Hjärtrapporten En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige

Transkript

1 Hjärtrapporten 2014 En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige

2 INNEHÅLL 46 Hjärthälsoläget 5 Forskning 12 SCAPIS 16 Hjärtinfarkt 21 Hjärtsvikt 34 Förmaksflimmer 39 Plötsligt hjärtstopp 42 Hjärtklaffssjukdom 44 Medfödda hjärtfel 47 Stroke 48 Diabetes 52 Siffror 57 Ordlista 57 Referenser och källor Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel Insamlingskonton: pg , bg Organisationsnummer: Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt- Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag En vinnarbild Bilden på omslaget är vinnaren i den fototävling som Hjärt-Lungfonden utlyste under våren Bilden heter Naturens hjärta och har fotats av Håkan Karlsson. Juryns motivering: Bilden på de två svanarna som tillsammans bildar ett hjärta är en fin symbol för gemenskap och för kärlek som håller livet ut. Det är en ögonblicksbild som också symboliserar tillfälligheter, som att hjärtsjukdom kan drabba alla. Fotografen har väl lyckats fånga stunden och ett tillfälle som kanske inte kommer tillbaka. Många drabbas av hjärtsjukdom. Om jag genom min bild kan hjälpa andra är det något jag självklart vill ställa upp på, säger Håkan Karlsson. Hjärtrapporten 2014 En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige 2 HJÄRTRAPPORTEN 2014

3 INLEDNING En fantastisk utveckling FAKTA a 1,4 miljoner svenskar lever med hjärt-kärlsjukdom a Nästan 4 av 10 svenskar avlider av sjukdom i hjärta och kärl, som är den vanligaste dödsorsaken a Varje år drabbas cirka svenskar av hjärtinfarkt, dör a Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats sedan 1996, mycket tack vare forskningen a Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdom a Hjärtsjukdom har blivit en allt mer ojämlik sjukdom med sociala skillnader i insjuknande och död a Hjärtvården blir allt bättre, Västervik ligger i topp a Den förebyggande vården efter hjärtinfarkt förbättras sakta a Hjärtforskningen har på 30 år räddat fler än liv a Forskningen inom hjärt - om rådet har sparat samhället miljarder kronor under de senaste 30 åren När vi i Hjärtrapporten 2014 presenterar alldeles färska siffror över utvecklingen på hjärtinfarktsområdet kan jag med glädje konstatera att dödstalen har halverats sedan 1996, från drygt till Det är en fantastisk utveckling vi ser, mycket tack vare lyckosam forskning som har lett till allt bättre behandlingar och längre liv för alla som drabbas av sjukdomar i hjärta och kärl. Men det finns mer att göra. V Forskningen måste få fortsätta. Vi vet att hjärt-kärlforskningen har räddat mer än liv de senaste 30 åren och att den har potential att rädda många, många fler. Hjärt- Lungfondens hittills största projekt är SCAPIS, som ska ta prover på svenskar och bygga en kunskapsbank för forskning. Redan nu har vi några första spännande rön som du kan läsa om i Hjärtrapporten. Drömmen på sikt är att kunna göra personliga riskbedömningar på var och en av oss och sätta in individanpassad behandling där det behövs. V De regionala skillnaderna i hjärtvården måste jämnas ut. Vi ser att kvaliteten hela tiden höjs, men det är fortfarande skillnader mellan landets sjukhus. Framför allt måste den sekundärpreventiva vården, som ska hindra återinsjuknande i hjärtinfarkt, bli mycket bättre. I dag är det bara 12 procent av patienterna som efter ett år når målen för eftervården. V Det är inte acceptabelt att hjärtsjukdom har blivit en socialt ojämlik sjukdom, där bland annat ekonomisk stress och bostadsort leder till högre risk att både insjukna och dö. Vissa grupper i samhället är flerfaldigt mer drabbade av diabetes, stroke och hjärtinfarkt. För många handlar det om flera års kortare livslängd. Med Hjärtrapporten vill vi sätta fokus på hjärthälsoläget i Sverige. Vi på Hjärt-Lungfonden tar ett stort ansvar för att finansiera hjärt-kärlforskningen, men vi behöver vara många fler i samhället som på olika fronter hjälps åt för att rädda människor från att bli sjuka och dö. Det krävs kraftfulla satsningar, inte minst politiska, på såväl forskning som förebyggande arbete, vård och eftervård. Lyckas vi med det kan vi på allvar få bukt med vår tids största folksjukdom och rädda ännu fler liv. Staffan Josephson Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden HJÄRTRAPPORTEN

4 I Sverige har minst en miljon människor nedsatt njurfunktion och i min forskning studerar jag sambandet mellan njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Bland patienter med kärlkramp har 15 procent nedsatt njurfunktion och bland hjärtinfarktspatienterna handlar det om minst en tredjedel. Ju sämre njurfunktionen är, desto sämre är prognosen för de hjärtsjuka patienterna. Samtidigt är detta den grupp hjärtpatienter som är sämst studerad och som oftast utesluts från kliniska prövningar. Vi försöker förstå mekanismerna bakom sambandet mellan njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom, men studerar också olika riskfaktorer och försöker se hur de påverkar hjärtat och njurarna. Vi vill även använda oss av Swedehearts register för att göra storskaliga studier av effekten av olika behandlingar. Stödet från Hjärt-Lungfonden betyder oerhört mycket för min forskning. Det behövs för att kunna handleda doktorander och driva våra projekt. TOMAS JERNBERG, docent och överläkare, HIA, 4 Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

5 HJÄRTHÄLSOLÄGET Halverad dödlighet i hjärtinfarkt sedan Hjärt-kärlsjukdom är det samlade namnet för sjukdomar i cirkulationsorganen, det vill säga hjärta och blodkärl. Sjukdomarna omfattar exempelvis hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, hjärtklaffssjukdomar, stroke och benartärsjukdom. Hjärt-kärlsjukdom skördar flest liv Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i Sverige och i den övriga världen. Hjärt-kärlsjukdom, i första hand stroke, är också en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning. I Sverige lever cirka 1,4 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister avled personer i hjärt-kärlsjukdom under 2013, vilket motsvarar 37 procent av samtliga avlidna. Drygt av de avlidna var kvinnor och knappt var män. Antalet avlidna med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak var enligt Socialstyrelsen år 2013, en nedgång med cirka 600 jämfört med 2012 och en halvering från 1996 (15 326) av de avlidna var kvinnor och var män. Medan dödligheten i akut hjärtinfarkt har minskat kraftigt under de senaste decennierna fortsätter dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar att öka. 1 Det beror på att allt fler lever till hög ålder, vilket ökar risken för hjärtsvikt, samt att fler överlever en hjärtinfarkt. Mycket forskning återstår för att hitta metoder för att diagnostisera och behandla de här sjukdomarna på bästa sätt. Antalet hjärtinfarkter går ner utom för medelålders kvinnor Siffran över antalet hjärtinfarkter 2013 fanns inte tillgänglig vid denna rapports tryckning, men 2012 drabbades personer i Sverige Avlidna i hjärt-kärlsjukdom Skador och förgiftningar 5 % Matsmältningsorganen 3 % Övriga 16 % Hjärt-kärlsjukdom 37 % Psykiska störningar 6 % Avlidna i hjärtinfarkt Andningsorganen 7 % Tumörer 26 % Figur 1. Dödsorsaker 2013 Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 37 procent av alla dödsfall. Källa: Socialstyrelsen Figur 2. Avlidna i hjärt-kärlsjukdom respektive hjärtinfarkt Antal avlidna i hjärt-kärlsjukdom respektive antal avlidna med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande dödsorsak. Källa: Socialstyrelsen 5

6 HJÄRTHÄLSOLÄGET Figur 3. Avlidna i hjärtsvikt och rytmrubbningar Antal avlidna i hjärtsjukdomar utom klaffel och ischemisk hjärtsjukdom. Med andra hjärtsjukdomar avses främst hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2012, sid Figur 4. Antal hjärtinfarkter över tid Antal hjärtinfarkter för män respektive kvinnor samt totalt. Under perioden har antalet hjärtinfarkter minskat mer bland män än bland kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Hjärtinfarkter , tabell Figur 5. Antal hjärtinfarkter per Antal hjärtinfarkter per invånare Diagrammet visar kurvorna för samtliga och för det totala antalet män respektive kvinnor samt kurvorna för medelålders kvinnor Källa: Socialstyrelsen: Hjärtinfarkter , tabell Totalt män Totalt Totalt kvinnor Kvinnor år Kvinnor år Totalt Kvinnor Män Totalt Män Kvinnor av hjärtinfarkter av dem avled. 2 Av de avlidna var män och kvinnor av de avlidna var yngre än 80 år. 4 Av de drabbade var , alltså närmare två tredjedelar, yngre än 80 år av dem var kvinnor och män. 5 Män drabbas med andra ord i yngre år än vad kvinnor gör. Det faktiska antalet akuta hjärtinfarkter har minskat med från drygt år 1988 till nästan Nedgången är kraftigare hos män än hos kvinnor. För män har antalet minskat med infarkter per år från till För kvinnor har antalet infarkter minskat med per år från till Antalet hjärtinfarkter per invånare har minskat från 684 till 432 per sedan Minskningen noteras för alla åldersgrupper och för båda könen utom när det gäller medelålders kvinnor respektive år där det inte har skett någon nedgång drabbades totalt 306 kvinnor i medelåldern av hjärtinfarkt var siffran 424. Antalet män i motsvarande ålder som drabbades av hjärtinfarkt 1988 var och 2012 var siffran Det är med andra ord fortfarande betydligt fler medelålders män än medelålders kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt. Dödligheten i akut hjärtinfarkt har gått ner kraftigt i alla åldersgrupper, från 287 till 113 per Antalet drabbade och avlidna skiljer sig åt i olika delar av landet. Sjukhusen räddar allt fler En ökande andel av dem som avlider i sin första hjärtinfarkt dör i hemmet eller ute i samhället, medan allt fler av de som kommer till sjukhus i tid överlever. Det visar en studie som har fått stöd av Hjärt-Lungfonden. 9 I studien har forskare från bland annat Sahlgrenska akademin i Göteborg tittat på alla inträffade fall av första hjärtinfarkt i åldrarna 35 till 84 år mellan åren 1991 och Under perioden minskade antalet personer som drabbades av en första infarkt och även dödstalen gick ner. Men medan antalet som dog på sjukhus eller inom 28 dagar efter infarkten gick ner kraftigt, gick andelen som dog utanför sjukhus ner i betydligt lägre grad. Den relativa andelen av dödsfall utanför sjukhus ökade med andra ord. Mellan 2003 och 2006 inträffade nästan 80 procent av alla dödsfall i första hjärtinfarkt utanför sjukhusen. Framför allt är det för personer i de yngre åldersgrupperna (35 till 54 år) som andelen dödsfall utanför sjukhus ökar och studiens för- 6

7 HJÄRT HÄL SOLÄGE T fattare noterar med oro att tiden mellan första bröstsmärta och ankomst till sjukhus inte har minskat trots ökad samhällsinformation. För att minska antalet som avlider i hjärtinfarkt utanför sjukhus är det därför viktigt att drabbade och anhöriga tar symptomen på allvar och snabbt larmar ambulans. Se även sidan 25. Figur 6. Fördelning av hjärtinfarkter över landet Kartorna och tabellen visar antalet hjärtinfarkter och antalet avlidna i hjärtinfarkt per län år Källa: Socialstyrelsen: Hjärtinfarkter , tabellerna 25 och 29 Antalet hjärtinfarkter per Antalet avlidna i hjärtinfarkt per Folkhälsa Många avlider på grund av rökning Rökning är en allvarlig riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och en rapport från Socialstyrelsen visar att rökning orsakade cirka dödsfall per år under åren Samtidigt insjuknade per år i rökrelaterade sjukdomar.10 De flesta som insjuknade drabbades av hjärtinfarkt, stroke, kol och lungcancer och cirka av de som avled gjorde det i någon av dessa fyra stora rökrelaterade folksjukdomar. Risken att drabbas av sjukdom som kräver sjukhusvård är större för rökare även i ett 40-tal andra sjukdomar, som exempelvis lunginflammation, livmoderhalscancer och utomkvedshavandeskap. Samtidigt visar statistik från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor att antalet dagligrökare stadigt sjunker. I dag finns det knappt en miljon rökare i Sverige, att jämföra med 1980-talet då en tredjedel av vuxna svenskar rökte varje dag. Dagens rökrelaterade dödlighet speglar rökvanorna från 1980-talet och framåt och eftersom färre röker i dag bör de rökrelaterade sjukdomarna minska i framtiden. Andelen dagliga rökare minskade från 16 procent till 11 procent mellan 2004 och För kvinnor har andelen dagliga rökare minskat från 19 till 11 procent och för män från 14 till 11 procent. Minskningen är mest påtaglig bland kvinnor i åldrarna år. 11 Även när det gäller unga i åldersguppen år har andelen dagligrökare minskat, från 13 procent 2004 till 10 procent Minskningen finns hos båda könen. 12 Bland gymnasieungdomar noteras emellertid ingen minskning vad gäller rökning. I årskurs 2 uppgav 25 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna att de rökte dagligen eller nästan dagligen. Nivån har varit i princip oförändrad sedan Bland ungdomar i nian har andelen rökare minskat stadigt sedan 2004, vilket tyder på att rökdebuten skjutits något år uppåt i åldrarna. 13 Andelen svenskar som uppger att de röker då och då ligger i princip konstant på 10 procent mellan 2004 och Andelen som röker då och då är störst i åldersgruppen år, cirka 20 procent. 14 HJÉRTR APPORTEN Antalet hjärtinfarkter och antalet döda i hjärtinfarkt per Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Antal döda i hjärtinfarkt Antal hjärtinfarkter

8 HJÄRTHÄLSOLÄGET Även andelen dagliga snusare minskar snusade 22 procent av männen, 2013 var siffran 18 procent. Bland kvinnor har snusandet legat stabilt på 3 4 procent under perioden. Andelen med fetma ökar Fetma är en annan riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, inte minst för diabetes. Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, visar att andelen personer med fetma ökar i Sverige och i dag har nästan hälften av alla svenskar fetma eller övervikt. 15 Mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 procent till 14 procent. Andelen med antingen övervikt eller fetma har ökat från 47 till 49 procent. Den stora ökningen finns bland personer i åldrarna år, där andelen personer med fetma och övervikt har ökat från 55 till 62 procent. För kvinnor inom åldersgruppen har ökningen gått från 45 till 53 procent, och bland männen från 65 till 70 procent. Andelen unga vuxna mellan 16 och 29 år som har fetma eller övervikt är 26 procent, en siffra som inte har förändrats under de senaste tio åren. Även för personer mellan 30 och 44 år ligger siffran för andelen med övervikt eller fetma stilla på 45 procent. Övervikt definieras som ett body mass index, bmi, över 25 och fetma som ett bmi över 30. Nya rön Ekonomisk stress riskfaktor för hjärtinfarkt Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och död, i synnerhet bland män. Det visar en svensk studie som har fått stöd av Hjärt- Lungfonden. 16 Den utgår från en studie som gjordes i slutet av 1990-talet och som omfattade cirka åriga män och kvinnor. Dessa genomgick en hälsoundersökning med fokus på de metabola sjukdomarna samt hjärta och kärl och fick fylla i ett formulär där de bland annat tillfrågades om de hade en ekonomisk marginal på kronor. Deltagarna i studien har sedan följts upp via olika register och delats in i ensamstående män respektive kvinnor med respektive utan ekonomisk marginal, och sammanboende män respek tive kvinnor med respektive utan ekonomisk marginal. Det visade sig att ensamstående män utan ekonomisk marginal hade en fyrfaldigt högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med sammanboende män med ekonomisk marginal. Resultatet kvarstod även sedan man hade justerat för etablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Både ensamstående män och kvinnor utan ekonomisk marginal löpte dessutom högre risk att avlida. Samma förhållande gällde för sammanboende kvinnor utan ekonomisk marginal. Hos sammanboende män utan ekonomisk marginal fanns inget sådant samband. Det verkar alltså som att själva sammanboendet skyddar män, men inte kvinnor, från de hälsomässiga nackdelar som avsaknaden av en ekonomisk marginal innebär. Varför leder då ekonomisk stress till hjärtkärlsjukdom och annan potentiellt dödlig sjukdom? Forskarna listar en rad tänkbara förklaringar, som att personer med dålig ekonomi inte har tid eller råd att vårda sin hälsa, att de ofta bor i sämre beställda områden (vilket i tidigare studier har visat sig vara en fristående riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom) och att de ofta skäms och skam är en källa till kronisk stress som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdom, men också till att man blir mer mottaglig för exempelvis infektionssjukdomar. I Sverige räknar man med att var sjätte person över 15 år inte skulle klara en oväntad utgift på kronor utan att låna eller be om hjälp enligt scb:s undersökningar av levnadsförhållanden. Det innebär att minst 1,3 miljoner svenskar kan löpa ökad risk för hjärtinfarkt och förtida död för att de lever under ekonomisk stress. Finanskrisen orsakade hjärtproblem på Island Även en isländsk studie som tittat på hjärthälsoläget i landet när finanskrisen slog till med full kraft i oktober 2008 visar på ett samband mellan akut ekonomisk stress och hjärtsjukdom, framför allt för kvinnor. 17 Island var ett av de länder som drabbades snabbast av finanskrisen I studien jämför forskarna data från landets hjärtakutmottagningar och vanliga akutmottagningar under tio veckor 2006, 2007 och Resultaten visar att jämfört med 2006 och 2007 och med veckorna före kraschen 2008 steg antalet besök på hjärtakuten med 26 procent i vecka Bland kvinnor var ökningen så stor som 41 procent, medan den var mer marginell bland männen. Antalet fall av konstaterad ischemisk hjärtsjukdom steg med 79 procent för kvinnorna den aktuella veckan. 8

9 HJÄRTHÄLSOLÄGET Arbetare har högre risk för diabetes Arbetare utan fackutbildning har 48 procent högre risk att få diabetes än högre tjänstemän. Det visar en svensk studie som har fått stöd av Hjärt-Lungfonden. 18 Forskarna har studerat hälsoutvecklingen hos män födda som 1970 deltog i en befolkningsstudie i Göteborg. Männen har följts till och med 2008 eller till sin död. Under de cirka 35 år som männen följdes fick 13 procent diagnosen typ 2-diabetes. Men när männen delades in i socioekonomiska grupper framkom klara skillnader. Bland de högre tjänstemännen fick 11 procent typ 2- diabetes att jämföra med 16 procent bland arbetare utan fackutbildning. Av tjänstemän på mellannivå drabbades 12 procent och av tjänstemän på låg nivå och fackutbildade arbetare drabbades 14 procent. De sämst utbildade arbetarna hade därmed 48 procents högre risk att drabbas än höga tjänste män. När forskarna tittade på de klassiska riskfaktorerna för typ 2-diabetes vid tiden för befolkningsstudien, uppvisade männen i kategorin arbetare och lägre tjänstemän fler sådana riskfaktorer än de höga tjänste männen. Men även sedan forskarna justerat för fetma, rökning och högt blodtryck kvarstod en riskökning på 39 procent, vilket leder forskarna till slutsatsen att socioekonomisk grupptillhörighet är en oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes och att mer forskning behövs för att hitta orsakerna till detta. Hopp om läkemedel mot fetma Gallsyra kan vara svaret på varför personer som genomgår överviktsoperation så snabbt redovisar positiva effekter vad gäller diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Efter operation är det känt att mängden gallsyra ökar i blodcirkulationen. En studie på möss som har gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin och University of Cincinnati i usa visar att en speciell receptor som medverkar till gallsyrans cellsignalering är en nödvändig förutsättning för de positiva metabola effekterna. De opererade möss som hade receptorn gick ner i vikt och fick förbättrade sockervärden, medan de möss som inte hade receptorn inte noterade någon effekt alls av operationen. 19 De nya rönen kan komma att ligga till grund för utvecklandet av nya läkemedel mot fetma och diabetes. Forskning pågår. Hjärt-Lungfonden stödjer flera forskningsprojekt som syftar till att kartlägga sambanden mellan stress och hjärtsjukdom. Två av dem handlar om det akuta tillstånd i hjärtat som heter takotsubo, populärt kallat brustet hjärta. Det har visat sig att i upp till en tredjedel av alla fall av hjärtinfarkter hos kvinnor och i knappt 10 procent av samtliga fall av hjärtinfarkter finns det inga förträngningar i kranskärlen, utan de är normala. Många av de här patienterna har takotsubo, som är ett tillstånd med nedsatt pumpfunktion av hjärtat. Orsakerna till takotsubo är till stor del okända men det finns en koppling till kvinnligt kön och till negativa stressfyllda händelser. En möjlig orsak är att hjärtmuskeln är överkänslig för stresshormoner. En av de aktuella studierna kartlägger riskfaktorer och prognos vid takotsubo för att kunna erbjuda bästa möjliga behandling. Resultaten kommer bland annat att ge information om socioekonomiska faktorers betydelse samt betydelsen av stress för insjuknande i takotsubo. Målet på sikt är att både förebygga sjukdomen och förbättra behandlingen. Den andra studien med fokus på takotsubo sträcker sig från cellförsök till rikstäckande epidemiologiska studier och kliniska försök. Programmet har flera mål. Det handlar om att definiera förekomst och hälsokonsekvenserna av takotsubo i Sverige, testa hypotesen att takotsubo orsakas av en viss typ av toxiska lipider i hjärtmuskeln och att i slutänden etablera nationella riktlinjer för diagnos och behandling. Studien ska omfatta en grupp patienter som följs upp under lång tid. 9

10 HJÄRTHÄLSOLÄGET Internationell utblick Ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga hjärtinfarkt och instabil kärlkramp, är den sjukdom som skördar flest liv i världen. 20 På världshälsoorganisationen who:s lista över världens tio vanligaste dödsorsaker 2012 hamnar ischemisk hjärtsjukdom i topp med 7,4 miljoner dödsfall. Stroke ligger tvåa på listan med 6,7 miljoner dödsfall, diabetes ligger på åttonde plats med 1,5 miljoner dödsfall och hyperintensiv hjärtsjukdom (se bildtext för förklaring) ligger på tionde plats med 1,1 miljoner dödsfall. Antalet dödsfall i alla fyra sjukdomarna har dessutom ökat sedan I låginkomstländer skördar sjukdomar i andningsorganen, diarréer och hiv/aids fler liv än ischemisk hjärtsjukdom och stroke, men i medelinkomstländer och i höginkomstländer ligger dessa sjukdomar i topp. 21 Hela gruppen hjärt-kärlsjukdomar skördade 17,5 miljoner liv i världen Högt blodtryck ett växande folkhälsoproblem En allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och stroke är högt blodtryck, hypertoni. Enligt who har mer än var tredje vuxen i världen förhöjt blodtryck och sjukdomen anses vara direkt orsak till omkring 13 procent av alla dödsfall i världen. 22 I nästan alla höginkomstländer har god diagnostik och läkemedelsbehandling lett till att blodtrycket har fallit vilket i sin tur har bidragit till att antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat. I världens låginkomstländer är det tvärtom så att antalet fall av högt blodtryck stiger. 23 Hypertoni är ett stort folkhälsoproblem, framför allt globalt, men även i Sverige där omkring 2 miljoner personer beräknas ha förhöjt blodtryck. 24 I många länder följer man utvecklingen vad gäller förhöjt blodtryck med stor oro. I Indien har procent av de vuxna i städerna högt blodtryck och procent på landsbygden. 25 Förklaringen till skillnaden anses ligga i det faktum att personer som flyttar till städerna lägger om livsstil i den bemärkelsen att de äter sämre och rör sig mindre. Framför allt det faktum att man ersätter en kost som är baserad på frukt och grönsaker med livsmedel som innehåller mättat fett, transfetter och salt bidrar till att blodtrycket stiger. 26 I Mexiko stiger antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och diabetes dramatiskt. På ett år, mellan 2009 och 2010, steg dödligheten i dessa sjukdomar med 9,5 procent. 27 Här är det fetman Hjärt-kärlsjukdomar Cancer Hiv/aids Tuberkulos Luftvägsinfektion Skrumplever/levercirros Njursjukdomar som är det stora problemet. Mexikos befolkning blir allt fetare och överviktsproblematiken ökar i alla åldersgrupper. Cirka 15 procent av de vuxna har diabetes, 40 procent har för höga nivåer av det onda ldl-kolesterolet och 31 procent har högt blodtryck. Blodtrycket stiger med åldern och bland 70-åriga mexikaner har hela två tredje delar högt blodtryck. 28 Oro i EU över diabetestrend Inom eu har 32 miljoner vuxna typ 2-diabetes, vilket motsvarar 8 procent av alla européer. År 2013 dog personer i unionen på grund av diabetes. Hälften av dem avled i hjärt-kärlsjukdom och mellan 10 och 20 procent i njursvikt. 29 Siffrorna presenterades vid ett eu-möte med fokus på diabetesfrågor som hölls i Bryssel i mars Inom eu råder stor oro över att antalet insjuknade i diabetes ökar. I dag går i genomsnitt drygt 9 procent av unionens sjukvårdsbud- 10

11 HJÄRTHÄLSOLÄGET Figur 8. De dödligaste sjukdomarna I de rödfärgade länderna på världskartan är hjärt-kärlsjukdom den sjukdom som kräver flest liv. Kartan är baserad på data från världshälsoorganisationen WHO. Källa: getar till diabetesvård. Dessutom påverkas de drabbades arbetsförmåga, vilket är negativt för samhällsekonomin. eu kommer nu att satsa tio miljoner euro på ett övergripande arbete med syfte att vända trenden och minska förekomsten av främst typ 2-dia betes. Varje medlemsland åläggs att upprätta en nationell handlingsplan som bör omfatta såväl primärpreventiva åtgärder som förbättringar i vården för att minimera utvecklandet av komplikationer. Hälften av alla diabetessjuka i Europa har nervskador, 10 procent har grav synnedsättning, 37 procent är stressade och 17 procent deprimerade på grund av sin diabetes Ischemisk hjärtsjukdom Stroke KOL Cancer i andningsorganen Infektioner i andningsorganen Figur 7. De tio främsta dödsorsakerna i världen 2012 Ischemisk hjärtsjukdom är den dominerande dödsorsaken i världen. Även diabetes och hypertensiv hjärtsjukdom skördar många liv. Hypertensiv hjärtsjukdom är hjärtsjukdomar som uppkommit till följd av långvarigt förhöjt blodtryck. Hjärtsvikt och vänsterkammarhypertrofi är exempel på sådana sjukdomar. Källa: HIV/aids Diarrésjukdomar Diabetes Trafikolyckor Hypertensiv hjärtsjukdom 11

12 FORSKNING Forskningen räddar liv Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. År 2013 delade fonden ut 210 miljoner kronor till denna forskning. Hjärt-Lungfonden viktig finansiär Hjärt-Lungfondens utdelning till svensk forskning har ökat från 49 miljoner 2004 till 210 miljoner Ökningen av anslagen går hand i hand med den minskande dödligheten i hjärtoch kärlsjukdom, vilket kan ses som intäkt för att fonden genom sin finansiering har bidragit till forskningsframsteg som har lett till minskande dödstal. Med tanke på att forskning är en långsiktig verksamhet, finns det all anledning att tro att Hjärt-Lungfondens bidrag till svensk hjärt-kärlforskning kommer att få ännu större genomslag i framtiden. Hjärt-Lungfonden stödjer i första hand forskning med klinisk relevans, vilket betyder att forskningen kan omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. I de fall forskningen är av mer experimentell natur krävs en tydlig klinisk utvecklingslinje samt ett samarbete mellan forsk are och klinik. Det är fondens Forskningsråd som bestämmer vilka forskningsprojekt som ska få bidrag och processen bakom fördelningen är omfattande. Generellt sett går utvecklingen mot större och längre anslag. Hjärt-Lungfonden gör också specialsatsningar, till exempel på yngre forskare eller områden med stora behov. Växande intresse för forskning kring barnkardiologi och diabetes Inför 2014 års anslagsomgång fick Hjärt-Lungfonden in 315 projektansökningar av vilka 235 rör hjärtområdet. Projekten är fördelade över ett brett fält, men fonden noterar att barnkardiologi och diabetes är ämnesområden som under senare år har vuxit när det gäller antalet ansökningar. Under våren 2014 har Hjärt-Lungfonden arbetat för att de forskare i barnkardiologi som finns i landet i högre grad ska samordna sin forskning och samarbeta mer. Hjärt-Lungfonden noterar också att andelen ansökningar för projektbidrag och utlandsstipendier har ökat medan andelen ansökningar om forskarmånader har minskat något. Vaccin mot åderförfettning målet för forskarna som får 2014 års stora forskningsanslag Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor delades i år ut till forskning som ska ge vaccin mot hjärtinfarkt och stroke. Mottagare av anslaget är professor Jan Nilsson och docent Isabel Gonçalves vid Lunds universitet. Deras forskning fokuserar på att hitta riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och utveckla nya behandlingar för personer med hög risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Inflammation i blodkärlen kan leda till farliga plack som, om de brister, kan ge upphov till hjärtinfarkt och stroke. Forskarna hoppas nu kunna ta fram ett vaccin som hjälper immun systemet att hantera inflammationen på ett bättre sätt. Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag är det största i Sverige inom forskning på hjärtlungsjukdomar. Anslaget delas ut till en svensk forskare eller forskargrupp sedan en internationell bedömningsgrupp granskat alla ansökningar och då framför allt tittat på originalitet och att forskningen kan ge nytta för drabbade. Forskningen sparar liv och pengar Tack vare ny medicinsk teknologi och livsstilsförändringar har drygt dödsfall i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom förhindrats eller skjutits upp de senaste 30 åren. Enligt forskarna har hela 38 procent av dessa, cirka personer, medicinsk forskning och utveckling att tacka för att de som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Den första studien kom 2012 och kunde rapportera om värdet av hälsovinster och produktionsvinster till följd av medicinsk forskning och implementering av ny teknologi mellan år 1980 och 2010 för personer som drabbats av ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. I studien konstateras att den medicinska forskningen inom hjärtinfarktsområdet har räddat minst liv under de senaste 30 åren. Samhället har tack vare denna forskning gjort en vinst på 811 miljarder kronor

13 FORSKNING Framstegen inom den medicinska forsningen har enligt studien lett till många extra levnadsår. Många män i 65-årsåldern som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt överlever i dag och kan förvänta sig tolv extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. Män och kvinnor i 45-årsåldern har vunnit 24 respektive 27 år, medan en 80-åring har vunnit fem sex år. År 2010 var det tack vare den medicinska forskningen personer som inte avled i hjärtinfarkt, jämfört med Och då räknar studien endast med att forskningen har bidragit till nya behandlingar och vissa utpekade förändringar i riskfaktorer. Forskningens betydelse för allmänhetens kunskap om sambandet mellan livsstil, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdom har inte vägts in, men är betydande. Utan den epidemiologiska forskning som tydligt visade på riskerna med rökning, höga blodfetter och låg fysisk aktivitet hade det förmodligen inte skett några livsstilsförändringar. Den andra studien publicerades 2013 och skattar på motsvarande sätt hälso- och produktionsvinster till följd av forskning och implementering av ny medicinsk teknologi i behandlingen av tre andra stora cirkulationssjukdomar stroke, hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar (arytmier). Den vinst samhället har gjort tack vare medicinsk forskning inom de tre sjukdomsområdena är 174 miljarder. Sammantaget har alltså samhället gjort en vinst på nästan miljarder kronor på 30 år tack vare den medicinska forskningens landvinningar på hjärt-kärlområdet. Båda studierna avser perioden och åldersgruppen år. Hälsovinsterna beräknas i så kallade qaly, kvalitetsjusterade vuxna levnadsår, ett etablerat effektmått som väger samman vunna levnadsår och vunnen hälsorelaterad livskvalitet. För en jämförelse mellan 1980 och 2010, se sidan 15. Forskningsstiftelse uttrycker oro för svensk medicinsk forskning Stiftelsen Forska!Sverige uttrycker i en rapport som släpptes våren 2014 djup oro över framtiden för svensk medicinsk forskning. Forska!Sverige är en oberoende stiftelse som grundades 2010 av personer från alla delar av samhället. Stiftelsens uppgift är att verka för att göra medicinsk forskning till en högre nationell prioritet. I rapporten Medicinsk forskning i Sverige lägesrapport 2014 har stiftelsen gjort en statistisk sammanställning av det medicinska forskningsläget i Sverige. Bland annat framkommer det att de statliga anslagen för medicinsk forskning och utveckling ökar långsammare än för annan forskning. Anslagen till medicinsk forskning och utveckling ligger runt 0,2 procent av bnp för , men ser därefter ut att minska till 0,18 procent. Samtidigt visar rapporten att en rad länder satsar mer än Sverige på offentligt finansierad forskning. 32 Även inom läkemedelsindustrin krymper forskningsbudgetarna och antalet anställda minskar. Läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling minskade med 8,4 procent 2013 jämfört med året före. I rapporten noteras också att Sverige tappat position inom såväl biomedicinsk som klinisk forskning. På 20 år har Sverige gått från fjärde till åttonde plats i rankningen av vilka länder som har flest citerade vetenskapliga publikationer inom biomedicin och från tredje till sjätte plats inom klinisk forskning Figur 9. Ökad utdelning till forskning och sjunkande dödstal Sedan 2004 har Hjärt-Lungfondens årliga anslag till svensk hjärt-, kärl- och lungforskning ökat från 49 miljoner till 210 miljoner kronor. Tack vare forskningens framsteg vad gäller prevention, vård och behandling har dödstalen under samma tid sjunkit från 350 per invånare till 286 per invånare. Källa: Hjärt-Lungfonden och Socialstyrelsen: Dödsorsaker 2012, tabell 1B Dödsfall i hjärt-kärlsjukdom per invånare Utdelat till forskningen, miljoner

14 FORSKNING 110 år av forskningsframsteg I år, 2014, fyller Hjärt-Lungfonden 110 år. Det som började med ett upprop mot det tidiga 1900-talets stora folksjukdom, tuberkulos, är i dag den största finansiären av fristående forskning kring dagens stora folksjukdom, hjärtkärlsjukdom. På 1950-talet gjordes stora och viktiga uppfinningar på det medicintekniska området, som ultraljudstekniken, hjärt-lungmaskinen och pacemakern. På och 70-talen gjordes banbrytande genombrott när det gäller kartläggningen av riskfaktorerna bakom hjärtkärlsjukdom och i slutet av 70- och början av 80-talet kom läkemedel som verkade mot dessa riskfaktorer. På 70- och 80-talen kom också tekniken att öppna tilltäppta kärl med ballongvidgning och hålla dem öppna med hjälp av ett litet rörformat metallnät, stent. Sedan 2010 har flera stora befolkningsstudier startats, studier där forskarna samlar in så mycket information som möjligt för att sedan kunna testa sina hypoteser mot det material som studierna ger. Den största nystartade studien heter Swedish cardiopulmonary bioimage Study, scapis, och har initierats av Hjärt-Lungfonden. Läs mer om scapis på sidornna ORDLISTA ASA acetylsalicylsyra, syra, blodproppshämmande läkemedel Milstolpar i Hjärt-Lungfondens historia 1904 Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos bildas Nationalföreningen mot Tuberkulos startar den första dispensären, det vill säga hjälpbyrån för tuberkulossjuka, i Uppsala. Personalen vid dispensärerna spårar lungsjuka familjer och undervisar i hygien ekg-registrering blir ett oumbärligt diagnosverktyg bcg-vaccinet mot tuberkulos utvecklas i Frankrike Heparinet upptäcks och blir världens första blodförtunnande läkemedel Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos köper in skärmbildsbussar som blir avgörande i strävan att upptäcka tuberkulos på ett tidigt stadium Ultraljudsundersökning kompletterar ekg vid hjärtdiagnoser Hjärt-lungmaskinen revolutionerar hjärtkirurgin Pacemakern ger nytt liv åt arytmi- och sviktpatienter Hjärtpatienter börjar behandlas med betablockerare som minskar påfrestningarna på hjärtat En svensk hjärtkirurg och en amerikansk ingenjör utvecklar den första konstgjorda hjärtklaffen som förändrar livet för alla med hjärtklaffssjukdom Bypassoperationer gör det möjligt att behandla kärlkramp och förhindra död Inhalatorn utvecklas och gör det möjligt att inhalera läkemedel som lindrar symptomen för astma- och sedermera även för kol-patienter Två svenska biokemister får Nobelpriset i medicin sedan deras arbete med att analysera prostaglandiner har lett till utvecklingen av lågdosaspirin, som minskar risken för blodproppar, och läkemedel som lindrar astma Kranskärlsstentar håller ballongvidgade kärl öppna och hindrar kärlen från att drabbas av nya förträngningar Lungtransplantationer gör det möjligt att rädda människor med svårt sjuka lungor till livet Den epokgörande 4S-studien, där effekten av statiner studeras, förändrar behandlingspraxis vid högt kolesterol talet pci införs som behandlingsmetod vid akut hjärtinfarkt i stället för trombolys Trombolys införs som behandling vid blodpropp i hjärnan och minskar kraftigt risken för funktionsnedsättningar och död Kommunikationsnätverket Gertrud innebär en dramatisk förbättring av den svenska barnhjärtvården och räddar liv på barn med medfödda hjärtfel En studie initierad av Hjärt-Lungfonden visar att 30 års hjärtforskning har gett 12 extra levnadsår. Betablockerare verkar effekten av vissa stresshormoner, sänker blodtrycket, lugnar hjärtat mot- Blodprov tas för att kontrollera om det finns markörer i blodet som tyder på hjärtskada Defibrillering igångsättande av hjärtat med hjälp av hjärtstartare Kranskärlsröntgen kontraströntgen av hjärtats kranskärl med hjälp av en kateter som förs upp till hjärtat från ljumsken eller handleden Nitroglycerin kärlvidgande läkemedel som minskar smärtan vid hjärtinfarkt och kärlkramp samt underlättar hjärtats arbete PCI ballongvidgning. En liten ballong förs upp till den plats i kärlet där en blodpropp bildats och blåses upp för att vidga kärlet Statiner läkemedel som sänker halten av skadliga blodfetter i blodet Stent ett rörformat metallnät som placeras i kärlet efter ballongvidgning med syfte att hålla kärlet öppet Trombolys blodproppsupplösande läkemedel Ultraljud via ultraljudet kan man kontrollera att hjärtat arbeta normalt 14

15 FORSKNING 12 extra levnadsår* 14 extra levnadsår* VÅRD I AMBULANSEN: Syrgas, kör till akuten. VÅRD PÅ SJUKHUSET: Till akutmottagningen, EKG, trombolys, nitroglycerin, betablockerare, antiarytmiska läkemedel (togs bort 1991 sedan en studie visat att patienter som fått läkemedlen hade högre dödlighet än de som inte fått dem). VID UTSKRIVNING: ASA, betablockerare, livsstilsrådgivning, tränings program, rekommendationer om rökstopp, arbets-ekg, kranskärlsröntgen (vid misstanke om kärlkramp) DAGAR DAGAR 3 6 MÅNADER Antal dagar i sängläge 1 DAG Antal vårddagar 3 5 DAGAR Sjukskrivning 4 8 VECKOR VÅRD I AMBULANSEN: Syrgas, EKG, ASA, trombolys (vid lång transport), hjärt-lungräddning och defibrillering (vid hjärtstopp). VÅRD PÅ SJUKHUSET: Direkt till hjärtintensivmottagning HIA, EKG, blodprov, eventuell trombolys, blodproppsförebyggande läkemedel, nitroglycerin, betablockerare, kranskärlsröntgen, PCI, stent. VID UTSKRIVNING: Ultraljud av hjärtat, ASA, blodproppsförebyggande läkemedel, betablockerare, ACE-hämmare, statiner, livsstilsrådgivning, träningsprogram, rekommendationer om rökstopp förhindrade eller uppskjutna dödsfall i hjärtinfarkt tack vare forskningens framsteg PROCENT ** Risk för död inom ett år 5 PROCENT Antal döda i hjärtinfarkt *** 811 miljarder kronor Vinst för samhället tack vare forskningen. Figur 10. Jämförelse 1980 och 2010 Det har skett stora förändringar av vården vid akut hjärtinfarkt på 30 år. Forskningens framsteg har givit nya behandlingsmetoder och ny typ av medicinering. Detta har i sin tur lett till kortare sjukskrivningar, kraftigt minskad risk att avlida inom ett år, färre döda, många extra levnadsår och stora vinster för samhället. * vid 65 år ** antal avlidna i ischemisk hjärtsjukdom *** antal avlidna med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande orsak. hjärtrapporten

16 SCAPIS En unik kunskapsbank SCAPIS är en stor befolkningsstudie som har initierats av svenska forskare och som drivs i samverkan med Hjärt-Lungfonden. Fullt utbyggd blir den Sveriges hittills största befolkningsstudie inom områdena hjärta, kärl och lungor. scapis står för Swedish C ArdioPulmonary bio- Image Study och studien är unik eftersom den har fört samman de sex universitetssjuk husen i Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå i ett gemensamt samarbete. Målet är att de sex sjukhusen ska undersöka vardera personer i åldrarna år, vilket innebär att studien avser att omfatta deltagare pågår rekrytering av deltagare till studien i Malmö och Göteborg. Deltagarna lämnar bland annat blodprover, genomgår ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och datortomografi med avancerad ct-kamera. Dessutom fyller de i omfattande frågeformulär. Det övergripande målet för studien är att hitta metoder att individualisera riskbedömningen för hjärt- och lungsjukdom och kunna sätta in korrekt och individanpassad behandling. En tydlig vision är att i framtiden kunna ta ett blodprov på alla personer i årsåldern och utifrån biomarkörer i blodet se vilka som har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. De personerna skulle då kunna genomgå ytterligare undersökningar och utifrån resultaten få förebyggande behandling. Om man kan få detta att fungera skulle till exempel många av de som i dag drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus kunna räddas till livet eftersom de aldrig skulle behöva drabbas av hjärtstoppet. Kombinationen blodprover och bildinformation kompletterad med lungfunktionstester kan på samma sätt ge information om vilka personer som löper risk att utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, och i förlängningen leda till individanpassad vård även vid den sjukdomen. ct-undersökningen omfattar hjärta och lungor. Halskärlen undersöks med ultraljud. Inlagringar, så kallade plack, i halskärlen som spricker är en vanlig orsak till stroke. Genom att förstå vad som skiljer instabila plack, som riskerar att spricka, från stabila, hoppas forskarna kunna förhindra stroke. Den data-, bild- och biobank som byggs upp inom ramen för scapis blir en nationell resurs och fungerar som en kunskapsbank för svenska forskare över hela landet i många decennier framöver. Forskarna får tillgång till bred och djup information eftersom studien omfattar så många människor och många kvalitativa undersökningar. Innan scapis startade gjordes 2012 en inledande pilotstudie i Göteborg som omfattade drygt personer. Den piloten är redan föremål för flera studier inom skilda områden. -piloten visar att sömnapné är vanligare än väntat och orsakar högt blodtryck Obstruktivt sömnapnésyndrom innebär att man har flera andningsuppehåll under sömnen. Orsaken är att man av olika anledningar är för trång i de övre luftvägarna och ett vanligt tecken är snarkning. Vid ett andningsuppehåll reagerar kroppen med en väckningsreflex. Sömnapnoikern är oftast inte själv medveten om att han eller hon vaknar till flera gånger under natten, men det är tillräckligt för att sömnen ska störas. Både snarkning och sömnapnésyndrom blir vanligare med stigande ålder och når sin kulmen mellan 50 och 60 år. Det är vanligare bland män än bland kvinnor. Tidigare forskning, inte minst i Sverige, har visat att sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck och stroke. Detta eftersom andningsuppehållen orsakar syrebrist, höjer pulsen och höjer blodtrycket. För Sveriges sömnforskare är scapis av stort intresse eftersom studien är så omfattande, både vad gäller antalet deltagare och de undersökningar som ingår. Redan i pilotstudien gjordes därför mätningar av deltagarnas nattsömn. Detta skedde med hjälp av en apparat som mäter fysiologiska signaler under sömn och som deltagarna fick ta med hem och använda under en natt. Apparaten registrerar förutom antalet andningsuppehåll, blodets syrehalt, snarkljud och kroppsläge, även speciella egenskaper hos en fingerpulsvåg och totalt fick forskarna vid Sömnlaboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg in data från 865 personer. 16

17 SCAPIS En tidigare stor amerikansk befolkningsstudie som gjordes på 1990-talet visade att cirka 16 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor har sömnapnésyndrom. Bland medelålders mellan 50 och 60 år var siffrorna 5 10 procent högre. Senare svenska studier har emellertid tytt på att sömnapnésyndrom är betydligt vanligare och de första resultaten baserade på pilotstudiens 865 individer mellan 50 och 64 år inte bara bekräftar detta utan visar även att syndromet till och med är ännu vanligare än man hittills trott. Enligt resultaten har cirka 70 procent av männen och 45 procent av kvinnorna i åldersgruppen fler än fem andningsuppehåll per timme. Cirka 20 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har fler än 15 uppehåll andningsuppehåll per timme betecknas som milt sömnapnésyndrom, uppehåll motsvarar måttlig sömnapné och vid fler än 30 uppehåll klassas sömnapnén som grav. När det gäller sambandet mellan obstruktivt sömnapnésyndrom och högt blodtryck bekräftar resultaten från scapis pilotstudie det man sett i tidigare studier sömnapnésyndrom ökar risken för högt blodtryck med 2 3 gånger. Risken ökade gradvis i relation till svårighetsgraden av sömnapné. Bland patienter med svår sömnapné, det vill säga minst 30 andningsuppehåll per timme, var det 2,7 gånger vanligare med högt blodtryck även när materialet justerats för kön, ålder, bmi, rökning, socioekonomisk status och diabetes. Utifrån det frågeformulär som deltagarna i scapis fyllt i studerar forskarna även hur insomni, det vill säga svårighet att somna in, dygnsrytm och restless legs, eller rastlösa ben som syndromet kallas på svenska, påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Enligt professor Jan Hedner vid avdelningen för sömnmedicin på Sahlgrenska sjukhuset finns det tidigare data som tyder på ett samband mellan insomni och hjärt-kärlsjukdom och mellan restless legs och högt blodtryck. Kommande resultat från scapis kan visa om detta stämmer. Mellan 2 och 5 procent av Sveriges befolkning beräknas lida av restless legs, som yttrar sig som myrkrypningar, ryckningar och domningar i benen både när man sitter still länge och när man ligger i sängen och ska sova. 60 % 50% 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Kvinnor Mild Män Måttlig Figur 11. Förekomst av sömnapné i åldrarna år Förekomsten av mild, måttlig respektive svår obstruktiv sömnapnésyndrom i åldrarna år baserat på 865 individer i SCAPIS pilotstudie = mild sömnapné, = måttlig sömnapné och 30+ = svår sömnapné. 70 procent av männen och 45 procent av kvinnorna i åldersgruppen har minst fem andningsuppehåll per timme. Svår Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset, avdelningen för Sömnmedicin 17

18 SCAPIS Figur 12. Sambandet lågintensiv fysisk aktivitet och stillasittande Bilden visar andelen lågintensiv aktivitet respektive stillasittande under den tid studiedeltagarna burit accelerometer, det vill säga under dygnets vakna timmar. Resultaten visar ett klart samband mellan låg grad av vardagsmotion och stillasittande. Varje prick motsvarar en person. Data hämtade ur SCAPIS pilotstudie och baserade på individer. Källa: GIH Lågintensiv fysisk aktivitet i procent av vaken tid 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Stillasittande i procent av vaken tid SCAPIS-piloten visar att träning och stillasittande ofta går hand i hand När Europakommissionens Europabarometer publicerades våren 2014 jublade Sverige: Svenskarna motionerar mest i hela eu 70 procent motionerade minst en gång i veckan. Att Sverige även låg bland topp tre när det gäller antalet stilla sittande timmar var det ingen som uppmärksammade. 55 procent rapporterade att de sitter mer än 5,5 timmar per dag och 21 procent att de sitter mer än 8,5 timmar per dag. Det är med andra ord inte givet att den som tränar mycket också rör sig mycket under resten av dagen. Att motion är viktigt för vår hälsa är väl känt. Men det är först på senare år som det har publicerats studier som visar på faran med stillasittande. Långvarigt stillasittande är bland annat kopplat till risken att utveckla metabolt syndrom oavsett motionsvanor. Det metabola syndromet är en störning i ämnesomsättningen som ökar risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. I det metabola syndromet ingår faktorer som bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och nedsatt glukos tolerans. De som deltog i scapis pilotstudie i Göteborg fick fylla i ett formulär om sina vanor när det gäller fysisk aktivitet och stillasittande. Det är emellertid känt att man vid sådana enkäter tenderar att överskatta den tid man lägger på träning och underskatta den tid man sitter stilla. Deltagarna fick därför också låna en accelerometer, en liten dosa som man spänner fast i ett resårband runt midjan och som inte bara mäter aktivitet utan också typen av aktivitet om den är hög-, medeleller lågintensiv, eller om man sitter stilla. För att mäta deltagarnas kondition genomfördes även ett cykeltest. För forskarna vid Gymnastik- och idrottshögskolan gih i Stockholm öppnar scapis helt nya möjligheter när det gäller att kunna ställa de objektiva mätningarna av studiedeltagarnas fysiska aktivitet i förhållande till de objektiva mått på hjärt-kärlhälsa som de övriga undersökningarna av deltagarna innebär. Detta har aldrig gjorts tidigare och genom scapis kan de tydligt se vad de olika typerna av fysisk aktivitet respektive stillasittande betyder för hälsan. De första resultaten av mätningen med accelerometer visar att personer som rör sig mycket i vardagen, det vill säga ägnar sig åt lågintensiv fysisk aktivitet, sitter mindre still än de som inte rör sig mycket i vardagen. Inte så förvånande kanske, en person med ett rörligt arbete, till exempel en dagmamma, har helt enkelt inte tid att sitta still. Mätningen visar dessutom föga förvånande att de som aldrig eller nästan aldrig ägnar sig åt medel- eller högintensiv fysisk aktivitet, det vill säga träning, i stället ägnar sig åt hög grad av stillasittande. Mer anmärkningsvärt är att även 18

19 SCAPIS Medel- och högintensiv fysisk aktivitet i procent av vaken tid 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Stillasittande i procent av vaken tid Figur 13. Sambandet medeloch högintensiv fysisk aktivitet och stillasittande Bilden visar andelen medel- och högintensiv fysisk aktivitet respektive stillasittande under den tid studiedeltagarna burit accelerometer, det vill säga under dygnets vakna timmar. Varje prick motsvarar en person. Resultaten visar att stillasittande är utbrett, både bland dem som inte tränar alls och bland dem som tränar. Data hämtade ur SCAPIS pilotstudie och baserade på individer. Källa: GIH majoriteten av dem som tränar har en stillasittande livsstil. Mätningen med accelerometer bekräftar därmed det forskarna anat men inte vetat säkert, nämligen att många av de som tränar sitter stilla i sin vardag. Utifrån data från scapis studerar Mats Börjesson, professor i folkhälsa på gih, och hans forskargrupp med bland andra Elin Ekblom Bak, som 2013 disputerade i ämnet fysisk aktivitet och hjärt-kärlhälsa, samt universitetslektor Örjan Ekblom, även hur det dagliga rörelsemönstret, inklusive stillasittande, och konditionen (justerat för faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status etc) påverkar exempelvis utvecklandet av det metabola syndromet, plackförekomst och fettfördelningen i kroppen. Stora skillnader i sjuklighet mellan hög- och låginkomstområden scapis pilotstudie omfattade drygt personer i åldrarna år och för att få med en socioekonomisk aspekt i studien inbjöds män och kvinnor från olika socioekonomiska områden i Göteborg att delta. En sammanställning visade att hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så vanligt och diabetes mer än tre gånger så vanligt bland de som bor i ekonomiskt mindre välbeställda områden jämfört med dem som bor i mer välbeställda områden. Det fanns en märkbar skillnad mellan bostadsområdena när det gällde intresset för att delta i studien. I de mer välbeställda områdena ville 67 procent av dem som fick brev med inbjudan delta, i de mindre välbeställda områdena var gensvaret 38 procent. För att se om bortfallet påverkade utfallet i scapis pilotstudie har forskare tagit fram och studerat en så kallad skuggkohort. Det betyder att man har tagit fram anonyma registeruppgifter för samtliga boende i de områden varifrån deltagarna i scapis hämtades och studerat sjuklighet och överlevnad. Skuggkohortstudien bekräftar resultaten från scapis-piloten. När registerfakta från personer sammanställdes visade det sig att sjuklighet i diabetes är tre gånger vanligare i mindre välbeställda områden medan sjukligheten i akut hjärtinfarkt är mer än dubbelt så stor. Stroke är 80 procent vanligare i de mindre välbeställda områdena jämfört med de mer välbeställda. Officiell statistik visar också stora skillnader i överlevnad. För 50-åringar är den förväntade återstående levnaden flera år kortare i de mindre välbeställda områdena jämfört med i de mer välbeställda. 19

20 En starkt bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom är att immunsystemet angriper kolesterolpartiklar i kärlväggen. Angreppet orsakar inflammation och gör att så kallade åderförfettningsplack bildas, vilket i sin tur kan ge upphov till hjärtinfarkt och stroke. Min forskning handlar framförallt om att hitta riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och att skilja farliga plack från ofarliga. Min forskargrupp har tagit fram en enkel och ofarlig metod för att identifiera vilka plack som är farliga. Metoden kallas UPSA och står för Ultrasound-based Plaque Structure Analyses. Med den nya ultraljudsmetoden analyserar vi vilken sammansättning placken har, för att kunna identifiera vilka plack som är farliga och kan brista. Ett annat sätt att identifiera farliga plack går ut på att mäta inflammatoriska substanser i blodet med hjälp av blodprov. Forskningsstödet från Hjärt-Lungfondens betyder oerhört mycket för att jag ska kunna gå vidare och nå nya avgörande resultat. Jag och mina kollegor har arbetat med detta under många år och det krävs stora resurser för klinisk testning och tillämpning. ISABEL GONÇALVES, docent i kardiologi vid institutionen för 20 kliniska vetenskaper, Lunds universitet i Malmö