Lektionsaktivitet: Samla och hantera information

Transkript

1 Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2 Del 3: Geometri och statistik Statistik Träningsskola och individuellt program Berit Bergius & Lena Trygg, NCM För att kunna fungera som så självständiga individer som möjligt och få tilltro till den egna förmågan att agera behöver elever ges möjlighet att tolka och värdera information. Tabeller och diagram är vanliga uttrycksformer för att kortfattat förmedla information om insamlad data. Elever behöver många erfarenheter där de dels själva samlar och presenterar data, dels tolkar vad andra har sammanställt i tabeller och diagram. I träningsskolans ämnesområden nämns inte orden statistik, tabell eller diagram. Däremot finns information framskrivet på några olika sätt, bland annat ska eleverna söka information. I omvärldskunnande ingår att ta del av aktuella frågor och debatter i samhället samt reklam och information i olika medier. Eftersom samhällsinformation ofta presenteras i tabeller och diagram bör eleverna ges möjlighet att möta några olika statistiska uttrycksformer. I det individuella programmets ämnesområde Natur och miljö skrivs statistik fram mer explicit: Tabeller och diagram och hur de kan utläsas och tolkas. Dessutom finns det fler centrala innehåll som förutsätter någon form av statistisk medvetenhet, bland annat för att förstå väderprognoser och ekonomiska beräkningar. Lektionsaktivitet: Samla och hantera information Syfte Lektionsaktivitetens syfte är att ge elever erfarenhet av att samla information och uttrycka den i stapeldiagram, men också tolka vad olika diagram beskriver. Material Kulor, pärlor eller bollar med samma storlek i två färger, multilinkkuber i två färger, (pärlor i samma färger som multilinkkuberna och piprensare), två genomskinliga plaströr. Beskrivning Utifrån en kontext förs samtal. Även om eleverna inte kan räkna särskilt långt kan de ges möjlighet att avgöra vad det är mest eller flest av. Antalet observationer konkretiseras genom ett fysiskt stapeldiagram. 1 (5)

2 Kontext Nära Freds och Loves skola finns en stor väg där det kör många bussar och lastbilar. Jag tror att det är flest bussar, säger Love. Här kommer en lång rad med lastbilar, säger Fred. Jag tror att det är flest lastbilar. Vi räknar, säger Love. Jag räknar bussar och du lastbilar. Här kommer en, två, Här kommer en lastbil, säger Fred, då är det tre. Va?, nej en, säger Love. En buss och hm hur många lastbilar var det? Det har jag glömt. Hur ska vi komma ihåg? säger de till varandra. Jag vet, säger Love, vi kollar med fröken. Hon kanske vet hur vi ska göra. Samtala med eleverna om Freds och Loves problem. Hur ska man kunna hålla isär och komma ihåg? Kanske har någon en idé. Freds och Loves lärare föreslog att de skulle låtsas att röda multilinkkuber/kulor/bollar var bussar och gröna var lastbilar. Pojkarna tyckte det var ett bra förslag och gick senare tillbaka till vägen och tog med sig röda och gröna multilinkkuber/kulor/bollar. Efter en stund gick de tillbaka till skolan och visade de andra vad de sett. Detta hade Fred och Love med sig tillbaka till skolan. (Lägg fram ett litet lämpligt antal, men olika många kuber, kulor eller bollar i två färger.) Låt eleverna sätta samman kuberna till staplar eller lägga kulor/bollar med samma färg i ett genomskinligt plaströr. Samtala om vilken stapel som är högst och vad det betyder. Återkoppla till det ursprungliga problemet om bussar och lastbilar. Vad såg Love och Fred flest av? Gå vidare på lämpligt ställe i aktiviteten. Gör olika undersökningar tillsammans, överför informationen till stapeldiagram och tolka dem tillsammans i relation till den ursprungliga frågan. Hur är det i vår klass idag? jag har/har inte jeans på mig jag har/har inte dragkedja på min tröja idag 2 (5)

3 jag har/har inte ficka på min tröja jag har/har inte luva på min tröja jag har/har inte keps med mig jag har/har inte har bokstaven A i mitt namn jag gillar/gillar inte att spela spel (gärna något specifikt spel) jag tycker om/tycker inte om morötter jag gillar hundar mer än katter jag gillar banan mer än äpple jag tycker mer om vaniljglass än chokladglass Bestäm tillsammans vilken färg på kulan/bollen eller klossen som betyder jag har/jag har inte; jag gillar/jag gillar inte. Låt varje elev ta en kula/boll eller kloss i rätt färg. De som har samma färg lägger sedan kulorna/bollarna i samma genomskinliga rör eller sätter samman klossarna till staplar. Jämför staplarnas höjd. Vilken är högst? Återkoppla till den ursprungliga frågan. Tolka tillsammans med hjälp av stapeldiagrammet. Låt eleverna dokumentera, på sitt sätt, vad de undersökt, hur de gått tillväga och vilket svaret blev på frågan. Ställ samma fråga vid ett senare tillfälle. Återkoppla till första tillfället och jämför resultaten. Samtala om varför resultaten kan vara olika. Från stapeldiagram till cirkeldiagram Visa eleverna olika stapeldiagram, t ex Samtala om vad de skulle kunna handla om och vilket resultat (mer/fler, mindre/färre, lika) som diagrammet beskriver. eller 3 (5)

4 Arras hade födelsedagskalas. Han delade en pizza med sina kompisar så här. (Visa bild på en pizza med markerade bitar. Två olika sorter finns på ncm.gu.se/matematikpapper.) Samtala om ifall bitarna är lika stora. Vilken bit är störst? Minst? Samtala om bitarna på en annan pizza. Jämför och beskriv. Visa, gärna i stort format, stapeldiagrammet på hur en (fiktiv) klass i Skojlundaskolan svarade på frågan om de gillar hundar mer än katter. Samtala om vad diagrammet visar. Låt eleverna lägga en pärla i varje ruta. Pärlorna ska vara lika stora och ha samma färg som rutan. Använd med fördel stora pärlor som är lätta att greppa. Kontrollera tillsammans att 4 (5)

5 det ligger en pärla i varje ruta och låt sedan eleverna sätta över dem på en lång piprensare. Trä först på alla med den ena färgen och fyll sedan på med nästa färg. Böj ihop piprensaren till en cirkel. Pärlorna utgör cirkelns rand, periferin. Klistra cirkeln på papper. Sök medelpunkten och dela tillsammans in i sektorer (jfr med att dela en rund tårta i bitar). Färglägg sektorerna utifrån pärlornas färger i cirkelns rand. Vilken bit är störst? Minst? Vad berättar den röda biten (sektorn)? Vad berättar den lila? Fotot till vänster är ett exempel på resultat från en annan undersökning. Vad kan den ha handlat om? Vad är möjligt att utläsa från cirkeldiagrammet? Introduktion Försök hitta tydliga stapel- och cirkeldiagram i media och använd dem som inspiration för det kommande arbetet eller gör på annat sätt eleverna medvetna om att statistik är vanligt förekommande i tidningar, på tv, etc. Elevers dokumentation I de flesta delaktiviteterna blir resultatet synligt i form av ordnade föremål. Fotografera och skriv tillsammans vad diagrammen visar. 5 (5)