Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (13) Datum Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Förslag till plan för införande av elevdatorer i grundskolan Bakgrund Bildningsnämnden har gett bildningsförvaltningen i uppdrag; att ta fram ett förslag till en plan för införande av elevdatorer i grundskolan, att bygga förslaget på den beslutande IKT- strategin, att involvera elever och pedagogisk personal i arbetet med förslaget, att belysa pedagogiska och ekonomiska effekter av föreslagen plan, samt att återkomma med förslaget till Bildningsnämnden i november 2014 Nuläge Satsningen på elevdatorer/läsplattor omfattar, fr.om. HT2014, samtliga nationella program på Söderslättsgymnasiet. Detta innebär att alla elever i årskurs 1 erbjuds att låna en elevdator/läsplatta (fortsättningsvis kallade 1-1-datorer/läsplattor) när de börjar på Söderslättsgymnasiet. Inom grundskolan finns det idag stora skillnader avseende tillgången på datorer och läsplattor mellan skolorna. På Liljeborgsskolan har man infört 1-1-datorer/läsplattor i årskurs 8-9 och på Pilevallskolan har samtliga elever i årskurs 7-9 tillgång till 1-1-datorer/läsplattor. På övriga grundskolor består tillgången av datorer och läsplattor i första hand av stationära och bärbara datorer som man delar mellan eleverna på skolan. Antalet datorer/läsplattor varierar mellan de olika skolorna. Trelleborg2000, v 1.0, De senaste två åren har stora investeringar i grundskolornas infrastruktur gjorts och i slutet av året har 90 % av grundskolorna fått sitt trådlösa nätverk utbytt och/eller kompletterat. Kapaciteten i kommunens internetförbindelse kommer att ökas från 300 MBit/s till 1 GBit/s (1000 MBit/s) i mitten på oktober då kapacitetsbrist i nuläget föreligger. Kapacitetsbristen beror bl.a. på ökat antal datorer/läsplattor inom Trelleborgs kommuns verksamheter och i synnerhet inom Bildningsförvaltningen. Vid ett införande av 1-1-datorer/läsplattor i större skala kommer sannolikt kapaciteten att behöva ökas ytterligare. Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, Trelleborg Telefon: Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

2 2 (13) Pedagogisk IKT-strategi Bildningsnämnden beslutade den 23 oktober 2013 att anta en pedagogisk IKTstrategi för bildningsnämnden. I denna anges ett antal mål som nedan har kommenterats utifrån ett eventuellt införande av 1-1-datorer/läsplattor inom grundkolan. I Trelleborgs kommun ska barn och elever erbjudas en samtida och framtida förskola/skola. Alla barn och elever ska, oavsett förskola/skola, ha likvärdiga förutsättningar att arbeta digitalt utifrån den utbildningsnivå de befinner sig på. Digital teknik ska vara en drivkraft som skapar motivation och ger eleverna lust att lära. Införande av 1-1-datorer/läsplattor i grundskolan ligger väl i linje med de mål som anges i den pedagogiska IKT-strategin. Det säkerställer också den likvärdighet som eftersträvas i strategin. Erfarenheterna visar också att eleverna upplever skolan mer lustfylld när de har tillgång till 1-1-datorer/läsplattor. I jämförelse med förskolor/skolor i Trelleborgs kommuns närområde ska barn och elever erbjudas likvärdiga eller bättre förutsättningar att nå en god måluppfyllelse i en digitaliserad värld. På bildningsnämndens sammanträde den 13 december 2013 redogjordes för hur satsningar på 1-1-datorer/läsplattor såg ut i Trelleborgs kommuns närområde. Inför detta uppdrag har en ny kartläggning gjorts som visar på att samtliga angränsande kommuner, med undantag för Skurups kommun, har infört eller håller på att införa 1-1-datorer/läsplattor inom grundskolan. Gemensamt för kommunerna som genomför dessa satsningar är att det bygger på ett politiskt beslut samt ett ekonomiskt tillskott för att möjliggöra satsningarna. Nedan redovisas aktuell status kring införande av 1-1-datorer/läsplattor för elever i våra närliggande kommuner. Ystad Kommun Åk 4-9 samtliga elever Svedala Kommun Åk 6-9 samtliga elever Fr.o.m. Ht-2015: Åk F-3-1:5 Åk 4-9 -samtliga elever Staffanstorp Kommun Åk 6-9 samtliga elever Vellinge kommun Åk F-3 ipad 1:2 Åk 4-6 Samtliga elever Åk 7-9 Samtliga elever Eslövs Kommun Åk 4-9 samtliga elever Start 2013 klart 2016 Malmö Stad och Lund Åk 7-9 samtliga elever F-6 flertalet skolor

3 3 (13) När eleverna lämnar skolan i Trelleborgs kommun ska de ha en digital kompetens som motsvarar de krav som det omgivande samhället och nästa utbildningsnivå ställer. Måluppfyllelsen underlättas väsentligt när eleverna haft tillgång till 1-1-datorer/läsplattor redan på grundskolan. Idag är det få elever i Trelleborgs kommun som haft tillgång till egen dator/läsplatta när de börjar gymnasiet. Pedagoger inom Trelleborgs kommun ska ha gedigen praktisk kunskap om hur IKT och media kan användas i utbildningen för att kommunicera, skapa, publicera, inhämta information och för formativa processer. Kompetensutvecklingsinsatser är en oerhört väsentlig del i en lyckad 1-1-satsning. Således måste en plan för kompetensutveckling upprättas för varje skola som utrustas med 1-1-datorer/läsplattor. Kompetensutveckling kan med fördel påbörjas redan innan eleverna fått sina 1-1-datorer/läsplattor. De tekniska förutsättningarna i form av digitala verktyg, tillgång till Internet och programvaror ska vara anpassade enligt aktuell pedagogisk forskning, bidra till en pedagogisk frihet och innehålla ett absolut minimum av begränsningar. Satsningar på en god infrastruktur för nätverksanslutningar är i likhet med kompetensutveckling grunden för en lyckad satsning på 1-1-datorer/läsplattor. Vidare är det av största vikt att 1-1-datorerna/läsplattorna är fristående och inte nerlåsta i användandet för elever och pedagoger. 1-1-datorer/läsplattor som finns i Trelleborgs skolor idag uppfyller detta krav. I den pedagogiska IKT-strategin ställs följande krav på att Pedagogerna ska: med digitala verktyg, film och media, förstärka kvalitén i lärandet och därmed öka motivation och måluppfyllelse bedriva en undervisning som är formativ och utvecklar elevernas nyfikenhet, kreativitet och lust att lära arbeta aktivt med digitala verktyg och sociala medier och då behandla säkerhet, etik, moral och ett källkritiskt förhållningssätt se till att de digitala verktyg som ger förutsättningar för barn/elever i behov av särskilt stöd att tillgodogöra sig utbildningen på ett likvärdigt sätt används, med stöd och handledning av specialpedagoger, speciallärare och skoldatatek ta initiativ, lära sig och hålla sig ajour om aktuell forskning kring IKT samt aktivt utveckla sitt arbetssätt utifrån samtidens förutsättningar

4 4 (13) Kraven på pedagogerna bygger på en god tillgång till datorer/läsplattor. Vid införande av 1-1-datorer/läsplattor är förutsättningarna för att arbeta i linje med kraven ovan mycket goda. Arbetet kan utvärderas inom det systematiska kvalitetsarbetet, enligt det krav som finns i den pedagogiska IKT-strategin. Förslag till plan för införande Införande av 1-1 datorer/läsplattor inom grundskolan Kompetensutveckling för lärare inom årskurs 7-9 Kompetensutveckling för lärare inom årskurs 4-6 Kompetensutveckling för lärare inom årskurs dator/läsplatta VT 2015 Samtliga lärare inom årskurs dator/läsplatta VT 2016 Samtliga lärare inom årskurs dator/läsplatta VT 2017 Samtliga lärare inom årskurs dator/läsplatta HT 2015 Samtliga elever i årskurs dator/läsplatta HT 2016 Samtliga elever i årskurs 7-9 och årskurs dator/läsplatta HT 2017 Samtliga elever i årskurs 4-9 Kostnad för 1-1 datorer/läsplattor Kostnad för 1-1 datorer/läsplattor Kostnad för 1-1 datorer/läsplattor kr 3 miljoner kr 5,1 miljoner kr Förslaget baseras på leasing av läsplattor till samtliga elever och lärare. När satsningen är fullt utbyggd år 2018 beräknas kostnaderna till 5,2 miljoner kr per år.

5 5 (13) Förslaget bygger på att ge pedagogerna de bästa möjliga förutsättningarna i samband med införandet. Bildningsförvaltningen föreslår att en satsning görs på ett stadie i taget. Kompetensutvecklingsinsatser från bl.a. IKT-pedagoger på AV- Media kan då riktas mot samma målgrupp (högstadiet respektive mellanstadiet) och därigenom effektiviseras. Det är också lättare att få en likvärdighet då samtlig personal och elever i samma årskurser har samma utgångspunkt i kompetensutvecklingen. Nätverkande mellan skolorna underlättas också när skolorna har likvärdiga förutsättningar. Ht-2015 Samtliga elever i årskurs 7-8 erbjuds 1-1-datorer/läsplattor med start höstterminen 2015 (4 månader). I Trelleborgs kommun finns 5 grundskolor med högstadieelever. Dessa skolor kommer under läsåret att erhålla regelbundna utbildningsinsatser under ledning av IKT-pedagoger från AV-Media. Denna kompetensutveckling utformas i samråd med de inblandade grundskolorna. Varje grundskola har en av rektor utsedd IKT-inspiratör som ska handleda och utveckla arbetet med digitala verktyg, film och media. Under höstterminen sker en uppföljning av infrastrukturen på dessa grundskolor för att säkerställa en god tillgång till internet Fr.o.m. höstterminen 2016 erbjuds samtliga elever i årskurs datorer/läsplattor. Kompetensutvecklingsinsatser fortsätter, men i mindre omfattning än första året. Samtliga elever i årskurs 4-5 erbjuds 1-1-datorer/läsplattor med start höstterminen 2016 (4 månader). I Trelleborgs kommun finns 12 grundskolor med elever i årskurs 4-6. Dessa skolor kommer under läsåret att erhålla regelbundna utbildningsinsatser under ledning av IKT-pedagoger från AV-Media. Denna kompetensutveckling utformas i samråd med de inblandade grundskolorna. Varje grundskola har en av rektor utsedd IKT-inspiratör som ska handleda och utveckla arbetet med digitala verktyg, film och media. Under höstterminen sker en uppföljning av infrastrukturen på dessa grundskolor för att säkerställa en god tillgång till internet Fr.o.m. höstterminen 2017 erbjuds samtliga elever i årskurs datorer/läsplattor. Kompetensutveckling fortsätter utifrån de behov och önskemål som framkommit under föregående läsår.

6 6 (13) Pedagogiska effekter UnosUno är ett forskningsprojekt som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan, till viss del eller i hela skolan. Unos Uno har under följt ett antal skolor i hela Sverige. Projektet leds av Åke Grönlund, professor på handelshögskolan, vid Örebro universitet. Projektets syfte var att löpande studera och analysera effekterna och resultaten vid genomförande av 1-1-datorer i några kommuner och skolor, ur olika perspektiv; elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning, samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och sprida erfarenheter till varandra och andra. Unounos årsrapport 2013 ger följande sammanfattning efter tre års studier; Vad som står klart är att 1:1 inte är ett it-projekt utan ett förändringsprojekt som sträcker sig över flera år och innebär en ganska genomgripande förändring av skolans arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor. Som framgår av resultaten i denna rapport är skillnaderna mellan olika skolor och kommuner den största utmaningen för de som leder skolan. Utmaningen börjar med att ställa rätt fråga. Utmaningen är inte hur ger vi varje elev en dator, utan hur organiserar vi bäst samarbete på varje skola och i kommunen som helhet så vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar? Resultaten sammanfattas i nedanstående tabell: Effekt Ökad digital kompetens har ökat skolans förmåga Ökad digital kompetens har ökat elevernas förmågor Kontakten mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet. Alla Vissa Kommentar skolor skolor Positiva effekter X Att söka information, skriva och presentera görs nu på effektivare sätt X Enligt lärarnas bedömning har elevernas prestationer förbättrats betydligt. Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna är dock stora, i genomsnitt 1,5 steg på en 5- gradig skala. Svenska elever presterar också bättre i Pisa när proven görs med dator. X Välorganiserat lärarlett arbete leder till fler kontakter där elevernas arbete tas ytterligare ett steg framåt. 25 % av eleverna kontaktar lärare minst 1 gång/vecka utanför skoltid. Lärarna är mer tillgängliga för eleverna

7 7 (13) Lärare och elever är nöjda och upplever positiva resultat X Hur positiv man är beror mer på skolans kvalitet än på datorn. Andelen nöjda i Unos uno- skolorna varierar från 31 % till 82 %. Ökat självförtroende för elever X Vi gör en fin produkt ; t.ex. snygga rapporter när tangentbordsskrivning ersätter handstil, blyga elever kan spela in sin presentation i stället för att vara nervös inför klassen. I vissa fall uppmätta förbättringar i elevers prestationer X T.ex. skriva sig till läsning; bättre läsförmåga och (mycket) ökad skrivförmåga Negativa effekter Ökat arbete för lärarna X Tekniken är en stor kostnad, särskilt när den totala ägandekostnaden inkluderas i kalkylen, som medför minskade personalresurser Enskilt välorganiserat arbete ersätts av ensamarbete där eleverna tappar fokus Stress, fysiska besvär X Andelen enskilt arbete ökar generellt; I de framgångsrika skolorna ersätts de med välorganiserat, lärarlett enskilt arbete/samarbete, i andra med ofokuserat ensamarbete Ca. 50 % av personalen och 30 % av eleverna upplever stress relaterad till 1:1. De största faktorerna är uppdrivet tempo i undervisningen och distraktion från sociala medier(stress), samt ergonomiska faktorer (fysiska besvär) Ökade kostnader X Teknikkostnaderna belastar den enskildaskolan. Detta medför att utrymmet förpersonal blir mindre om det intekompenseras. Ingen kommun kompenserar fullt ut,men i kommuner som visar goda resultatgörs detta åtminstone delvis.

8 8 (13) I Unounos årsrapport 2013 har man också listat framgångsfaktorer för att lyckas med 1-1-satsningar i skolan. Framgångsfaktorer Politik- förvaltning- skolledning- lärare i samarbete Kommunen måste se IT i skolan som ett förändringsprojekt, inte ett teknikprojekt Byt ensamarbete mot lärarlett enskilt arbete Låt inte teknikkostnaderna tränga ut personalen Hantera stress/fysisk och social arbetsmiljö Hantera sociala medier Etablera arbetssätt i skolan som gör alla lärare digitalt litterata och upprätthåller och vidareutvecklar denna literacy. Kommentar Den viktigaste framgångsfaktorn för spridning av innovation, så den kommer alla elever i alla skolor tillgodo, är ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av IT i skolan förutsätter ett antal styrande politiska beslut, exempelvis angående infrastruktur, organisationsutveckling, pedagogiskt lärresurser och teknikanvändningsavtal. Det handlar om många förändringar som kräver politiskt ledarskap. Verksamhetens skolans behov ska styra teknikinköp och teknikanvändning. 1:1 kräver mer av lärarna, både kompetens och tid. Mer individualisering och mer kontakt med enskilda elever eftersom deras arbete blir mer diversifierat. Tekniken är en stor post i skolans budget som minskar utrymmet för personal, om inte resurser tillförs, vilket med för att eleverna får mindre lärartid. Dessutom är de dolda teknikkostnaderna arbetstid för att hantera tekniken minst dubbelt så stora som inköpskostnaderna för tekniken, vilket gör att den tid eleverna har tillgång till lärare minskar ytterligare. Ca. 50 % av personalen och 30 % av eleverna upplever stress relaterad till 1:1. De största faktorerna är uppdrivet tempo i undervisningen och distraktion från sociala medier(stress) och ergonomiska faktorer (fysiska besvär). Sociala medier är en mycket stor källa till distraktion vilket skapar stress hos många elever eftersom de försummar arbetet. Man lär sig inte 1:1 på en kurs, skolans arbetssätt måste förändras. I första hand rektors uppgift, men kommunalt stöd behövs.

9 9 (13) Dokumentera och kvalitetssäkra arbetssätt som medför förbättring och sprid dessa i hela organisationen. Försvara sedan dessa, lämna inte detta till enskilda lärare. Innovationer måste spridas till alla skolor för att alla elever ska få del av förbättringarna. Det är en kommunal uppgift. I diskussioner med pedagoger och skolledare i Trelleborgs kommun har det bl.a. framkommit nedanstående förväntade pedagogiska effekter vid ett införande av 1-1-datorer/läsplattor: Ökad tillgänglighet - Möjlighet att arbeta oberoende av tid och rum. Elever kan vara delaktiga även vid sjukfrånvaro eller ledighet. Ett led i ett förändrat lärande - Ger möjligheter att arbeta på ett sätt som inte är möjligt utan 1-1-datorer/läsplattor, möjligheten att nå högre i SAMR (Ruben Puentaduras modell) Genusperspektiv - positiv utveckling hos pojkar Behov av digital lärplattform för delning av information, arbetsmaterial, arbetsuppgifter mm. Inkluderande - Digitala verktyg till elever i behov av särskilt stöd finns alltid att tillgå på ett naturligt sätt. De elever som inte är så verbala i klassrummet får en ökad möjlighet att vara delaktiga. Underlättar pedagogernas planering då man vet att det alltid finns tillgång till digitala verktyg och man slipper fundera på om skolans datorer/läsplattor är tillgängliga eller inte. Struktur - Stora delar av elevernas material kan vara samlat och tillgängligt via datorn/läsplattan både i skolan och hemma. Kan också underlätta att göra läxor. En undersökning hos de elever som idag har tillgång till 1-1-datorer/läsplattor i grundskolan har gjorts. Undersökningen omfattar elever på Liljeborsskolan, Pilevallskolan och Smygeskolan i årskurserna 6-9. Totalt 220 elever har svarat på en enkät kring deras användning och upplevelse av 1-1-datorer/läsplattor.

10 Elevernas upplevelse kring användningen av 1-1-datorer/läsplattor inom grundskolan i Trelleborgs kommun: 10 (13)

11 11 (13) Lite (1 ggr/vecka eller mindre) - Mycket (varje dag) - Lite (den hjälper mig inte särskilt mycket) - Mycket (den är till stor hjälp) -

12 12 (13)

13 13 (13) Ekonomiska effekter Kostnaderna för införandet av 1-1-datorer/läsplattor inom grundskolan beräknas till följande: kr 3 miljoner kr 5,1 miljoner kr 5,2 miljoner kr Förslaget baseras på införande av läsplattor till elever i samtliga årskurser (åk 4-9) samt pedagoger enligt föreslagen plan. Kostnaderna avser leasingkostnader med en löptid på 22 respektive 32 månader. Elevantalet har beräknats utifrån aktuellt antal elever i förskoleklass tom. årskurs 7. I samband med en eventuell 1-1-satsning inom grundskolan kommer även ekonomiska resurser behöva avsättas till följande: Utökning av kapaciteten i kommunens internetförbindelse Eventuella kostnader för en lärplattform inom grundskolan Kontinuerlig uppgradering av infrastrukturen (trådlösa nätverk m.m.) Satsningen av 1-1-datorer/läsplattor på Söderslättsgymnasiet genomförs idag inom den befintliga ekonomiska ramen. Fullt utbyggd beräknas denna satsning att kosta c:a 3,3 miljoner kronor per år. Det sker också en kontinuerlig utveckling av möjligheterna att arbeta digitalt i förskolan och grundskolans tidigare år. Det är således av vikt att satsningar inom IKT och digitala verktyg inom förskolan och i grundskolans lägre årskurser också kan fortsätta. En satsning på 1-1-datorer/läsplattor inom grundskolan bedöms således ej kunna genomföras inom den befintliga ekonomiska ramen utan att påverka verksamheten negativt avseende kvalitet och lärartäthet. Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnämnden - att en satsning på 1-1-datorer/läsplattor görs inom grundskolan enligt föreslagen plan med start att en satsning på 1-1-datorer/läsplattor görs under förutsättning att bildningsnämnden får full kostnadstäckning för ökade kostnader genom utökad budgetram för 2016 och framåt