VASA STADS BOKSLUT 2013
|
|
- Johanna Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VASA STADS BOKSLUT
2
3 2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen
4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen Den interna revisionen Verksamhetsidé Plan över användningen av arbetsdagar under perioden Den interna revisionens uppgifter RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 42
6 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 43 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 45 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 62 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 170 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 172 Finansieringsanalys 173 Balansräkning 174 Koncernresultaträkning 176 Finansieringsanalys för kommunkoncern 177 Koncernbalansräkning 178 Resultaträknings - sammanställning 180 Finansieringsanalys - sammanställning 181 Balansräknings - sammansättning 182 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 186 Resultaträkningens bilageuppgifter 187 Balansräkningens bilageuppgifter 189 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 194 Bilageuppgifter angående personalen 196 Koncernbokslutets noter 197 Förteckning över använda bokföringsböcker 203 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 205 Affärsverkens inverkan på finansieringen 206 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 207 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
7 1 Stadsdirektörens översikt År p räglades av såväl landsomfattande som lokala ekonomiska problem. Vårt lands totala produktion sjönk fortsättningsvis, vilket förorsakades av både världsomspännande ekonomiska svårigheter och strukturella problem i vårt eget land, såsom inskränkningar inom elektronik- och pappersindustrin, förändrad åldersstruktur och försämrad kostnadskonkurrenskraft. Situationen har lett till att finansieringsgrunden för den offentliga ekonomin har blivit sämre. I nom stats- och kommunalekonomin har under de senaste åren bildats ett kännbart underskott. Man talar om ett hållbarhetsunderskott, som måste korrigeras under de när maste åren för att skuldsättningen inom den offentliga ekonomin ska kunna stoppas. Landets regering förverkligar ett strukturpolitiskt program, i vilket det som en v iktig del också ingår åtgärder som skär ned den kommunala ekonomin. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar som publicerats under den s enaste tiden där man har bedömt regionernas konkurrenskraft på ett mångsidigt sätt har Vasa fortfarande funnits bland de främsta i vårt land. Stadens skatteinkomster ökade år totalt 2,7 % jämfört med föregående år. Kommunalskatterna ökade med 4,4 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 7,1 %. Verksamhetsutgifterna inom serviceproduktionen ökade med 1,8 %. Lånebeståndet var i slutet av året 176,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 13,4 % under året. De statsandelar som staden erhöll sjönk med 4,7 miljoner euro och staden betalade 17,8 miljoner euro i skatteutjämning. Årsbidraget var 18,8 miljoner euro, varvid resultatfinansieringen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att starta ett omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, i vilket ingår både personalbesparingar, strukturella förändringar och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå i flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Vasa stad utvidgades i början av år då Li llkyro och Vasa slogs samman. Sammanslagningen har inneburit bl.a. aktivt deltagande av de f örtroendevalda från Lillkyro i stadens förvaltning samt investeringar i Lillkyroområdet i enlighet med sammanslagningsavtalet. Stadens folkmängd var i slutet av året personer (ökning under året 647). Under år trädde en ny kommunstrukturlag i kraft. Samtidigt bereddes också bl.a. en statsandelsreform, en totalrevidering av kommunallagen och lagen för ordnande av social- och hälsovården. Gällande alla dessa har staden under året inlämnat sitt utlåtande. Den nya kommunstrukturlagen förutsätter att regionens kommuner tillsammans utreder möjligheterna till kommunsammanslagningar, eftersom en kommun enligt lagen borde bildas av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Nu är det inte så. Målet är att Vasaregionen ska vara framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen mellan stadsregionerna i framtiden och kunna garantera invånarna en god servicenivå i ett läge med krympande offentlig ekonomi. Sammanslagningsutredningar inleddes inte ännu under år.
8 2 Staden och regionen fick komma med i arbets- och näringsministeriets tillväxtavtalsförfarande samt INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter om de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja tillväxt och livskraft samt förutsättningarna för näringsverksamhet i regionen. Tillväxtavtal ingicks med de 12 största stadsregionerna. INKA-projektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledningsansvaret för temat hållbara energilösningar. Antalet städer med ledningsansvar för olika teman är bara fem. Syftet med projektet är att få fart på uppkomsten av innovationskoncentrationer i Finland. Då det gäller stadens interna utveckling bör det bredbasiga beredningsarbetet för en ny strategi och nya organisationslösningar under ledning av stadens ledningsgrupp och stadsstyrelsen lyftas fram. Samarbetet med Umeå förtätades under året, främst inom ramen för det gemensamma rederibolaget, men också i övrigt. Då det gäller det regionala samarbetet är betydande ärenden bl.a. det nya turismbolaget, framskridandet för logistikområdet som byggs tillsammans med Korsholm samt det regionala strukturmodellsarbetet. Även den g emensamma avfallsnämnden nådde slutrakan efter lång beredning. Allt som allt var år ett händelserikt och arbetsfyllt år för både be slutsfattare och personal. Inbesparingar och nedskärningar är inga lätta lösningar. Men vi klarade dem och servicenivån har kunnat hållas på rimligt god nivå trots inbesparingarna - tack vare en bra och yrkeskunnig personal. Stadsdirektör Tomas Häyry
9 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
10 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Uhlgrén Arttu (SDP) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakin Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 10 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2012 godkändes och budgeten för år 2014 godkändes Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Frantz Hans (RKP)
11 5 Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 29 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 16 gånger under år och allmänna sektionen 12 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP) Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.
12 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den s ista dagen år var ( å r 2012), varav ( 4 458) ordinarie anställda och (1 560) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 136 (99). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 486 (509). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var ( 4 700). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 194 personer större än i slutet av år Antalet fast anställda har ökat med 269 och visstidsanställda har minskat med 75. Ökningen bland den ordinarie personalen förklaras av sammanslagningen med Lillkyro kommun, minskningen bland de visstidsanställda beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning Ordinarie Visstidsanställda Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk.
13 7 Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 202 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 200,5 milj. euro och investeringsdelens löner 1,5 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,7 % (78 % 2012) kvinnor och 21,3 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,8 % (76 %) kvinnor och 22,2 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år v ar 44,1 år (43,7 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,1 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 37,1 år (36,4 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
14 8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i Finland har upprepade gånger under de senaste åren varit långsammare än prognostiserat. Detta har försvagat den ekonomiska grunden i budgeterna, varvid det har blivit klart att en hål lbar offentlig ekonomi inte kan uppnås utan betydande strukturella reformer. På grund av en svagare utveckling av skatteinkomsterna har effekterna från finanspolitikens åtstramningsåtgärder i stort sett kullkastats och ett kännbart underskott har blivit kvar i den offentliga ekonomin. Finlands regering offentliggjorde hösten r iktlinjerna för ett omfattande strukturpolitiskt program. Syftet är att stärka kommunekonomin genom att gallra kommunernas uppgifter samt att hitta åtgärder med hjälp av vilka man kan förbättra produktiviteten, förlänga arbetskarriärer, minska på den s trukturella arbetslösheten samt på an dra sätt förbättra den ekonomiska produktionspotentialen. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest genast borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka kommande utgifter utan att skuldgraden överskrider 60 %. Finansministeriet har beräknat att hållbarhetsunderskottet för vår offentliga ekonomi är 4,7 procent av BNP, dvs. cirka 9,5 miljarder euro. För att stoppa skuldsättningen förutsätts kommunerna spara och strama åt sin beskattning eller effektivera sin verksamhet under åren med 2 miljarder euro. Finlands offentliga ekonomi har klarat av den globala recessionen och Finlands egen strukturkris relativt bra i internationell jämförelse. Med tanke på den närmaste tidens ekonomiska utveckling är det av avgörande betydelse hur regeringens strukturpolitiska program framskrider. Finlands kostnadskonkurrensförmåga i förhållande till de konkurrerande länderna har dock försvagats under de senaste åren. Enhetsarbetskostnaderna har i Finland ökat nästan med 22 % under åren , då de inom euroområdet har ökat med cirka 11 %. Med tanke på Finlands kostnadskonkurrensförmåga var ingåendet av ett måttfullt sysselsättnings- och tillväxtavtal ett steg i bättre riktning. Trots statens snabba skuldsättning har Finland bevarat sin goda ställning på stats lånemarknaderna. Statens kreditklassificering har bibehållits oförändrad i AAA-klassen, vilket har underlättat skuldhanteringen i form av låga ränteutgifter. För stabiliseringen av den offentliga ekonomin är det mycket viktigt att framskrida målmedvetet vid förverkligandet av strukturreformerna. På detta sätt stärker det förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Det bör dock beaktas att strukturreformer tar tid och är politiskt utmanande. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunekonomin Det gångna året har betytt stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården, strukturpolitiska programmet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer fortfarande pågår präglar även det kommande verksamhetsåret. Också att de ekonomiska utsikterna blir svagare återspeglas på den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än väntat, hela 156 kommuner, dvs. hälften av kommunerna höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19, 74.
15 9 Skillnaden mellan den lägsta och högsta är redan nu hela 6,0 % enheter. Kommunförbundet gav sitt eget förslag för anpassande av kommunekonomin. Då personalutgifterna utgör över hälften av kommunernas utgifter är situationen svår. I praktiken har kommunerna tre alternativ: höja på s katterna, fatta inbesparingsbeslut och justera investeringsplanerna. Enligt regeringens strukturprogram borde kommunerna själva samla cirka en miljard fram till år 2017 samtidigt som staten också skulle lätta på kommunernas uppgifter och förpliktelser med en miljard euro. Man har ändå bes lutat utöka kommunernas uppgifter och förpliktelser genom besluten i Basserviceprogrammet med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundets anpassningsprogram för kommunekonomin inbegriper förslag för utvidgande av skatte- och betalningsunderlaget, utvecklande av förhållandet kommunen-staten, revidering av statsandelssystemet samt understödande av investeringar. I regeringsprogrammet förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att uppnås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man fortsätter med anpassningsåtgärderna och hittills har inbesparingarna från anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats på kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och flera samtidiga reformer inverkar även på kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten hålls kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på samma nivå som under tidigare år. Utmaningarna i kommunekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna för ekonomin och verksamheten måste fortsätta även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2011 då det i Vasa fanns arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland. Statistikcentralen producerar uppgifterna enligt den nya kommunindelningen, så att Lillkyros uppgifter finns med i Vasas siffror redan från år 2011.
16 10 Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i utbildning (+171), industrin (+161) och affärbranschen (+101) åren Antalet arbetsplatser minskade inte betydligt inom ingen bransch. Då man granskar hela 2000-talet bör man observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. Av arbetsplatserna är industribranschen störst (23,3 %), hälso- och socialbranschen näst störst (18,2 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,6 %) och utbildningen 8,6 %. Dessa fyra branscher står för cirka 60 % av Vasas arbetsplatser.
17 11 Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 8,9 % år. Arbetslöshetsgraden steg upp 1,2 % året innan. Arbetslöshetsgraden var tredje lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 s tadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och
18 12 med de senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca invånare). I Vasa stadsregion bor det invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu m er positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd.
19 13 Vasa hade invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 647 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2012): Finskspråkiga (70,6 %), svenskspråkiga (22,6 %) och övriga språk (6,8 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 847, svenskspråkiga med 253 och övriga språkgrupper med
20 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret av sammanslagningen med Lillkyro kommun och uppgick till Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsområdet klarade väl av utmaningarna och målen med beaktande av de problem som stadens åtstramade ekonomiska situation medförde för förverkligandet av verksamheten. Inom det nya Vasas område kom man under det första verksamhetsåret bra fram till gemensamma verksamhetsformer vid förverkligandet av social- och hälsovårdstjänsterna. En stram ekonomisk disciplin möjliggjorde för ekonomins del att verksamheten förverkligades bra inom det egna verksamhetsområdet. Som en or oande faktor har förvaltningen tagit upp diskussionen om specialsjukvårdens utgiftsram, vilken inte har följt de l injedragningar som i övrigt har förverkligats inom stadskoncernen. För förvaltningens och ekonomins del har de i staden förverkligade personalinbesparingarna under verksamhetsåret samt de nya rekryteringsanvisningarna tydligt betonat förvaltningens betydelse samt behov av att fungera som stöd för styrningen av helheten. Problemen i stadens ekonomiförvaltningssystem försvårade märkbart ekonomiförvaltningens funktioner och rapportering samt medförde mycket tilläggsarbete för beredningen av bokföringen och bokslutet. Inom Förvaltning och ekonomi inleddes kvalitetsarbete med SHQS-metoden. Social- och familjeservice: Man kunde erbjuda klienterna service inom ramen för bestämmelserna, varvid man också hade en verkningsfull verksamhet som mål. Glädjande var den pos itiva utvecklingen inom barnskyddets serviceområde, där man i fråga om anhängiggörande av barnskydd fick en betydande förbättring vad gäller tidsfristerna. Personalrekryteringen i fråga om resultatområdets nyckelgrupper var fortsättningsvis problematisk. Under verksamhetsåret fick man i användning nya utrymmen för Vasa vårdkollektiv samt för handikappservicen den nya boendeserviceenheten Purohovi i Bobäck. Inom hem- och anstaltsvården började man förverkliga kraven enligt den nya lagstiftningen. Åldringsvårdens servicestrukturreform framskred inte planenligt, beroende på a tt servicehusbyggandet drog ut på t iden samt regionförvaltningsverkets beslut gällande servicehus. Vårdpersonalens långa fortbildning kunde slutföras och Telecare-läkarservicen utvidgades till att omfatta hela serviceboendet. Inom hälsovårdstjänsterna har rekryteringen av läkare fortsättningsvis varit en utmaning. Köerna till läkare och tandläkare blev längre men är ännu ändå inom ramen för vårdgarantin. Planeringen av en undervisningshälsocentral fortsatte under hela året. Akutvården överfördes till sjukvårdsdistriktet och diabetespolikliniken till resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Bildningssektorn Sammanslagningen av Lillkyro och Vasa år hade s tor inverkan på bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet innebar detta bl.a. att ca 270 arbetstagare inom Lillkyros bildningsväsende, 250 bar n inom småbarnsfostran och cirka 630 elever inom den grundläggande utbildningen samt tre bibliotek förenandes med Vasa stads bildningsväsende. Sammanslagningen har gått bra, men den har inneburit mycket nytt att lära sig, omorganisering av verksamheten och inlärning av nya praxiser. I Lillkyro förenades årskurserna 1-6 och 7-9 till en enhetsskola och verksamheten koncentrerades till skolcentret. Kyröläs bobollsplan förnyades i enlighet med sammanslagningsavtalet och är nu i bra skick. På bildningsväsendets verksamhet inverkade i hög grad även de sparåtgärder som genomfördes år. Inom småbarnsfostran har det inneburit bl.a. koncentrering av verksamheten, gallringar i lekparks- och gruppfamiljedaghemsnätverket, stängande av några daghem, utökande av klubbverksamheten från 5 t ill 11 samt en höjning av det selektiva tillägget från 200 euro till 250 euro. Med höjningarna strävade man efter att rikta efterfrågan till förmånligare serviceformer. Man har kunnat erbjuda alla barn en da ghemsplats inom den i
21 15 lagen fastställda tiden och även i övrigt har man kunnat beakta det enskilda barnets särskilda behov. Sundoms nya tvåspråkiga daghem togs i bruk. Inom den grundläggande utbildningen har inbesparingarna förverkligats bl.a. på så sätt att både antalet assistenter och vikarier och närskoleprincipen och transporter har dryftats. Trots inbesparingarna har skolnätverket bibehållits tätt, klasstorleken relativt liten och specialtjänster har man kunnat erbjuda på samma sätt som förut. Den förnyade Isolahden koulu togs i bruk. På andra stadiet/vasa yrkesinstitut har speciell uppmärksamhet fästs vid förebyggande av skolavhopp. Det förverkligade studerandeantalet underskred tyvärr målet; målet i enlighet med budgetförslaget var 1975 studerande och förverkligandet 1916 studerande. I daggymnasiet har antalet studerande ökat. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. Även antalet studerande som behöver särskilt stöd har ökat. Vuxenutbildningscentrets verksamhet inriktades på ut bildning av arbetskraft inom branscher som för Vasaregionen är viktiga: el-, metall-, social- och hälsovårdssektorn och handel samt på invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande lyckade över förväntningarna och man överskred målet för antalet studerandearbetsdagar (tot studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 1 miljon öv er det budgeterade. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt för informations- och kommunikationsteknik framskred enligt planerna och hösten öppnades det pedagogiska IKT-centret, som i detta skede fungerar som en webbplats på nät et. Projektet har lyckats utstaka ett gemensamt mål för bildningsväsendet om hur informations- och kommunikationstekniken i undervisningen borde utvecklas i Vasa; bl.a. hur anskaffningar borde koordineras, hur man säkerställer lärarnas utbildning och ett tillräckligt stöd, hur fortbildning ordnas samt hur uppdateringen av undervisningsteknologin/infrastrukturen koordineras. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. I Työväenopistos hantverkarutrymmen inleddes saneringsarbetena och utrymmena blir färdiga år Med Laihela och Storkyro har ett samarbetsavtal uppgjorts, där man kom överens om att Vaasa-opisto ordnar medborgarinstitutstjänster fr.o.m. hösten 2014 även där. Kyrönmaan opistos understödsförening upphävs då överföringen av verksamheten till Vaasa-opisto har gjorts. Av de stora idrottsevenemangen kan nämnas Kalevaspelen, som ordnades sommaren. Evenemanget var en succé både i fråga om arrangemang och publikantal. Antalet besökare ökade även i simhallen, där man fick ett nytt rekord; antalet besökare ökade från besökare till besökare. Av kulturevenemangen ordnades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och alla evenemang drog en stor publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och antalet besökare har också ökat betydligt. Arbetet för utvecklande av bildningsväsendets organisation fortsatte under hela året och i slutet av året presenterades en modell för förenhetligande av bildningsväsendets administration. Arbetet fortsätter år Tekniska sektorn Till tekniska sektorns viktigaste uppgifter hör att trygga möjligheterna för stadens strategiska utveckling samt att se till att stadens mark, infrastruktur samt lokalbestånd bevaras och utvecklas. Stadens totalgeneralplan gick vidare för att behandlas i högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanläggningen av Risö, Liselund och Kungsgårdens område kunde fortsätta då Österbottens etapplandskapsplan för den kommersiella servicen fastställdes av Miljöministeriet. Även delgeneralplanen för Torkkola vindkraftsområde vann laga kraft och byggloven för vindkraftverken godkändes. Stadens detaljplanesaldo var årtusendets bästa, eftersom fullmäktige godkände under året synnerligen viktiga detaljplaner. Av dessa kan nämnas detaljplanen för Bobäck daghem, Vasas hamnområde, Sandvikens idrottsområde, Teaterkvarteret, Backbrunnsvägen, Vikinga, korsningen av Förbindelsevägen-Karlebyvägen och norra Klemetsöområdet.
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
Läs merVASA STADS BOKSLUT 2014
VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Läs merKommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.
REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,
Läs merFINANSIERINGSDEL 2011 2014
279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merKommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Läs merBudgetramarna för 2017 och ekonomiplanen
Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen
Läs merVASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2
Läs mer39 DRIFTSEKONOMIDELEN
39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige
Läs mer43 DRIFTSEKONOMIDELEN
43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige
Läs merEsbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen
Läs merVASA STADS BOKSLUT 2011
VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning
Läs merFINANSIERINGSDEL 2012 2015
279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merFINANSIERINGSDELEN 2013 2016
255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merRäkenskapsperiodens resultat
Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen
Läs merEsbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina
Läs merVANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009
Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag
Läs merFörslag till behandling av resultatet
Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden
Läs merFinansieringsdel 2015-2018
Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar
Läs merJHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering
JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer
Läs merEkonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer
Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.
Läs merBudget för år 2017 och ekonomiplan för åren
Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget
Läs merEKONOMIPLAN
EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...
Läs merRäkenskapsperiodens resultat
Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in
Läs merFastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015
Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016
Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Läs merResultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.
1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi
Läs merGodkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28
KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund
Läs merGrunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen
Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merStatsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden
Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013
Läs merGemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014
Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018
Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter
Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merDriftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen
Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige
Läs merREVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION
Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången
Läs merEsbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merAktuellt inom kommunalekonomi
Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i
Läs merVanda stads bokslut Stadsstyrelsen
Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader
Läs merKostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %
Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag
Läs merKommunal Författningssamling för Staden Jakobstad
Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012
Läs merEsbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs mer33 DRIFTSEKONOMIDELEN
33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Läs merVASA STADS BOKSLUT 2012
VASA STADS BOKSLUT VASA STAD BOKSLUT Stadsstyrelsen 27.3.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis
Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016
ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt
Läs merHelsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015
Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar
Läs merTillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland
Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland
Läs merKommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008
' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merTill kommunfullmäktige i Lappträsk
Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2016 1 (5) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 1. s verksamhet skall i enlighet med 121 i
Läs merRP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merKYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING
Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige
Läs merArbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen
Läs merKommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
Läs merGRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN
1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,
Läs merKommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering
Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer
Läs merGrankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör
Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från
Läs merEsbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,
Läs merRP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017
RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslut år 2012
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade
Läs merLOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl
LOVISA STAD PROTOKOLL 4/2016 35 Revisionsnämnden TID 05.04.2016 kl. 17:00-21:15 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Lohenoja Pertti ordförande Hagfors Kari vice ordförande Schauman
Läs merDen nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?
Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merVanda stads bokslut Stadsstyrelsen
Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Läs merEsbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,
Läs merINSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN
Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen
Läs merBokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merKommunernas bokslut 2015
' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014
Läs merSamkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.
1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merYHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE
VAASAN SEURAKUNTAYHTYMÄ Kokous 13.12.2018 klo 18:00 Sivu 1 / 9 Innehåll Ekonomiöversikt... 2 Budgeten 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen 2019-2021... 3 Fullmäktigeinitiativ som inte är färdigbehandlade...
Läs merHelsingfors stads bokslut för 2012
Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Läs merRESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000
1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas
Läs merKenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter
Läs merKommunernas bokslut 2016
Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas
Läs merBeräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78
Läs merI dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.
Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen
Läs merDirektionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011
Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten
Läs mer