VASA STADS BOKSLUT 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VASA STADS BOKSLUT 2013"

Transkript

1 VASA STADS BOKSLUT

2

3 2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen Den interna revisionen Verksamhetsidé Plan över användningen av arbetsdagar under perioden Den interna revisionens uppgifter RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 42

6 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 43 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 45 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 62 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 170 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 172 Finansieringsanalys 173 Balansräkning 174 Koncernresultaträkning 176 Finansieringsanalys för kommunkoncern 177 Koncernbalansräkning 178 Resultaträknings - sammanställning 180 Finansieringsanalys - sammanställning 181 Balansräknings - sammansättning 182 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 186 Resultaträkningens bilageuppgifter 187 Balansräkningens bilageuppgifter 189 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 194 Bilageuppgifter angående personalen 196 Koncernbokslutets noter 197 Förteckning över använda bokföringsböcker 203 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 205 Affärsverkens inverkan på finansieringen 206 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 207 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

7 1 Stadsdirektörens översikt År p räglades av såväl landsomfattande som lokala ekonomiska problem. Vårt lands totala produktion sjönk fortsättningsvis, vilket förorsakades av både världsomspännande ekonomiska svårigheter och strukturella problem i vårt eget land, såsom inskränkningar inom elektronik- och pappersindustrin, förändrad åldersstruktur och försämrad kostnadskonkurrenskraft. Situationen har lett till att finansieringsgrunden för den offentliga ekonomin har blivit sämre. I nom stats- och kommunalekonomin har under de senaste åren bildats ett kännbart underskott. Man talar om ett hållbarhetsunderskott, som måste korrigeras under de när maste åren för att skuldsättningen inom den offentliga ekonomin ska kunna stoppas. Landets regering förverkligar ett strukturpolitiskt program, i vilket det som en v iktig del också ingår åtgärder som skär ned den kommunala ekonomin. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar som publicerats under den s enaste tiden där man har bedömt regionernas konkurrenskraft på ett mångsidigt sätt har Vasa fortfarande funnits bland de främsta i vårt land. Stadens skatteinkomster ökade år totalt 2,7 % jämfört med föregående år. Kommunalskatterna ökade med 4,4 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 7,1 %. Verksamhetsutgifterna inom serviceproduktionen ökade med 1,8 %. Lånebeståndet var i slutet av året 176,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 13,4 % under året. De statsandelar som staden erhöll sjönk med 4,7 miljoner euro och staden betalade 17,8 miljoner euro i skatteutjämning. Årsbidraget var 18,8 miljoner euro, varvid resultatfinansieringen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att starta ett omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, i vilket ingår både personalbesparingar, strukturella förändringar och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå i flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Vasa stad utvidgades i början av år då Li llkyro och Vasa slogs samman. Sammanslagningen har inneburit bl.a. aktivt deltagande av de f örtroendevalda från Lillkyro i stadens förvaltning samt investeringar i Lillkyroområdet i enlighet med sammanslagningsavtalet. Stadens folkmängd var i slutet av året personer (ökning under året 647). Under år trädde en ny kommunstrukturlag i kraft. Samtidigt bereddes också bl.a. en statsandelsreform, en totalrevidering av kommunallagen och lagen för ordnande av social- och hälsovården. Gällande alla dessa har staden under året inlämnat sitt utlåtande. Den nya kommunstrukturlagen förutsätter att regionens kommuner tillsammans utreder möjligheterna till kommunsammanslagningar, eftersom en kommun enligt lagen borde bildas av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Nu är det inte så. Målet är att Vasaregionen ska vara framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen mellan stadsregionerna i framtiden och kunna garantera invånarna en god servicenivå i ett läge med krympande offentlig ekonomi. Sammanslagningsutredningar inleddes inte ännu under år.

8 2 Staden och regionen fick komma med i arbets- och näringsministeriets tillväxtavtalsförfarande samt INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter om de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja tillväxt och livskraft samt förutsättningarna för näringsverksamhet i regionen. Tillväxtavtal ingicks med de 12 största stadsregionerna. INKA-projektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledningsansvaret för temat hållbara energilösningar. Antalet städer med ledningsansvar för olika teman är bara fem. Syftet med projektet är att få fart på uppkomsten av innovationskoncentrationer i Finland. Då det gäller stadens interna utveckling bör det bredbasiga beredningsarbetet för en ny strategi och nya organisationslösningar under ledning av stadens ledningsgrupp och stadsstyrelsen lyftas fram. Samarbetet med Umeå förtätades under året, främst inom ramen för det gemensamma rederibolaget, men också i övrigt. Då det gäller det regionala samarbetet är betydande ärenden bl.a. det nya turismbolaget, framskridandet för logistikområdet som byggs tillsammans med Korsholm samt det regionala strukturmodellsarbetet. Även den g emensamma avfallsnämnden nådde slutrakan efter lång beredning. Allt som allt var år ett händelserikt och arbetsfyllt år för både be slutsfattare och personal. Inbesparingar och nedskärningar är inga lätta lösningar. Men vi klarade dem och servicenivån har kunnat hållas på rimligt god nivå trots inbesparingarna - tack vare en bra och yrkeskunnig personal. Stadsdirektör Tomas Häyry

9 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

10 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Uhlgrén Arttu (SDP) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakin Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 10 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2012 godkändes och budgeten för år 2014 godkändes Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Frantz Hans (RKP)

11 5 Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 29 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 16 gånger under år och allmänna sektionen 12 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP) Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.

12 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den s ista dagen år var ( å r 2012), varav ( 4 458) ordinarie anställda och (1 560) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 136 (99). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 486 (509). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var ( 4 700). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 194 personer större än i slutet av år Antalet fast anställda har ökat med 269 och visstidsanställda har minskat med 75. Ökningen bland den ordinarie personalen förklaras av sammanslagningen med Lillkyro kommun, minskningen bland de visstidsanställda beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning Ordinarie Visstidsanställda Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk.

13 7 Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 202 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 200,5 milj. euro och investeringsdelens löner 1,5 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,7 % (78 % 2012) kvinnor och 21,3 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,8 % (76 %) kvinnor och 22,2 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år v ar 44,1 år (43,7 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,1 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 37,1 år (36,4 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

14 8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i Finland har upprepade gånger under de senaste åren varit långsammare än prognostiserat. Detta har försvagat den ekonomiska grunden i budgeterna, varvid det har blivit klart att en hål lbar offentlig ekonomi inte kan uppnås utan betydande strukturella reformer. På grund av en svagare utveckling av skatteinkomsterna har effekterna från finanspolitikens åtstramningsåtgärder i stort sett kullkastats och ett kännbart underskott har blivit kvar i den offentliga ekonomin. Finlands regering offentliggjorde hösten r iktlinjerna för ett omfattande strukturpolitiskt program. Syftet är att stärka kommunekonomin genom att gallra kommunernas uppgifter samt att hitta åtgärder med hjälp av vilka man kan förbättra produktiviteten, förlänga arbetskarriärer, minska på den s trukturella arbetslösheten samt på an dra sätt förbättra den ekonomiska produktionspotentialen. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest genast borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka kommande utgifter utan att skuldgraden överskrider 60 %. Finansministeriet har beräknat att hållbarhetsunderskottet för vår offentliga ekonomi är 4,7 procent av BNP, dvs. cirka 9,5 miljarder euro. För att stoppa skuldsättningen förutsätts kommunerna spara och strama åt sin beskattning eller effektivera sin verksamhet under åren med 2 miljarder euro. Finlands offentliga ekonomi har klarat av den globala recessionen och Finlands egen strukturkris relativt bra i internationell jämförelse. Med tanke på den närmaste tidens ekonomiska utveckling är det av avgörande betydelse hur regeringens strukturpolitiska program framskrider. Finlands kostnadskonkurrensförmåga i förhållande till de konkurrerande länderna har dock försvagats under de senaste åren. Enhetsarbetskostnaderna har i Finland ökat nästan med 22 % under åren , då de inom euroområdet har ökat med cirka 11 %. Med tanke på Finlands kostnadskonkurrensförmåga var ingåendet av ett måttfullt sysselsättnings- och tillväxtavtal ett steg i bättre riktning. Trots statens snabba skuldsättning har Finland bevarat sin goda ställning på stats lånemarknaderna. Statens kreditklassificering har bibehållits oförändrad i AAA-klassen, vilket har underlättat skuldhanteringen i form av låga ränteutgifter. För stabiliseringen av den offentliga ekonomin är det mycket viktigt att framskrida målmedvetet vid förverkligandet av strukturreformerna. På detta sätt stärker det förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Det bör dock beaktas att strukturreformer tar tid och är politiskt utmanande. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunekonomin Det gångna året har betytt stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården, strukturpolitiska programmet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer fortfarande pågår präglar även det kommande verksamhetsåret. Också att de ekonomiska utsikterna blir svagare återspeglas på den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än väntat, hela 156 kommuner, dvs. hälften av kommunerna höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19, 74.

15 9 Skillnaden mellan den lägsta och högsta är redan nu hela 6,0 % enheter. Kommunförbundet gav sitt eget förslag för anpassande av kommunekonomin. Då personalutgifterna utgör över hälften av kommunernas utgifter är situationen svår. I praktiken har kommunerna tre alternativ: höja på s katterna, fatta inbesparingsbeslut och justera investeringsplanerna. Enligt regeringens strukturprogram borde kommunerna själva samla cirka en miljard fram till år 2017 samtidigt som staten också skulle lätta på kommunernas uppgifter och förpliktelser med en miljard euro. Man har ändå bes lutat utöka kommunernas uppgifter och förpliktelser genom besluten i Basserviceprogrammet med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundets anpassningsprogram för kommunekonomin inbegriper förslag för utvidgande av skatte- och betalningsunderlaget, utvecklande av förhållandet kommunen-staten, revidering av statsandelssystemet samt understödande av investeringar. I regeringsprogrammet förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att uppnås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man fortsätter med anpassningsåtgärderna och hittills har inbesparingarna från anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats på kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och flera samtidiga reformer inverkar även på kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten hålls kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på samma nivå som under tidigare år. Utmaningarna i kommunekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna för ekonomin och verksamheten måste fortsätta även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2011 då det i Vasa fanns arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland. Statistikcentralen producerar uppgifterna enligt den nya kommunindelningen, så att Lillkyros uppgifter finns med i Vasas siffror redan från år 2011.

16 10 Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i utbildning (+171), industrin (+161) och affärbranschen (+101) åren Antalet arbetsplatser minskade inte betydligt inom ingen bransch. Då man granskar hela 2000-talet bör man observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. Av arbetsplatserna är industribranschen störst (23,3 %), hälso- och socialbranschen näst störst (18,2 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,6 %) och utbildningen 8,6 %. Dessa fyra branscher står för cirka 60 % av Vasas arbetsplatser.

17 11 Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 8,9 % år. Arbetslöshetsgraden steg upp 1,2 % året innan. Arbetslöshetsgraden var tredje lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 s tadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och

18 12 med de senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca invånare). I Vasa stadsregion bor det invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu m er positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd.

19 13 Vasa hade invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 647 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2012): Finskspråkiga (70,6 %), svenskspråkiga (22,6 %) och övriga språk (6,8 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 847, svenskspråkiga med 253 och övriga språkgrupper med

20 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret av sammanslagningen med Lillkyro kommun och uppgick till Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsområdet klarade väl av utmaningarna och målen med beaktande av de problem som stadens åtstramade ekonomiska situation medförde för förverkligandet av verksamheten. Inom det nya Vasas område kom man under det första verksamhetsåret bra fram till gemensamma verksamhetsformer vid förverkligandet av social- och hälsovårdstjänsterna. En stram ekonomisk disciplin möjliggjorde för ekonomins del att verksamheten förverkligades bra inom det egna verksamhetsområdet. Som en or oande faktor har förvaltningen tagit upp diskussionen om specialsjukvårdens utgiftsram, vilken inte har följt de l injedragningar som i övrigt har förverkligats inom stadskoncernen. För förvaltningens och ekonomins del har de i staden förverkligade personalinbesparingarna under verksamhetsåret samt de nya rekryteringsanvisningarna tydligt betonat förvaltningens betydelse samt behov av att fungera som stöd för styrningen av helheten. Problemen i stadens ekonomiförvaltningssystem försvårade märkbart ekonomiförvaltningens funktioner och rapportering samt medförde mycket tilläggsarbete för beredningen av bokföringen och bokslutet. Inom Förvaltning och ekonomi inleddes kvalitetsarbete med SHQS-metoden. Social- och familjeservice: Man kunde erbjuda klienterna service inom ramen för bestämmelserna, varvid man också hade en verkningsfull verksamhet som mål. Glädjande var den pos itiva utvecklingen inom barnskyddets serviceområde, där man i fråga om anhängiggörande av barnskydd fick en betydande förbättring vad gäller tidsfristerna. Personalrekryteringen i fråga om resultatområdets nyckelgrupper var fortsättningsvis problematisk. Under verksamhetsåret fick man i användning nya utrymmen för Vasa vårdkollektiv samt för handikappservicen den nya boendeserviceenheten Purohovi i Bobäck. Inom hem- och anstaltsvården började man förverkliga kraven enligt den nya lagstiftningen. Åldringsvårdens servicestrukturreform framskred inte planenligt, beroende på a tt servicehusbyggandet drog ut på t iden samt regionförvaltningsverkets beslut gällande servicehus. Vårdpersonalens långa fortbildning kunde slutföras och Telecare-läkarservicen utvidgades till att omfatta hela serviceboendet. Inom hälsovårdstjänsterna har rekryteringen av läkare fortsättningsvis varit en utmaning. Köerna till läkare och tandläkare blev längre men är ännu ändå inom ramen för vårdgarantin. Planeringen av en undervisningshälsocentral fortsatte under hela året. Akutvården överfördes till sjukvårdsdistriktet och diabetespolikliniken till resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Bildningssektorn Sammanslagningen av Lillkyro och Vasa år hade s tor inverkan på bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet innebar detta bl.a. att ca 270 arbetstagare inom Lillkyros bildningsväsende, 250 bar n inom småbarnsfostran och cirka 630 elever inom den grundläggande utbildningen samt tre bibliotek förenandes med Vasa stads bildningsväsende. Sammanslagningen har gått bra, men den har inneburit mycket nytt att lära sig, omorganisering av verksamheten och inlärning av nya praxiser. I Lillkyro förenades årskurserna 1-6 och 7-9 till en enhetsskola och verksamheten koncentrerades till skolcentret. Kyröläs bobollsplan förnyades i enlighet med sammanslagningsavtalet och är nu i bra skick. På bildningsväsendets verksamhet inverkade i hög grad även de sparåtgärder som genomfördes år. Inom småbarnsfostran har det inneburit bl.a. koncentrering av verksamheten, gallringar i lekparks- och gruppfamiljedaghemsnätverket, stängande av några daghem, utökande av klubbverksamheten från 5 t ill 11 samt en höjning av det selektiva tillägget från 200 euro till 250 euro. Med höjningarna strävade man efter att rikta efterfrågan till förmånligare serviceformer. Man har kunnat erbjuda alla barn en da ghemsplats inom den i

21 15 lagen fastställda tiden och även i övrigt har man kunnat beakta det enskilda barnets särskilda behov. Sundoms nya tvåspråkiga daghem togs i bruk. Inom den grundläggande utbildningen har inbesparingarna förverkligats bl.a. på så sätt att både antalet assistenter och vikarier och närskoleprincipen och transporter har dryftats. Trots inbesparingarna har skolnätverket bibehållits tätt, klasstorleken relativt liten och specialtjänster har man kunnat erbjuda på samma sätt som förut. Den förnyade Isolahden koulu togs i bruk. På andra stadiet/vasa yrkesinstitut har speciell uppmärksamhet fästs vid förebyggande av skolavhopp. Det förverkligade studerandeantalet underskred tyvärr målet; målet i enlighet med budgetförslaget var 1975 studerande och förverkligandet 1916 studerande. I daggymnasiet har antalet studerande ökat. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. Även antalet studerande som behöver särskilt stöd har ökat. Vuxenutbildningscentrets verksamhet inriktades på ut bildning av arbetskraft inom branscher som för Vasaregionen är viktiga: el-, metall-, social- och hälsovårdssektorn och handel samt på invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande lyckade över förväntningarna och man överskred målet för antalet studerandearbetsdagar (tot studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 1 miljon öv er det budgeterade. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt för informations- och kommunikationsteknik framskred enligt planerna och hösten öppnades det pedagogiska IKT-centret, som i detta skede fungerar som en webbplats på nät et. Projektet har lyckats utstaka ett gemensamt mål för bildningsväsendet om hur informations- och kommunikationstekniken i undervisningen borde utvecklas i Vasa; bl.a. hur anskaffningar borde koordineras, hur man säkerställer lärarnas utbildning och ett tillräckligt stöd, hur fortbildning ordnas samt hur uppdateringen av undervisningsteknologin/infrastrukturen koordineras. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. I Työväenopistos hantverkarutrymmen inleddes saneringsarbetena och utrymmena blir färdiga år Med Laihela och Storkyro har ett samarbetsavtal uppgjorts, där man kom överens om att Vaasa-opisto ordnar medborgarinstitutstjänster fr.o.m. hösten 2014 även där. Kyrönmaan opistos understödsförening upphävs då överföringen av verksamheten till Vaasa-opisto har gjorts. Av de stora idrottsevenemangen kan nämnas Kalevaspelen, som ordnades sommaren. Evenemanget var en succé både i fråga om arrangemang och publikantal. Antalet besökare ökade även i simhallen, där man fick ett nytt rekord; antalet besökare ökade från besökare till besökare. Av kulturevenemangen ordnades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och alla evenemang drog en stor publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och antalet besökare har också ökat betydligt. Arbetet för utvecklande av bildningsväsendets organisation fortsatte under hela året och i slutet av året presenterades en modell för förenhetligande av bildningsväsendets administration. Arbetet fortsätter år Tekniska sektorn Till tekniska sektorns viktigaste uppgifter hör att trygga möjligheterna för stadens strategiska utveckling samt att se till att stadens mark, infrastruktur samt lokalbestånd bevaras och utvecklas. Stadens totalgeneralplan gick vidare för att behandlas i högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanläggningen av Risö, Liselund och Kungsgårdens område kunde fortsätta då Österbottens etapplandskapsplan för den kommersiella servicen fastställdes av Miljöministeriet. Även delgeneralplanen för Torkkola vindkraftsområde vann laga kraft och byggloven för vindkraftverken godkändes. Stadens detaljplanesaldo var årtusendets bästa, eftersom fullmäktige godkände under året synnerligen viktiga detaljplaner. Av dessa kan nämnas detaljplanen för Bobäck daghem, Vasas hamnområde, Sandvikens idrottsområde, Teaterkvarteret, Backbrunnsvägen, Vikinga, korsningen av Förbindelsevägen-Karlebyvägen och norra Klemetsöområdet.

VASA STADS BOKSLUT 2014

VASA STADS BOKSLUT 2014 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2011

VASA STADS BOKSLUT 2011 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2012

VASA STADS BOKSLUT 2012 VASA STADS BOKSLUT VASA STAD BOKSLUT Stadsstyrelsen 27.3.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET FÖREDRAGNINGSLISTA 5-2014 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3 Ärenden Enligt

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga.

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga. Föa.1 ARVODESSTADGA FÖR HELSINGFORS STADS FÖRTROENDEVALDA Godkänd av stadsfullmäktige den 5 maj 2010 1 Tillämpning Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt

Läs mer

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion:

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion: Stadsfullmäktige 21 08.02.2012 Arbetarskyddskommissionen 16 31.05.2012 Personalsektionen 33 14.06.2012 Stadsstyrelsen 192 13.08.2012 Stadsfullmäktige 86 12.09.2012 Personalsektionen 15 18.04.2013 Stadsstyrelsen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer