Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Transkript

1 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md Lånestock Likvida medel * /hp

2 Fasta bruttoinvesteringar enligt 215 års priser, md (Enligt nationalräkenskaperna) Företagen Lokalförvaltningen Övriga offentliga sektorer Privata hushåll Övriga sektorer * , Nationalräkenskaperna

3 Fasta bruttoinvesteringar indexerade enligt 215 års priser, 199=1 (Enligt nationalräkenskaperna) Hela samhällsekonomin Företagen Lokalförvaltningen Privata hushåll * , Nationalräkenskaperna

4 Fasta bruttoinvesteringar indexerade enligt 215 års priser, 199=1 (Enligt nationalräkenskaperna) Hela samhällsekonomin Företagen Lokalförvaltningen Privata hushåll * , Nationalräkenskaperna

5 8, 7, 6, 5, Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar i gängse priser, md (Enligt kommunernas bokföring. Innehåller affärsverk, men inte bolag) 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Genomsnittlig årsändring 3,7 % Genomsnittlig årsändring 3,6 % Genomsnittlig årsändring 4,2 % 4, 3, 2, 1,, * Icke-avskrivningsbara investeringar 1) Bruttoinvesteringar sammanlagt Avskrivningsbara investeringar 1) Icke-avskrivningsbara investeringar = land och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar År 21 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) poster som hör till bildandet av samkommunen. År 214 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk.,

6 Den kommunala sektorns årsbidrag och nettoinvesteringar 1) , md 4, 3,5 3, Årsbidrag Investeringar, netto 1) 4, 3,5 3, 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1,,5,5, * 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar inkomster från försäljning av anläggningstillgångar.,

7 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och ändringen av lånestocken samt lokalförvaltningens nettoutlåning , md 2,5 2, 1,5 1, Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Lokalförvaltningens nettoutlåning (Nationalräkenskaperna) 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2,,5, -,5-1, -1,5-2, -2, * 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel -2,5 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan /hp

8 Årsbidragets tillräcklighet för avskrivningar och investeringar Kommunerna och samkommunerna (inkl. affärsverk, men inte bolag), % % Medeltal 111 % % 8 Medeltal 72 % 6 Medeltal 58 % 4 2 Årsbidrag i % av avskrivningarna Årsbidrag i % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs Årsbidrag i % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar * 1) Investeringsutgifter Anskaffning av mark- och vattenområden Anskaffning av aktier och andelar Finansieringsandelar för investeringar

9 Förändring i kommunernas lånestock 2 215, mn Lån för löpande utgifter 1) Övriga förändringar i lånestocken * 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 6 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken Bolagiserandet av affärsverken minskar på lånestockens förändring år /hp

10 Kommunernas lånestock 2-215, /inv. Enligt kommunstorlek Under 5 invånare 5-2 invånare 21-1 invånare Över 1 invånare Hela landet * /hp

11 Kommunernas lånestock , /inv. Landets medeltal /inv. största: minsta: Kökar 8 8 Enonkoski Hangö 7 45 Grankulla Kyyjärvi Jomala Reisjärvi Karvia Lahtis Hammarland 27 Rautavaara 6 3 Raumo 45 Kannonkoski Koski Tl 83 Kaustby Sysmä 128 Högfors 5 69 Övertorneå 149 Brahestad Hirvensalmi 36 Toholampi Polvijärvi 371 Vanda Sastmola 449 Karleby Taivalkoski 467 Kotka Parikkala 526 Juankoski 5 97 Luumäki 58 Landskapscentrum /hp Kuntarajat: MML

12 Kommunkoncernernas lånestock åren 2-215, md ,8 4,1 4,5 5,2,2,3,3,4 8,7 12,7 9,1 13,5 9,5 14,3 9,9 15,5 6,2,5 1,1 16,8 7,1,6 1,3 18, 7,7,7 1,5 18,9 8,2,8 1,8 19,8 8,7,9 11,2 2,8 9,8 1, 11,9 22,8 1,5 1,2 12,9 24,6 11, 1,3 13,3 25,5 12,3 1,5 13,5 27,4 13,8 1,7 14,7 14,7 1,8 15, 15,5 1,9 15,4 3,2 31,6 32, Kommuner Samkommuner Dotterbolag /hp

13 Kommunkoncernernas lånestock , /inv. Enligt kommunstorlek Under 5 invånare 5-2 invånare 21-1 invånare Över 1 invånare Hela landet * /hp

14 Kommunkoncernernas lånestock , /inv. Landets medeltal /inv. största: minsta: Halsua Hammarland 27 Hartola Jomala 376 Kotka Brändö 63 Kittilä Eckerö 733 Karleby Sastmola 919 Brahestad 1 84 Geta 932 Kyyjärvi 1 17 Parikkala 934 Esbo 1 Euraåminne 95 Vanda Koski Tl 983 Kaustby Enonkoski 999 Toholampi 9 39 Sysmä 1 47 Lahtis 9 73 Lemland 1 65 Suonenjoki Övertorneå Rautavaara 8 94 Korsnäs Kemijärvi 8 88 Föglö Landskapscentrum De gröna talen är primärkommunens överskott, eftersom kommunen inte har upprättat ett koncernbokslut /hp Kuntarajat: MML

15 Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt kommun storlek , /inv. Antal invånare Alla kommuner Kommunen Koncernen /hp

16 Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt kommunstorlek , /inv. Åland Satakunta Norra Karelen Birkaland Kajanaland Södra Karelen Lappland Egentliga Finland Norra Savolax Nyland Österbotten Egentliga Tavastland Mellersta Finland Södra Savolax Södra Österbotten Norra Österbotten Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Mellersta Österbotten Sammanlagt: Kommunerna Koncernen Kommunen Koncernen /hp

17 3, Kommunernas och samkommunernas låneskötselbidrag 1) ,5 2, 1,9 2,2 2,4 1,9 1,9 2, 1,9 2,1 1,5 1,3 1,5 1,4 1,6 1,6 1,6 1,6 1,2 1,5 1,4 1,3 1,,5, * 1) Låneskötselbidraget visar hur kommunens inkomstfinansiering räcker till för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Låneamorteringar) Kommunens låneskötselförmåga är god om värdet för nyckeltalet överstiger 2, tillfredsställande om nyckeltalets värde är 1 2 och svag om nyckeltalets värde är mindre än ett. I dessa fall måste man ta mera lån för att sköta det främmande kapitalet, realisera egendomen eller minska på likvida medel. Kommunernas och samkommunernas låneskötselbidrag har under åren varit i medeltal 1, /hp

18 22 2 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM /hp

19 % Kommunernas och samkommunernas lånestock 2 22, % av BNP Lånestock, % av BNP (hållbarhetsberäkning) Målscenario (=ca 1 % av BNP) 1) BNP:s värde indexerat (skalan till höger) 24 FM:s uppskattning Relationstalet påverkas både av lånestockens tillväxt och BNP-utvecklingen ) Finansministeriets tjänstemäns mål för att hejda skuldsättningen i den kommunala ekonomin fram till 219, (Källa: Talouspolitiikan lähtökohdat , ) /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM