Forskningsrapporten 2013

Transkript

1 Forskningsrapporten 2013 Det senaste inom hjärt-lungforskningen

2 Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar Plötsligt hjärtstopp Sömnapné Tbc Tillsammans räddar vi liv! Forskning är livsviktigt. Med gemensamma krafter kan vi verkligen förändra livet för stora delar av befolkningen, unga som äldre, som är drabbade av sjukdom i hjärta, kärl och lungor. I Sverige är 1,4 miljoner personer drabbade av hjärt-kärlsjukdom. Ytterligare 1 miljon är sjuka i luftvägar och lungor. Vi bor i ett litet land där snart sagt samtliga av oss känner någon som har insjuknat i hjärtinfarkt, stroke eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. När en enda person får hälsan eller livet tillbaka är det fantastiskt, och det påverkar även tillvaron för så många andra: Nära och kära, skol- och arbets - kamrater och alla andra i omgivningen. Tillsammans räddar vi liv, och det gör vi med hjälp av den enastående forskning som bedrivs i Sverige. I dag kan Hjärt-Lungfonden finansiera cirka 250 forskningsprojekt tack vare alla gåvor från privatpersoner och företag. Vår uppgift är att samla in och ge forskningspengar till framstående forskare som vill undersöka och lösa gåtorna bakom sjukdomarnas uppkomst. Vi prioriterar forskning som kan komma till klinisk nytta, det vill säga att resultatet snabbt når ut till sjukvården och de patienter som berörs. Varje år sänder våra forskare in rapporter om hur deras projekt skrider framåt. I Forskningsrapporten 2013 informerar vi om ett antal upptäckter och handfasta resultat som gjordes under förra året. Vi gör detta eftersom det är så viktigt att visa dig som håller skriften i din hand, att forskningen gör skillnad och att den räddar liv. Ett av våra högprioriterade områden är akut hjärtinfarkt och målet är att halvera antalet akuta hjärtinfarkter på tio år. Under den senaste tioårsperioden har antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt minskat med 36 procent. Under 2002 dog personer i akut hjärtinfarkt, 2011 avled personer. 2 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

3 Staffan Josephson Hjärt-Lungfondens generalsekreterare FOTO: ANNA MOlANdER När en enda person får hälsan eller livet tillbaka är det fantastiskt. Minskningen är en framgång, men fortfarande är akut hjärt - infarkt den absolut vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män. Därför är det så angeläget att forskningen fortsätter. Under året som gått har våra forskare kommit ytterligare en bit på väg, bland annat genom ökad kunskap om vårt immunförsvar och hur det är kopplat till hjärt-kärlsjukdom. Kvinnors hjärtsjukdomar är ett forskningsområde vi prioriterar, liksom kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL en folksjukdom som en halv miljon människor i Sverige lider av och som orsakar stort lidande. Fler kvinnor än män dör i KOL, och forskare undersöker varför. Runt personer i Sverige drabbas av stroke varje år. Allt fler överlever, men för att minska antalet fall och öka livskvaliteten för dem som överlever krävs mer forskning. Barns hjärtsjukdomar ligger oss varmt om hjärtat. Varje år föds runt barn med hjärtfel. Läkarvården är god och majoriteten av barnen överlever, men fortfarande händer det att spädbarn kommer hem från BB med allvarliga, oupptäckta hjärtfel. Med forskningens hjälp vill vi råda bot på detta. Till dig som skänker en gåva till den livsviktiga forskningen vill jag rikta mitt varmaste tack! Det är ni som gör forskningen möjlig. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

4 Forskning på bred front Den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt-kärlsjukdom, och det är därtill en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning. Under året som gått har forskare fått större insikt i hur immunförsvaret aktiveras, påverkas och bromsas vid inflammation i blodkärlen. Nya gener och genvarianter som medför ökad benägenhet att utveckla kranskärlssjukdom, sär - skilt hjärtinfarkt, har identifierats. Kunskapen bidrar till framtida möjlig heter att ut veckla nya behandlingsmetoder och läkemedel som kan förebygga och be handla hjärtinfarkt liksom kärlkramp, som beror på förträngningar i kranskärlen. Immunförsvaret har betydelse Alla gener som är inblandade i sjukligt förändrade blodkärl har analyserats, och ett ämne som kraftigt bromsar kolesterolnivåer och åderförfettning i blodkärlen har upptäckts, liksom en receptor i det medfödda immunförsvaret som kan bromsa åderförfettning. På sikt kan detta bli ett komplement till blod trycks - sänkande läkemedel och statiner, som sänker de onda kolesterolnivåerna. En annan kompletterande behandling under utveckling är ett vaccin som direkt påverkar sjukdomsprocessen i kärlväggen. Forskarna utgår från kroppens eget skyddande immunförsvar mot åderförfettning, som inte alltid är tillräckligt effektivt. Behandlingen går ut på att aktivera det skyddande immunförsvaret i åderförfettade plack. De mekanismer som minskar inflammationen är kartlagda, och vaccinet påverkar de celler som startar inflammationen. Inom det närmaste året hoppas man få tillstånd att testa vaccinet på människor. Blodkärlens insida är täckta av så kallade endotelceller. Vid utveckling av åderförfettning och vid kärlkomplikationer som är vanliga vid diabetes typ-2, 4 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

5 Inflammation i blodkärlen orsakar sjukdom i hjärta och kärl. På sikt kan processen hämmas med nya metoder. FOTO: daniel ROOS ISTOCKPHOTO HåKAN FlANK ISTOCKPHOTO förändras blodkärlens funktion och två olika ämnen arginas och endotelin bildas i ökad omfattning. Nu undersöks om en blockad av dessa ämnen kan motverka skador i blodkärlen. Vid positivt utfall kan en sådan behandling få stor betydelse för patienter med hjärt-kärlsjukdom. Hjärtat har en inneboende, men inte tillräcklig kapacitet att nyskapa vävnad. Forskare undersöker om det är möjligt att utveckla en cellterapi som stimulerar hjärtats egen förmåga att laga sig själv. En upptäckt är att hjärtmuskeln endast innehåller 20 till 30 procent hjärtmuskelceller, och man fokuserar nu på att kunna isolera dessa från andra celler. Inom några år kan en ny metod som avslöjar farliga plack i halskärlen ha utvecklats. När forskarna förstår hur ofarliga plack övergår till farliga är förhoppningen att nya mediciner samt blodprov kan tas fram. Detta skulle hjälpa sjukvården att hitta personer som riskerar att insjukna i hjärtinfarkt och stroke. Kvinnors och mäns hjärt- och kärlhälsa kan förbättras Förebyggande insatser i form av råd om livsstil, till exempel matvanor, fysisk aktivitet och stress har effekt på kvinnors och mäns hjärthälsa. Färska data från en 20-årig uppföljning av ett individ- och befolkningsinriktat forsknings - program i Stockholmskommunen Sollentuna visar att förebyggande insatser minskar risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare forskning visar att stress och psykosociala faktorer påverkar hälso - tillståndet, bland annat i form av låggradig inflammation. Studier visar också att psykologiskt stöd har en oberoende skyddseffekt på insjuknande och död i hjärtinfarkt. I en studie om deltagare undersöks orsakerna till att människor Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

6 Världsunik forskning med mobil teknik räddar liv vid plötsligt hjärtstopp. med olika socio ekonomiska förhållanden har så stora skillnader i hälsa. De är särskilt tydliga när det gäller insjuknande och död i hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Mer än hälften av alla dödsfall i hjärtinfarkt före 65 års ålder sker i form av plötslig död utanför sjukhus, och bland dessa individer finns i hög grad personer med låga socioekonomiska förutsättningar frivilliga personer har anmält sig som sms-livräddare. Insats på plats ger resultat Varje år drabbas personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Endast 500 överlever. Vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus minskar chansen till överlevnad med 10 procent för varje minut som går. Chanserna till överlevnad ökar om det finns tillgång till omedelbar hjärt-lungräddning (HLR) samt defibrillering med hjärtstartare. I ett världsunikt forskningsprojekt undersöks hur chanserna till överlevnad kan öka genom att anlita frivilliga personer som är utbildade i hjärt-lungräddning, så kallade sms-livräddare, i kombination med mobiltelefonteknik och mobil positionering. Cirka personer har anmält sig och anslutna användare larmas snabbt till platsen för ett hjärtstopp. Hittills har larm om misstänkt hjärtstopp rapporterats. I 40 procent av fallen rör larmet äkta hjärtstopp och i drygt hälften av dessa anländer en eller flera sms-livräddare till platsen före ambulans. I cirka en fjärdedel av fallen är sms-livräddaren den första att påbörja HLR. En plan framöver är att sms-livräddare dirigeras till närmaste publika hjärtstartare. I Svenska hjärtstartarregistret finns cirka hjärtstartare registrerade. Under 2012 har ett metod- och säkerhetsarbete genomförts för att larmoperatören med säkerhet ska kunna meddela var närmaste hjärtstartare finns. Studier visar även att förenklad hjärt-lungräddning, då endast bröstkompressioner ges, ger minst lika bra resultat för överlevnad och långtidsöverlevnad som standardutförande av hjärt-lungräddning. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning hos den vuxna befolkningen och minst 2 procent är drabbade. Vid tyst förmaksflimmer saknas symptom, vilket innebär att arytmin är oupptäckt och obehandlad. Det är möjligt att identifiera personer med särskilt förhöjd risk att drabbas. 6 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

7 FOTO: JANN lipka HåKAN FlANK ISTOCKPHOTO Hälften av Stockholms och Hallands 75- och 76-åringar har bjudits in till screening, i form av upprepade EKG-registreringar. Preliminära resultat visar att mellan 5 och 8 procent av gruppen har tidigare okänt eller obehandlat förmaksflimmer. Hjärtrytmrubbningen ökar risken för stroke och behandlingen består av blodförtunnande läkemedel. Skyddande metoder för strokepatienter Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död och funktionsnedsättning i Sverige och drabbar omkring personer varje år. Vid stroke uppstår en blodpropp som stoppar tillförseln av syre och glukos till hjärnan. Tillståndet leder till hjärnskada och har allvarliga konsekvenser i form av funktionshinder och död. I dag består den akuta behandlingen av blodproppslösande läkemedel, men endast 12 procent av strokepatienterna hinner få denna behandling, enligt data från Riks-Stroke. En ny typ av behandlingsmetod som går ut på att reducera hjärnskadan studeras. I området där skadan uppstår bildas kärlsammandragande receptorer och en lokal inflammation som allvarligt påverkar blodflödet i hjärnan. Forskare arbetar med att förstå och hämma bildningsprocessen i syfte att begränsa hjärnskadans utbredning. Mekanismen ska undersökas hos män och kvinnor för att utvärdera om de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron har någon inverkan. Hjärnan har en naturlig förmåga återhämta sig efter stroke. Egenförmågan till reparation märks efter några dygn och pågår under flera månaders tid. Forskare studerar om kroppsegna stamceller kan stimuleras i syfte att påskynda och förbättra läkningen av hjärnskadan. Principen används kliniskt i dag vid blodsjukdomar och förhoppningen är att den i framtiden kan användas på strokepatienter. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

8 SÖKT/BEVILJAT BELOPP Sökt belopp av svenska forskare Beviljade medel av Hjärt-Lungfonden Fler gåvor behövs till forskningen. På så sätt kan vi rädda ett stort antal liv. Själva blodproppen kan uppstå på flera olika sätt, och olika typer av blodproppar i hjärnans kärl studeras. Syftet är att ta reda på vilka riskfaktorer som skiljer olika strokegrupper åt. Resultatet kan bidra till ett mer anpassat, individuellt omhändertagande och till bättre livskvalitet efter stroke. Hopp om bättre behandling för spädbarn och hjärtsviktspatienter I Sverige föds årligen ungefär 300 barn mer än tre månader för tidigt. En komplikation som kan drabba dessa för tidigt födda barn är att blodkärlet ductus arteriosus inte stängs efter födseln. Kärlet är nödvändigt för fostrets blodcirkulation, men om det inte stängs uppstår ett onormalt blodflöde som kan påverka blodcirkulationen i viktiga organ. Bland annat kan detta orsaka hjärnblödning och syrebrist i tarmarna. Nya diagnosverktyg utvecklas som kan ligga till grund för framtida studier om läkemedelsbehandling, kirurgisk slutning av blodkärlet eller om ingen behandling alls är att föredra för det enskilda barnet. Målsättningen är att behandla rätt barn i rätt tid på rätt sätt. Cirka individer i Sverige har hjärtsvikt, som innebär att hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod genom kroppen som behövs. Bland personer över 75 år är förekomsten av hjärtsvikt ungefär 10 procent. En upptäckt är att det sympatiska nervsystemet stimulerar speciella mottagare på hjärtmuskelcellernas yta vilket bidrar till att cellernas produktion av fria syreradikaler ökar. Vid normal stress har fria syreradikaler positiva effek- 8 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

9 KOL och hjärt-kärlsjukdom förekommer ofta samtidigt. Hjärt - läkemedel ökar överlevnaden. FOTO: PER MAGNuSSON ter på hjärtats sammandragningsförmåga, men vid utdragen stress kan långvarig ökning av fria syreradikaler bidra till hjärtsvikt. Nu undersöks om läkemedelsbehandling kan motverka de skadliga och kroniska effekterna på hjärtat, och förhoppningen är att studierna leder till förbättrad behandling. För patienter med svår hjärtsvikt är hjärttransplantation en livräddande behandling. Ett avancerat datasystem en virtuell matchningsmodell är under utveckling och baseras på mottagarnas och donatorernas egenskaper. Med detaljerad information ska hjärtkirurger få ett förbättrat beslutsstöd och kunna välja det hjärta som har bäst förutsättningar för patienten. Även det så kallade HLA-systemet studeras. Det är en del av immunsystemet som hjälper kroppen att skilja på egna och främmande celler. Vid transplantation är det viktigt att donatorns HLA-system är så likt mottagarens som möjligt för att risken för avstötning ska minska. Kvinnor drabbas hårdare av KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett inflammatoriskt tillstånd i lung - orna som bryter ner lungvävnaden. I dess svåraste former är patientens lidande stort. Trots intensiv forskning är orsaken till sjukdomen inte klarlagd och det saknas effektiv behandling och mediciner. KOL utgör ett kraftigt växande hälsoproblem världen över. Ökningen är störst bland kvinnor, och fler kvinnor än män avlider nu i KOL. Trots att Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

10 Tusen barn föds med hjärtfel varje år. Många tackar forsk ningen för att de lever i dag. rökning är den största riskfaktorn kan ökade rökvanor bland kvinnor inte helt förklara skillnaderna. Kvinnors cigarettkonsumtion är lägre men ändå drabbas kvinnor av kraftigare försämringar i lungfunktion än män. Forskare undersöker varför kvinnor drabbas hårdare och om det rör sig om en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret reagerar mot kroppens egen vävnad. Autoimmuna sjukdomar är vanligare hos kvinnor än hos män. Mekanismerna som startar inflammationen vid KOL studeras, och fokus ligger dels på hur bakterier och deras produkter bidrar till ökad inflammation i luftvägarna. Dels undersöks en antibakteriell molekyl, midkine, som är ett kraftfullt kroppseget antibiotika som ökar i samband med inflammation och därmed har betydelse för luftvägarnas immunförsvar. I framtiden kan midkine bli intressant för behandling av bakteriella infektioner i luftvägarna och vid försämringar vid KOL, astma och cystisk fibros. Först måste forskarna upptäcka hur produktionen av den kroppsegna antibiotikan kan styras. Vid KOL och astma förekommer ett kraftfullt immunförsvar längst ut i lung - ans alveoler. Med hjälp av avancerad teknik kan forskarna se att immuncellernas reaktion vid KOL är missriktad och destruktiv. Forskarna undersöker vilka mekanismer i immunförsvaret som är av godo och vilka som leder till att vävnaden förstörs. Förhoppningen är att upptäckten leder till framtida behandling. FOTO: HåKAN FlANK ISTOCKPHOTO Nytt om astma och sömnapné Mellan 6 och 8 procent av alla vuxna och barn i Sverige beräknas ha astma. Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, och en upptäckt är att det förekommer inflammation inte bara i bronkerna utan även längst ut i lungans alveoler. Upptäckten har betydelse för dagens inhalationsbehandling som enbart når ut till de större luftvägarna. Fynden visar att behandling av svårkontrollerad astma måste riktas in på att nå ut i hela lungan. En oväntad upptäckt är att smakreceptorer för bittra ämnen (TAS2R) kan 10 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

11 utgöra ett nytt mål för astmabehandling. Receptorerna förmedlar både luft - rörsvidgning via en ny mekanism samt hämmar inflammatoriska celler. Andningsuppehåll under sömnen, sömnapné, och snarkning är vanligt före kommande både hos kvinnor och män. Samband mellan andningsuppehåll och hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, systematisk inflammation och insulinresistens finns. Cirka hälften av alla kvinnor mellan 20 och 70 år lider av sömnapné och risken att drabbas ökar kraftigt med stigande ålder, övervikt och högt blodtryck. Det finns även samband mellan störd sömn och bukfetma. Hos män försämras insulinkänsligheten i samband med sömnapné, men studier visar att behandling med CPAP-maskin, som förhindrar snarkning och andningsuppehåll, har en skyddande effekt. Sömnapnés koppling till andra sjukdomstillstånd studeras, bland annat om andningsuppehåll under sömnen påverkar prognosen vid hjärtklaffsjukdom. Lovande tbc-forskning Tuberkulos, tbc, är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Enligt data från Smittskyddsinstitutet beräknas en tredjedel av jordens befolkning vara bärare av bakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tbc och cirka två miljoner dör. Allt fler fall av multiresistenta tbc-stammar rapporteras, bland annat från Vitryssland och Indien. Kroppens eget immunförsvar har skyddande effekter mot tbc, och forskare undersöker hur immunförsvaret kan stärkas för att stoppa inflammationen. Ett antal tbc-vacciner har utvecklats, men ännu inte testats på människa. Bättre och säkrare diagnosmetoder utvecklas som ska kunna avslöja såväl latent som aktiv tbc, samt tester som visar om vaccinet har förväntad effekt. Även så kallade mesenkymala stromaceller studeras. De finns i patientens benmärg, kan stärka immunförsvaret och ge patienten en bättre chans att tillfriskna. Projektet ser lovande ut. Fler framsteg inom forskningen Vill du veta mer om våra forskares framsteg gå in på vår hemsida Där finns populärvetenskapliga sammanfattningar som beskriver forskarnas upptäckter. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

12 Våra forskningsmål Hjärtinfarkt Cirka personer dog i akut hjärtinfarkt i Sverige år Vårt mål var att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka personer i akut hjärtinfarkt varje år, vilket betyder att vi räddar fler liv om året jämfört med år Stroke Ungefär svenskar drabbas årligen av stroke, varav hälften avlider eller drabbas av funktionsnedsättningar. Vårt mål är att halvera dessa siffror. Kvinnors hjärtsjukdom År 2007 dog cirka kvinnor i akut hjärt - infarkt. Vårt mål var att halvera dödstalen på tio år och därmed årligen rädda kvinnors liv. I dag dör cirka kvinnor i akut hjärtinfarkt per år. Vi räddar fler kvinnor till livet jämfört med år KOL 1 av 12 vuxna i Sverige har KOL. År 2007 dog cirka i KOL, och vårt mål var att halvera dödstalen på tio år. I dag dör årligen cirka i KOL och vi räddar 500 fler liv om året jämfört med år Barns hjärtsjukdom Varje månad skrivs 2 till 3 barn hem från BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har uppdagats. Inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel. Kärlkramp Mer än svenskar lider av kärl - kramp. Vårt mål är att ingen ska behöva lida av detta. Hjärtsvikt Runt människor lider av hjärtsvikt. Varje år insjuknar Prognosen för hjärtsvikt är dålig och endast hälften av patienterna lever sex år efter diagnos. Vårt mål är att fördubbla dessa överlevnadsår med fullgod livskvalitet. Astma 1 av 10 svenskar har astma. Vårt mål är att kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett botemedel. Hjärtrytmrubbningar Många människor lider av olika typer av rytmrubbningar. Enbart förmaksflimmer svarar för cirka drabbade i Sverige. Vårt mål är att halvera sjukligheten i dessa sjukdomar. Plötsligt hjärtstopp personer drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp, av dem överlever endast 500. Vårt mål är att öka antalet över - levande till minst Sömnapné 1 av 30 i Sverige lider av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Vårt mål är att hitta behandlingsmetoder som minskar symptom och förhindrar sjukdom i hjärta och kärl. Tbc Varje år upptäcks cirka 600 nya fall av tuberkulos i Sverige. Vårt mål är att ta fram metoder för bättre diagnostik och behandling, samt att utveckla ett nytt vaccin. 12 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013

13 Vem beslutar om forskningsanslagen? Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd. Personerna är först nominerade av landets medicinska fakulteter, Svenska Cardio logföreningen, Svensk Lungmedicinsk Förening samt av Svenska Läkaresällskapet. Därefter utser Hjärt-Lung fondens styrelse ledamöterna. Forskningsrådet består av tjugo välmeri - terade forskare inom hjärt-, kärl- och lung - området och är verksamma runt om i Sverige. Under den aktuella mandat - perioden är professor Jan Nilsson ordförande och professor Kjell Larsson är vice ordförande. För att bedömningarna ska göras korrekt använder ledamöterna i Forskningsrådet ett speciellt poängsystem och man tillämpar även ett strikt regelverk som är till för att undvika jäv, det vill säga partiskhet. Vill du veta mer? Besök vår hemsida Om du vill läsa mer om bedömnings processen, vem som sitter i Hjärt- Lungfondens Forsk ningsråd och i de olika kommittéerna, se vår hemsida: www hjart-lungfonden.se Via vår hemsida kan du även ge en gåva för att stödja forskningen. Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

14 Mer pengar behövs för att forskningen ska fortsätta! Vill du bli månadsgivare? Många som stöder Hjärt-Lungfondens långsiktiga arbete gör det som månadsgivare, vilket innebär att man varje månad sätter in en valfri fast summa på fondens plusgirokonto. Lös - ningen är bra både för dig som givare och för forskningen, som med större trygghet kan beviljas fleråriga stöd. Admin - istrationen blir på detta sätt även mindre omfattande. Vill du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testamente? Gåvor via testamenten är till stor hjälp för forskarnas lång - siktiga arbete. Flera nya och viktiga genombrott kan väntas de närmaste åren. Det som testamenteras behöver inte vara peng - ar, man kan exempelvis avsätta 10 procent av kvarlåtenskapen eller skriva in något annat som är värdefullt. Fler företag stöder vår livsviktiga forskning Företag har flera olika möjligheter att stödja Hjärt-Lung - fondens arbete för svensk forskning, såväl i utvalda satsningar som mer långsiktigt och strategiskt. Det kan ske via en gåva, genom engagemang som företagspartner eller CSR-partner. Svensk insamlingskontroll ger trygghet Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll som granskar att vi följer gällande regler för insamlingsorganisationer med 90-konto i Sverige. Hjärt- Lungfonden har plusgiro

15 Beställ vårt informationsmaterial kostnadsfritt Hjärt-Lungfondens uppgift är att samla in pengar till forskningen för att öka kunskapen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar och att informera om dessa sjukdomar. Vi gör det bland annat via vår hemsida, i rapporter, i tryckt informationsmaterial, på föreläsningar och i vår tidning Forsk - ning för hälsa. Allt vårt informationsmaterial kan beställas kostnadsfritt via vår hemsida Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel: Fax: Organisationsnummer: Projektgrupp: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Grafisk form: Ingrid Bärndal, Konkret Skribent: Elisabet Tapio Neuwirth, red.media Tryck: Edita, Västerås 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdom arna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt infor merar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

16 SVARSKORT riv av och posta till oss redan i dag! Du kan hjälpa till! DIN GÅVA GÖR SKILLNAD JAG VILL BLI MÅNADSGIVARE Som månadsgivare deltar du aktivt i vårt långsiktiga arbete att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Regelbundna gåvor från enskilda personer är helt avgörande för att vi ska nå målen. För forskningens del innebär regelbundna gåvor att forskarna kan beviljas fleråriga stöd. Administrationen för Hjärt-Lungfonden blir mindre omfattande. Var vänlig skicka information om att bli månadsgivare. JAG VILL VETA MER OM STÖD VIA TESTAMENTE I ett testamente kan du själv uppge hur du vill att ditt arv ska fördelas. Om du anser att forskning är viktigt, kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testamente. Du kan välja att ge en tavla, aktiepost eller något annat som är värdefullt. Du kan även välja att ge 10 procent (eller annan nivå) av värdet på din kvarlåtenskap. Var vänlig skicka Hjärt-Lungfondens testamentshandledning. JAG VILL VETA MER OM HJÄRT-LUNGFONDENS ARBETE Var vänlig skicka Hjärt-Lungfondens nyhetsbrev till min e-post. Namn Adress E-post Telefon

17 Riv av och posta svarskortet redan i dag! Frimärke behövs inte portot är redan betalt. FRANKERAS EJ Mottagaren betalar portot Frisvar Stockholm

18 Forskning är livsviktigt! FoTo: Jann Lipka Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ svensk hjärt-, kärl- och lungforskning. Vi tycker att det är viktigt att de medicinska resultaten snabbt kommer till praktisk användning inom sjukvården. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag blir detta möjligt! Ge en gåva Stöd forskningen ge en gåva Hjärt-Lungfonden finansierar i dag huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige delade vi ut rekordbeloppet 182 miljoner kronor till hjärt- och lungforskare i Sverige. Det är 15 miljoner kronor mer än året innan. Dessvärre räcker pengarna bara till att stödja cirka 14 procent av sökt belopp. Insamlingskonto pg och bg För mer information och statistik kring Hjärt-Lungfondens forskningsfinansiering, se vår hemsida Tillsammans räddar vi liv