Ledarskap i en komplex vardag UTVECKLINGS- PROCESSER SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BEDÖMNING VETENSKAPLIG GRUND KOLLEGIALT LÄRANDE ELEVHÄLSA

Transkript

1 UTVECKLINGS- PROCESSER VETENSKAPLIG GRUND BEPRÖVAD ERFARENHET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ELEVHÄLSA INKLUDERING KOLLEGIALT LÄRANDE BEDÖMNING LEDARSKAP SKOLLAGEN Ledarskap i en komplex vardag Skolledarkonferensen september 2014

2 Torsdag 25 september Program Onsdag 24 september Get-together-buffé Leif s Lounge Extra tillval vid anmälan (ingår inte i konferensavgiften) Torsdag 25 september Inledning Sanimir Resic Plenarföreläsning PISA-syndromet: Lar vi OECD styre skolen? Svein Sjøberg PISA-prosjektet legger premisser for skoledebatt og -politikk i utallige land, deriblant Sverige, Norge og Danmark. Nasjonale mål, idealer og læreplaner settes til side når man snakker om kvalitet i skolen. Ikke en dag går uten at PISA nevnes i media, og resultatene brukes og misbrukes av journalister og politikere. I mange land skaper PISA-resultatene krisestemning, og de politiske reaksjonene preges av panikk. Men PISA-prosjektet er ikke et pedagogisk prosjekt, det er et politisk prosjekt, og det må forstås som samfunnsfenomen, mener Svein Sjøberg. Han mener at PISA-prosjektet bygger på to viktige premisser, og at begge disse premissene er tvilsomme: Det ene er at skolens totale kvalitet kan måles med en skriftlig test som er felles i alle land. Det andre premisset er at en høy skåre på denne testen er en god indikator for landets framtidige konkurranseevne. Sjøbergs hovedpoeng er at PISA måler ikke det de påstår, og at PISA-resultatene har fått for stor plass i debatten om skolens kvalitet, både i Sverige og internasjonalt Plenarföreläsning Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Att vara ledare i förskolan ställer andra krav än inom många andra ledaruppdrag. Föreläsningen kommer att diskutera utmaningar och förväntningar som ledare inom förskolan ska hantera och bör vara insatta i. Ledarfrågor kommer att relateras till ett pågående projekt om gruppstorlekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan Lunch Seminarier (välj A I) Fika Seminarier (välj B I) Mingel Middag Underhållning av La Fleur Fatale.

3 Seminarier A: Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt (endast kl 13.30) Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Föreläsningen ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Samtidigt som den svenska förskolan har byggts ut och alla barn getts rätt till en förskoleplats från ett års ålder, har antal barn i grupperna ökat. Många uttrycker en oro över det ökade antalet barn i grupperna och att gruppstorleken bidrar till en sämre verksamhet i förskolan. Flera forskningsrapporter visar att barngruppens storlek har betydelse för förskolans kvalitet och de villkor som skapas i förskolan för barn att leka, lära och må bra. Seminariet kommer att belysa den komplexa problematik som framträder kring barngruppsstorlek i förskolan. B: Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra till att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Seminariet ges i samarbete med Lärarförbundets Skolledarförening. Den senaste rapporten från Skolverket om karriärtjänster i skolan visar att kommuner har tolkat reformen på olika sätt både vad gäller vilka som utses till förstelärare, hur de utses och vad de används till. Seminariet lyfter fram och problematiserar reformen om karriärtjänster samt ger olika exempel på hur de kan användas i skolan för att lyfta undervisningen och bidra till det kollegiala lärandet på skolan. Hur kan man som rektor skapa en organisation med tydliga roller mellan arbetslagsledare, processledare och förstelärare? C: Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Pernilla Holmstedt Forskning visar att arbete med formativ bedömning kan öka elevers lärande. Den formativa bedömningen är lika mycket en bedömning av den egna undervisningen som av elevernas lärande, Ett formativt förhållningssätt till undervisning handlar om ett sätt att se på planering, undervisning och bedömning som tre sidor av samma mynt. Seminariet utgår ifrån aktuell forskning kring framgångsfaktorer för lärande och ger en djupare förståelse för vad ett formativt förhållningssätt till lärande innebär, och hur teorin kan omsättas i praktiken om rätt förutsättningar ges. Hur kan skolledare främja detta arbete? D: En skola på vetenskaplig grund genom kollektiv kompetensutveckling Anki Wennergren, Tony Mufic, Roger Sunvén Föreläsningen handlar om en skola med kommunens lägsta måluppfyllelse där nämnd och förvaltning valde att initiera ett nytt grepp om skol- och kompetensutveckling de kommande fem åren. Den skulle vara kollektiv, kollegial och knuten till en Högskola. Innehållet handlar om lärande på individ- gruppoch organisationsnivå. Varje läsår samarbetar lärarna kring ett systematiskt kvalitetsarbete i egen praktik där dokumentationen analyseras, slutsatser om förbättringar dras samt att undervisningen granskas kritiskt. Det innebär att lärarna prövar och utvecklar vetenskapliga förmågor i praktisk handling vilket på sikt ska leda till en undervisning på vetenskaplig grund. E: Från elevohälsa till elevhälsa men hur? Monika Törnsén Om inte solen går upp är det skolans fel så formuleras en upplevd förväntans- och kravbild på svensk skola att hantera elevers ohälsa. Engagemanget i elevhälsoarbetet är stort, frustrationen likaså. Tyngdpunkten ligger på det åtgärdande arbetet på individnivå medan det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har lägre prioritet. När ovan nämnda resultat av en studie av elevhälsan möter lagkraven i Skollagen (2010:800) identifieras ett gap mellan verkligheten och lagkraven. Hur kan rektor leda och styra elevhälsan, så att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? F: Verksamhetsidé som ledningsverktyg Katina Thelin En verksamhetsidé innehåller det som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill uppnå. I Katinas aktuella avhandling lyfts skolutvecklingens paradox fram, det vill säga att det behövs både variation och samsyn i ett lärarlag för att utveckling ska kunna ske. Här beskrivs variationen med hjälp av fem metaforer; varumärket, kittet, kompassen, kartan och rastret. Hur kan skolledare arbeta med begreppet verksamhetsidé och hur kan det användas som ett ledningsverktyg? G: Hur de som får till det får till det, eftersom de flesta inte får till det Karin Alnervik I föreläsningen beskrivs hur pedagogisk dokumentation används som förändringsverktyg i förskolan, men också hur förskolechefer driver kollegial pedagogisk utveckling med pedagogisk dokumentation som grund. H: En meningslös dokumenthysteri eller ett lärande genom självvärdering? Perspektiv på det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skola Martin Eksath Kvalitet och kvalitetsarbete är begrepp som hämtats från managementvärlden och som skolan haft svårigheter att förhålla sig till. Hur kan skolan förhålla sig till kravet på extern kontroll i relation till verksamhetens inre behov av utveckling? Arbetar skolan egentligen systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsresultat? Föreläsningen ger samlade erfarenheter från Skolinspektionens tillsyn där kritik ofta riktats mot brister i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Martin Eksath ger exempel på vad skolledare kan göra för att minimera risken för att det systematiska kvalitetsarbetet enbart ses som en pålaga utan istället betraktas som en förutsättning för lärarnas formativa arbete något som kan främja alla lärares möjligheter att utveckla sina arbetssätt och arbetsformer. I: Att leda lärare så att vetenskap och beprövad erfarenhet används i skolans vardag Mats Ekholm Seminariet behandlar hur skolledare kan leda sin personal så att verksamheten granskas på ett systematiskt sätt. Även hur man på skolan kan använda vetenskapligt framtagna metoder för att förbättra den egna verksamheten belyses.

4 Fredag 26 september Seminarier J: Hallå hur gör man? Dokumentation som underlag för förskolans systematiska kvalitetsarbete (endast kl 08.30) Christian Eidevald I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett av förskolans förstärkta uppdrag är att arbeta med kvalitet där utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt, men vad innebär det och hur kan man göra det på vetenskaplig grund? Detta blir extra komplext då det finns flera olika definitioner på kvalitet, exempelvis hos Skolverket och Skolinspektionen. I föreläsningen ges konkreta exempel på hur förskolor arbetar med dessa frågor. Program Seminarier (välj J,L T) Fika Seminarier (välj K T) Plenarföreläsning Skolsystem i förändring. Tre generaldirektörer reflekterar. Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Lunch Plenarföreläsning Konsten att skapa en högpresterande organisation Manuel Knight Hur gör vi för att utveckla en organisationskultur där alla individer får möjlighet och motivation att prestera på topp? En kultur som väcker lust och energi. Med inlevelse, tydliga exempel och interaktion med åhörarna levereras ett seriöst budskap på ett underhållande sätt. Manuels föredrag är en inspirerande upplevelse och tankeväckare, som berör och lever kvar. K: Kan inte pojkar bara få vara pojkar? Jämställdhet i förskolan och skola, vad är det och för vem? (endast kl 10.00) Christian Eidevald Vad betyder det att arbeta jämställt? Vad är ett genuspedagogiskt arbetssätt i förskola och skola? Vad får olika arbetssätt för konsekvenser? Detta är frågor som Christian kommer att ta upp, dels utifrån sitt arbete som förskollärare och dels utifrån sin forskning där han bland annat videofilmat vuxnas bemötanden av flickor och pojkar i en mängd olika situationer i förskolor. Exemplen som tas är från förskolan men har relevans för hela utbildningssystemet kring hur vi ser på jämställdhet, hur barn bör bemötas och om de vuxnas kön spelar roll. L: Pedagogisk ledare när är man det? Monika Törnsén Som pedagogisk ledare och chef - så inleds läroplanernas skrivningar om förskolechefs och rektors ansvar. Pedagogiskt ledarskap är ett vedertaget begrepp i svenska policytexter sedan 1946 års skolkommission (SOU 1948:27). Vi har m.a.o. haft många år på oss att leva upp till förväntningarna. Nationella granskningar och utvärderingar samt forskning visar emellertid att rektors pedagogiska ledarskap inte fungerar som det är tänkt enligt styrdokumenten. Varför lyckas vi inte? En delförklaring är att begreppet är svårfångat, som begrepp och i praktiken. Syftet med presentationen är att introducera en modell

5 av begreppet pedagogiskt ledarskap som är utprövad tillsammans med aktiva skolledare i utbildning. Genom modellen, som bygger på policy samt nationell och internationell forskning om ledarskap i skolan, ges begreppet innehåll samtidigt som det sätts in i ett styrningssammanhang. M: Att förändra det väl kända om situerat ledarskap i förskolans kontext Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Föreläsarna delar med sig av sina erfarenheter kring kollegialt lärande i förskolan och om sina utgångspunkter för detta långsiktiga och mångfasetterade utvecklingsarbete. De beskriver också den syn och de tankevändor som har skett längs vägen. Vad innebär det att leda för lärande och att vara en lärande ledare? N: Varför gör inte personalen som jag säger? Margrethe Brynolf Som skolledare möter vi dagligen människor som agerar, i våra ögon ologiskt, eller helt enkelt struntar i det som vi har bestämt eller kommit överens om. Varför blir det så och går det att påverka eller få människor att göra som jag säger? Vad är det som motiverar och får människor att agera mot de beslut som har tagits? Margrethe utgår från komplexitetsteorierna när hon tar er på en resa genom vad som får oss människor att göra som de gör och inte som jag vill. O: Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Laila Gustavsson, Susanne Thulin, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby I detta projekt deltar 10 arbetslag från förskolor i 9 olika kommuner i Nordvästra Skåne. Syftet med projektet är att deltagarna genom fördjupad kunskap och förståelse om målstyrda processer ska utveckla ett professionellt yrkesspråk kring uppdrag och undervisning. Med naturvetenskap som utgångspunkt är målet att pedagogerna ska utveckla sin kompetens att stimulera och utmana barns nyfikenhet och lärande. Projektet syftar också till att pedagogerna ska få redskap så att de kan användas som resursteam kring dessa frågor i respektive kommun. Under detta seminarium kommer vi att berätta om projektets upplägg och genomförande samt delge erfarenheter med fokus på ledarskap/förskolechefens roll, arbetslagens utveckling samt forskarens reflektion kring arbetslagens lärande i relation till kunskapsområdet naturvetenskap i förskolan. P: Den trådlösa pedagogiken Tomas Kroksmark I föreläsningen visar Tomas Kroksmark en rad olika aspekter av en trådlös pedagogik i skolan. Särskilt behandlas förändringar av lärares undervisning och elevernas lärande lisor hur kunskapsbegreppet förskjuts som en konsekvens av att vara ständigt uppkopplad i skolan. Därtill diskuteras det systematiska kvalitetsarbetet och måluppfyllelsen i trådlösa skolmiljöer. Q: Stabilitet och öppenhet värdegrundsarbetets paradox Sinikka Neuhaus Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är tydliga exempel på när värdegrunden bryts och här har rektorer, förskolechefer och huvudmän ett långtgående ansvar för att snabbt utreda och åtgärda uppkomna situationer. En skolas organisation, kultur och arbetsformer kan understödja, eller motverka, att barn diskrimineras, trakasseras eller kränks. Men hur kan man arbeta konkret och mellan olika nivåer med värdegrundsfrågor i en så komplex organisation som skolan? En utgångspunkt är att förståelsen av hur kränkningar sker påverkar detta arbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete med regelbunden kartläggning kan utgöra en stabiliserande faktor och god grund för att planera skolans förebyggande arbete. Samtidigt måste denna stabilitet i verksamhetens innehåll och struktur också vara öppen mot olika erfarenheter och förändringar. Värdegrundsarbetet är något ständigt pågående. R: PISA-chocken!? Om behovet av resultatförbättring i grundskolan Per Thullberg En analys av regeringens skolpolitik och dess effekter visar att förändring av skolan genom strukturella reformer tar tid och att det är av vikt att besluten om åtgärderna vilar på gedigen kunskap. Åtgärderna bör vara evidensbaserade och av reformbesluten ska tydligt framgå på vilket sätt de ska påverka skolan och hur de ska utvärderas. Viktigt är vidare att ha förståelse för att effekten av reformerna är långsiktig och att det tar tid innan den blir synlig och mätbar. S: Den senmoderna skolan hur blev den till och vart är den på väg? Ulf P Lundgren Redan på 60-talet myntas begreppet kunskapssamhälle. Kommunaliseringen av skolan skedde redan under 70-talet när ett fristående skolsystem etablerades. Under 90-talet decentraliseras skolan ytterligare och en serie reformer genomförs; nya läroplaner, nytt betygsystem, förskoleklass, treårig gymnasieskola. Reformtakten fortsätter under nästa decennium. Myndigheten för skolutveckling grundas och läggs ner. Skolinspektionen tillkommer och en ny lärarutbildning beslutas. Fler nationella prov införs. Under 2010-talet fortsätter förändringarna med nya skollag och nytt betygssystem i takt med larmrapporterna. Skolinspektionen visar på brister och friskolor läggs ner. Färre väljer läraryrket. År 2013 kommer PISA rapporten som visar att Sverige har bland de sämsta skolresultaten i jämförelse med andra länder. Vad har hänt? Varför? T: Naturvitenskap og teknikk i skole og samfunn: Gode og dårlige nyheter om kunnskaper, erfaringer og holdninger Svein Sjøberg Mange internasjonale studier kaster lys over hvordan både skoleungdom og den voksne befolkning forholder seg til vitenskap og teknologi. De nordiske land ligger i verdenstoppen når det gjelder bruk av ny teknologi, og holdningene til vitenskap og forskning er i hovedsak positive og miljøspørsmål blir tatt seriøst. Sverige ligger i verdenstoppen i når det gjelder kunnskaper i naturvitenskap i den voksne befolkning. Men vi har mange paradokser og store utfordringer. Kjønnsforskjellene i holdninger, verdier, interesser og valg av yrke er store. Foredraget vil gi dokumentasjon fra ulike forskningsprosjekt, og vil sammenlikne situasjonen i Sverige med andre land og kulturer.

6 Medverkande Plenarföreläsare Mats Ekholm, Ulf P Lundgren, Per Thullberg Mats är professor emeritus vid Karlstads universitet. Sedan slutet av 1960-talet har han forskat om hur skolors anda inverkar på elevers lärande och på lärares och skolledares sätt att arbeta. Under 1970 och 1980 talen ledde han skolledarutbildningen i Sverige. I början av 2000-talet var Mats generaldirektör för Skolverket och för Myndigheten för skolutveckling. Internationellt har han medverkat i ett flertal granskande och utvecklande sammanhang. Ulf är professor emeritus vid Uppsala universitet. Han är sakkunnig vid utbildningsdepartementet bl a och har ägnat sig åt utvärderingsforskning, forskning kring klassrumsspråk, utbildningspolitik och utbildningshistoria. Per är professor i historia och var rektor vid Södertörns högskola Från 2003 till 2010 var Per generaldirektör för Skolverket. Han har nyligen avslutat en utredning åt regeringen om resultatförbättring i grundskolan och är ordförande i nämnden för Skolforskningsinstitutet. Manuel Knight Manuels livsresa har tagit honom från Atlantas ghetto via krigets Irak till internationella framgångar som organisationskonsult. Tiden som soldat har givit honom stora insikter i hur ledarskap fungerar i pressade situationer, erfarenheter som han har tagit med sig i sitt civila arbete. Manuel arbetar idag med organisationsutveckling såsom ledarskap, laganda, kommunikation och företagskultur. Med ett stort och varmt hjärta och äkta engagemang visar han vägen till verklig förändring, förbättring och framgång för människor och organisationer. Ett möte med Manuel är en väckarklocka för våra inneboende krafter och lämnar ett bestående intryck. Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams Ingrid är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren och verksam vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Pia är professor i pedagogik och studierektor vid samma institution, Göteborgs universitet. Båda har under många år forskat kring barns tidiga lärande och förskolans innehåll. Svein Sjøberg Svein är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Universitetet i Oslo och gästprofessor vid Universitetet i Linköping samt Södertörns Högskola. Han är fysiker och pedagog och har länge arbetat med internationella studier. Han har erhållit ett antal internationella utmärkelser för sin forskning och sitt engagemang i samhällsdebatten. Hans huvudintresse är naturvetenskap som allmänbildning och skolans och vetenskapens roll i ett samhällsperspektiv. Svein har bland annat gett ut boken Naturvetenskap som allmänbildning, en kritisk ämnesdidaktik som finns på svenska. Föreläsare Karin Alnervik Karin är fil. doktor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon har tidigare arbetat i förskolan men även åt Kommunförbundet i Jönköpings län och Lärarförbundet och ansvarar sedan tio år tillbaka för förskolan HallonEtt i Jönköping tillsammans med sin man. Margrethe Brynolf Margrethe är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon är certifierad coach och har arbetat som följeforskare och följt skolutvecklingen i en skånsk kommun un-

7 Pernilla Holmstedt Pernilla är universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad där hon arbetar med lärarutbildning och kompetensutveckling. Pernilla har en magister i utbildningsvetenskap och intresserar sig för sambandet mellan bedömning, lärande och undervisning. der 2 år, där hon tillsammans med Sören Augustinsson också fungerade som coach åt skolchefen och projektledaren. Hon är medförfattare till Läraryrkets många ansikten, Rektors ledarskap och Chefens komplexa vardag samtal och kommunikation. Anna Davidsson Anna är skolutvecklingskonsult och adjunkt vid Högskolan Kristianstad. Hon arbetar med kompetensutveckling kring undervisning och lärande med Lgr 11, formativ bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lärande samtal och hur man driver långsiktiga utvecklingsarbeten. Anna håller även processledarutbildningar för både rektorer och arbetslagsledare (bl.a. Skolverkets ramutbildningar samt matematikhandledarutbildningen i matematiklyftet). Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingsstrateg i flera kommuner. Christian Eidevald Christian är förskollärare, lärarutbildare, fil.dr i pedagogik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar sig Christian för hur flickor och pojkar bemöts i förskolan och kring hur man kan arbeta med systematiska dokumentationer på vetenskaplig grund i det praktiska arbetet. Christian har bland annat gett ut böckerna Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskolan (2011) och Hallå hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan (2013). Martin Eksath Martin arbetar som avdelningschef vid avdelningen för pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har en bakgrund inom strategiskt utvecklingsarbete, både inom kommun och som fristående konsult. Under fem år arbetade Martin på Skolinspektionen med tillsyn och kvalitetsgranskning. Martin har en master inom utbildningssociologi och en i internationell pedagogik. Genomgående teman har varit grundläggande värden och utbildningens paradoxer i samband med implementeringen av reformer vad som bör ske och vad som faktiskt sker. Laila Gustavsson, Paulina Narkaj Adolfsson, Susanne Rimsby, Susanne Thulin Laila är fil. dr. pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Paulina är förskoleutvecklare i Ängelholms kommun och samordnare för samverkan förskola för 11 kommuner i Skåne Nordväst. Susanne är förskollärare i Rebbelberga rektorsområde, Ängelholms kommun. Susanne är fil dr. pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Ann-Charlotte Jönsson, Malin Rydhög Ann-Charlotte är förskollärare och har en utvecklingspedagogutbildning samt magisterutbildning i Aktionsforskning och Aktionslärande. Förutom uppgiften att handleda och iscensätta praxisnära kompetensutveckling har hon varit med och designat examinationsuppgifter i förskolelyftet och medverkat i förslaget till Skolverkets ramprogram för förskollärare. Malin är förskollärare och förskolechef. Hon vill i sitt ledarskap skapa emancipation, frigöra det engagemang och den drivkraft som hon är övertygad om finns hos medarbetarna. Malin vill vara i ständig dialog med medarbetarna när det gäller kunskaps och människosyn, lärandeteorier och de praktiska teorier var och en är bärare av. Malin och Ann-Charlotte tilldelades 2013 Ulla-Britta Bruuns stipendium för deras arbete med kollegialt lärande i Trönninge-Eldsberga och Fyllinge skolområde i Halmstad. Tomas Kroksmark Tomas är legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping. Tony Mufic, Roger Sunvén, Anki Wennergren Tony är förvaltningschef vid Barn- och utbildningsförvaltningen i Ängelholms kommun. Roger är rektor i Ängelholms kommun. Anki är universitetslektor vid Högskolan i Halmstad. Sinikka Neuhaus Sinikka arbetar som utbildningschef vid Högskolan Kristianstads och Lunds universitets gemensamma ämneslärarutbildning. Hon är intresserad av komplexiteten i skolans värdegrundsuppdrag och undervisar regelbundet på Skolverkets kurs om likabehandling i teori och praktik. Sanimir Resic Sanimir är rektor vid Högskolan Kristianstad. Katina Thelin Katina är Fil Dr i pedagogiskt arbete med inriktning skolutveckling och ledarskap samt vetenskaplig ledare i Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall. Katina har en yrkesbakgrund som gymnasielärare men har ägnat de tio senaste åren åt forskning och arbete med skolutveckling vid Karlstads universitet där hon också undervisar och leder Nätverket för lärandebaserad skolutveckling. Monika Törnsén Monika är universitetslektor i pedagogik vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, där hon även är studierektor, undervisar i Rektorsprogrammet samt är ledamot i ledningsgruppen för Centrum för skolledarutveckling. Monika bedriver forskning om skolans ledarskap bl.a. om pedagogiskt ledarskap, ledarskap av elevhälsan och ledaridentiteter. Hon deltar i internationella forskningssamarbeten: International Successful School Principal Project (ISSPP) där forskning bedrivs i 20 länder om framgångsrikt skolledarskap samt komparativ forskning med forskare i USA och Canada bl.a. kring rektorsutbildning.

8 Praktiska upplysningar Konferensavgift, helpension med logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr *De olika rummen enkelrum 1 på Hotel Tylösand i huvudbyggnad eller flygelbyggnad enkelrum 2 på Hotel Tylösand i nya strandhuset in mot land enkelrum 3 på Hotel Tylösand i nya strandhuset mot hav enkelrum 4 på Hotel Scandic Hallandia Extra logi september: enkelrum 1* kr enkelrum 2* kr enkelrum 3* kr enkelrum 4* kr Under konferensen finns följande företag representerade: Gleerups Utbildning AB, Lärarförbundets Skolledarförening, NetSmart AB och Studentlitteratur. Get-together-buffé 24 september (för er som anmäler extra logi september) kr Dagkonferens inkl lunch och kaffe men ej middag och logi kr per dag Läs mer om hotellet och rummen i de olika kategorierna på Logi och övriga önskemål markeras via den digitala anmälan på: Anmälan vill vi ha så snart som möjligt eller senast 13 juni. Anmälningarna hanteras i den ordning de kommer oss tillhanda. Anmälan är bindande. Eventuell avanmälan ska vara skriftlig. Om avanmälan sker efter den 20 augusti och ingen ersättare kan utses kommer hela konferensavgiften att debiteras. Konferensavgift faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB. Bekräftelse utsänds via e-post till anmälda deltagare. Alla prisangivelser är per deltagare och exklusive moms. Antalet platser till konferensen är begränsat, likaså antal rum med olika standard enligt ovan. Om Hotel Tylösand blir fullbelagt bokar vi rum åt deltagare på Scandic Hallandia. Det finns möjlighet att boka dubbelrum. Konferensavgift reduceras då med 400 kr per deltagare vid boende i dubbelrum. Önskas ytterligare upplysningar, vänligen vänd er till Högskolan Kristianstad: Sofie Hardö, , sofie.hardo@hkr.se Christina Lindh, , christina.lindh@hkr.se Lise-Lotte Johansson, , lise-lotte.johansson@hkr.se Erling Emsfors, , erling.emsfors@hkr.se