Ledarskap i en komplex vardag UTVECKLINGS- PROCESSER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BEDÖMNING VETENSKAPLIG GRUND KOLLEGIALT LÄRANDE ELEVHÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarskap i en komplex vardag UTVECKLINGS- PROCESSER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BEDÖMNING VETENSKAPLIG GRUND KOLLEGIALT LÄRANDE ELEVHÄLSA"

Transkript

1 UTVECKLINGS- PROCESSER VETENSKAPLIG GRUND BEPRÖVAD ERFARENHET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ELEVHÄLSA INKLUDERING KOLLEGIALT LÄRANDE BEDÖMNING LEDARSKAP SKOLLAGEN Ledarskap i en komplex vardag Skolledarkonferensen september 2014

2 Torsdag 25 september Program Onsdag 24 september Get-together-buffé Leif s Lounge Extra tillval vid anmälan (ingår inte i konferensavgiften) Torsdag 25 september Inledning Sanimir Resic Plenarföreläsning PISA-syndromet: Lar vi OECD styre skolen? Svein Sjøberg PISA-prosjektet legger premisser for skoledebatt og -politikk i utallige land, deriblant Sverige, Norge og Danmark. Nasjonale mål, idealer og læreplaner settes til side når man snakker om kvalitet i skolen. Ikke en dag går uten at PISA nevnes i media, og resultatene brukes og misbrukes av journalister og politikere. I mange land skaper PISA-resultatene krisestemning, og de politiske reaksjonene preges av panikk. Men PISA-prosjektet er ikke et pedagogisk prosjekt, det er et politisk prosjekt, og det må forstås som samfunnsfenomen, mener Svein Sjøberg. Han mener at PISA-prosjektet bygger på to viktige premisser, og at begge disse premissene er tvilsomme: Det ene er at skolens totale kvalitet kan måles med en skriftlig test som er felles i alle land. Det andre premisset er at en høy skåre på denne testen er en god indikator for landets framtidige konkurranseevne. Sjøbergs hovedpoeng er at PISA måler ikke det de påstår, og at PISA-resultatene har fått for stor plass i debatten om skolens kvalitet, både i Sverige og internasjonalt Plenarföreläsning Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Att vara ledare i förskolan ställer andra krav än inom många andra ledaruppdrag. Föreläsningen kommer att diskutera utmaningar och förväntningar som ledare inom förskolan ska hantera och bör vara insatta i. Ledarfrågor kommer att relateras till ett pågående projekt om gruppstorlekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan Lunch Seminarier (välj A I) Fika Seminarier (välj B I) Mingel Middag Underhållning av La Fleur Fatale.

3 Seminarier A: Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt (endast kl 13.30) Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Föreläsningen ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Samtidigt som den svenska förskolan har byggts ut och alla barn getts rätt till en förskoleplats från ett års ålder, har antal barn i grupperna ökat. Många uttrycker en oro över det ökade antalet barn i grupperna och att gruppstorleken bidrar till en sämre verksamhet i förskolan. Flera forskningsrapporter visar att barngruppens storlek har betydelse för förskolans kvalitet och de villkor som skapas i förskolan för barn att leka, lära och må bra. Seminariet kommer att belysa den komplexa problematik som framträder kring barngruppsstorlek i förskolan. B: Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra till att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Seminariet ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Den senaste rapporten från Skolverket om karriärtjänster i skolan visar att kommuner har tolkat reformen på olika sätt både vad gäller vilka som utses till förstelärare, hur de utses och vad de används till. Seminariet lyfter fram och problematiserar reformen om karriärtjänster samt ger olika exempel på hur de kan användas i skolan för att lyfta undervisningen och bidra till det kollegiala lärandet på skolan. Hur kan man som rektor skapa en organisation med tydliga roller mellan arbetslagsledare, processledare och förstelärare? C: Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Pernilla Holmstedt Forskning visar att arbete med formativ bedömning kan öka elevers lärande. Den formativa bedömningen är lika mycket en bedömning av den egna undervisningen som av elevernas lärande, Ett formativt förhållningssätt till undervisning handlar om ett sätt att se på planering, undervisning och bedömning som tre sidor av samma mynt. Seminariet utgår ifrån aktuell forskning kring framgångsfaktorer för lärande och ger en djupare förståelse för vad ett formativt förhållningssätt till lärande innebär, och hur teorin kan omsättas i praktiken om rätt förutsättningar ges. Hur kan skolledare främja detta arbete? D: En skola på vetenskaplig grund genom kollektiv kompetensutveckling Anki Wennergren, Tony Mufic, Roger Sunvén Föreläsningen handlar om en skola med kommunens lägsta måluppfyllelse där nämnd och förvaltning valde att initiera ett nytt grepp om skol- och kompetensutveckling de kommande fem åren. Den skulle vara kollektiv, kollegial och knuten till en Högskola. Innehållet handlar om lärande på individ- gruppoch organisationsnivå. Varje läsår samarbetar lärarna kring ett systematiskt kvalitetsarbete i egen praktik där dokumentationen analyseras, slutsatser om förbättringar dras samt att undervisningen granskas kritiskt. Det innebär att lärarna prövar och utvecklar vetenskapliga förmågor i praktisk handling vilket på sikt ska leda till en undervisning på vetenskaplig grund. E: Från elevohälsa till elevhälsa men hur? Monika Törnsén Om inte solen går upp är det skolans fel så formuleras en upplevd förväntans- och kravbild på svensk skola att hantera elevers ohälsa. Engagemanget i elevhälsoarbetet är stort, frustrationen likaså. Tyngdpunkten ligger på det åtgärdande arbetet på individnivå medan det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har lägre prioritet. När ovan nämnda resultat av en studie av elevhälsan möter lagkraven i Skollagen (2010:800) identifieras ett gap mellan verkligheten och lagkraven. Hur kan rektor leda och styra elevhälsan, så att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? F: Verksamhetsidé som ledningsverktyg Katina Thelin En verksamhetsidé innehåller det som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill uppnå. I Katinas aktuella avhandling lyfts skolutvecklingens paradox fram, det vill säga att det behövs både variation och samsyn i ett lärarlag för att utveckling ska kunna ske. Här beskrivs variationen med hjälp av fem metaforer; varumärket, kittet, kompassen, kartan och rastret. Hur kan skolledare arbeta med begreppet verksamhetsidé och hur kan det användas som ett ledningsverktyg? G: Hur de som får till det får till det, eftersom de flesta inte får till det Karin Alnervik I föreläsningen beskrivs hur pedagogisk dokumentation används som förändringsverktyg i förskolan, men också hur förskolechefer driver kollegial pedagogisk utveckling med pedagogisk dokumentation som grund. H: En meningslös dokumenthysteri eller ett lärande genom självvärdering? Perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola Martin Eksath Kvalitet och kvalitetsarbete är begrepp som hämtats från managementvärlden och som skolan haft svårigheter att förhålla sig till. Hur kan skolan förhålla sig till kravet på extern kontroll i relation till verksamhetens inre behov av utveckling? Arbetar skolan egentligen systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsresultat? Föreläsningen ger samlade erfarenheter från Skolinspektionens tillsyn där kritik ofta riktats mot brister i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Martin Eksath ger exempel på vad skolledare kan göra för att minimera risken för att det systematiska kvalitetsarbetet enbart ses som en pålaga utan istället betraktas som en förutsättning för lärarnas formativa arbete något som kan främja alla lärares möjligheter att utveckla sina arbetssätt och arbetsformer. I: Att leda lärare så att vetenskap och beprövad erfarenhet används i skolans vardag Mats Ekholm Seminariet behandlar hur skolledare kan leda sin personal så att verksamheten granskas på ett systematiskt sätt. Även hur man på skolan kan använda vetenskapligt framtagna metoder för att förbättra den egna verksamheten belyses.

4 Fredag 26 september Seminarier J: Hallå hur gör man? Dokumentation som underlag för förskolans systematiska kvalitetsarbete (endast kl 08.30) Christian Eidevald I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett av förskolans förstärkta uppdrag är att arbeta med kvalitet där utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt, men vad innebär det och hur kan man göra det på vetenskaplig grund? Detta blir extra komplext då det finns flera olika definitioner på kvalitet, exempelvis hos Skolverket och Skolinspektionen. I föreläsningen ges konkreta exempel på hur förskolor arbetar med dessa frågor. Program Seminarier (välj J,L T) Fika Seminarier (välj K T) Plenarföreläsning Skolsystem i förändring. Tre generaldirektörer reflekterar. Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Lunch Plenarföreläsning Konsten att skapa en högpresterande organisation Manuel Knight Hur gör vi för att utveckla en organisationskultur där alla individer får möjlighet och motivation att prestera på topp? En kultur som väcker lust och energi. Med inlevelse, tydliga exempel och interaktion med åhörarna levereras ett seriöst budskap på ett underhållande sätt. Manuels föredrag är en inspirerande upplevelse och tankeväckare, som berör och lever kvar. K: Kan inte pojkar bara få vara pojkar? Jämställdhet i förskolan och skola, vad är det och för vem? (endast kl 10.00) Christian Eidevald Vad betyder det att arbeta jämställt? Vad är ett genuspedagogiskt arbetssätt i förskola och skola? Vad får olika arbetssätt för konsekvenser? Detta är frågor som Christian kommer att ta upp, dels utifrån sitt arbete som förskollärare och dels utifrån sin forskning där han bland annat videofilmat vuxnas bemötanden av flickor och pojkar i en mängd olika situationer i förskolor. Exemplen som tas är från förskolan men har relevans för hela utbildningssystemet kring hur vi ser på jämställdhet, hur barn bör bemötas och om de vuxnas kön spelar roll. L: Pedagogisk ledare när är man det? Monika Törnsén Som pedagogisk ledare och chef - så inleds läroplanernas skrivningar om förskolechefs och rektors ansvar. Pedagogiskt ledarskap är ett vedertaget begrepp i svenska policytexter sedan 1946 års skolkommission (SOU 1948:27). Vi har m.a.o. haft många år på oss att leva upp till förväntningarna. Nationella granskningar och utvärderingar samt forskning visar emellertid att rektors pedagogiska ledarskap inte fungerar som det är tänkt enligt styrdokumenten. Varför lyckas vi inte? En delförklaring är att begreppet är svårfångat, som begrepp och i praktiken. Syftet med presentationen är att introducera en modell

5 av begreppet pedagogiskt ledarskap som är utprövad tillsammans med aktiva skolledare i utbildning. Genom modellen, som bygger på policy samt nationell och internationell forskning om ledarskap i skolan, ges begreppet innehåll samtidigt som det sätts in i ett styrningssammanhang. M: Att förändra det väl kända om situerat ledarskap i förskolans kontext Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Föreläsarna delar med sig av sina erfarenheter kring kollegialt lärande i förskolan och om sina utgångspunkter för detta långsiktiga och mångfasetterade utvecklingsarbete. De beskriver också den syn och de tankevändor som har skett längs vägen. Vad innebär det att leda för lärande och att vara en lärande ledare? N: Varför gör inte personalen som jag säger? Margrethe Brynolf Som skolledare möter vi dagligen människor som agerar, i våra ögon ologiskt, eller helt enkelt struntar i det som vi har bestämt eller kommit överens om. Varför blir det så och går det att påverka eller få människor att göra som jag säger? Vad är det som motiverar och får människor att agera mot de beslut som har tagits? Margrethe utgår från komplexitetsteorierna när hon tar er på en resa genom vad som får oss människor att göra som de gör och inte som jag vill. O: Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Laila Gustavsson, Susanne Thulin, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby I detta projekt deltar 10 arbetslag från förskolor i 9 olika kommuner i Nordvästra Skåne. Syftet med projektet är att deltagarna genom fördjupad kunskap och förståelse om målstyrda processer ska utveckla ett professionellt yrkesspråk kring uppdrag och undervisning. Med naturvetenskap som utgångspunkt är målet att pedagogerna ska utveckla sin kompetens att stimulera och utmana barns nyfikenhet och lärande. Projektet syftar också till att pedagogerna ska få redskap så att de kan användas som resursteam kring dessa frågor i respektive kommun. Under detta seminarium kommer vi att berätta om projektets upplägg och genomförande samt delge erfarenheter med fokus på ledarskap/förskolechefens roll, arbetslagens utveckling samt forskarens reflektion kring arbetslagens lärande i relation till kunskapsområdet naturvetenskap i förskolan. P: Den trådlösa pedagogiken Tomas Kroksmark I föreläsningen visar Tomas Kroksmark en rad olika aspekter av en trådlös pedagogik i skolan. Särskilt behandlas förändringar av lärares undervisning och elevernas lärande lisor hur kunskapsbegreppet förskjuts som en konsekvens av att vara ständigt uppkopplad i skolan. Därtill diskuteras det systematiska kvalitetsarbetet och måluppfyllelsen i trådlösa skolmiljöer. Q: Stabilitet och öppenhet värdegrundsarbetets paradox Sinikka Neuhaus Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är tydliga exempel på när värdegrunden bryts och här har rektorer, förskolechefer och huvudmän ett långtgående ansvar för att snabbt utreda och åtgärda uppkomna situationer. En skolas organisation, kultur och arbetsformer kan understödja, eller motverka, att barn diskrimineras, trakasseras eller kränks. Men hur kan man arbeta konkret och mellan olika nivåer med värdegrundsfrågor i en så komplex organisation som skolan? En utgångspunkt är att förståelsen av hur kränkningar sker påverkar detta arbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete med regelbunden kartläggning kan utgöra en stabiliserande faktor och god grund för att planera skolans förebyggande arbete. Samtidigt måste denna stabilitet i verksamhetens innehåll och struktur också vara öppen mot olika erfarenheter och förändringar. Värdegrundsarbetet är något ständigt pågående. R: PISA-chocken!? Om behovet av resultatförbättring i grundskolan Per Thullberg En analys av regeringens skolpolitik och dess effekter visar att förändring av skolan genom strukturella reformer tar tid och att det är av vikt att besluten om åtgärderna vilar på gedigen kunskap. Åtgärderna bör vara evidensbaserade och av reformbesluten ska tydligt framgå på vilket sätt de ska påverka skolan och hur de ska utvärderas. Viktigt är vidare att ha förståelse för att effekten av reformerna är långsiktig och att det tar tid innan den blir synlig och mätbar. S: Den senmoderna skolan hur blev den till och vart är den på väg? Ulf P Lundgren Redan på 60-talet myntas begreppet kunskapssamhälle. Kommunaliseringen av skolan skedde redan under 70-talet när ett fristående skolsystem etablerades. Under 90-talet decentraliseras skolan ytterligare och en serie reformer genomförs; nya läroplaner, nytt betygsystem, förskoleklass, treårig gymnasieskola. Reformtakten fortsätter under nästa decennium. Myndigheten för skolutveckling grundas och läggs ner. Skolinspektionen tillkommer och en ny lärarutbildning beslutas. Fler nationella prov införs. Under 2010-talet fortsätter förändringarna med nya skollag och nytt betygssystem i takt med larmrapporterna. Skolinspektionen visar på brister och friskolor läggs ner. Färre väljer läraryrket. År 2013 kommer PISA rapporten som visar att Sverige har bland de sämsta skolresultaten i jämförelse med andra länder. Vad har hänt? Varför? T: Naturvitenskap og teknikk i skole og samfunn: Gode og dårlige nyheter om kunnskaper, erfaringer og holdninger Svein Sjøberg Mange internasjonale studier kaster lys over hvordan både skoleungdom og den voksne befolkning forholder seg til vitenskap og teknologi. De nordiske land ligger i verdenstoppen når det gjelder bruk av ny teknologi, og holdningene til vitenskap og forskning er i hovedsak positive og miljøspørsmål blir tatt seriøst. Sverige ligger i verdenstoppen i når det gjelder kunnskaper i naturvitenskap i den voksne befolkning. Men vi har mange paradokser og store utfordringer. Kjønnsforskjellene i holdninger, verdier, interesser og valg av yrke er store. Foredraget vil gi dokumentasjon fra ulike forskningsprosjekt, og vil sammenlikne situasjonen i Sverige med andre land og kulturer.

6 Medverkande Plenarföreläsare Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Mats är professor emeritus vid Karlstads universitet. Sedan slutet av 1960-talet har han forskat om hur skolors anda inverkar på elevers lärande och på lärares och skolledares sätt att arbeta. Under 1970 och 1980 talen ledde han skolledarutbildningen i Sverige. I början av 2000-talet var Mats generaldirektör för Skolverket och för Myndigheten för skolutveckling. Internationellt har han medverkat i ett flertal granskande och utvecklande sammanhang. Ulf är professor emeritus vid Uppsala universitet. Han är sakkunnig vid utbildningsdepartementet bl a och har ägnat sig åt utvärderingsforskning, forskning kring klassrumsspråk, utbildningspolitik och utbildningshistoria. Per är professor i historia och var rektor vid Södertörns högskola Från 2003 till 2010 var Per generaldirektör för Skolverket. Han har nyligen avslutat en utredning åt regeringen om resultatförbättring i grundskolan och är ordförande i nämnden för Skolforskningsinstitutet. Manuel Knight Manuels livsresa har tagit honom från Atlantas ghetto via krigets Irak till internationella framgångar som organisationskonsult. Tiden som soldat har givit honom stora insikter i hur ledarskap fungerar i pressade situationer, erfarenheter som han har tagit med sig i sitt civila arbete. Manuel arbetar idag med organisationsutveckling såsom ledarskap, laganda, kommunikation och företagskultur. Med ett stort och varmt hjärta och äkta engagemang visar han vägen till verklig förändring, förbättring och framgång för människor och organisationer. Ett möte med Manuel är en väckarklocka för våra inneboende krafter och lämnar ett bestående intryck. Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Ingrid är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren och verksam vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Pia är professor i pedagogik och studierektor vid samma institution, Göteborgs universitet. Båda har under många år forskat kring barns tidiga lärande och förskolans innehåll. Svein Sjøberg Svein är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Universitetet i Oslo och gästprofessor vid Universitetet i Linköping samt Södertörns Högskola. Han är fysiker och pedagog och har länge arbetat med internationella studier. Han har erhållit ett antal internationella utmärkelser för sin forskning och sitt engagemang i samhällsdebatten. Hans huvudintresse är naturvetenskap som allmänbildning och skolans och vetenskapens roll i ett samhällsperspektiv. Svein har bland annat gett ut boken Naturvetenskap som allmänbildning, en kritisk ämnesdidaktik som finns på svenska. Föreläsare Karin Alnervik Karin är fil. doktor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon har tidigare arbetat i förskolan men även åt Kommunförbundet i Jönköpings län och Lärarförbundet och ansvarar sedan tio år tillbaka för förskolan HallonEtt i Jönköping tillsammans med sin man. Margrethe Brynolf Margrethe är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon är certifierad coach och har arbetat som följeforskare och följt skolutvecklingen i en skånsk kommun un-

7 Pernilla Holmstedt Pernilla är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad där hon arbetar med lärarutbildning och kompetensutveckling. Pernilla har en magister i utbildningsvetenskap och intresserar sig för sambandet mellan bedömning, lärande och undervisning. der 2 år, där hon tillsammans med Sören Augustinsson också fungerade som coach åt skolchefen och projektledaren. Hon är medförfattare till Läraryrkets många ansikten, Rektors ledarskap och Chefens komplexa vardag samtal och kommunikation. Anna Davidsson Anna är skolutvecklingskonsult och adjunkt vid Högskolan Kristianstad. Hon arbetar med kompetensutveckling kring undervisning och lärande med Lgr 11, formativ bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lärande samtal och hur man driver långsiktiga utvecklingsarbeten. Anna håller även processledarutbildningar för både rektorer och arbetslagsledare (bl.a. Skolverkets ramutbildningar samt matematikhandledarutbildningen i matematiklyftet). Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingsstrateg i flera kommuner. Christian Eidevald Christian är förskollärare, lärarutbildare, fil.dr i pedagogik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar sig Christian för hur flickor och pojkar bemöts i förskolan och kring hur man kan arbeta med systematiska dokumentationer på vetenskaplig grund i det praktiska arbetet. Christian har bland annat gett ut böckerna Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskolan (2011) och Hallå hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan (2013). Martin Eksath Martin arbetar som avdelningschef vid avdelningen för pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har en bakgrund inom strategiskt utvecklingsarbete, både inom kommun och som fristående konsult. Under fem år arbetade Martin på Skolinspektionen med tillsyn och kvalitetsgranskning. Martin har en master inom utbildningssociologi och en i internationell pedagogik. Genomgående teman har varit grundläggande värden och utbildningens paradoxer i samband med implementeringen av reformer vad som bör ske och vad som faktiskt sker. Laila Gustavsson, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby, Susanne Thulin Laila är fil. dr. pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Paulina är förskoleutvecklare i Ängelholms kommun och samordnare för samverkan förskola för 11 kommuner i Skåne Nordväst. Susanne är förskollärare i Rebbelberga rektorsområde, Ängelholms kommun. Susanne är fil dr. pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Ann-Charlotte är förskollärare och har en utvecklingspedagogutbildning samt magisterutbildning i Aktionsforskning och Aktionslärande. Förutom uppgiften att handleda och iscensätta praxisnära kompetensutveckling har hon varit med och designat examinationsuppgifter i förskolelyftet och medverkat i förslaget till Skolverkets ramprogram för förskollärare. Malin är förskollärare och förskolechef. Hon vill i sitt ledarskap skapa emancipation, frigöra det engagemang och den drivkraft som hon är övertygad om finns hos medarbetarna. Malin vill vara i ständig dialog med medarbetarna när det gäller kunskaps och människosyn, lärandeteorier och de praktiska teorier var och en är bärare av. Malin och Ann-Charlotte tilldelades 2013 Ulla-Britta Bruuns stipendium för deras arbete med kollegialt lärande i Trönninge-Eldsberga och Fyllinge skolområde i Halmstad. Tomas Kroksmark Tomas är legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Tony Mufic, Roger Sunvén, Anki Wennergren Tony är förvaltningschef vid Barn- och utbildningsförvaltningen i Ängelholms kommun. Roger är rektor i Ängelholms kommun. Anki är universitetslektor vid Högskolan i Halmstad. Sinikka Neuhaus Sinikka arbetar som utbildningschef vid Högskolan Kristianstads och Lunds universitets gemensamma ämneslärarutbildning. Hon är intresserad av komplexiteten i skolans värdegrundsuppdrag och undervisar regelbundet på Skolverkets kurs om likabehandling i teori och praktik. Sanimir Resic Sanimir är rektor vid Högskolan Kristianstad. Katina Thelin Katina är Fil Dr i pedagogiskt arbete med inriktning skolutveckling och ledarskap samt vetenskaplig ledare i Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall. Katina har en yrkesbakgrund som gymnasielärare men har ägnat de tio senaste åren åt forskning och arbete med skolutveckling vid Karlstads universitet där hon också undervisar och leder Nätverket för lärandebaserad skolutveckling. Monika Törnsén Monika är universitetslektor i pedagogik vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, där hon även är studierektor, undervisar i Rektorsprogrammet samt är ledamot i ledningsgruppen för Centrum för skolledarutveckling. Monika bedriver forskning om skolans ledarskap bl.a. om pedagogiskt ledarskap, ledarskap av elevhälsan och ledaridentiteter. Hon deltar i internationella forskningssamarbeten: International Successful School Principal Project (ISSPP) där forskning bedrivs i 20 länder om framgångsrikt skolledarskap samt komparativ forskning med forskare i USA och Canada bl.a. kring rektorsutbildning.

8 Praktiska upplysningar Konferensavgift, helpension med logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr *De olika rummen enkelrum 1 på Hotel Tylösand i huvudbyggnad eller flygelbyggnad enkelrum 2 på Hotel Tylösand i nya strandhuset in mot land enkelrum 3 på Hotel Tylösand i nya strandhuset mot hav enkelrum 4 på Hotel Scandic Hallandia Extra logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr Under konferensen finns följande företag representerade: Gleerups Utbildning AB, Lärarförbundets Skolledarförening, NetSmart AB och Studentlitteratur. Get-together-buffé 24 september (för er som anmäler extra logi september) kr Dagkonferens inkl lunch och kaffe men ej middag och logi kr per dag Läs mer om hotellet och rummen i de olika kategorierna på Logi och övriga önskemål markeras via den digitala anmälan på: Anmälan vill vi ha så snart som möjligt eller senast 13 juni. Anmälningarna hanteras i den ordning de kommer oss tillhanda. Anmälan är bindande. Eventuell avanmälan ska vara skriftlig. Om avanmälan sker efter den 20 augusti och ingen ersättare kan utses kommer hela konferensavgiften att debiteras. Konferensavgift faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB. Bekräftelse utsänds via e-post till anmälda deltagare. Alla prisangivelser är per deltagare och exklusive moms. Antalet platser till konferensen är begränsat, likaså antal rum med olika standard enligt ovan. Om Hotel Tylösand blir fullbelagt bokar vi rum åt deltagare på Scandic Hallandia. Det finns möjlighet att boka dubbelrum. Konferensavgift reduceras då med 400 kr per deltagare vid boende i dubbelrum. Önskas ytterligare upplysningar, vänligen vänd er till Högskolan Kristianstad: Sofie Hardö, , Christina Lindh, , Lise-Lotte Johansson, , Erling Emsfors, ,

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola 2015-11-10 Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola Här info om möjligheter för utveckling och kvalificering för er som har ledningsfunktion inom förskola och

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017 Dialogmöten fristående verksamheter April 2017 Förskolorna Översikt över kvalitetsgranskningarna som skolinspektionen gjort Skolverkets riktmärke för mindre barngrupper i förskolan - forskningsrapporten

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp Kursens syfte är att fördjupa deltagarnas kunskaper inom området värdegrund med speciellt fokus på diskriminering, kränkning och mobbning

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan

Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan 2005-12-20 06/01 Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG Mod, lust och kompetens att leda skolan BAKGRUND/SYFTE Skolan som samhällsinstitution

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan. SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG 2007 Vad är kvalitet i skolan?

Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan. SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG 2007 Vad är kvalitet i skolan? 2006-12-18 07/11 Skolstyrelsen (motsv) fvb till samtliga skolledare Skolchefen (motsv) Landstinget Högskolan SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG 2007 Vad är kvalitet i skolan? BAKGRUND/SYFTE Skolan som samhällsinstitution

Läs mer

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-12-21 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan Dnr: UN 16/100 Sammanfattning

Läs mer

Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Sonja Sheridan Sonja.sheridan@ped.gu.se I fokus q Varför förskolor av hög kvalitet q Ekologiska teorier förskolans kvalitet och systematiskt

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Mariagårdens förskola Förskola Mariagården Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna

Läs mer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13 Kulturförskolan Tolvåker Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13 1 Innehåll 1. Grundfakta 2. Underlag och rutiner för framtagandet av kvalitetsrapport 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsrapport och mål för

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Framtidens förskola. Riktlinjer och arbetssätt för en förskola i förändring. Inbjudan till konferens i Stockholm den maj 2009

Framtidens förskola. Riktlinjer och arbetssätt för en förskola i förändring. Inbjudan till konferens i Stockholm den maj 2009 Framtidens förskola Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 maj 2009 TALARE FRÅN Utbildningsdepartementet Bertil Östberg Center för barnpedagogisk forskning, Åbo Akademi Marita Lindahl Elisabeth

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

2011 ett skoläventyr

2011 ett skoläventyr 2011 ett skoläventyr Hans Åke Scherp Leda systematiskt kvalitetsarbete Spännande och tankeväckande idé och modell om vad systematiskt kvalitetsarbetet är En pedagogisk helhetsidé blir vägledande Bra med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagog: Elin Pettersson Förskolechef:

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-10-18 Eskilstuna kommun eskilstuna.kommun@eskilstuna.se Rektorn vid Årbyskolan F-6 per-axel.sundberg@eskilstuna.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Årbyskolan F-6 i Eskilstuna

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Förståelse för läroplanerna - kompetensutveckling för förskola och skola

Förståelse för läroplanerna - kompetensutveckling för förskola och skola Förståelse för läroplanerna - kompetensutveckling för förskola och skola Under läsåret 2011/2012 kommer Luleå tekniska universitet genom RUC i samverkan med Institutionen för konst, kultur och lärande

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland 20-21 april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP Välkommen till 2017 års upplaga av Synapsen, en mötesplats som inspirerar och ger personlig utveckling till chefer, ledare och politiker

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA!

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Förskole konferens 3 juni 2014 Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Vardag, vetenskap och vision hur möts de i förskolan? Serie med fem seminarier december 2013 april 2014 - Dokumentation

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP Innehåll i dagens föreläsning Det nationella uppdraget om systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum 20160823 Sidan 1(7) Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i kunskapsnämnden hösten 2015.

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitet och lärande i skolan

Kvalitet och lärande i skolan Lär av framgångsrika kommuners systematiska kvalitetsarbete Kvalitet och lärande i skolan På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Så kan du få det systematiska kvalitetsarbetet att löpa som en röd

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer