 ålägger övriga myndigheter utan att hindra sekretessbestämmelserna att meddela om en uppenbar brandfara eller annan olycksrisk. Övervakningen av uppföljningen av kravet på periodiska granskningar av underjordiska oljecisterner på viktiga grundvattenområden utvecklas ytterligare i samarbete med miljömyndigheterna och kommunerna. Brandutredningen utvecklas enligt ett brandutredningsdirektiv som har utarbetats i Österbottens räddningsverk. Man följer de direktiv och rekommendationer som den riksomfattande brandundersökningsarbetsgruppen - ger. Man effektiverar behandlingen av utrymningssäkerhetsutredningar genom att koncentrera behandlingen av utredningar till utnämnda personer och genom att göra en process av verksamhetsmodellen. En utrymningssäkerhetsutredning för vårdinrättningarna och servicesamt stödboende skall göras och levereras till räddningsmyndigheten senast eller uppdateras senast Områdets räddningsmyndighet bedömer utrymningssäkerhetsutredningen och vidtar de åtgärder som förutsätts i räddningslagen om utrymningssäkerheten inte är på lagstadgad nivå. Vid övervakandet av nybyggnationer beaktas speciellt uppgörandet av utrymningssäkerhetsutredningar hos vårdinrättningar samt serviceoch stödboende så att objektets utrymningssäkerhet är tillräcklig. verksamhetsmodell gällande anmälningar enligt räddningslagens 42. Utvecklingen av uppföljningssystemet. Konstateras, om man har följt de riksomfattande samt räddningsverkets egna direktiv i uppgörandet av brandutredningsbeskrivningarna. Brandutredningsarbetsgruppen- i räddningsverksnätgruppen har gett direktiv i fyra temautredningar år. En effektivering av behandlingen av utrymningssäkerhetsutredningar enligt målsättningen. Beaktandet av kravet på uppgörandet av utrymningssäkerhetsutredningar vid nybyggnationer. inledandebehandlingsprocessen har beskrivits samt direktiv och blanketter förbereds. Arbetet fortsätter Målsättningen har inte i sin helhet förverkligats. I Merlot brandsyneprogram har det skapats (skaffats) en karttillämpning, vilken man kan tillämpa att via registerinformationer, om de är aktuella, lokalisera underjordiska oljecisterner vid viktiga grundvattenområden. Över utnyttjandet av informationerna ges ett direktiv år Målsättningen har förverkligats. År har sammanlagt elva brandutredningsrapporter gjorts. Tre av dessa gäller utredningar, där personer har dött i bränderna, två med stora egendomsskador och en var en person har skadat sig allvarligt. Fem utredningar ansluter sig till de teman som brandutredningsarbetsgruppen- har gett. Målsättningen har förvekligats. En process (verksamhetsschema) har uppgjorts gällande utrymningssäkerhetsutredningar och personer har utnämnts. Utredningarna behandlas enligt schemat. Målsättningen har förverkligats. Beaktas i samarbetet mellan byggnadstillsynen och räddningsmyndigheten så att de planerade säkerhetsarrangemangen i ifråga varande byggnader fyller till sin del även kraven i räddningslagen. 14

217 Säkerhets- och beredskapsutbildning ges till säkerhetspersoner i företag, anstalter och husbolag. Man följer upp hur förutredningsprojektet över sotningen och ett ev. lagstiftningsprojekt framskrider och förbereder ärendet vid behov för direktionens beslutsfattande. Som mätare används uppnåendet av målsättningarna i tjänstenivåbeslutet samt som bedömningskriterier från skolningstillfällen erhållna skriftliga responser. Framskridandet av sotningens förutredningsprojekts uppföljning samt eventuella åtgärder. Målsättningen har förverkligats: I samarbete med SPEK Österbotten har det ordnats grundkurs och fortsättningskurs i bostadsfastigheters säkerhet (på finska och svenska), befolkningsskyddsskötare -kurs samt hållits infotillfällen åt disponenter gällande boendets säkerhetsfrågor. Tillsammans med Vasa stads personaltjänst har det ordnats två finskspråkiga och ett svenskspråkigt infotillfälle åt förmännen gällande säkerhetsledning samt räddningsplaner samt två finskspråkiga och ett svenskspråkigt skolningstillfälle om kristids- kommunikationer Flera informationstillfällen i anslutning till räddnings- och beredskapsplaner har hållits åt städers/kommuners branscher, föreningar, företag och skolor. Målsättningen har förverkligats. Man har uppföljt framskridandet av sotningens förutredningsprojekt. Förutredningen har blivit klar och Inrikesministeriet har bett om utlåtanden över utredningen senast Direktionen informerades i ärendet , varefter utlåtandet har förberetts Process: Beredskap Verksamhetsidé Med beredskap syftar man på verksamhet, med vilken man säkerställer en möjligen störningsfri skötsel av uppgifterna i alla säkerhetssituationer, vilka är normala förhållanden, störningssituationer, undantagsförhållanden samt specialsituationer. Befolkningsskyddet är skyddande av människor och egendom och skötande av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer samt beredskap för dem. Beredskapsåtgärder är bland annat: beredskapsplanering, förhandsförberedelser, skolning samt beredskapsövningar. Den materiella beredskapen syftar på problemen i samband med materialtillgänglighet. Beredskapsplaneringen är planering av beredkap under normala förhållanden. Befolkningsskydd är skyddande av människor och egendom samt skötandet av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer och beredskap inför dessa. Vad beträffar uppgifterna i anslutning till beredskapen så skall räddningsverket ombesörja på sitt område stödandet av kommunernas beredskapsplanering och för skyddandet av kontinuiteten av sin egen verksamhet göra planer för beredskap i olika störningssituationer och specialsituationer. Dessutom sköter räddningsverket varnandet av befolkningen i faro- och olyckssituationer samt sköter om alarmsystem som behövs till detta. 15

218 Uppnående av de operativa målsättningarna De till år uppsatta målsättningarna har i huvudsak nåtts. Samarbetet för stödande av kommunernas beredskapsplandering fortsätter och uppdateringen av räddningsverkets egna planer fortgår. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsverket bekräftar med ett avtal samverkan om beredskapens/beredskapsplaneringens med kommunerna. Antalet planer. Man fortsätter med förverkligande av planen för befolkningslarm med fasta/flyttbara anläggningar. Man granskar och uppdaterar räddningsverkets evakueringsplan. Granskandet av räddningsverkets beredskapsplan i kontext med områdets kommuners beredskapsplan. Anskaffning och installering av nya befolkningslarm. Granskningen av evakueringsplanen. Färdigställandet av beredskapsplanen. Man har gett stöd i uppdateringen av beredskapsplanerna åt kommunerna och deras verksamhetsenheter. Arbetet fortskrider. Nya befolkningsalarm har installerats i Korsholm(Fågelberget) och Oravais. Dessutom har Vasklots gamla befolkningsalarm bytts till en ny. Räddningsverkets evakueringsplans granskning har gjorts och som bäst uppgörs en plan för uppdatering av denna. Granskningen av räddningsverkets beredskapsplan pågår ännu. Arbetet fortsätter. Man har utfört granskningar för i bruk- tagande av befolkningsskydd och periodiska syner samt gett utlåtanden åt byggnadsövervakningsmyndigheter Process: Räddningsverksamhet Verksamhetsidé Räddningsverket ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten när en eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver skyndsamma åtgärder för att skydda eller rädda människors liv eller hälsa, egendom eller miljö och åtgärderna inte kan vidtas på egen hand av den som drabbats av olyckan eller risken för den eller inte ankommer på någon annan myndighet eller organisation. Enligt 32 i räddningslagen hör det till räddningsverksamheten att: 1. ta emot larm, 2. varna befolkningen, 3. avvärja överhängande olyckor, 4. skydda och rädda offer för olyckor samt människor, miljö och egendom som är i fara, 5. släcka eldsvådor och begränsa skador, och 6. ha hand om ledning, kommunikation, underhåll och andra stödfunktioner i anslutning till de ovan nämnda uppgifterna Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Det nya Firefit-programmet har tagits i bruk på hela området. Byggande av en ledningscentral har inletts och den blir färdig år Avvikelserna från målsättningen är minimala och de påverkar inte 16

219 befolkningens säkerhet i området. T.ex. deltagandet i MIRG-programmet och i specialgruppen är inga avgörande mål för räddningsverket. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Implementeringen av nya tjänstenivåbeslutet för hela räddningsområdets personal. Innehållet i tjänstenivåbeslutet har lanserats. Räddningsverket följer med och reagerar på verksamhetsberedskapens krav genom att öka på uppföljningen av personalens funktionsförmåga och kunnande. Man uppställer som mål att riskrutorna I-III skall nås av en räddningsenhet med 80% och dessutom skall räddningsväsendets verksamhetsberedskap uppnås till 80%, dock så att bägge målen uppnås minst till 50%. Med stationsklassificeringen riktar man in förnyande och kompletterande av personal-, material- och redskapsresurser enligt budget. Räddningsväsendets planer granskas och uppdateras vid behov. Man sköter om publika samlingars räddningsplaner och granskningar i samband med dessa. Man utvecklar samarbetet med sjukvårdsdistriktet vad gäller lägesutrymmen och verksamhet. Utrymmeskrav och arbetsordning skall svara mot de ledningsbehov som störningssituationer och storolyckor kräver. Reserverandet av utrymme för ledningscentral ur skyddsutrymmen, plan för ibruktagandet av utrymmena. PRONTO:ts funktionsberedskapsrapporter. Personalens funktionsförmåga följs upp med det nya FireFitprogrammet. Uppgörande av en stationsklassificering. Räddningsväsendets planer och nuläge samt innehåll. Merlot brandsyneprogrammets statistik över bedömningen av publikevenemang. Byggandet av en ledningscentral. Reserverats och en plan har gjorts. Kretsbrandcheferna och stationsansvariga känner till innehållet i tjänstenivåbeslutet. För första enhetens del är uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet på funktionsfärdighet 87%(mätt i 1083 uppdrag). Uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet för räddningsväsendets del är 94% (mätt i 595 uppdrag). Den riskrutemässiga uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet (båda 50%) uppfylldes inte i sju riskrutor ( i ifrågavarande rutor 6-22 uppdrag). antalet uppdrag år i 634 olika riskrutor. FireFit-programmet gällande de som deltar i räddningsdykningsarbete har fåtts i bruk på hela området. En enhetlig testningsverksamhet för hela personalens del kan avslutas före tidtabellen redan under år Den år 2012 uppgjorda stationsklassificeringsversionen (vrs. 1.3) har tillämpats till inventarieresursernas del. Fem olika planeringspaket har uppdaterats gällande vissa stora olyckor. I Merlot brandsyneprogram har 18 stycken räddningsplaner för publiktillställningar antecknats. Räddningsverkets ledningscentral har byggts på Vasa brandstation. Tas i bruk Utrymmena har reserverats. Man följer med och deltar i MIRG-verksamheten under ledning av den nationella ledningsgruppen. Oljebekämpningen utvecklas i enlighet med en skild/godkänd plan Deltagande i MIRG-verksamheten Planenliga åtgärder. Ledningsgruppens verksamhet har följts upp. Anskaffningarna och utbildningen har verkställts i enlighet med planen som är i kraft. 17

220 Oljebekämpningsplanens uppdateringsarbete har gjorts under år och blir klart för godkännande år Räddningsväsendets uppgifter årligen Sammanlagt Sammanlagt Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhet Förstadelvårdsverksamhet finns i räddningsverkets alla medlemskommuner. I trygghetstelefonverksamheten deltog man i Vasa, Närpes och Kaskö. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Första delvårdsverksamheten fortsätter som en del av räddningsväsendet upprätthållen part av förstavårdstjänsten och den utvecklas i samarbete med sjukvårdsdistriktet. Verksamhetens eventuella utvidgning sker på basen av en behovskartläggning i samarbete med sjukvårdsdistriktet. Personalens upprätthållande- och kompletterande skolning sker planenligt. Trygghetstelefonverksamheten fortsätter som en del av förstavårdstjänstens och socialoch hälsovårdens dejoursverksamhetens samarbete med sjukvårdsdistriktet i enlighet med ett handlingsmönster som det skall kommas överens om. Vid behov kan det till trygghetstelefonlarmen tas stöd av räddnings-väsendets dejoursberedskap. Trygghetstelefonverksamheten utvecklas till sitt innehåll som en central samarbetsform med kommunernas social- och hälsovård. Till producerandet av tjänsten har rätta resurser och förfaringssätt reserverats. Förstavårdens tjänstenivåbeslut 2017 Riskanalyser och riskhantering Fortbildningsgruppen. Utbildningen förverkligas planenligt Den avtalsenliga verksamheten förverkligas med Vasa stad samt områdets övriga kommuner. Granskningen av avtalet och kvalitetskriterierna. Verksamhetens och strategins interna granskning. Responsdiskussionerna mellan de centrala personerna. Rapporterna över kundmängder, alarm- och serviceuppdrag. Verksamheten fortsätter i sin nuvarande form och har förverkligats enligt avtalen. På basen av riskanalysen behövs det en ny enhet i Kaskö. Diskussioner har förts och kartläggning av resurserna har gjorts lokalt, men i detta skede har tillräckliga mängder av personalresurser inte funnits. Staden är medveten om situationen. Har förverkligats enligt utbildningsplanen i syd och norr, men svagare på mellersta området. Verksamheten fortsätter som tidigare. Lillkyro har anslutits till Vasa-avtalet på våren. Ett avtal mellan Vasa stads social- och hälsovård finns och kvalitetskriterierna har uppdaterats. Tre möten har hållits under året. En aktiv intern bedömning av verksamheten har gjorts och den fortgår. Personalresurserna är rätta från och med hösten. Täckande rapporter finns att få. Kundmängden på hela området är 670 st och alarmuppdragen på hela området är 1440 st. 18

221 Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhetens uppgiftsantal Trygghetstelefoner vi administrerar Trygghetstelefonuppgifter* Förstadelvården *i trygghetstelefonuppdragen har beaktats endast operativa av ambulansen utförda uppdrag Förverkligandet av resultatet för räddningsväsendets och bekämpningen av oljeskadors resultatenhet Målet är att inkomsterna räcker till att förverkliga verksamheten enligt med den i servicenivåbeslutet uppställda nivån. Utgifterna är pga sparåtgärder mindre än uppskattat. Bokslut 2013 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter , , , , , ,64 Verksamhetsinkomster , , , , , ,56 Verksamhetsbidrag , , , , , , Resultatenhet: Prehospitala akutsjukvårdstjänster Process: Prehospital akutsjukvård Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk producerar förstavårdstjänsterna kvalitativt, patienttryggt samt effektivt i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Förstavårdstjänsterna strävar till att vara en mänsklig och läraktig organisation samt beaktar förändringarna i verksamhetsomgivningen Uppnående av de operativa målsättningarna I huvudsak nåddes de fastställda operativa målsättningarna år. En del av de operativa målsättningarna är ännu under arbete Mål som är bindande i förhållande till direktionen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Österbottens räddningsverk verkar som en pålitlig och kvalitativ producent av förstavårdstjänster, som fyller hälsovårdslagstiftningens och förstavårdsförfattningens krav som ställs på en aktör i branschen. Förstavårdstjänsten fortsätter och verksamheten upprätthålls och utvecklas i enlighet med samarbetsavtalet mellan Vasa sjukvårdsdistrikt. Man försöker få räddningsverkets förstavårdsservice gradvis med i sjukvårdsdistriktets patientskyddsoch kvalitetssystemet. Man utnyttjar sjukvårdsdistriktets utbildnings- och material- Förstavårdens tjänstenivåbeslut 2017 Vsvd s styrelse/fullmäktigebedömning Responsretur av kunder, patienter, intressegrupper osv. Samarbetsavtalet med bilagor. Haipro - brist- och patientskyddssystemet Den elektroniska Love-tenten (en trygg medicinvård ) I kraft tillsvidare. Vsvd:s fullmäktige/styrelse nöjda. Haipro-anmälningar år totalt 15 st varav 4 st tekniska problem. Uppdragsantalet är Negativa responser direkt från kunderna är cirka 10 st. Samarbetsavtalet och bilagorna har uppdaterats. Förverkligats redan länge. Love-tenten förverkligades från början av Förverkligats i enlighet med 19

222 anskaffningstjänster effektivare än tidigare. Servicestrukturen utvecklas behovsprövat och på basen av helhetsnyttan i samarbete med sjukvårdsdistriktet och kommunernas hälso- och socialvårdsenheter. Samarbetet tätas med områdets övriga räddningsverk och förstavårdscentraler. Samarbetet löper bra och är aktivt mellan intressegrupperna och samarbetsparterna. Man upprätthåller och stärker den rådande personalstrukturen och dess kunnande. Speciell uppmärksamhet fästs vid nya anställda. Man försöker förutse störningsmomenten. Man uppmärksammar personalens belastning genom att vid mån av möjlighet byta arbetsenheter. Åt studeranden och vikarier ges en bra arbetsgivarbild. Man ämnar, att trygga konkurrenskraften på området och nationellt. Förstavårdscentralens utbildningar och bedömningen av kunskaperna Centraliserade syre-,,medicinoch materialanskaffningstjänster (VCS) Samarbetet mellan förstavårdstjänsten, specialsjukvårdens enheter och bashälsovårdens samt socialservicens enheter. Räddningsväsendets partnerskapsnätverk. Förverkligade gemensamma möten med områdets förstavård och räddningsväsende. Förverkligande av samarbetet mellan övriga myndigheter samt eventuella gemensamma projekt. Personalmängden och strukturen motsvarar verksamhetens målsättningar. Data över förstavårdsenheternas motiveringsbundenhet. Volymerna i studerandenas övningsperioder. Hur man lyckas i rekryteringen kvantitativt och kvalitativt. utbildningsplanen. Förverkligats i sin helhet från och med Förstavårdscentralen styr och för dialog mellan bashälsovårdens enheter vid behov. Förverkligats 3 ggr. Förverkligats svagt. Förverkligats svagt. Personalmängden har stabiliserats och strukturen har nästan nått målsättningen. Det finns ännu behov att lyfta vårdnivåns förstavårdare internt från basnivån. Följs upp aktivt och situationen är under kontroll. Enheternas bruksnivåer är i skick. Höst- och vårterminen var en livlig studerandeperiod. Många vill komma och öva i förstavårdstjänsten. Rekryteringen var lyckad under sommaren. 65 st ansökningar. Behovet av övrig rekrytering har varit minimalt år. Uppdrag inom prehospital akutsjukvård * Prehospital akutsjukvård *Siffran from år 2013 är inte direkt jämförbar med de tidigare åren. Den prehospitala akutsjuvården har utvidgats att omfatta även Korsholm, Malax, Korsnäs och Kristinestad. Storkyro flyttade till Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt Förverkligandet av resultatet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten Samarbetsavtalet är uppgjort så att Vasa sjukvårdsdistrikt täcker de kostander som uppstår av verksamheten och investeringsanskaffningarna, till den del intäkterna från verksamheten inte gör detta. Bokslut 2013 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter , , , , , ,83 Verksamhetsinkomster , , , , , ,63 Verksamhetsbidrag , , , , , ,46 20

223 8.4. Investeringarnas förverkligande Räddningsväsendet och oljebekämpning Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt , , ,25 Utgifter sammanlagt , , ,53 Nettoutgift , , ,28 Förstavården Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt ,00 0, ,00 Utgifter sammanlagt , , ,82 Nettoutgift , , ,18 Investeringarna sammanlagt Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt , , ,75 Utgifter sammanlagt , , ,71 Nettoutgift , , ,46 21

224 BOKSLUTSKALKYLER 22

225 Affärsverket Österbottens räddningsverks resultaträkning Hela verksamheten Omsättning , ,80 Övriga rörelseintäkter , ,36 Understöd och bidrag från kommunen 0, ,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor , ,69 Köpta tjänster , , , ,00 Personalkostnader Löner och arvoden , ,62 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,81 Övriga lönebikostnader , , , ,24 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,91 Hyreskostnader , ,81 Övriga rörelsekostnader , ,90 Rörelseöverskott (-underskott) , ,30 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,07 Övriga finansiella intäkter 5,03 23,57 Till kommunen betalda räntekostnader 0,00 0,00 Till övriga betalda räntekostnader 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader -25, ,37-405, ,64 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,94 Räddningsväsendet och oljebekämpning Omsättning , ,63 Övriga rörelseintäkter , ,45 Understöd och bidrag från kommunen 0, ,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor , ,02 Köpta tjänster , , , ,94 Personalkostnader Löner och arvoden , ,52 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,46 Övriga lönebikostnader , , , ,55 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,08 Hyreskostnader , ,61 Övriga rörelsekostnader , ,28 Rörelseöverskott (-underskott) , ,62 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,07 Övriga finansiella intäkter 0,00 19,81 Till kommunen betalda räntekostnader 0,00 0,00 Till övriga betalda räntekostnader 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader -25, ,34-405, ,88 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ,14 Räddningsväsendets resultatområde innehåller oljebekämpningen samt trygghetstelefon och ,50 förstadelvårdsverksamheten. 23

226 Prehospital akutsjukvård Omsättning , ,17 Övriga rörelseintäkter , ,91 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 0,00 Material och tjänster Material förnödenheter och varor , ,67 Köpta tjänster , , , ,06 Personalkostnader Löner och arvoden , ,10 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,35 Övriga lönebikostnader , , , ,69 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,83 Hyreskostnader , ,20 Övriga rörelsekostnader , ,62 Rörelseöverskott (-underskott) , ,68 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 5,03 3,76 Till kommunen betalda räntekostnader Övriga finansiella kostnader 0,00 5,03 3,76 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,44 Affärsverket Österbottens räddningsverks finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) , ,30 Avskrivningar och nedskrivningar , ,91 Finansiella intäkter och kostnader , ,64 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,92 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader , ,62 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter , ,23 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,46 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,46 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen , ,02 Förändring i fordringar på övriga , ,00 Förändring av räntefria skulder till övriga , , , ,46 Kassaflödet för finansieringens del , ,46 Förändring av likvida medel 0,00 0,00 Sambandskontots saldo Saldo , ,13 Saldo , , , ,02 24

227 Affärsverket Österbottens räddningsverks balansräkning AKTIVA 2013 A I II III C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , , , ,52 Materiella tillgångar Bygnader ,86 0,00 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,14 Maskiner och transportmedel , ,81 Förskottsbetalningar och pågående nyannläggningar 0, , , ,76 Placeringar Övriga fordringar 1 200, , , ,00 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,86 Fordringar på kommunen , ,13 Övriga fordringar , ,92 Resultatregleringar , , , ,26 AKTIVA SAMMANLAGT , ,54 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,00 IV Över-/underskott tidigare räkenskapsperioder V D II Räddningsväsende 1) , ,17 Förstavården ,44 0,00 Räkenskapsperiodens över-/underskott Räddningsväsende 1) , ,50 Förstavården , , , ,11 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott ,87 0,00 Leverantörsskulder , ,99 Övriga skulder , ,82 Resultatregleringar , , , ,43 PASSIVA SAMMANLAGT , ,54 1) Räddningsväsendets överskott är ,81. Av detta är investeringars finansieringsandelar ,21. Verksamhetens överskott vid slutet av år är: ,60. 25

228 NOTER 26

229 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt metoder Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskad med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar har presenterats i noterna till resultaträkningen. Anskaffningar under euro har antecknats som årskostnad. Värdering av finansieringstillgångar Fordringar har antecknats i balansräkningen till det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Resultaträkningens bilageuppgifter 2. Verksamhetsintäkter enligt verksamhetsområde Räddningsväsende , , ,51 Prehospital akutsjukvård , , ,87 Oljebekämpning , , ,70 Trygghetstelefonverksamhet , , ,67 Första delvård , , ,98 Övrig avgiftsbelagd serviceverksamhet 0,00 0, ,35 Versamhetsintäkter sammanlagt , , ,08 3. Utredning över grunderna för planmässiga avskrivningar De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord plan. Avskrivningarna enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämn avskrivning % Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år jämn avskrivning % Byggnader 15 år restvärdesavskrivning 20 % Fasta konstruktioner och anläggningar 15 år restvärdesavskrivning 20 % Avskrivningsbelagd lös egendom 6-20 år jämn avskrivning % Småa anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgifter är under euro, har bokats som årskostnader 27

230 4. Genomsnittliga avskrivningars och investeringars motsvarighet 2013 Genomsnittlig avskrivning , ,01 Egen finansieringsandel för investeringarna , ,09 i medeltal Differens , ,08 Differens % -53,76-57,23 När man förnyar lös egendom som erhållits utan ersättning blir den egna finansieringsandelen högre än avskrivningarna. 5. Bestående aktiva Anläggningar bland bestående aktiva Immateriella anläggningar Materialle anläggningar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Fasta byggnadermaskiner och Förskottsbetalningar Sammanlagt rättigheter med lång och anläggningarinventarier och halvfärdiga verkningsgrad anskaffningar Oavskriven anskaffningsutgift , ,52 0, , , , ,76 Ökningar under anskaffningsperioden 0,00 0, ,67 0, ,04 0, ,71 Finansieringsandelar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0, ,00 Minskningar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0, ,43 0, ,43 Transporter melllan grupper 0,00 0,00 0,00 0, , ,81 0,00 Räkenskapseriodens avskrivning , , , , ,16 0, ,40 Värdenedsättningar och retur av dessa Oavskriven anskaffningsutgift , , , , ,07 0, ,64 Värdeförhöjningar Bökföringsvärde , , , , ,07 0, ,64 Placeringar bland bestående aktiva Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar övriga Sammanlagt samfund Anskaffningsutgift , ,00 Ökningar 0,00 0,00 Minskningar 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , ,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde , ,00 6. Fordringar på rörliga aktiva från samfund inom samma koncern 2013 Fordringar från dotterbolag Kortfristiga Försäljningsfordringar 897, ,52 Fordringar från samkommuner Kortfristiga Försäljningsfordringar , ,58 Resultatregleringar 0, ,58 28

231 7. Resultatregleringar 2013 Kortfristiga Förskottsbetalningar 3 561, ,77 Övriga resultatregleringar , , , ,35 8. Eget kapital 2013 Grundkapital , ,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,00 Över-/Underskott från tidigare perioder , ,31 Minskning/Ökning under räkenskapsperioden , ,86 Över-/Underskott från tidigare perioder , ,17 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,86 Överföring till tidigare räkenskapsperioders över-/underskott , ,86 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,94 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,94 Eget kapital sammanlagt , ,11 9. Skulder till samfund inom samma koncern 2013 Kortfristiga Erhållna förskott Till samkommuner ,87 0,00 Leverantörsskulder Dottersamfund 1 772, ,14 Samkommuner 159, ,25 Resultatregleringar Samkommuner 0, , Resultatregleringar 2013 Kortfristiga Semesterlöneperiodiseringar , ,92 Personalbikostnader , ,08 Övriga resultatregleringar , , , ,62 29

232 11. Personal 2013 Löner och arvoden , ,62 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,81 Övriga personalbikostnader , ,81 Sammanlagt enligt resultaträkningen , ,24 Antal Ordinarie Tidsbundna Bisyssla Totalt Verksamhetsområde 1 Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa förändringar Verksamhetsområde 2 Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Kristinestad, Korsnäs, Malax och Närpes förändringar Förstavårdstjänster förändringar Stödfunktioner förändringar Totalt förändringar Totalt Använda bokföringsböcker Bokslut inbunden Dagbok elektronisk arkivering Huvudbok mikrokort Försäljningsreskontra elektronisk arkivering Inköpsreskontra elektronisk arkivering Betalningsrörelse elektronisk arkivering Bestående aktiva adb-utskrift Lönebokföringen elektronisk arkivering 30

233 Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och räddningsdirektör I Vasa, Anita Niemi-Iilahti, pj Harri Hyvönen Timo Onnela Meri Markkanen Nicklas Pärus Sebastian Ingves Olli Uotinen Annika Nyfors Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Carola Backholm Olav Sjögård Torbjörn Lang Anders Svahn Tapio Nyysti, vpj Heikki Latva-Nikkola Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Stefan Asplund Robert Grönblom Terttu Harakka Heikki Pienimäki Mauno Hölsö Päivi Komsi Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Guy Käcko Eivor Back Karita Ohlis Sigfrid Hannus Tero Mäki pelastusjohtaja 31

234 REVISIONSANTECKNNG Vi har granskat bokslutet Vasa, BDO Audiator Oy Ab OFR-samfund Minna Ainasvuori OFR 32

235 VAASAN ALUETYÖTERVEYS VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD VASA STAD AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD BOKSLUT

236 Innehållsförteckning 1. Överläkarens översikt och väsentliga händelser 2 2. Förvaltning och redovisningsskyldighet 4 3. Personal och nyckeltal Resultatbildning och nyckeltal Finansiering av verksamheten och nyckeltal Granskning av balansräkningen och nyckeltal 8 4. Budgetutfall 9 Utfall av anslag och inkomstuppskattningar 10 Uppgifter om verksamheten Intern kontroll och riskhantering 12 Bokslutskalkyler Resultaträkning 14 Finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter Noter gällande uppgörande av bokslutet Resultaträkningens noter Balansräkningens noter Noter gällande personalen Använda bokföringsböcker 20 1

237 1. ÖVERLÄKARENS ÖVERSIKT OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER Året var Vasa Regionala Företagshälsovårds nionde verksamhetsår som affärsverk. Verksamhetsåret präglades fortsättningsvis av en försämring av ekonomin och detta redan för tredje året i rad. Den kommunalekonomiska situationen ledde för Vasa stads del till krav på personalbesparingar. Omvärdering av funktionerna och sparande på kostnader genom strukturella ändringar betonades. Ändringen i kommunallagen som gjordes under år 2013 föranledde dryftanden om hur verksamheten vid Vasa Regionala Företagshälsovård skulle fortsätta. Det centrala innehållet i ändringen av kommunallagen är att då kommunen sköter uppgifter i ett konkurrensläge på marknaden, borde den enligt huvudregeln överföra uppgiften till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. I lagen avgränsades de uppgifter som inte anses vara sådana som sköts i ett konkurrensläge på marknaden. Med tanke på företagshälsovården är det väsentliga i lagstiftningen att vid produktion av företagshälsovård som företagshälsovårdslagen förpliktar till kunde den produceras i affärsverksform. Om även sjukvårdsservice produceras, borde den produceras i form av ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. Ändringen stöder sig i stor utsträckning på skyldigheterna enligt EU-lagstiftningen. Ärendet diskuterades under hela år. SHM framlade i slutet av år ett förslag om ändring av kommunallagen och förlängning av övergångsperioden. Det här förslaget hann man dock inte behandla i riksdagen under år. Då förslaget ändå var aktuellt, ansåg man det inte vara ändmålsenligt att göra förändringar i Vasa Regionala Företagshälsovårds organisationsform, speciellt som hela lagstiftningen om anordnande av social- och hälsovården också var i beredningsskedet. Dessutom fördes aktiva diskussioner om finansieringsunderlaget men man kom inte fram till några slutsatser. Till denna del ansågs det ändamålsenligt att vänta och följa med vilken form lagstiftningen för ordnandet av social- och hälsovården samt finansieringsunderlaget i framtiden får. Vasa Regionala Företagshälsovård har fortsättningsvis deltagit som medlemsorganisation i Arbete och Hälsa rf:s verksamhet, och den vägen har bl.a. lagberedningen och konsekvenserna av lagstiftningen följts med. Nätverkets värdegrund är fortsättningsvis etiskhet och ändamålsenlighet i verksamheten och erbjuder ett alternativ till andra aktörer i branschen. Nätverket fungerar på mer än 120 orter och det betjänar ca arbetstagare och företagare inom ett verksamhetsområde som täcker hela landet. Vasa Regionala Företagshälsovård har under året deltagit i utvecklingsprogrammet BotniaSEITTI, vilket avslutades våren. Det avslutande seminariet hölls Syftet med projektet är att utveckla den kommunala företagshälsovården genom regionalt nätverkande. Nätverkandet har trots att projektet upphört fortsatt, samarbetet har koncentrerats speciellt på beredandet av en kvalitetshandbok samt på ibruktagandet av anvisningen om en god företagshälsovårdspraxis. Korsholms kommun anslöt sig till Vasa Regionala Företagshälsovårds verksamhet Sammanslagningen har beretts redan under år Lokalerna finns i Korsholms hälsocentrals huvudenhet i Smedsby. Behövliga datakommunikationsförbindelser och programändringar genomfördes i årsskiftet 2013/. I företagshälsovårdens lokaler gjordes en lätt sanering, främst måleri- och ytbehandlingsarbeten samt förnyande av inventarier. Invigning hölls Politices magister Jan-Erik Enestam, som fungerat som kommunindelningsutredare för Vasaregionen, invigde lokalerna. Direktionen beslutade om en genomsnittlig prishöjning på ca 2 % på sitt möte Förhöjningarna har varit skäliga och motsvarar kostnadsutvecklingen. Vasa Regionala Företagshälsovårds budget hade uppgjorts med ett litet överskott. Föregående år visade ett litet underskott. Underskottet kunde rättas till klart, man gjorde ett 0-resultat, vilket var målet. 2

238 Det är dock skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamheten på höjande av produktiviteten, de strukturella förändringsbehoven kommer för övervägande, speciellt nätverket med verksamhetsställen ska granskas från produktivitetens synvinkel. Utsikterna för år 2015 är osäkra, speciellt ändringarna i lagstiftningen och de halvfärdiga lagstiftningsprojekten, bl.a. lagen om ordnande av social- och hälsovården (hur blir den i framtiden?) ska beaktas vid planeringen av Vasa Regionala företagshälsovårds verksamhet i framtiden. Diskussionen om företagshälsovårdens finansieringsunderlag torde var aktuell under år Nuförtiden finansieras företagshälsovården med arbetsinkomstförsäkringen, som utgör en del av sjukförsäkringen. Finansieringen av sjukförsäkringen indelades år 2006 i två delar så att arbetsinkomstförsäkringen lösgjordes från sjukvårdsförsäkringen. Från arbetsinkomstförsäkringsdelen betalas sjuk- och föräldradagpenningar och rehabiliteringspenningar samt företagshälsovårdsersättningar. Asko Martikainen företagsöverläkare 3

239 2. AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FÖRVALTNING Social- och hälsovårds nämnden Direktionen Överläkaren Team I Team II Team III Byrå Laihela Lillkyro Korsholm DIREKTIONEN FÖR VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Direktionen för affärsverkets Vasa Regionala Företagshälsovård bestod av tio (10) medlemmar och deras ersättare. Vasa sjukvårdsdistrikt och Laihela kommun samt stadsstyrelsen hade egna representanter i direktionen. Ordinarie medlemmar Vesa Isomöttönen, ordförande Helena Boucht Kai Kleemola Maija Alasalmi Tuija Kuivinen Joonas Kevari Leena Kaunisto Vasa sjukvårdsdistrikts representant Olle Gull, vice ordförande Laihela kommuns representant Raimo M J Kinnari Korsholms kommuns representant Mikael Gädda Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Ersättare Matti Raudaskoski Marianne Buss Susanna Jokinen Christer Westerback Sirpa Suonperä Jari Wikman till och Vesa-Matti Rantanen från Tapio Lehto Ann-Charlott Gröndahl Pauli Ylihärsilä Ulla-Maj Salin Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård fungerade Vesa Isomöttönen och som vice ordförande Olle Gull. Som föredragande för ärendenna fungerade Asko Martikainen och som direktionens sekreterare Anneli Huhtala och i reserv Marjo Ala-Reini. Under år sammanträdde direktionen sju (7) gånger. REDOVISNINGSSKYLDIGHET Vasa Regionala Företagshälsovårds redovisningsskyldighet vilar på företagsöverläkare Asko Martikainen. 4

240 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens medlemmar år Ordinarie medlemmar Ersättare Bernt Fagerroth (Saml) Milla Paunula (Saml) Susanna Koski (Saml) Laura Välimäki (Saml) Thomas Öhman (SFP) Reinhold Klockars (SFP) Gun Väkeväinen (SFP) Helena Boucht (SFP) Patrik Ehnström (SFP) Kenneth Haglund (SFP) May-Gret Axell (KD) Jussi Perttola (Saml) Toivo Ikonen (Centern) Juha Tuomikoski (Gröna) Virve Airaksinen (SDP) Erik Cederholm (SDP) Kurt Jäntti (SDP) Markku Saari (SDP) Raimo Mäenpää (Sannf) Rauno Niemi (Sannf) Tea Laaksoharju-Elpren (Sannf) Marja-Leena Mäkynen (Sannf) Liisa Laaksonen (Vf) Marketta Semi (Vf) Laihela kommuns representant Päivi Lapiolahti (Centern) Anne Marttila (Saml) Ungdomsfullmäktiges representant Atte Hautala Lotta Storbacka Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Som ordförande för social- och hälsovårdsnämnden fungerar Thomas Öhman, som vice ordförande Virve Airaksinen och som sekreterare Christine Nyholm. 3. PERSONAL Situationen Ordinarie/Heltidsanställ da Ordinarie/Deltidsanställ da Visstidsanställda/På heltid Visstidsanställda/På deltid Årsverken/ÅV 23,04 25,74 30,92 40,80 39,42 43,60 45,94 44,3 47,0 Personalens medelålder 46,6 47,2 46,9 50,3 47,9 49,0 50,1 51,6 50,2 Sjukledigheter/dgr/pers ,7 8,0 Utbildning/dgr/pers. 2,5* 4,5* 7,5 6, ,5 4,7 Utbildningskostnader / *) I utbildningsdagarna åren 2006 och 2007 endast extern utbildning. Löner och arvoden totalt uppgick år till ,68. 5

241 3.2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och dess nyckeltal Omsättning Affärsverksamhetens övriga intäkter Material och service Material, förnödenheter och varor Köp av service Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivning och nedsättningar Avskrivningar enligt plan Hyror Affärsverksamhetens övriga kostander Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 0 0 Ersättning för grundkapital Övriga finansiella kostander 0 0 Räkenskapsperiodens över-(under-)skott Avkastning på placerat kapital % -0,26-7,46 Avkastning på av komm.pl.kap.% -0,26-7,46 Vinst % -0,56-2,59 Avkastning på placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Till övriga betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskriviningsdifferens och reserver) Avkastning på av kommunen placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivingsdifferens och reserver) Vinst % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar/omsättning) Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen.i affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Vasa Regionala Företagshälsovårds intäkter uppgick år till 4,6 milj.euro Intäkterna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 0,22 milj. euro (5,0%). Vid motsvarande tidpunkt var de totala kostnaderna 4,53 milj. euro och ökningen från föregående år var 0,18 milj. euro (4,0 %). Vasa Regionala Företagshälsovårds resultat för räkenskapsperioden var ett underskott på 25 tusen euro/år (111 tusen euro år 2013). Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med 86 tusen euro (77,5 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. 6

242 3.3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och dess nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverkott (-undeskott) Avskrivningar och nedskrivningar Ersättning för grundkapital Finansiella intäkter och kostnader Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordnigar hos kommunen Förändringar i fordnigar hos andra Förändringar i räntefria skulder till andra Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo Saldo FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, , ,62 Intern finansiering av 232,33 investeringar, % Likviditet, kassadagar Quick ratio 2,57 2,37 Current ratio 2,57 2,37 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivingar - Inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Likviditet (kassadagar) = 365 dgr * Samlingskontos saldo / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Samlingskontots saldo Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och penninganvänding under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld följs upp med hjälp av samlingskontot. Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på de likvida medlel år var 42 tusen euro. År 2013 var motsvarande belopp 33 tusen euro. Under räkenskapsperioden minskade affärsverkets fordan hos staden som följs upp på samlingskontot med 63 tusen euro. 7

243 3.4. BALANSANALYS Balansräkning och dess nyckeltal AKTIVA 2013 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övr. utgifter med lång Över-/undersk.från verkn. tid föreg.räk.per Räkensk.per.över-/undersk Materiella tillgångar FRÄMMANDE KAPITAL Maskiner och inventarier Kortfristigt Skulder till leverantörer RÖRLIGA AKTIVA Övriga skulder Fordringar Resultatreglingar Kortfrisiga fordringar Försäljningsfordringar Fordringar hos kommunen PASSIVA TOTALT Övriga fordringar Resultatreglingar AKTIVA TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Självförsörjningsgrad, % 62,94 61,34 Relativ skuldsättning, % 14,25 16,36 Ackumulerat överskott, Självförsörjningsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % = 100 * (främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Överskott (Underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Lånestock = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar = I placeringar antecknade masskuldebrevlånefordringar och andra lånefordringar Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden De mest betydande förändringarna bland balansräkningen aktiva skedde i bestående aktiva -68 tusen euro och i fordringar + 74 tusen euro. Bland balansräkningens passiva minskade det egna kapitalet med beloppet för räkenskapsperiodens resultat 25 tusen euro och det främmande kapitalet minskade -61 tusen euro. FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET Affärsverkets direktionen föreslår att överföra räkenskapsperiodens underskott , 90 till räkenskapsperiodens över/-underskott. 8

244 4. BUDGETUTFALL Vasa Regionala Företagshälsovård fungerar som ett särredovisat affärsverk, som med sina inkomster finansierar alla sina utgifter. Regionala Företagshälsovårdens uppgift är att producera och utveckla kvalitativ sakkunnigservice inom företagshälsovården, utbildning, sjömanshälsovårdstjänster samt olika inspektioner som förutsätts i lagstiftningen. År var affärsverkets nionde verksamhetsår. Verksamheten expanderade. Korsholms kommuns företagshälsovård sammanslogs med Vasa Regionala Företagshälsovård Verksamhetsenheten invigdes i oktober. Förberedelserna för en anslutning till det nationella hälsoarkivet (Kanta) inleddes. BotniaSEITTI-nätverksprojektet avslutades i juni. Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes, lagstiftningen förutsätter ett sådant fr.o.m. början av år Företagshälsovårdssamarbetet har accentuerats kraftigt i verksamheten, detta kommer fram i de förändrade verksamhetsplanerna för företagshälsovården och i de ökande företagshälsovårdsförhandlingarna. Måluppfyllelse Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Bindande mål Mål gällande inkomstföring av placerat kapital Investeringarnas totalbelopp Mätnings- /uppföljningssätt Ersättning för grundkapitalet Verksamhetens överskott (rörelseunderskott + avskrivningar) Investeringar netto Mål/målnivå för Skillnad år , , , , Mål som är bindande i förhållande till direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård Mål Rättidig och kvalitativ service Fungerande och mångsidig servicestruktur Balans mellan mål, resurser och verksamhet Kunnig, innovativ och motiverad personal Målnivå under budgetåret Servicenöjdhet Kontinuerlig utveckling av den regionala företagshälsovården i nuvarande lokaler arbetstagare/läkare arbetstagare/skötare En egen förfrågan gällande arbetshälsa gjordes. Måluppfyllelse Läkarrekryteringen var lyckad. Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes. Regionala företagshälsovårdens verksamhet är befäst och regional. Korsholms kommuns företagshälsovård slogs samman med Regionala företagshälsovården. Strukturen för företagshälsovårdens verksamhetsplaner förnyades arbetstagare/läkare arbetstagare/skötare Utgående från förfrågningen vidtogs nödvändiga åtgärder enligt principen om fortgående utveckling. 9

245 UTFALL FÖR ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR BS 2013 Urspr. Budgetför- Ändrat Utfall Avvikelse budget ändringar budget Dritfsekonomi Verksamhetsufgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna har förverkligats under det uppskattade. I synnerhet i fråga om läkarsservicen blev serviceutbudet mindre än beräknat.. Finansiering BS2013 Finansiella utgifter Finansiella inkomster Finansiering totalt De finansiella inkomsterna överskreds i fråga om räntor som erhölls från samlingskontot. Investeringar Investeringar utgifter

246 A. Lagstadgad företagshälsovård VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Specifikation per verksamhetspunkt Verksamhet inriktad på arbetsmiljön och arbetsgemenskapen Verksamhet inriktad på arbetstagaren Arbetsplatsutredningar (h) Information och rådgivning (h) Hälsogranskningar (st) Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Yrkespersoner Läkare 404,15 33,00 17,15 437,15 193,45 12,00 4,15 209, Hälsovårdare 954,15 142,75 99, ,35 905,30 40,75 33,15 979, Sakkunniga Fysioterapeuter 791,45 90,30 45,30 927,05 177,30 26,00 10,30 203, Psykolog 34, ,15 146, , Specialläkare (köpservice) 8 Övriga sakkunniga 5.00 agrolog 57 opt. 1 opt. 58 (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 418,00 27,30 10,45 9,00 464,75 171,15 11,00 3,00 12,00 197, Hälsovårdare 768,15 129,45 100,30 88, ,20 919,00 66,15 43,00 136, , Sakkunniga Fysioterapeuter 730,15 84,30 39,15 100,45 954,05 204,30 36,15 7,30 39,45 287, Psykolog 12,15 12,15 113,30 113, Specialläkare (köpservice) Övriga sakkunniga agrolog 40 opt. (köpservice) A. Lagstadgad företagshälsovård B. Sjukvård med betoning på företagshälsovård Tel + kons. KL I (st) Sjukvårdbesök (st) Tel + kons. KL II (st) Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Yrkespersoner Läkare Hälsovårdare Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare Hälsovårdare Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare (köpservice) C. Undersökningar Företagshälsovårdsavtal Avtal (st) Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Tillsammans Laboratorium Nya avtal som är gjorda under året Radiologi Alla avtal tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Laboratorium Nya avtal som är gjorda under året Radiologi Acute Alla avtal tillsammans Pegasos 11

247 5. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Vasa Regionala Företagshälsovårds övervakande organ är direktionen, som regelbundet får information om verksamhetens och ekonomins nuläge (varannan månad), verksamhetens lagenlighet och produktivitet samt förverkligandet av god förvaltningspraxis. Genomförandet övervakas regelbundet. Olika personer fungerar som sakgranskare och godkännare av fakturor. Särskilt fördjupade man sig i förbättrande av produktiviteten år. Som självvärderingsverktyg har Vasa stads blankett använts och Vasa Regionala Företagshälsovårds ledningsgrupp anser att den interna kontrollen är på en bra nivå. Utveckling behövs i att uppleva den interna kontrollen som en del av ledningen och i att beakta åtgärder för riskhantering i den dagliga verksamheten. I synnerhet har beaktats: - iakttagande av god förvaltningspraxis - uppsättande och förverkligande av mål - riskkartläggning - informationshantering och -förmedling - uppföljningens kontinuitet I riskkartläggningen lyfts i synnerhet personrisker fram, speciellt viktigt är kontinuitet bland personalen och överföring av s.k. tyst information. I riskkartläggningen har beaktats: - strategiska risker - operativa risker - ekonomiska risker - skaderisker Bevakning har ordnats och alla i personalen har ett personligt larmsystem som testats på sakenligt sätt. En plan för läkemedelsvård har uppgjorts och den uppdateras årligen. Ansvarspersoner och deras ersättare har utsetts. Föråldrade mediciner förstörs i enlighet med direktiven. 12

248 BOKSLUTSKALKYLER 13

249 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS RESULTATRÄKNING Omsättning , ,15 Övriga intäkter av affärsverksamhet , ,27 Material och service Material, förnödenheter och varor , ,47 Köp av tjänster , , , ,02 Personalkosnader Löner och arvoden , ,73 Lönebiskostnader Pensionskostnader , ,61 Övriga lönebikostnader , , , ,67 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivingar enligt plan , ,73 Hyror , ,42 Affärsverksamhetens övriga kostnader , ,13 Rörelseöverskott/-underskott , ,55 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,65 Övriga finansiella intäkter 25,00 0,00 Ersättning för grundkapital , ,00 Övriga finansiella kostander -60, ,14-88, ,04 Räkenskapsperiodens över-/ underskott , ,51 14

250 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) , ,55 Avskrivningar och nedskrivningar , ,73 Ersättning för grundkapital , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , , , ,22 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgiter , ,64 0,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,22 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos , ,08 kommunen Förändringar i fördringar hos andra , ,50 Förändringar i räntefria skulder till , , , ,22 andra Finansieringens kassaflöde , ,22 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Samlingskontots saldo Saldo , ,36 Saldo , , , ,08 15

251 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS BALANSRÄKNING AKTI VA 2013 A I II C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , , , ,22 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , , , ,14 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,37 Fordringar hos kommunen , ,36 Övriga fordringar , ,68 Resultatregleringar 487,84 0, , ,41 AKTIVA TOTALT , ,77 PASSIVA 2013 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,00 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,66 V Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , ,15 D FRÄMMANDE KAPITAL II Kortfristigt Skulder till leverantörer , ,16 Övriga skulder , ,70 Resultatregleringar , , , ,62 PASSIVA TOTALT , ,77 16

252 NOTER 17

253 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER 1. VÅRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med planenliga avskrivningar.. Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens noter. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 2. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar har en på förhand upprättad avskrivningsplan använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska livslängden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt anskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivningar Öriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år jämnstora avskrivningar Avskrivning lös egendom 4-20 år jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vars ansaffningsutgift är under euro, har bokförts som årskostnad. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 3. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR HOS SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Kortfristiga fordringar Fordringar hos dottersamfund Försäljningsfordringar 6 772, ,04 Fordringar hos samkommuner, där kommunen är medlem Försäjlningsfordringar , ,13 4. BESTÅENDE AKTIVA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Övriga utg. med lång verkn.tid Materiella tillgångar Maskiner och inventarier Oavskriven anskaffningsutgift , ,14 Ökningar under räkenskapsperioden 0, ,64 Räkenskapsperiodens avskrivningar , ,26 Oavskriven anskaffningsutgift , ,52 Bokföringsvärde , ,52 18

254 5. EGET KAPITAL 2013 Grundkapital , ,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. Ökning/minskning under räkenskapsperioden Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,66 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,69 Överf. till tid.räkenskapsper. över , ,69 /underskott Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,51 Räkenskapsperiodens över-/undeskott , ,51 Eget kapital totalt , ,15 6. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2013 Kortfristigt främmande kapital Skulder till samkommuner Skulder till leverantörer , ,62 7.RESULTATREGLERINGAR 2013 Lönebikostaner 6 583, ,31 Periodisering av semesterlöner , ,40 Övriga resultatregleringar 7 908, , , ,76 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 8. PERSONALKOSTNADER 2013 Personalkostnader Löner och arvoden , ,73 Lönebiskostnader Pensionskostander , ,61 Övriga lönebikostanader , ,33 Totalt enligt resultaträkningen , ,67 Personalkostnader aktiverats i 0,00 0,00 anläggningstillgångarna Personalkostnader sammanlagt , ,67 19

255 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Bestående aktiva Lönebokföring inbundet elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 20

256 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelsen 1 Lokalitetsdirektörens översikt 2 2 Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning Förvaltning och redovisningsskyldighet Organisation Personal 4 3 Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor Bevarande av fastighetsegendomens värde Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor 6 4 Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen 6 5 Ordnande av intern kontroll och riskhantering 7 6 Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden 8 7 Finansieringen av verksamheten och nyckeltal 10 8 Balansräkning och nyckeltal 12 9 Förslag till hantering av resultatet 13 Förverkligandet av budgeten 10 Budgetutfall Måluppfyllelse Driftsekonomins utfall Resultaträkningsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Investeringarnas utfall 17 Bokslutskalkyler Resultaträkning 20 Finansieringsanalys 21 Balansräkning 22 Noter Noter för uppgörande av bokslutet 24 Noter till resultaträkningen 24 Noter till balansräkningen 25 Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelser 27 Noter gällande personalen 27 Förteckning över använda bokföringsböcker 28 1

257 1. Lokalitetsdirektörens översikt Vasa Hussektors ekonomiska resultat år visade ett underskott, , men det driftsekonomiska målet som är bindande i förhållande till fullmäktige var bra i förhållande till det budgeterade målet, vilket överskreds med 1,5 miljoner euro. Underskottet för räkenskapsperioden föranleds enbart av en ändring i avskrivningsplanen, vilken inte hade beaktats i budgeten. Avskrivningarna var som helhet 2,2 miljoner större än budgeterat. År var investeringsprogrammet märkbart mindre än under några av de föregående åren. År var husbyggnadsinvesteringarna totalt 10,0 miljoner, för vilket det kom in statliga investeringsunderstöd på totalt 0,465 miljoner. Nettoinvesteringsbeloppet blev 9,4 miljoner, av vilket andelen för nybyggande var 3,0 miljoner och för grundliga renoveringar 6,4 miljoner. Vasa Hussektor har i flera år deltagit i riksomfattande jämförande undersökningar inom sin bransch. Dessa olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för ledningen av lokalitetsegendomen. Hussektorn deltar i bl.a. följande jämförelser: kundnöjdhet, effektivitet i rumsanvändningen, fastigheternas driftskostnader, byggnadernas skick och reparationsskuld samt nivån på de interna hyrorna. Under år har resultat kommit från följande jämförelseundersökningar: reparationsskuldsindex 2013 och Lokalitetsinfo Tilainfo interna hyror. I en nationell jämförelse som publicerades år var den relativa reparationsskulden för det bostadsbestånd som Vasa äger i slutet av år 2013 minst bland jämförelsestäderna. Med hjälp av reparationsskulden beskrivs byggnadsbeståndets ekonomiska läge. Reparationsskuldens belopp kan man påverka genom rättidiga renoveringsinvesteringar samt genom att sälja/riva byggnadsbestånd i dåligt skick. I bokslutet var reparationsskulden 31,0 miljoner euro (85,9 /m 2 ). Lokalitetsinfo - Tilainfo var den fjärde hyresjämförelsen i ordningen (år 2004, 2006, 2010 och ) och jämförelsen visade att sättet att räkna hyrorna och fastställa dem har förenhetligats betydligt. Jämförelsen av de interna hyrorna gjordes mellan 17 städer. Kapitalhyran var i genomsnitt 7-9 /m²/mån. utan arrende, i Vasa var kapitalhyran 3,64 /m²/mån. I innehållet för underhållshyran finns mycket skillnader stadsvis och därför är underhållshyrans variationsbredd stor. Bruttohyrans variationsbredd mellan 7,5 14 /m²/mån, beroende på fastställandet av kapitalhyran och underhållshyrans innehåll. Bruttohyran var i genomsnitt 11,41 /m²/mån., i Vasa var bruttohyresbeloppet minst i jämförelsen, dvs. 7,48 /m²/mån. Den jämförande undersökningen visade att på nationell nivå identifieras hyressystemet inte ännu helt som ett ledningssystem för hantering av tillgångar och lokalitetsanvändning på stadsnivån i sin helhet. Under år kunde man slutföra arbetet med att förnya beräkningsprinciperna för interna hyror, där de mest betydande ändringarna är övergång från hyresutjämningssystemet till fastställande av objektvis hyra samt ändring av kapitalhyrans beräkningsprinciper. Förnyandet av beräkningsprinciperna för de interna hyrorna har behandlats och godkänts i direktionen för Vasa Hussektor 7.5. samt i Vasa stadsstyrelse De nya interna hyrorna träder i kraft Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning. I enlighet med stadens sparåtgärder inom driftsekonomin har årsverkena inom Vasa Hussektor minskats årligen. Årsverkena uppgick år till totalt 99,6 (2013: 105,5 och år 2 Per Strömman Lokalitetsdirektör 2

258 2. Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet Till direktionen för affärsverket Vasa Hussektor hör nio medlemmar. Ordinarie medlemmar Parti Ersättare Parti Johanna Ahopelto, ordf. Saml Salla Rundgren Saml Pasi Keskinen, v.ordf. C Pekka Heinola Vänst Kaj Smeds SFP Roy Syring SFP Nina Stubb SFP Elisabet Rantschkoff SFP Peter Remahl Saml Katariina Pukkila-Palmunen Saml Kai Kleemola SDP Helinä Jyrkiäinen SDP Maarit Kujala SDP Kristian Toikka SDP Kullervo Ketolainen Sannf Risto Dufva Sannf Pirjo Hokkanen KD Tomi Kaunismäki KD Direktionen har sammanträtt tio gånger under året och behandlat 65 paragrafer. Stadsstyrelsens representant i direktionen har varit Mauri Ollila (Sannf) och hans ersättare Ville Jussila (Sannf). Tekniska direktören Markku Järvelä och tekniska sektorns jurist Sebastian Rönnlund har deltagit i mötena i mån av möjlighet. Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och byråchefen som sekreterare. Redovisningsskyldiga i affärsverket Vasa Hussektor är medlemmarna i direktionen samt lokalitetsdirektören. 2.2 Organisation 3