Nu åker den till himlen. Vingens utvärdering

Transkript

1 Nu åker den till himlen Vingens utvärdering 2014/2015

2 Projekt Bakgrund Under höstens inskolning kunde vi se ett stort intresse för olika slags fordon i barngruppen. Bilder på flygplan och andra fordon på väggen skapade ett fokus hos barnen på något annat än separationen från föräldrarna. Vi kunde se att intresset för fordon även fanns under verksamheten på gården. Så fort barnen hörde ett ljud från ett fordon avstannade leken och barnen fokuserade på att lokalisera ljudet. Dom stod vid staketet och tittade på grävmaskiner och gräsklippare. När flygplanen eller helikoptrar for över oss pekade dom upp i luften och sa titta. Efter att några barn skapat rymdraketer av papper använde vi oss av datorn och youtube (en internetsida för videogemenskap där filmklipp laddas upp av dess användare) för att titta på riktiga raketer. Vi ville genom detta visa barnen att deras intresse var viktigt samt för att göra rymdraketerna verkliga för oss och barnen. "Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras" Lpfö98 s. 6. Fler barn samlades vid datorn för att titta på när rymdraketerna startade och tog sig ut i rymden. Vi pedagoger började fundera på hur det skulle vara att låta barnen gå in i upplevelsen. Genom att projektera filmerna till större storlek ville vi föra barnen närmare händelsen. Att skapa en falsk verklighetskänsla och erbjuda dem ett nytt sätt att se på film genom att kunna röra sig nära duken och ta på upplevelsen. Syfte Förskolan ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (lpfö s.11) Mål -utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv -utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra -utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama -utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (lpfö s. 10) -tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp,ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Projektorn Vi tog med en bärbar dator och projektor in i dramarummet. Eftersom flygplan, grävmaskiner och tåg hade varit ett stort fokus under inskolningen fick dessa fordon, tillsammans med rymdraketerna, ta plats på filmduken. För att ge barnen en gemensam erfarenhet/start på projektet valde vi att låta hela barngruppen vara med i dramarummet de första gångerna, för att vid senare tillfälle kunna ta in färre barn. När filmerna visades på ett tyg som hängde ner från taket fick detta en stor betydelse för barnen. De gick igenom tyget, flyttade det åt sidan, kände på det, såg skuggor, sprang runt det. Vi valde då att prova andra platser som bakgrund. Bilden flyttades mellan olika väggar, olika rum, från

3 golv till tak. Barnen undersökte det som hände i filmerna på olika sätt. En del barn satt ner och tittade på filmerna. Andra gick fram till bilden, kände på den, härmade det som skedde. Barnen kommunicerade med bilden, med oss pedagoger, med varandra. De använde sig av olika utryck: oj, titta, wow, Kommer rymdraketen tillbaka? Den landar i vattnet! 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, den flyger! Barnen använde sig också av accessoarer så som hattar, kjolar och väskor när de härmade det som skedde i filmerna. Rymdstationen Under projektet tittade vi på astronauters liv på en rymdstation (via youtube). Hur skiljer sig deras vardag från vår? Vi härmade det astronauterna visade till exempel genom att släppa pennor på golvet för att se om de skulle flyga som mikrofonen på rymdstationen. Vi blötte ner pappershandukar och vred ur dom för att se om vattnet stannade runt handduken eller om vattnet rann ner. Vi kunde även se hur astronauterna sov stående fastspända i sovsäckar och att deras mat flög runt när de skulle äta och vi pratade om hur vi gjorde här på jorden. När astronauterna med lite längre hår filmades kunde vi se att deras hår stod rakt upp i luften och flera av barnen tog med hjälp av händerna upp det egna håret i luften.

4 Rymdtavlor Efter att barnen hade tittat på youtube och sett hur astronauter lever på en rymdstation bad ett barn om att få skapa en rymdtavla. Genom egna val placerades ett stort gult papper på ett staffli. Två barn till blev intresserade av detta och frågade om de fick vara med. De tre barnen skapade tillsammans en tavla av detta papper. Jag målar en rymdraket, en astronaut och rymden och planeter Här är dräkten och här är astronauten och här är sovsäcken och här är rymdraketen Jag målar jorden Jag gjorde en måne jag gör en astronaut Vid ett annat tillfälle i ateljén lades ett stort papper ut på bordet och på det placeras ett flygplan tillsammans med kritor. Vi såg direkt att barnen började rita flygplan. Vi pratade om detaljerna, vad finns på flygplanet? Jag ritar ett litet litet flygplan Flygplanshuvudet Detta papper låg framme på bordet i ateljén under hela dagen i några veckor. Vi lät barnen bygga vidare på samma tavla med hjälp av olika material (lager på lager). fart

5 Efter att barnen tittat på rymden och astronauter på youtube igen gav de sig in i ateljén och fortsatte på sin tavla. Nu började rymden formas på tavlan. Barnen efterfrågar astronauter att klistra på tavlan och skapar dessa med hjälp av glasspinnar som de ritar på och sedan fäster på tavlan. Kapsyler blev till flygplanshjul Även stjärnor och planeter är enligt barnen viktiga i rymden. Med hjälp av flörtkulor, kartongbitar, silverfärg, paljetter, glitter, frigolitbitar och silkespapper skapas rymden. När tavlan var färdig samlades barnen för att reflektera kring skapandet. Vi har ritat, målat med pensel, klistrat. Vi har klistrat planeter, hjul, astronauter. Ge tillbaka dokumentation (fordon) Under projektet filmade vi barnen mycket. Filmerna gav oss verktyg för att ta oss vidare i projektet, att kunna se samma sekvenser om och om igen och på så sätt upptäcka spår vi annars troligtvis missat. Viktigast av allt var att ge tillbaka denna dokumentation till barnen själva. Genom att klippa ihop en kortare film av allt material kunde barnen få syn på sitt egna agerande i samband med fordonsfilmerna. Genom att göra ett sådant återkast hjälper det barnen att få syn på sitt egna lärande men också oss pedagoger genom att detta skapar en slags utvärdering av deras görande. Vad händer när barnen får syn på sig

6 själva? Vad i deras görande är viktigt för dom? Barnen tittade på filmerna men sa inte så mycket kring vad som skedde. Några barn hittade sig själva i filmerna och synliggjorde detta genom att peka eller berätta. Vi kunde se ett stort fokus på den egna individen och dess görande, men också att de olika fordonen tog plats och att barnen även här i sitt reflekterande uppmärksammade varandra. där är jag med prickig, titta där, där är Solveig mjaag, Och där är jag med pippiflätor, nu är du pippi, dom skriker så här skriker dom, Och jag skriker AAAA, OAAA, Hur skriker jag? oaaa, It s me.där är jag, Mej, dom har tittat på det påkoptern. Dom har tittat på koptern åker på koptern åker iväg Det är jag med sånt hjärta, det var lite roligt, Det är mysigt,

7 Projektet i miljön Samtidigt som barnen tittade på filmerna lekte de lekar kopplade till dessa fordon. För att utveckla detta lät vi projektet ta plats i miljön på avdelningen. Genom att skapa en miljö kring barnens intresse stärkte vi projektets status i den dagliga verksamheten och gav det inflytande över hela dagen men vi skapade även plats för barnens egna kreativitet. Vi lade en bokhylla på golvet som blev till en rymdraket och använde den tillsammans med projektorn och vår ipad. Vi skapade känslan av rymden så som barnen och vi upplevde det från filmerna genom att mörklägga rummet. Barnen satt i sin rymdraket samtidigt som rymdraketen i filmen gjorde sig redo för start. Där filmen slutade tog fantasin vid och barnen landade på månen där de i tyngdlöshet klev ur raketen och tog några kliv på månen."barnen kan i den skapande och gestaltande leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter." Lpfö 98 s.6. Planeter Några av de äldre barnen började intressera sig för solsystemet. Tillsammans med dom tittade vi på vilka planeter som finns runt om jorden och olika stjärnor och dess storlekar. Med hjälp av vår rymdraket, dator och projektor kunde vi och barnen ge oss iväg på en rymdresa och besöka de olika stjärnorna och planeterna. Vi upptäcker tillsammans att lilla planeten Pluto inte längre får vara en planet i vårt solsystem vilket barnen reagerar starkt på. Mars, som Macka och björnen Stackars Pluto, han kan få komma till oss istället Där är den största stjärnan vi känner till!

8 Dans En dag efter att vi tittat på fordon startade vi av en slump en film med dans på väggen. Vi såg genast att detta var något barnen tyckte var roligt, de rörde sig som dansarna, de snurrade och stampade takten. Vi valde därför att utvidga vårt projekt kring fordon och kommunikation att även innefatta dans. På väggen fick nu olika danskulturer, (balett, riverdance, turkisk folkdans och brakedance) ta plats (se tidigare text om projektorn ). Ge tillbaka dokumentation (dans) Precis som när barnen tittade på filmer kring olika fordon filmade vi barnen när de rörde sig till olika musikstilar. För att utmana barnen i deras rörelser och för att synliggöra deras projekt valde vi att återigen klippa ihop en film med fokus på deras egna dansande. Vi samlade hela barngruppen för att titta på filmen och pratade om de olika danserna de provat på. Vi pedagoger uppmärksammade olika barn i filmen och deras rörelser samt uppmuntrade kompisarna att prova röra sig lika som barnen i filmen. Titta han dansar Dansar sådär Du dansar där, där är Hugo Dansa som Oliver Han bara snurrar sådär fort som jag

9 Att föra samman flera estetiska uttryckssätt Vi kunde se under projektets gång ett intresse för att skapa flygplan, raketer och tåg med hjälp av papper och penna. Detta gjordes alltid separerat från upplevelsen i dramarummet. Vi pedagoger undrade om barnens skapande och deras sätt att beskriva sitt skapande skulle utmanas om vi förde samman de olika uttryckssätten. "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande." Lpfö 98 s.7. Vi placerade ett stort papper på golvet i dramarummet tillsammans med många kritor i olika färger. Vi valde kritor i olika färger för att själva materialet skulle vara välkänt hos barnen så att utforskandet kunde fokuseras till bilden och filmerna. Ovanför pappret hängde filmduken där vi återigen visade alla olika klipp från youtube. Vi valde också att låta skapandet ske i ateljén men tog då in projektorn där. Första gångerna tog vi bort stolarna för att skapa yta men lät bordet stå kvar med ett stort papper uppspänt därpå. Vid senare tillfällen provade vi även att ta bort bordet i ateljén och lät skapandet ske på golvet på ett stort papper precis som vi gjort i dramarummet.

10 Att skapa ritningar av rymdraketer Under projektet pratade barnen ofta om att bygga rymdraketer och detta ville vi pedagoger fånga upp. Vad var det som fascinerade barnen när det gällde rymdraketerna? Vi valde att låta barnen titta närmare på raketfilmerna igen och sedan rita en egen raket. Med hjälp av ett vitt papper, en svart penna och youtube satte arbetet igång. Barnen fick möjlighet att direkt prova att bygga sin ritning med valfritt material. Det är en rymdraket vingarna, det är vingarna här är åskmålnen (röken) det är streck till rymdraketen det är ett bälte man ska ha inne i rymdraketen det här är en rymdraket med hjul, titta nu är dom där hjulen på dom åker så här när dom ska åka man har hjul till bilen också, man måste ta bort gruset från däcken den åker iväg till jorden det är rymdraket

11 För att göra föräldrarna delaktiga i barnens projekt utmanande vi dom att skapa en rymdraket under ett föräldramöte. Genom barnens ritningar kunde föräldrarna skapa en raket med de detaljer (vingarna, röken, elden) barnen tyckte var viktiga. Projektet en del av barnens liv Vi gjorde föräldrarna delaktiga i projektet genom våra föräldramöten där de fick se de filmer barnen sett (på olika fordon) och sedan filmer som visade barnens agerande kring filmerna. Under vårens föräldramöte fick föräldrarna återigen se filmklipp från projektet och sedan skapa något till barnen (se text Att skapa ritningar av rymdraketer ). Men även barnen skapade delaktighet genom att de tog med sig intresset för projektet hem. De konstruerade tåg hemma, kollade på flygplan, pratade om dans och byggde rymdraketer. Barnens intressen och frågor gjorde att de tillsammans med sina föräldrar lånade böcker om rymden. Utmaningar barnen mött under projektet: Att uppmuntras till att prova på ett nytt agerande Under projektets gång kunde vi se hur barnen förändrade sitt sätt att agera kring filmerna. Från att hålla sig bakom kamera och på avstånd till filmduken till att ta plats framför kameran och ta sig fram och känna på filmduken. Genom att papper och pennor lades på golvet blev detta ett nytt sätt att se på filmen. Genom att tillföra ett nytt material ändrade vi förutsättningarna i utforskandet. Till exempel från stillasittande till ett rörligt agerande. Genom att ge tillbaka dokumentation till exempel filmer när de dansar kunde vi synliggöra deras olika sätt att uttrycka sig till musiken och ge barnen möjligheten att prova varandras sätt att dansa. Språklig utmaning Vi hörde att barnen använde ett slags språk i ateljén och ett annat när de tittade på raketer, flygplan och tåg. I ateljén använde de sig av substantiv och adjektiv, alltså beskrev de ting de skapade och inte vad tingen gjorde. Till exempel: jag ritar en rymdraket, jag gör en astronaut, jag gör en liten helikopter. I utforskandet av filmerna kunde vi istället höra verb, dvs den flyger, den åker, den snurrar och imperativ, dvs. uttrycksord och uppmaningar så som titta, oj, wow. För att utmana barnen i sitt talspråk började vi

12 pedagoger ändra vårt eget sätt att ställa frågor kring det barnen gjorde. Istället för att fråga vad gör du så frågade vi vad händer i din bild? Ritningar och bygge av rymdraketer Genom att rita egna ritningar och bygga modeller av rymdraketer fick vi fatt i barnens tankar kring rymdraketer och vad som är viktigt på en rymdraket. Barnen utvecklade sitt byggande och nya detaljer på raketerna blev tydliga (ex. röken, bältena, hjulen.) Att se samband Genom att använda olika tekniska hjälpmedel under projektet (dator, projektor, ipad, kameror) upptäcktes sambanden mellan dessa. Barnen förstod snabbt att det var datorn som styrde det som visades på väggen. När inte bilden dök upp på väggen började dom leta efter bildens källa (datorn). Samarbete Det gemensamma skapande har fått stor plats i projektet (ex. rymdtavlor, rita på golvet, dans). Här har barnen utmanats i att samarbeta, berätta med och utan ord, lyssna på varandra och förstå vad kompisarna menar. När rymden (rymdraketen) tog plats i avdelningens miljö skapade även detta förutsättningar för samarbete, genom till exempel turtagning, skapa plats och lyssna på varandra. Analys Vad var det som var spännande/intressant med filmerna? Var det att titta film eller själva innehållet? Skuggor? Filmduken i sig? Varför såg vi vissa moment som störande? När vi lät barnen gå in i upplevelsen första gången, tappade vi vårt pedagogiska tänk och stördes av hur barnen utforskade filmen. När tyget i taket tog fokus från filmen upplevde vi pedagoger detta som något negativt och flyttade bilden till en fast vägg. Att visa filmerna på väggen gjorde att fler barn faktiskt tittade på det som visades i stället för att fokusera på tyget, gå runt och igenom det. Samtidigt berövades barnen på möjligheten att utforska filmen från olika håll. När barnen började riva i hattar, kjolar och väskor i stället för att bara hålla sig framför eller i närheten av filmen valde vi att ta bort dessa accessoarer men genom att titta på det vi filmat i dramarummet kunde vi snabbt reflektera över detta och förhålla oss kritiska mot våra förutfattade meningar. När vi tog bort tankarna om störande moment och började se möjligheterna kunde vi se en ny dimension av utforskade och undersökande hos barnen. Accessoarerna speglade filmens innehåll, de använde till exempel hattar precis som människorna som tittade på rymdraketen hade. Detta hade gått oss förbi om det inte vore för den filmade dokumentationen. Hur påverkade vårt agerande projektets utformande? Vid ett tillfälle valde vi att titta på tråkig film (bokcirkel) men såg snabbt att det fanns ett intresse i själva raketerna, flygplanen och tågen som inte fanns i den tråkiga filmen. Vi tog bort ljudet från filmerna men upptäckte att ljudet gav effekter som barnen vill ha. Raketen, som med ljud var mest spännande, blev i stället det barnen brydde sig minst om när ljudet var borta. Vi tog bort bilden men även här såg vi att barnen letade efter det som saknades. De vände sig om och letade efter datorn för att få syn på bilden. Här blev det tydligt för oss att barnen kommit på sambandet mellan datorn och projektor. Barnen var mer medvetna om datorns roll för filmen på väggen än vad vi trodde. Det blev också tydligt att helheten, dvs. bilden och ljudet som krävdes för ett optimalt utforskande.

13 När vi ser tillbaka på året som varit, blir det tydligt för oss att de mål vi hade för att uppnå vårt syfte med projektet har satt avtryck i verksamheten. Genom detta projekt har vi sett hur barnen utforskar och kommunicerar. De härmar det som sker i filmerna, de dramatiserar det dom ser och dom ritar det som sker i filmerna. När barnen tittade på fordon kommunicerade de med hjälp av ord, uttryck och sökte bekräftelse hos oss pedagoger och varandra men i dansen handlade det mer om ett kroppsligt agerande där de uppfylldes av dansen och dess dragningskraft. Genom att barnen gjorde det dom upplevde - blev tyngdlösa i rymden, lyfte på håret så som det blir på rymdstationen, satte sig i raketen samtidigt som de tittade på film från rymden, gick fram och tillbaka mellan raket och film skapades ett projekt som trots sitt abstrakta innehåll blev tillgängligt/lätt att ta på. När vi ändrade vårt sätt att ställa frågor till barnen kunde vi se ett nytt sätt att beskriva det egna skapandet. Med hjälp av nya frågor förmedlade barnets bild något mer än bara färgen på pappret Det pangar, det smäller, det är varmt. Genom att nyansera deras språk, berika språket, utmana dom till att vandra mellan ordklasserna och genom att prova andras uttrycksätt utmanade vi även de äldre barnen där en förändrad kommunikation inte alltid är lika tydlig som hos de yngsta. Genom att föra samman filmerna och ateljén kunde vi se ett friare skapande i dramarummet, med mer rörelser och barn som låg ner och ritade. Varför kunde vi se en förändring? Vi ställde oss frågor som: är det vanan vid att röra sig på ett annat sätt i dramarummet som påverkar kommunikationen? är det utrymmet? I ateljén blir barnen mer passiva i sitt fysiska utforskande. De drar tillbaka stolar och placerar sig sittande runt bordet. Handlar det om att kulturer i olika rum skapar olika sätt att vara? När vi gav tillbaka dokumentation från när barnen tittade på fordonsfilmer valde vi att vara passiva vid de första tillfällena för att vi antog att barnen skulle vara mer verbalt aktiva. Vi upptäckte att det var svårt att få fatt på barnens tankar kring filmerna, de tittar men säger inte så mycket. Efter en föreläsning av Kristina Mansfeldt fick vi en tankeställare kring vanan vid att reflektera hos barnen och hur det påverkar återgivandet av dokumentation. För att bli reflekterande individer krävs det närvarande, utmanande frågeställare och övning. Med dessa tankar i bakhuvudet ändrade vi pedagoger vårt sätt att vara tillsammans med barnen i deras reflektioner, från passiva till att vara mer delaktiga. Vi ställde fler frågor och uppmuntrade barnen att prova varandras görande. Tillsammans med oss pedagoger kunde kompisarnas olika sätt att uttrycka sig/röra sig i dansen bli synligt. Vi kunde, tack vare vårt förändrade förhållningssätt, se ett nytt sätt att reflektera och agera. Detta projekt har även lett till att barnen idag, själva och tillsammans med oss pedagoger, tar in omvärlden i förskolan genom projektorn. När nya ämnen/frågor uppstod kom barnen på själva att de kunde titta närmare på fenomenet med hjälp av filmduk, projektor och dator. Världen utanför har blivit en självklar del i deras liv. De har fått en fördjupad kunskap i hur saker fungerar som de annars inte skulle stött på i vardagen (rymdraketer, planeter osv.) men också för det vardagliga (så som danserna, djur, musik). Projektet har även skapat en förståelse, hos barnen, för skillnader. Att, hur vi lever och vad vi gör, kan skilja sig från andra människor, till exempel de astronauter som lever ute i rymden.