Ledarskap i en komplex vardag UTVECKLINGS- PROCESSER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BEDÖMNING VETENSKAPLIG GRUND KOLLEGIALT LÄRANDE ELEVHÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap i en komplex vardag UTVECKLINGS- PROCESSER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BEDÖMNING VETENSKAPLIG GRUND KOLLEGIALT LÄRANDE ELEVHÄLSA"

Transkript

1 UTVECKLINGS- PROCESSER VETENSKAPLIG GRUND BEPRÖVAD ERFARENHET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ELEVHÄLSA INKLUDERING KOLLEGIALT LÄRANDE BEDÖMNING LEDARSKAP SKOLLAGEN Ledarskap i en komplex vardag Skolledarkonferensen september 2014

2 Torsdag 25 september Program Onsdag 24 september Get-together-buffé Leif s Lounge Extra tillval vid anmälan (ingår inte i konferensavgiften) Torsdag 25 september Inledning Sanimir Resic Plenarföreläsning PISA-syndromet: Lar vi OECD styre skolen? Svein Sjøberg PISA-prosjektet legger premisser for skoledebatt og -politikk i utallige land, deriblant Sverige, Norge og Danmark. Nasjonale mål, idealer og læreplaner settes til side når man snakker om kvalitet i skolen. Ikke en dag går uten at PISA nevnes i media, og resultatene brukes og misbrukes av journalister og politikere. I mange land skaper PISA-resultatene krisestemning, og de politiske reaksjonene preges av panikk. Men PISA-prosjektet er ikke et pedagogisk prosjekt, det er et politisk prosjekt, og det må forstås som samfunnsfenomen, mener Svein Sjøberg. Han mener at PISA-prosjektet bygger på to viktige premisser, og at begge disse premissene er tvilsomme: Det ene er at skolens totale kvalitet kan måles med en skriftlig test som er felles i alle land. Det andre premisset er at en høy skåre på denne testen er en god indikator for landets framtidige konkurranseevne. Sjøbergs hovedpoeng er at PISA måler ikke det de påstår, og at PISA-resultatene har fått for stor plass i debatten om skolens kvalitet, både i Sverige og internasjonalt Plenarföreläsning Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Att vara ledare i förskolan ställer andra krav än inom många andra ledaruppdrag. Föreläsningen kommer att diskutera utmaningar och förväntningar som ledare inom förskolan ska hantera och bör vara insatta i. Ledarfrågor kommer att relateras till ett pågående projekt om gruppstorlekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan Lunch Seminarier (välj A I) Fika Seminarier (välj B I) Mingel Middag Underhållning av La Fleur Fatale.

3 Seminarier A: Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt (endast kl 13.30) Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Föreläsningen ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Samtidigt som den svenska förskolan har byggts ut och alla barn getts rätt till en förskoleplats från ett års ålder, har antal barn i grupperna ökat. Många uttrycker en oro över det ökade antalet barn i grupperna och att gruppstorleken bidrar till en sämre verksamhet i förskolan. Flera forskningsrapporter visar att barngruppens storlek har betydelse för förskolans kvalitet och de villkor som skapas i förskolan för barn att leka, lära och må bra. Seminariet kommer att belysa den komplexa problematik som framträder kring barngruppsstorlek i förskolan. B: Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra till att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Seminariet ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Den senaste rapporten från Skolverket om karriärtjänster i skolan visar att kommuner har tolkat reformen på olika sätt både vad gäller vilka som utses till förstelärare, hur de utses och vad de används till. Seminariet lyfter fram och problematiserar reformen om karriärtjänster samt ger olika exempel på hur de kan användas i skolan för att lyfta undervisningen och bidra till det kollegiala lärandet på skolan. Hur kan man som rektor skapa en organisation med tydliga roller mellan arbetslagsledare, processledare och förstelärare? C: Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Pernilla Holmstedt Forskning visar att arbete med formativ bedömning kan öka elevers lärande. Den formativa bedömningen är lika mycket en bedömning av den egna undervisningen som av elevernas lärande, Ett formativt förhållningssätt till undervisning handlar om ett sätt att se på planering, undervisning och bedömning som tre sidor av samma mynt. Seminariet utgår ifrån aktuell forskning kring framgångsfaktorer för lärande och ger en djupare förståelse för vad ett formativt förhållningssätt till lärande innebär, och hur teorin kan omsättas i praktiken om rätt förutsättningar ges. Hur kan skolledare främja detta arbete? D: En skola på vetenskaplig grund genom kollektiv kompetensutveckling Anki Wennergren, Tony Mufic, Roger Sunvén Föreläsningen handlar om en skola med kommunens lägsta måluppfyllelse där nämnd och förvaltning valde att initiera ett nytt grepp om skol- och kompetensutveckling de kommande fem åren. Den skulle vara kollektiv, kollegial och knuten till en Högskola. Innehållet handlar om lärande på individ- gruppoch organisationsnivå. Varje läsår samarbetar lärarna kring ett systematiskt kvalitetsarbete i egen praktik där dokumentationen analyseras, slutsatser om förbättringar dras samt att undervisningen granskas kritiskt. Det innebär att lärarna prövar och utvecklar vetenskapliga förmågor i praktisk handling vilket på sikt ska leda till en undervisning på vetenskaplig grund. E: Från elevohälsa till elevhälsa men hur? Monika Törnsén Om inte solen går upp är det skolans fel så formuleras en upplevd förväntans- och kravbild på svensk skola att hantera elevers ohälsa. Engagemanget i elevhälsoarbetet är stort, frustrationen likaså. Tyngdpunkten ligger på det åtgärdande arbetet på individnivå medan det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har lägre prioritet. När ovan nämnda resultat av en studie av elevhälsan möter lagkraven i Skollagen (2010:800) identifieras ett gap mellan verkligheten och lagkraven. Hur kan rektor leda och styra elevhälsan, så att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? F: Verksamhetsidé som ledningsverktyg Katina Thelin En verksamhetsidé innehåller det som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill uppnå. I Katinas aktuella avhandling lyfts skolutvecklingens paradox fram, det vill säga att det behövs både variation och samsyn i ett lärarlag för att utveckling ska kunna ske. Här beskrivs variationen med hjälp av fem metaforer; varumärket, kittet, kompassen, kartan och rastret. Hur kan skolledare arbeta med begreppet verksamhetsidé och hur kan det användas som ett ledningsverktyg? G: Hur de som får till det får till det, eftersom de flesta inte får till det Karin Alnervik I föreläsningen beskrivs hur pedagogisk dokumentation används som förändringsverktyg i förskolan, men också hur förskolechefer driver kollegial pedagogisk utveckling med pedagogisk dokumentation som grund. H: En meningslös dokumenthysteri eller ett lärande genom självvärdering? Perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola Martin Eksath Kvalitet och kvalitetsarbete är begrepp som hämtats från managementvärlden och som skolan haft svårigheter att förhålla sig till. Hur kan skolan förhålla sig till kravet på extern kontroll i relation till verksamhetens inre behov av utveckling? Arbetar skolan egentligen systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsresultat? Föreläsningen ger samlade erfarenheter från Skolinspektionens tillsyn där kritik ofta riktats mot brister i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Martin Eksath ger exempel på vad skolledare kan göra för att minimera risken för att det systematiska kvalitetsarbetet enbart ses som en pålaga utan istället betraktas som en förutsättning för lärarnas formativa arbete något som kan främja alla lärares möjligheter att utveckla sina arbetssätt och arbetsformer. I: Att leda lärare så att vetenskap och beprövad erfarenhet används i skolans vardag Mats Ekholm Seminariet behandlar hur skolledare kan leda sin personal så att verksamheten granskas på ett systematiskt sätt. Även hur man på skolan kan använda vetenskapligt framtagna metoder för att förbättra den egna verksamheten belyses.

4 Fredag 26 september Seminarier J: Hallå hur gör man? Dokumentation som underlag för förskolans systematiska kvalitetsarbete (endast kl 08.30) Christian Eidevald I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett av förskolans förstärkta uppdrag är att arbeta med kvalitet där utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt, men vad innebär det och hur kan man göra det på vetenskaplig grund? Detta blir extra komplext då det finns flera olika definitioner på kvalitet, exempelvis hos Skolverket och Skolinspektionen. I föreläsningen ges konkreta exempel på hur förskolor arbetar med dessa frågor. Program Seminarier (välj J,L T) Fika Seminarier (välj K T) Plenarföreläsning Skolsystem i förändring. Tre generaldirektörer reflekterar. Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Lunch Plenarföreläsning Konsten att skapa en högpresterande organisation Manuel Knight Hur gör vi för att utveckla en organisationskultur där alla individer får möjlighet och motivation att prestera på topp? En kultur som väcker lust och energi. Med inlevelse, tydliga exempel och interaktion med åhörarna levereras ett seriöst budskap på ett underhållande sätt. Manuels föredrag är en inspirerande upplevelse och tankeväckare, som berör och lever kvar. K: Kan inte pojkar bara få vara pojkar? Jämställdhet i förskolan och skola, vad är det och för vem? (endast kl 10.00) Christian Eidevald Vad betyder det att arbeta jämställt? Vad är ett genuspedagogiskt arbetssätt i förskola och skola? Vad får olika arbetssätt för konsekvenser? Detta är frågor som Christian kommer att ta upp, dels utifrån sitt arbete som förskollärare och dels utifrån sin forskning där han bland annat videofilmat vuxnas bemötanden av flickor och pojkar i en mängd olika situationer i förskolor. Exemplen som tas är från förskolan men har relevans för hela utbildningssystemet kring hur vi ser på jämställdhet, hur barn bör bemötas och om de vuxnas kön spelar roll. L: Pedagogisk ledare när är man det? Monika Törnsén Som pedagogisk ledare och chef - så inleds läroplanernas skrivningar om förskolechefs och rektors ansvar. Pedagogiskt ledarskap är ett vedertaget begrepp i svenska policytexter sedan 1946 års skolkommission (SOU 1948:27). Vi har m.a.o. haft många år på oss att leva upp till förväntningarna. Nationella granskningar och utvärderingar samt forskning visar emellertid att rektors pedagogiska ledarskap inte fungerar som det är tänkt enligt styrdokumenten. Varför lyckas vi inte? En delförklaring är att begreppet är svårfångat, som begrepp och i praktiken. Syftet med presentationen är att introducera en modell

5 av begreppet pedagogiskt ledarskap som är utprövad tillsammans med aktiva skolledare i utbildning. Genom modellen, som bygger på policy samt nationell och internationell forskning om ledarskap i skolan, ges begreppet innehåll samtidigt som det sätts in i ett styrningssammanhang. M: Att förändra det väl kända om situerat ledarskap i förskolans kontext Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Föreläsarna delar med sig av sina erfarenheter kring kollegialt lärande i förskolan och om sina utgångspunkter för detta långsiktiga och mångfasetterade utvecklingsarbete. De beskriver också den syn och de tankevändor som har skett längs vägen. Vad innebär det att leda för lärande och att vara en lärande ledare? N: Varför gör inte personalen som jag säger? Margrethe Brynolf Som skolledare möter vi dagligen människor som agerar, i våra ögon ologiskt, eller helt enkelt struntar i det som vi har bestämt eller kommit överens om. Varför blir det så och går det att påverka eller få människor att göra som jag säger? Vad är det som motiverar och får människor att agera mot de beslut som har tagits? Margrethe utgår från komplexitetsteorierna när hon tar er på en resa genom vad som får oss människor att göra som de gör och inte som jag vill. O: Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Laila Gustavsson, Susanne Thulin, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby I detta projekt deltar 10 arbetslag från förskolor i 9 olika kommuner i Nordvästra Skåne. Syftet med projektet är att deltagarna genom fördjupad kunskap och förståelse om målstyrda processer ska utveckla ett professionellt yrkesspråk kring uppdrag och undervisning. Med naturvetenskap som utgångspunkt är målet att pedagogerna ska utveckla sin kompetens att stimulera och utmana barns nyfikenhet och lärande. Projektet syftar också till att pedagogerna ska få redskap så att de kan användas som resursteam kring dessa frågor i respektive kommun. Under detta seminarium kommer vi att berätta om projektets upplägg och genomförande samt delge erfarenheter med fokus på ledarskap/förskolechefens roll, arbetslagens utveckling samt forskarens reflektion kring arbetslagens lärande i relation till kunskapsområdet naturvetenskap i förskolan. P: Den trådlösa pedagogiken Tomas Kroksmark I föreläsningen visar Tomas Kroksmark en rad olika aspekter av en trådlös pedagogik i skolan. Särskilt behandlas förändringar av lärares undervisning och elevernas lärande lisor hur kunskapsbegreppet förskjuts som en konsekvens av att vara ständigt uppkopplad i skolan. Därtill diskuteras det systematiska kvalitetsarbetet och måluppfyllelsen i trådlösa skolmiljöer. Q: Stabilitet och öppenhet värdegrundsarbetets paradox Sinikka Neuhaus Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är tydliga exempel på när värdegrunden bryts och här har rektorer, förskolechefer och huvudmän ett långtgående ansvar för att snabbt utreda och åtgärda uppkomna situationer. En skolas organisation, kultur och arbetsformer kan understödja, eller motverka, att barn diskrimineras, trakasseras eller kränks. Men hur kan man arbeta konkret och mellan olika nivåer med värdegrundsfrågor i en så komplex organisation som skolan? En utgångspunkt är att förståelsen av hur kränkningar sker påverkar detta arbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete med regelbunden kartläggning kan utgöra en stabiliserande faktor och god grund för att planera skolans förebyggande arbete. Samtidigt måste denna stabilitet i verksamhetens innehåll och struktur också vara öppen mot olika erfarenheter och förändringar. Värdegrundsarbetet är något ständigt pågående. R: PISA-chocken!? Om behovet av resultatförbättring i grundskolan Per Thullberg En analys av regeringens skolpolitik och dess effekter visar att förändring av skolan genom strukturella reformer tar tid och att det är av vikt att besluten om åtgärderna vilar på gedigen kunskap. Åtgärderna bör vara evidensbaserade och av reformbesluten ska tydligt framgå på vilket sätt de ska påverka skolan och hur de ska utvärderas. Viktigt är vidare att ha förståelse för att effekten av reformerna är långsiktig och att det tar tid innan den blir synlig och mätbar. S: Den senmoderna skolan hur blev den till och vart är den på väg? Ulf P Lundgren Redan på 60-talet myntas begreppet kunskapssamhälle. Kommunaliseringen av skolan skedde redan under 70-talet när ett fristående skolsystem etablerades. Under 90-talet decentraliseras skolan ytterligare och en serie reformer genomförs; nya läroplaner, nytt betygsystem, förskoleklass, treårig gymnasieskola. Reformtakten fortsätter under nästa decennium. Myndigheten för skolutveckling grundas och läggs ner. Skolinspektionen tillkommer och en ny lärarutbildning beslutas. Fler nationella prov införs. Under 2010-talet fortsätter förändringarna med nya skollag och nytt betygssystem i takt med larmrapporterna. Skolinspektionen visar på brister och friskolor läggs ner. Färre väljer läraryrket. År 2013 kommer PISA rapporten som visar att Sverige har bland de sämsta skolresultaten i jämförelse med andra länder. Vad har hänt? Varför? T: Naturvitenskap og teknikk i skole og samfunn: Gode og dårlige nyheter om kunnskaper, erfaringer og holdninger Svein Sjøberg Mange internasjonale studier kaster lys over hvordan både skoleungdom og den voksne befolkning forholder seg til vitenskap og teknologi. De nordiske land ligger i verdenstoppen når det gjelder bruk av ny teknologi, og holdningene til vitenskap og forskning er i hovedsak positive og miljøspørsmål blir tatt seriøst. Sverige ligger i verdenstoppen i når det gjelder kunnskaper i naturvitenskap i den voksne befolkning. Men vi har mange paradokser og store utfordringer. Kjønnsforskjellene i holdninger, verdier, interesser og valg av yrke er store. Foredraget vil gi dokumentasjon fra ulike forskningsprosjekt, og vil sammenlikne situasjonen i Sverige med andre land og kulturer.

6 Medverkande Plenarföreläsare Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Mats är professor emeritus vid Karlstads universitet. Sedan slutet av 1960-talet har han forskat om hur skolors anda inverkar på elevers lärande och på lärares och skolledares sätt att arbeta. Under 1970 och 1980 talen ledde han skolledarutbildningen i Sverige. I början av 2000-talet var Mats generaldirektör för Skolverket och för Myndigheten för skolutveckling. Internationellt har han medverkat i ett flertal granskande och utvecklande sammanhang. Ulf är professor emeritus vid Uppsala universitet. Han är sakkunnig vid utbildningsdepartementet bl a och har ägnat sig åt utvärderingsforskning, forskning kring klassrumsspråk, utbildningspolitik och utbildningshistoria. Per är professor i historia och var rektor vid Södertörns högskola Från 2003 till 2010 var Per generaldirektör för Skolverket. Han har nyligen avslutat en utredning åt regeringen om resultatförbättring i grundskolan och är ordförande i nämnden för Skolforskningsinstitutet. Manuel Knight Manuels livsresa har tagit honom från Atlantas ghetto via krigets Irak till internationella framgångar som organisationskonsult. Tiden som soldat har givit honom stora insikter i hur ledarskap fungerar i pressade situationer, erfarenheter som han har tagit med sig i sitt civila arbete. Manuel arbetar idag med organisationsutveckling såsom ledarskap, laganda, kommunikation och företagskultur. Med ett stort och varmt hjärta och äkta engagemang visar han vägen till verklig förändring, förbättring och framgång för människor och organisationer. Ett möte med Manuel är en väckarklocka för våra inneboende krafter och lämnar ett bestående intryck. Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Ingrid är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren och verksam vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Pia är professor i pedagogik och studierektor vid samma institution, Göteborgs universitet. Båda har under många år forskat kring barns tidiga lärande och förskolans innehåll. Svein Sjøberg Svein är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Universitetet i Oslo och gästprofessor vid Universitetet i Linköping samt Södertörns Högskola. Han är fysiker och pedagog och har länge arbetat med internationella studier. Han har erhållit ett antal internationella utmärkelser för sin forskning och sitt engagemang i samhällsdebatten. Hans huvudintresse är naturvetenskap som allmänbildning och skolans och vetenskapens roll i ett samhällsperspektiv. Svein har bland annat gett ut boken Naturvetenskap som allmänbildning, en kritisk ämnesdidaktik som finns på svenska. Föreläsare Karin Alnervik Karin är fil. doktor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon har tidigare arbetat i förskolan men även åt Kommunförbundet i Jönköpings län och Lärarförbundet och ansvarar sedan tio år tillbaka för förskolan HallonEtt i Jönköping tillsammans med sin man. Margrethe Brynolf Margrethe är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon är certifierad coach och har arbetat som följeforskare och följt skolutvecklingen i en skånsk kommun un-

7 Pernilla Holmstedt Pernilla är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad där hon arbetar med lärarutbildning och kompetensutveckling. Pernilla har en magister i utbildningsvetenskap och intresserar sig för sambandet mellan bedömning, lärande och undervisning. der 2 år, där hon tillsammans med Sören Augustinsson också fungerade som coach åt skolchefen och projektledaren. Hon är medförfattare till Läraryrkets många ansikten, Rektors ledarskap och Chefens komplexa vardag samtal och kommunikation. Anna Davidsson Anna är skolutvecklingskonsult och adjunkt vid Högskolan Kristianstad. Hon arbetar med kompetensutveckling kring undervisning och lärande med Lgr 11, formativ bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lärande samtal och hur man driver långsiktiga utvecklingsarbeten. Anna håller även processledarutbildningar för både rektorer och arbetslagsledare (bl.a. Skolverkets ramutbildningar samt matematikhandledarutbildningen i matematiklyftet). Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingsstrateg i flera kommuner. Christian Eidevald Christian är förskollärare, lärarutbildare, fil.dr i pedagogik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar sig Christian för hur flickor och pojkar bemöts i förskolan och kring hur man kan arbeta med systematiska dokumentationer på vetenskaplig grund i det praktiska arbetet. Christian har bland annat gett ut böckerna Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskolan (2011) och Hallå hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan (2013). Martin Eksath Martin arbetar som avdelningschef vid avdelningen för pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har en bakgrund inom strategiskt utvecklingsarbete, både inom kommun och som fristående konsult. Under fem år arbetade Martin på Skolinspektionen med tillsyn och kvalitetsgranskning. Martin har en master inom utbildningssociologi och en i internationell pedagogik. Genomgående teman har varit grundläggande värden och utbildningens paradoxer i samband med implementeringen av reformer vad som bör ske och vad som faktiskt sker. Laila Gustavsson, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby, Susanne Thulin Laila är fil. dr. pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Paulina är förskoleutvecklare i Ängelholms kommun och samordnare för samverkan förskola för 11 kommuner i Skåne Nordväst. Susanne är förskollärare i Rebbelberga rektorsområde, Ängelholms kommun. Susanne är fil dr. pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Ann-Charlotte är förskollärare och har en utvecklingspedagogutbildning samt magisterutbildning i Aktionsforskning och Aktionslärande. Förutom uppgiften att handleda och iscensätta praxisnära kompetensutveckling har hon varit med och designat examinationsuppgifter i förskolelyftet och medverkat i förslaget till Skolverkets ramprogram för förskollärare. Malin är förskollärare och förskolechef. Hon vill i sitt ledarskap skapa emancipation, frigöra det engagemang och den drivkraft som hon är övertygad om finns hos medarbetarna. Malin vill vara i ständig dialog med medarbetarna när det gäller kunskaps och människosyn, lärandeteorier och de praktiska teorier var och en är bärare av. Malin och Ann-Charlotte tilldelades 2013 Ulla-Britta Bruuns stipendium för deras arbete med kollegialt lärande i Trönninge-Eldsberga och Fyllinge skolområde i Halmstad. Tomas Kroksmark Tomas är legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Tony Mufic, Roger Sunvén, Anki Wennergren Tony är förvaltningschef vid Barn- och utbildningsförvaltningen i Ängelholms kommun. Roger är rektor i Ängelholms kommun. Anki är universitetslektor vid Högskolan i Halmstad. Sinikka Neuhaus Sinikka arbetar som utbildningschef vid Högskolan Kristianstads och Lunds universitets gemensamma ämneslärarutbildning. Hon är intresserad av komplexiteten i skolans värdegrundsuppdrag och undervisar regelbundet på Skolverkets kurs om likabehandling i teori och praktik. Sanimir Resic Sanimir är rektor vid Högskolan Kristianstad. Katina Thelin Katina är Fil Dr i pedagogiskt arbete med inriktning skolutveckling och ledarskap samt vetenskaplig ledare i Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall. Katina har en yrkesbakgrund som gymnasielärare men har ägnat de tio senaste åren åt forskning och arbete med skolutveckling vid Karlstads universitet där hon också undervisar och leder Nätverket för lärandebaserad skolutveckling. Monika Törnsén Monika är universitetslektor i pedagogik vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, där hon även är studierektor, undervisar i Rektorsprogrammet samt är ledamot i ledningsgruppen för Centrum för skolledarutveckling. Monika bedriver forskning om skolans ledarskap bl.a. om pedagogiskt ledarskap, ledarskap av elevhälsan och ledaridentiteter. Hon deltar i internationella forskningssamarbeten: International Successful School Principal Project (ISSPP) där forskning bedrivs i 20 länder om framgångsrikt skolledarskap samt komparativ forskning med forskare i USA och Canada bl.a. kring rektorsutbildning.

8 Praktiska upplysningar Konferensavgift, helpension med logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr *De olika rummen enkelrum 1 på Hotel Tylösand i huvudbyggnad eller flygelbyggnad enkelrum 2 på Hotel Tylösand i nya strandhuset in mot land enkelrum 3 på Hotel Tylösand i nya strandhuset mot hav enkelrum 4 på Hotel Scandic Hallandia Extra logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr Under konferensen finns följande företag representerade: Gleerups Utbildning AB, Lärarförbundets Skolledarförening, NetSmart AB och Studentlitteratur. Get-together-buffé 24 september (för er som anmäler extra logi september) kr Dagkonferens inkl lunch och kaffe men ej middag och logi kr per dag Läs mer om hotellet och rummen i de olika kategorierna på Logi och övriga önskemål markeras via den digitala anmälan på: Anmälan vill vi ha så snart som möjligt eller senast 13 juni. Anmälningarna hanteras i den ordning de kommer oss tillhanda. Anmälan är bindande. Eventuell avanmälan ska vara skriftlig. Om avanmälan sker efter den 20 augusti och ingen ersättare kan utses kommer hela konferensavgiften att debiteras. Konferensavgift faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB. Bekräftelse utsänds via e-post till anmälda deltagare. Alla prisangivelser är per deltagare och exklusive moms. Antalet platser till konferensen är begränsat, likaså antal rum med olika standard enligt ovan. Om Hotel Tylösand blir fullbelagt bokar vi rum åt deltagare på Scandic Hallandia. Det finns möjlighet att boka dubbelrum. Konferensavgift reduceras då med 400 kr per deltagare vid boende i dubbelrum. Önskas ytterligare upplysningar, vänligen vänd er till Högskolan Kristianstad: Sofie Hardö, , Christina Lindh, , Lise-Lotte Johansson, , Erling Emsfors, ,

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRSKOLA 2016

FRAMTIDENS FÖRSKOLA 2016 Tidigare år har konferensen blivit fullsatt anmäl dig idag! Konferens och workshop den 28-29 januari Bonnier Conference Center i Stockholm FRAMTIDENS FÖRSKOLA 2016 analyser och pedagogiskt ledarskap för

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA!

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Förskole konferens 3 juni 2014 Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Vardag, vetenskap och vision hur möts de i förskolan? Serie med fem seminarier december 2013 april 2014 - Dokumentation

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014 PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN UPPSALA 30-1 SEP / OKT ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

REKTORSPROGRAMMETS RIKSKONFERENS 2015 15-16 JUNI KAU.SE/RUT

REKTORSPROGRAMMETS RIKSKONFERENS 2015 15-16 JUNI KAU.SE/RUT REKTORSPROGRAMMETS RIKSKONFERENS 2015 15-16 JUNI KAU.SE/RUT Tema Verksamhetsutveckling med fokus på barns och elevers lärande Svenska skolledare har ett viktigt uppdrag när det gäller att skapa goda förutsättningar

Läs mer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014 De femton första som anmäler sig får boken: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp ANMÄL DIG NU!! Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling mot högre

Läs mer

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014 PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN UPPSALA 30-1 SEP / OKT ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! 1 (5) Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! Varmt välkommen till Stockholms universitet och institutionen för pedagogik och didaktik. Du har blivit antagen till magisterprogrammet i utbildningsledning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Välkommmen till Qualis nätverksseminarium

Välkommmen till Qualis nätverksseminarium Välkommmen till Qualis nätverksseminarium Den 14-15 april 2015 på Slagthuset i Malmö Två inspirerande dagar med föreläsare från hela landet, valbara seminarier, erfarenhetsutbyte och information om spännande

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling ens förskola mot högre måluppfyllelse 2014 Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola 2012-02-07 12/30 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) f v b till Skolor Förskolor Fritidshem Fackliga företrädare Friskolor Arbetsrätt för

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer