Immunceller avgör behandling. Forskningsrapporten Jonas Erjefält forskar om KOL. Fler unga drabbas av hjärtsvikt. På väg mot undersökta

Transkript

1 Forskningsrapporten 2015 Ny studie Fler unga drabbas av hjärtsvikt SCAPIS igång På väg mot undersökta Jonas Erjefält forskar om KOL Immunceller avgör behandling

2 Nästan alla är drabbade I Sverige är 1,8 miljoner människor drabbade av hjärtkärlsjukdom. Cirka 1,5 miljoner lider av sjukdom i lungor och luftvägar. Lägg därtill alla anhöriga till de drabbade och det blir tydligt att nästan alla i Sverige på ett eller annat sätt berörs av våra stora folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Hjärt-Lungfonden bidrar till forskning som ger bättre instrument för diagnos och bättre behandlingar av dessa sjukdomar. Vår forskning bidrar också till bättre råd om prevention med syftet att färre ska drabbas. Sammantaget leder detta till att fler får fler friska år. Dessutom spar forskningen samhället stora kostnader. Trots viktiga framsteg och minskad dödlighet återstår stora problem. Förekomsten av diabetes ökar och två av tre av diabetessjuka drabbas av hjärtsjukdom. Stroke går ner i åldrarna. Fler kvinnor än män insjuknar i kol. Mer forskning behövs för att bromsa insjuknande, minska lidande och rädda fler liv. FOTO: ANNA MOLANDER Det är endast tack vare gåvor från privatpersoner och företag som Hjärt-Lungfonden kan dela ut medel till den livsviktiga forskningen. För närvarande stödjer vi cirka 250 löpande forskningsprojekt men vi vill att det ska bli fler. Varje gåva gör skillnad och varje givare är betydelsefull. Tillsammans minskar vi lidande. Tillsammans ger vi människor fler friska år och vi räddar liv. Hjärtligt tack för din gåva! Kristina Sparreljung Generalsekreterare 2 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

3 Miljoner kronor Under 2014 ansökte forskare om 1,6 medel för sammanlagt Hjärt-Lungfonden ut 2014 delade 225 miljoner miljarder 250 = ansökta medel = utdelade medel tack alla givare! Fler forskare behöver stöd Tack vare alla våra givare kunde Hjärt-Lungfonden 2014 dela ut rekordsumman 225 miljoner till hjärt-, kärl- och lungforskningen i Sverige. Det är en ökning med 15 miljoner jämfört med året innan. Både vi och forskarna är djupt tacksamma. Ändå räcker pengarna inte till för att stödja alla viktiga forskningsprojekt. Trots den rekordstora utdelningen kan Hjärt-Lungfonden bara bevilja cirka 14 procent av de ansökta medlen. Det är tydligt att forskningen behöver mer pengar. Huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige finansieras av Hjärt-Lungfonden. Det är vårt mål att ytterligare öka stödet till denna livsviktiga forskning. Det sker med hjälp av gåvor och testamenten från privatpersoner och företag som anser att forskning är viktigt och räddar liv. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

4 scapis På väg mot nästa stora genombrott Svensk hjärt- och lungforskning har alltid varit framstående och sedan Hjärt-Lungfonden bildades 1904 har många forskningsmässiga milstolpar passerats. Det handlar om allt från förfinade vårdmetoder och kunskap om riskfaktorer till utvecklandet av avancerade medicintekniska produkter och läkemedel. Med ett enkelt blodprov ska det gå att avgöra vem som riskerar att drabbas av sjukdom i hjärta, kärl eller lungor. Det är ett av målen med SCAPIS en världsunik forskningsstudie som ska förhindra hjärt-lungsjukdom. nu är det dags för nästa stora genombrott inom hjärt- och lungforskningen och grunden läggs i den världsunika befolkningsstudien scapis som initierats och till stor del bekostas av Hjärt-Lungfonden. Inom ramen för scapis undersöks personer över hela Sverige och resultaten av undersökningarna samlas i en data-, bild- och biobank som utgör forskningsunderlag för många decennier framöver. Huvudsyftet med studien är att hitta riskmarkörer som kan visa vem som riskerar att drabbas av hjärteller lungsjukdom och att få kunskap om hur vården på bästa sätt ska kunna behandla riskpatienter. I nuläget undersöks studiedeltagare i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Malmö passerades undersökta i december 2014 och i Göteborg undersökta i februari I Stockholm inleddes studien i mars 2015 och tanken är att Uppsala, Linköping och Umeå ska komma igång under hösten och vintern Några resultat från huvudstudien är ännu inte aktuella, men huvudstudien föregicks av en pilotstudie som gjordes i Göteborg 2012 och omfattade 4 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

5 FOTO: MARIE ULLNERT drygt personer. Den förhållandevis lilla pilotstudien har redan gett några publicerade forskningsresultat. En studie baserad på scapis pilotstudie visar att dålig kondition, låg grad av vardagsmotion, och mycket stillasittande är oberoende riskfaktorer för det metabola syndromet, det vill säga påverkar vår risk att utveckla blodfettsrubbningar, högt blodsocker, högt blodtryck och bukfetma. Det metabola syndromet är i sin tur en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Fyndet är viktigt eftersom det visar att vi behöver både träning och vardagsmotion för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Dessutom ska vi undvika att sitta stilla personer i hela landet ska undersökas i studien som leds av en nationell forskargrupp och som drivs av Hjärt- Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen. Tillsammans räddar vi liv! En så stor studie som scapis kostar mycket pengar och därför behövs många och generösa gåvor. Var med och bidra till nästa stora forskningsgenombrott! Ring eller ge din gåva på eller via pg Vill du veta mer om scapis, gå in på Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

6 6 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015 Marie Wahren Herlenius är en av de forskare som får stöd av Hjärt-Lungfonden. Hon forskar om hur vissa reumatiska sjukdomar hos gravida kvinnor kan orsaka hjärtrytmrubbningar hos barnen de väntar och hur man ska kunna förhindra att barnen utvecklar dessa rytmrubbningar.

7 hjärta och kärl FOTO: SUSANNE KRONHOLM hjärta och kärl Många nya rön Hjärt-kärlforskningen går stadigt framåt och svenska forskare som får stöd av Hjärt- Lungfonden har under det senaste året gjort en rad viktiga framsteg av stor betydelse för framtida möjligheter att ge bättre vård, utveckla nya läkemedel och förbättra överlevnaden. Hjärtinfarktsforskning ger hopp Aterosklerotiska plack bildas när fett från blodcirkulationen ansamlas i blodkärlens väggar. En del plack har lättare att brista och kan orsaka blodpropp. Sitter blodproppen i hjärtats kranskärl uppstår en hjärt infarkt. En ny studie visar att låga nivåer av faktorer som stimulerar tillväxt av så kallade glatta muskelceller i blodcirkulationen ökar risken för att placken ska brista medan höga nivåer minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Resultaten kan få betydelse för utvecklandet av läkemedel mot ateroskleros. Kväveoxid bildas i blodkärlsväggen och har en viktig funktion genom att öka blodflödet i kroppens organ, bland annat i hjärtats kranskärl. Senare tids forskning har visat att även röda blodkroppar kan leverera kväveoxid, men det har varit oklart varför. I en ny studie har forskarna funnit att röda blodkroppar kan frisätta kväveoxid och att denna frisättning regleras av enzymet arginas. Vid försök på möss visade det sig att skadan vid en hjärtinfarkt minskade betydligt när arginas blockerades i de röda blodkropparna. Resultaten kan ha betydelse för framtida behandling vid hjärtinfarkt eftersom de antyder att behandling som bygger på blockad av enzymet arginas kan vara framgångsrik. Resultaten kan få betydelse för utvecklandet av läkemedel mot ateroskleros. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

8 Jacob Hollenberg är en av de forskare som studerat hur SMSlivräddare kan öka hjärt-lungräddningen vid plötsligt hjärtstopp. SMS räddar vid hjärtstopp Vid plötsligt hjärtstopp upphör plötsligt hjärtats pumpförmåga och då är tiden dyrbar. Om inte den drabbade får omedelbar hjärt-lungräddning (hlr) och en elchock med hjälp av en hjärtstartare leder tillståndet alltid till döden. Det är därför viktigt att fler utbildas i hlr och att fler hjärtstartare placeras ut och används i samhället. I Stockholm har ett system med sms-livräddare på två år ökat andelen insatser med hlr med nästan 30 procent. Detta visar en studie som avslutades hösten Systemet innebär att när sos Alarm får larm om ett hjärtstopp positionerar och larmar operatören också någon av de nästan sms-livräddare som kan finnas i närheten. Dessa livräddare är ut bildade i hlr och har frivilligt anmält sig till systemet. Stockholmsstudiens goda resultat gör att systemet nu kan spridas i såväl Sverige som internationellt och att fler liv kan räddas. 8 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

9 hjärta och kärl FOTO: JANN LIPKA Screening för flimmer kan rädda liv I hjärtats båda förmak finns ett litet utrymme som kallas förmaksöra. Vid förmaksflimmer står blodet i förmaksörat stilla och det finns stor risk för blodproppsbildning. Proppen kan sedan följa med blodbanan upp till hjärnan och orsaka stroke. För att förebygga blodpropp bör personer med förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande medel, till exempel Waran, som minskar risken för stroke med cirka 70 procent. Men det finns flimmerpatienter som inte har symptom, och dessa riskerar att inte få någon behandling. Man har uppskattat andelen tysta flimmer till cirka 30 procent av alla patienter med flimmer. En studie som genomförts i Stockholms och Hallands län och som omfattar personer visar att ekgscreening för förmaksflimmer i åldersgruppen år hittade hela 5,5 procent obehandlade förmaksflimmer. Av dessa fick fler än 90 procent inleda behandling med blodförtunnande medel. Studien avslutades 2014 men del tagarna kommer att följas upp efter tre och fem år för att se om förekomsten av stroke minskat. En hälsoekonomisk studie kopplad till den stora studien visar dock redan nu att det finns goda skäl att överväga nationell screening för förmaks flimmer hos riskgrupper. Hjärtsviktspatienter kartlagda I Sverige har under de senaste decennierna antalet personer yngre än 55 år som lagts in på sjukhus med hjärtsvikt mer än fördubblats. 12 procent av dem avlider inom ett år och närmare 20 procent inom tre år. För att kunna möta denna trend på bästa sätt är det viktigt att kartlägga den växande patientgruppen vad avser riskprofil, behandling och samsjuklighet. I en stor studie har närmare hjärtsviktspatienter, av vilka 6 procent var yngre än 55 år, kartlagts. Det visar sig att en större andel av de yngre hade en hjärtmuskelsjukdom som kallas dilaterad kardiomyopati och som innebär att hjärtkamrarna är förstorade. En högre andel av de yngre missbrukade också alkohol och tobak. Det finns goda skäl att överväga nationell screening för förmaksflimmer hos riskgrupper. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

10 hjärta och kärl Resultaten understryker vikten av långsiktig och förebyggande behandling av strokepatienter. Test hittar riskgraviditeter Gravida kvinnor med vissa typer av reumatiska sjukdomar riskerar att föda barn med en allvarlig typ av hjärtrytmrubbning som kallas komplett AV-block. Det är viktigt att tidigt i graviditeten ta reda på om kvinnan bär på den specifika form av autoantikroppar som kan föras över till fostret och orsaka hjärtfelet. Inom ramen för en stor forskningsstudie har forskarna nu utvecklat ett nytt test för kliniskt bruk som kan mäta halten av den specifika autoantikroppen och därmed identifiera högriskgraviditeter. De aktuella kvinnorna kan följas med täta kontroller och om det framgår att fostret är på väg att utveckla AV-block kan läkemedel som stoppar utvecklingen sättas in. Fler ensamma män dör efter stroke Risken att dö efter stroke är betydligt större för ensamboende män än för andra grupper. Det visar en studie som omfattar patienter som före 70 års ålder drabbats av stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan. Resultaten visar att tolv år efter stroke hade 36 procent av de ensamboende patienterna avlidit att jämföra med 17 procent av de sammanboende. Värst drabbade var de ensamboende männen där 44 procent hade avlidit jämfört med 14 procent av de män som var sammanboende. Överdödligheten kvarstod även sedan man kompenserat för kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå. Resultaten understryker vikten av en långsiktig och förebyggande behandling av strokepatienter, inte minst vad gäller hjälp till livsstilsförändringar. Nya rön för förbättrad diabetesvård Det finns en stark koppling mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Personer med diabetes löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt och risken för hjärtinfarkt och stroke är två till fyra gånger FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN 10 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

11 större. Mycket forskning är därför inriktad på att förstå sambanden mellan sjukdomarna, men forskare studerar även hur riskfaktorerna ser ut för de diabetessjuka som redan drabbats, med syftet att ge dem bästa möjliga vård. En ny studie presenterad på Europeiska Hjärtkongressen, visar att personer med typ 2-diabetes som har genomgått en första ballongvidgning av hjärtats kranskärl (pci) löper högre risk för nya hjärthändelser under de första fyra åren efter ingreppet är förväntat. Framför allt är det personer med insulinbehandling som drabbas. Slutsatsen av studien är att insulinbehandlade personer med typ 2-diabetes som genomgår pci bör betraktas som en högriskgrupp och undergå noggrann uppföljning efter ingreppet. Studier baserade på data från de senaste åren i kvalitetsregistret RiksSvikt visar att personer med diabetes som insjuknat i hjärtsvikt har en sämre prognos än de utan diabetes. Knappt någon lever åtta år Herbert Åhnbrink är ett av de barn som varje år föds med ett hjärtfel. När han var sex veckor opererades han akut och mår nu bra. Här med mamma Linda. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

12 hjärta och kärl efter att ha insjuknat i hjärtsvikt och en av de vanligaste riskfaktorerna är tidigare hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom. Kunskapen är viktig eftersom den talar för att personer med diabetes och hjärtsvikt kräver extra noggrann uppföljning och behandling. Även personer med typ 1-diabetes som har god kontroll över sitt blodsocker har en fördubblad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på Nationella diabetesregistret. Risken ökar när värdet av långtidsblodsocker (HbA1c) är högt och när njurfunktionen är nedsatt. Kunskapen är av betydelse för vården av personer med typ 1-diabetes. Hjärt-Lungfondens mål för forskningen kring sjukdom i hjärta, kärl och lungor Hjärtsvikt Minst svenskar lider av hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och är förknippad med hög dödlighet. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv. Barns hjärtsjukdom Varje dag föds tre barn med hjärtfel. Forskningens mål inom 5 år är att alla allvarliga hjärtfel ska upptäckas och åtgärdas i tid så att hjärtsjuka barn får ett bra liv både som barn och vuxna. Hjärtinfarkt År 2012 drabbades personer i Sverige av akut hjärtinfarkt och av dem avled. Året därpå var motsvarande siffror drabbade och avlidna. Forskningens mål inom 10 år från 2012 är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år. Förmaksflimmer I dag har minst svenskar förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken att drabbas av stroke. Forskningens mål inom 10 år är att hitta alla med oupptäckt förmaksflimmer, förbättra livskvaliteten för de drabbade och minska risken för stroke. Plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas minst svenskar av plötsligt hjärtstopp. Bara 500 överlever. Forskningens mål inom 10 år är att öka antalet överlevande genom att hitta orsakerna till hjärtstopp, förebygga insjuknande och utveckla ny behandling. 12 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

13 hjärta och kärl För mycket och för lite salt ökar hjärtrisk Saltets roll vid utvecklandet av högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom har länge varit omdiskuterad. Högt saltintag anses öka risken för sjukdom och Livsmedelsverket rekommenderar för närvarande ett intag på högst en tesked koksalt per dag. Nu visar en ny stor befolkningsstudie ett så kallat u-format samband mellan saltintag och risk för hjärt-kärlsjukdom. Risken för att insjukna i sjukdom i hjärta och kärl var med andra ord högre både vid ett högt och vid ett mycket lågt intag av salt, något som kan komma att få betydelse för rekommendationerna. Risken för att insjukna i sjukdom i hjärta och kärl var högre både vid ett högt och vid ett mycket lågt intag av salt. Stroke Varje år drabbas minst svenskar av stroke och hälften avlider eller blir svårt funktionsnedsatta. Forskningens mål inom 10 år är att halvera antalet som avlider och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp. Diabetes Cirka svenskar har typ 2- diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes. Sömnapné I dag lider minst av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné leder till försämrad livskvalitet och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla bättre behandlingsmetoder för att förhindra uppkomst av hjärtkärlsjukdom hos de drabbade. Astma I dag lider en halv miljon svenskar av astma. Allt fler barn och vuxna drabbas. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt hitta en personlig och förebyggande behandling som förbättrar livskvaliteten. KOL I dag lider minst en halv miljon svenskar av KOL. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå sjukdomen samt utveckla ny individanpassad behandling som bromsar sjukdomen och minskar lidande och för tidig död. Tuberkulos Varje dag dör personer i världen av tuberkulos. Det sker en kraftig ökning av tuberkulos som är resistent mot antibiotika. Forskningens mål inom 10 år är förbättrad diagnostik, nya vacciner och helt nya behandling. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

14 14 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015 Magnus Ekström är en av de forskare som får stöd från Hjärt-Lungfonden. Han forskar om sambandet mellan KOL och andra sjukdomar, bland annat hjärtsjukdom.

15 lungor FOTO: PER MAGNUS PERSSON lungor Viktiga framsteg KOL, astma, tbc och sömnapné står i centrum för svensk lungforskning som får stöd av Hjärt- Lungfonden. Forskningsresultaten utgör viktiga steg i sökandet efter bättre metoder för tidig diagnos och effektiva behandlingar. KOL riskfaktor för stroke Att rökning är ett av de största hot man kan utsätta kroppen för är väl känt liksom att rökare löper tio gånger större risk att få kol än icke-rökare och tre gånger större risk att drabbas av stroke. Nu visar en ny studie att personer med kol har en förhöjd risk att drabbas av alla stroke-typerna, alltså både hjärnblödningar och blodproppar, vilket inte tidigare var känt. Studien är viktig eftersom den sätter fokus på vikten av att uppmärksamma riskfaktorer som kan leda till stroke hos kol-patienter. I en annan studie har forskarna genom att titta på olika biomarkörer lyckats identifiera en grupp friska kvinnliga rökare som löper ökad risk för att utveckla kol. Forskarna tror att de aktuella biomarkörerna har potential att utvecklas till så kallade prognostiska markörer och därmed kunna användas för att hitta förstadier till kol hos kvinnor redan innan de drabbas av nedsatt lungfunktion. Tidig diagnos av kol är avgörande för att sjukdomsutvecklingen ska kunna bromsas och lidandet liksom risken för förtida död minskas. Identifieringen av biomarkörer kan dessutom skapa förutsättningar för utveckling av nya effektivare läkemedel, något som i dag saknas för kol. Personer med KOL har en förhöjd risk att drabbas av alla stroketyperna, alltså både hjärnblödningar och blodproppar. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

16 lungor FOTO: ANNA MOLANDER Tidig diagnos av KOL är avgörande för att sjukdomsutvecklingen ska kunna bromsas. KOL upptäcks enklast genom spirometri. Immunmekanismer avgörande för behandling av astma och KOL Det finns ett starkt samband mellan hur personer med astma eller kol svarar på behandling och vilken typ av immunceller de har i de drabbade luftvägarna. Det visar en ny studie där forskarna använt avancerad teknik för att analysera en unik samling kliniska vävnadsprover från astma- och kol-patienter. Kunskapen är avgörande för att kunna skilja ut vilka immunmekanismer som skyddar vävnaden och därför inte bör angripas av framtida läkemedel, och vilka 16 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

17 lungor som leder till symptom och förstörd vävnad och med andra ord bör utgöra mål för framtida behandling. Tbc-forskning om slemhinnevaccin Tuberkulos, eller tbc, är den mest spridda smittsamma infektionssjukdomen i världen och skördar varje år miljontals liv. Kraftfulla internationella forskningsinsatser krävs för att ta fram nya läkemedel och effektiva vacciner. I en ny forskningsstudie har forskarna undersökt effekterna av slemhinnevaccination mot tbc. I dag vaccinerar man intramuskulärt, men vaccinet är inte hundraprocentigt effektivt, framför allt inte för vuxna. Forskarna har undersökt om slemhinnevaccination det vill säga när vaccinet tas som exempelvis nässpray är mer effektivt och funnit tecken på att så kan vara fallet. Forskningen fortsätter. Fysiskt aktiva snarkar mindre Sömnapné innebär att per person har minst fem andningsuppehåll per timme under sömn. Andningsuppehållen är skadliga för kroppen, bland annat eftersom de orsakar förhöjt blodtryck och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Snarkning är en riskfaktor för sömnapné och forskare har i en studie visat att kvinnor som är fysiskt aktiva snarkar mindre än kvinnor som är fysiskt inaktiva. Studien ska nu följas upp med syftet att undersöka huruvida livsstilsförändringar med fysisk aktivitet påverkar sömnapné i positiv riktning. Övervikt är den vanligaste riskfaktorn för sömnapné. I en annan studie har forskarna sett att antalet sovtimmar har betydelse för vikten. Den som sover mindre än sex timmar per natt löper större risk att gå upp i vikt än den som sover längre. Sambandet gäller dock endast för personer yngre än 50 år. Kunskapen är viktig då övervikt i dag är ett stort folkhälsoproblem och allt fler människor riskerar att få sömnapné. Personer som sover mindre än sex timmar per natt har större risk att gå upp i vikt och därmed drabbas av sömnapné än de som sover längre. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

18 5 forskare svarar Vad har Hjärt- Lungfondens stöd betytt för din forskning? Professor Leif Svensson, Karolinska institutet, huvudan svarig för projektet SMS-livräddare SMS-livräddare är ett världsunikt projekt som använder mobil positioneringsteknik i syfte att få fler att påbörja hjärt-lungräddning innan ambulansen är på plats. Projektet har varit framgångsrikt och på två år har andelen insatser med hjärt-lungräddning ökat med nästan 30 procent. Hjärt- Lungfonden har gett oss ovärderligt stöd hela vägen från idéfas till den färdiga produkten SMS-livrädddare. Professor Christina Jern, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Ett långsiktigt stöd från Hjärt-Lungfonden i form av både projektbidrag och forskningstid för läkare har varit av - görande för forskargruppens möjlighet att genomföra stora kliniska studier av stroke. Det gör att vi nu kan bidra med ny kunskap om hur det går på sikt efter en stroke och om vilka faktorer som har betydelse för prognosen. 18 Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten 2015

19 FOTO: MAGNUS GOTANDER, DAVID LUNDMARK, SUSANNE KRONHOLM, ALINE LESSNER Docent Annika Rydberg, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet Anslaget från Hjärt- Lungfonden har varit en förutsättning för att vår grupp ska kunna bedriva forskning om ärftlig hjärtdöd hos barn och ungdomar. Ett flerårigt anslag har möjliggjort en bred ansats från mutationsspårning bakåt till 1600-talet till stamcellsforskning i ett internationellt samarbetsprojekt. Stödet har redan nu bidragit till att fler barn och ungdomar diagnostiserats tidigt och fått förebyggande behandling mot plötslig hjärtdöd. Docent Anna Norhammar, Institutionen för medicin, Karolinska institutet, Stockholm Personer med diabetes har ökad risk för hjärtkomplikationer såväl före som efter en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att vi finner sätt att förhindra hjärt-kärlkomplikationer vid diabetes och förbättrar omhändertagandet när det väl inträffar en hjärt-kärlhändelse. Hjärt-Lungfondens forskningsstöd har varit ett stort stöd för vår forskargrupp. Utan bidragen hade flera av våra studier inte kunnat genomföras och den kliniska forskartjänsten har varit avgörande för mina möjligheter att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning. Professor Jonas Erjefält, enheten för luftvägsinflammation, medicinska fakulteten vid Lunds Universitet Hjärt-Lungfondens långsiktiga stöd till vår forskning om astma och KOL är ovärderligt och en grundförutsättning för att vi ska kunna bedriva våra forskningsprojekt framgångsrikt. Med dessa anslag kan vi nu, bättre än någonsin, avslöja de inflammatoriska förändringar som sker inne i den sjuka vävnaden, något som vi är övertygade kommer att leda till bättre sjukdomsinsikt och behandling. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

20 Vem beslutar om forskningsanslagen? Varje år söker ett stort antal framstående forskare pengar hos Hjärt- Lungfonden. Det är Hjärt-Lungfondens Forskningsråd som bedömer ansökningarna och rekommenderar vilka som ska få forskningsanslag. Forskningsrådets medlemmar nomineras av landets medicinska fakulteter, Svenska Kardiologföreningen, Svensk Lungmedicinsk förening samt av Svenska Läkaresällskapet, och utses av Hjärt- Lungfondens styrelse. Krav på klinisk relevans För att bedömningarna ska göras korrekt använder sig Forskningsrådet av ett speciellt poängsystem. I sina bedömningar tittar Forskningsrådet bland annat på forskargruppens kompetens, den metodik som används och om forskningsprojekten har klinisk relevans, vilket betyder att forskningen ska gå att omsätta i praktisk vård så snart som möjligt. För att undvika jäv, det vill säga partiskhet, tillämpar Forskningsrådet ett strikt regelverk. Forskningsrådet består av 21 välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl- och lungområdet från hela Sverige. Forskningsrådet rekommenderar vilka som ska få forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden. Under den aktuella mandatperioden är professor Jan Nilsson ordförande och professor Kjell Larsson vice ordförande. Jan Nilsson Kjell Larsson Hjärt- Lungfondens styrelse beslutar om anslagen på förslag från Forskningsrådet. Läs mer! På vår hemsida kan du läsa mer om bedömningsprocessen samt om vilka som sitter i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och i de olika kommittéerna. Var med och skapa nästa stora genombrott! Alla gåvor till forskningen är välkomna, stora som små. Tillsammans räddar vi liv! Ring eller ge din gåva via eller pg

21 FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON 2014 fick prins Daniel dela ut Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på kronor till professor Jan Nilsson och docent Isabel Gonçalves vid Lunds universitet i Malmö. Anslag till angelägen forskning hjärt-lungfonden stödjer i varierande utsträckning cirka 250 löpande forskningsprojekt. Varje år får två extra angelägna projekt speciella forskningsanslag Hjärt- Lungfondens stora forskningsanslag och Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare. Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag är på 15 miljoner kronor fördelade på tre år. Därmed är anslaget det största i Sverige inom om - rådet hjärt-lungsjukdomar gick anslaget till professor Jan Nilsson och docent Isabel Gonçalves vid Lunds universitet i Malmö för deras forskning kring att hitta ett vaccin mot åderförfettning. Åderförfettning är i de allra flesta fall orsaken till hjärtinfarkt och stroke. Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare är på sex miljoner kronor fördelade på tre år. Det är tänkt att lyfta fram duktiga forskare under 40 år gick anslaget till Lars Maegdefessel vid Karolinska institutet för hans forskning om hur åderförfettning kan förebyggas. Prins Daniel är hedersledamot i Hjärt-Lungfondens styrelse och varmt engagerad i fondens arbete. Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

22 Forskningen behöver ditt stöd! Bli månadsgivare! För forskningen innebär regelbundna gåvor att forskarna kan beviljas fleråriga stöd och slipper lägga värdefull forskartid på att söka finansiärer. För Hjärt-Lungfonden betyder det att administrationen kan minskas så att en ännu större del av varje krona går till forskningen. För dig betyder det att du genom dina gåvor bidrar till att rädda liv. Du kan enkelt registrera dig som månadsgivare på vår hemsida. Vill du skriva in Hjärt- Lungfonden i ditt testamente? Din omtanke och goda vilja kan leva längre än du själv. I testamentets form kan du ge en gåva som gör att din omtanke lever vidare exempelvis genom att skänka en del av dina tillgångar till den forskning vi st öder. Vill du starta en egen insamling? Det är många som vill göra något aktivt för sin hjärtefråga och väljer att starta en egen insamling till förmån för forskningen. På vår hemsida kan du starta en digital insamling och enkelt bjuda in andra att delta. Företag stöder vår livsviktiga forskning Företag har flera möjligheter att stödja Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning, såväl i utvalda satsningar som mer långsiktigt och strategiskt. Stödet kan ske via en gåva eller genom engagemang som företags- eller csr-partner. 90-konto ger trygghet Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll som granskar att vi följer gällande regler för insamlingsorganisa tioner med 90-konto i Sverige. Hjärt- Lungfonden har insamlingskonto pg Mer informtion På hittar du all information du behöver för att ge en gåva, bli månadsgivare, starta en egen insamling eller stödja oss på annat sätt.

23 Beställ information gratis hjärt-lungfondens uppgift är att samla in pengar till forskning och att informera om hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Vi informerar bland annat via vår hemsida, rapporter, broschyrer och vår tidning Forskning för hälsa. Vi finns också i sociala medier och vi anordnar föreläsningar. Allt informationsmaterial kan beställas kostnadsfritt på Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel Fax: Organisationsnummer: Projektledning: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Text: Karin Strand, Strandtext Grafisk form: Pär Ek, Ekgrafiskform.se Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Hjärt- Lungfonden forskningsrapporten

24 SVARSKORT riv av och posta redan i dag! Du kan hjälpa till! din gåva gör skillnad jag vill bli månadsgivare Som månadsgivare deltar du aktivt i vårt långsiktiga arbete att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Regelbundna gåvor är avgörande för att nå våra mål. Forskarna kan beviljas fleråriga stöd och Hjärt-Lungfondens administration blir mindre omfattande. Var vänlig skicka mig information om att bli månadsgivare. jag vill veta mer om stöd via testamente I ett testamente uppger du själv hur du vill att ditt arv ska fördelas. Om forskning är viktigt för dig kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i testamentet. Du kan ge en tavla, aktiepost eller något annat av värde. Du kan även ge en del av värdet på din kvarlåtenskap. Var vänlig skicka mig Hjärt-Lungfondens testamentshandledning. jag vill ha ett nummer av forskning för hälsa Tidningen Forskning för hälsa skickas till Hjärt-Lungfondens månadsgivare fyra gånger per år och informerar på ett lättläst och engagerande sätt om hjärt-, kärl- och lungsjukdom och om framsteg inom forskningen. Var vänlig skicka mig ett nummer av Hjärt-Lungfondens tidning. ja, tack, jag vill ha hjärt-lungfondens nyhetsbrev via e-post Namn... Adress E-post... Telefon...

25 Riv av och posta svarskortet redan i dag! Frimärke behövs inte portot är redan betalt. frankeras ej Mottagaren betalar portot Frisvar Stockholm

26 Forskning är livsviktigt! FOTO: ALINE LESSNER Forskningens framsteg gör det möjligt att rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ svensk hjärt-, kärloch lungforskning som har fokus på att snabbt kunna komma patienter till del i den praktiska vården. Det är tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag som forskningen går framåt. Din gåva gör skillnad! Ge en gåva! Insamlingskonto pg och bg För mer information om Hjärt-Lungfondens arbete och den forskning vi stöder, se vår hemsida