Barnen med hjärtfel behöver forskning
|
|
- Elias Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnen med hjärtfel behöver forskning Ledande experter om vården av barn med hjärtfel och vikten av forskning kring medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden, den 14 februari 2012
2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfondens rapport över barnhjärtvården i Sverige bygger på intervjuer med forskare och doktorander inom barnkardiologi. Rapporten har sammanställts av pr-byrån Westander på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Omslagsfoto: Ann Lindberg Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel , Fax Insamlingskonto pg och bg Organisationsnummer
3 Innehåll Låt varje dag bli Alla barnhjärtans dag... 4 Om rapporten... 6 Korta fakta om barn och hjärtsjukdom... 6 Barnhjärtvården i Sverige förr och nu... 7 Barnen opereras i Lund eller Göteborg... 7 Fortbildning räddar liv... 7 Svensk barnhjärtvård i ett internationellt perspektiv... 7 Viktigt med internationella samarbeten... 8 Forskning räddar liv... 8 Många frågor är fortfarande obesvarade... 8 Att leva med hjärtfel - mer kunskap behövs... 8 Bättre och mindre krävande behandlingar behövs... 9 Nya behandlingsmetoder behövs... 9 Mer forskning behövs liksom fler forskare...10 Hjärt-Lungfondens arbete för barn med hjärtfel...11 Mer forskning Ultraljudsmaskiner Barnhjärtnätet Gertrud Fakta: Att leva med ett hjärtfel...12 Fakta: Hjärtfel hos barn
4 Låt varje dag bli Alla barnhjärtans dag I dag den 14 februari, på Alla hjärtans dag, föds sannolikt tre barn med hjärtfel på våra svenska förlossningsavdelningar. Har barnen tur upptäcks deras hjärtfel innan de hinner bli hemskickade från BB. Förhoppningsvis genomgår de lyckade hjärtoperationer eller annan behandling, för att sedan få leva ett liv inte alltför olikt andra barns. Alla barn som föds med hjärtfel i Sverige år 2012 har rätt till ett långt och fullgott liv. Men detta kräver fler barnhjärtläkare och mer pengar till forskning. Med den här rapporten vill vi ge en bild av villkoren för den svenska barnhjärtvården i dag. På 1960-talet överlevde bara cirka 60 procent av alla barn med hjärtfel. Nu överlever mer än 95 procent, tack vare bättre operationstekniker och effektivare sjukvård. Detta är ingen slump, utan resultatet av tusentals forskningstimmar som bland annat finansierats av allmänheten via gåvor till Hjärt-Lungfonden. Den svenska barnhjärtvården kan bli ännu bättre, men hittills har barnhjärtforskning inte prioriterats vare sig av staten eller av landstingen. Sverige har på många sätt en bra barnhjärtvård. Vi kan göra alla ingrepp som krävs och våra kirurgiska resultat står sig bra i internationella jämförelser. Samtidigt är barnhjärtvården i Sverige en liten medicinsk specialitet i ett litet land. En förutsättning för att barnhjärtvården ska kunna fortsätta utvecklas är att våra specialister har täta kontakter med utländska kollegor och att läkare ges möjlighet att forska. Vi står inför flera allvarliga utmaningar. Det finns alltför få barnhjärtläkare, bara ett trettiotal i hela Sverige. Dessa är fullt upptagna med att behandla barn och har svårt att få tid till forskning. Ett annat problem är att många barnhjärtläkare snart går i pension, samtidigt som få nya läkare är under utbildning till barnhjärtspecialister. Under 2011 fanns 32 aktiva specialister i barn- och ungdomskardiologi i Sverige. Endast sex personer är i dag under utbildning till barnhjärtspecialist så återväxten räcker inte till för att ersätta avgångarna, än mindre att bygga ut vården. Tack vare forskningen upptäcks allt fler livshotande hjärtfel i tid, men det finns fortfarande många obesvarade frågor kring barns hjärtfel. Vi behöver lära oss mer om vad som orsakar hjärtfel och vi behöver utveckla nya sätt att upptäcka och åtgärda fel så tidigt som möjligt. Vi måste också hitta nya och bättre behandlingsmetoder. Forskarnas allra största utmaning är att ge alla barn med hjärtfel ett så friskt hjärta som möjligt, både under uppväxten och som vuxna. Ett medfött hjärtfel kan innebära nedsatt fysisk förmåga, koncentrationssvårigheter och att man blir svårare sjuk vid vanliga infektioner. Barnen kan ha svårt att hänga med i undervisningen, att bada utomhus, följa med på dagisutflykter och bygga snökojor. De kan helt enkelt inte alltid göra sådant som är självklart för andra barn. 4
5 Sedan 2007 har svenska givare bidragit med 50 miljoner kronor till forskning kring barnhjärtan genom Hjärt-Lungfonden. Det är mycket pengar, men inte tillräckligt. Och det krävs mer än generösa bidrag från allmänheten nu måste politiker på alla nivåer ta sitt ansvar genom långsiktiga satsningar på barnhjärtforskning. De hjärtebarn som föds i dag och alla andra dagar måste få leva ett lika bra liv som andra barn. Katarina Hanséus, docent och överläkare i barnkardiologi vid Lunds Universitetssjukhus Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden Bo Lundell, docent och överläkare i barnkardiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Mats Mellander, docent och överläkare i barnkardiologi vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Annika Rydberg, docent och överläkare i barnkardiologi på Norrlands Universitetssjukhus 5
6 Om rapporten Hjärt-Lungfondens rapport över barnhjärtvården i Sverige bygger på intervjuer med svenska forskare inom barnkardiologi. Dessa experter har intervjuats: Sven-Erik Sonesson, docent och överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Mats Mellander, överläkare, docent och ansvarig för fosterkardiologi vid Barnhjärtenheten på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus i Göteborg. Annika Öhman, specialistläkare i barn- och ungdomskardiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Bo Lundell, docent, överläkare och specialist i barn- och ungdomskardiologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Hjärt-Lungfondens rapport över barnhjärtvården i Sverige 2012 har sammanställts under november och december 2011 av pr-byrån Westander på uppdrag av Hjärt- Lungfonden. I Hjärt-Lungfondens skrift Barnhjärtan finns fakta och information om medfödda hjärtfel. Skriften finns att beställa och ladda ned från Korta fakta om barn och hjärtsjukdom Ett av hundra barn. Cirka en procent av alla barn som föds i Sverige har ett medfött hjärtfel. Det innebär cirka barn varje år. Olika typer av hjärtfel. Medfödda hjärtfel kan till exempel vara hål mellan hjärtats kamrar eller förmak, stopp i blodflödet för att hjärtklaffar saknas eller är förträngda, eller att lungpulsådern eller kroppspulsådern sitter på fel plats. Alla hjärtfel upptäcks inte. Varje månad lämnar 2-3 nyfödda barn BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har upptäckts. Tidig upptäckt är viktigt. För att kunna sätta in behandling i tid bör hjärtfelen upptäckas så tidigt som möjligt. Helst ska de upptäckas redan under graviditeten. Allt fler överlever. På 1960-talet var överlevnaden bland hjärtebarnen cirka 60 procent. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än 95 procent. Friskt liv. Hjärt-Lungfondens mål är att ge barn som föds med hjärtfel ett lika friskt liv som andra barn. 6
7 Barnhjärtvården i Sverige förr och nu Medfödda hjärtfel var ännu i mitten av 1900-talet den vanligaste dödsorsaken bland nyfödda i Sverige. På 1960-talet var överlevnaden bland barn med medfödda hjärtfel ungefär 60 procent. I dag är överlevnaden till vuxen ålder mer än 95 procent, tack vare intensiv forskning som har lett till bättre operationstekniker och effektivare sjukvård. Barnen opereras i Lund eller Göteborg En av anledningarna till den positiva utvecklingen är att alla hjärtoperationer på barn i Sverige utförs vid endast två opererande enheter: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Universitetssjukhuset i Lund. Patienterna och deras föräldrar remitteras från hela landet till dessa två barnhjärtcentrum. Vinsten med att koncentrera barnhjärtkirurgin till två enheter är att kunskap och erfarenhet samlas hos ett fåtal kirurger, som därmed får större erfarenhet och blir bättre på att operera ovanliga och komplicerade hjärtfel. I dag är överlevnaden till vuxen ålder mer än 95 procent, tack vare intensiv forskning som har lett till bättre operationstekniker och effektivare sjukvård. Fortbildning räddar liv Att Sverige är ett litet land är en fördel när det gäller fortbildning av andra yrkesgrupper kring barns hjärtan. Barnhjärtspecialisterna kan utbilda barnmorskor, förlossningsläkare, barnläkare och sjuksköterskor ute i landet, något som bidragit till att många livshotande hjärtfel upptäcks i tid. Svensk barnhjärtvård i ett internationellt perspektiv Sverige har på många sätt en bra barnhjärtvård. Numera kan svenska läkare göra alla ingrepp som går att göra i andra länder och Sveriges kirurgiska resultat står sig bra i internationella jämförelser. Tidigare fick enstaka komplicerade operationer utföras utomlands (ex. London, Birmingham). Sent införande av hjärndödsbegreppet i Sverige innebar också att vi tidigare inte kunde utföra hjärttransplantationer, vilket nu går bra. Samtidigt är barnhjärtvården i Sverige en liten medicinsk specialitet i ett litet land. Barnkardiologi är dessutom ett högteknologiskt område där utvecklingen går snabbt framåt och för ett litet land som Sverige är det svårt att hänga med. 7
8 Viktigt med internationella samarbeten En förutsättning för att barnhjärtvården i Sverige ska kunna utvecklas är att våra specialister hela tiden har kontakt med utländska kollegor och lär sig nya metoder och ny teknik. För att den svenska barnhjärtvården ska hålla samma höga kvalitet i en internationell jämförelse behövs mer samarbete med flera internationella nätverk. Det är också viktigt att de unga läkare som är morgondagens specialister får möjlighet till ett internationellt utbyte genom att utbilda sig och knyta kontakter vid utländska universitet och sjukhus. Detta gäller även andra yrkesgrupper som arbetar med barnen, som till exempel sjuksköterskor och kuratorer. Forskning räddar liv Bra barnhjärtvård och forskning går hand i hand. Som ett resultat av svensk forskning har många sjukhus de senaste åren infört systematisk syremättnadsmätning på alla nyfödda på BB. Tack vare den nya rutinen upptäcks allvarliga hjärtfel i tid, innan det nyfödda barnet och mamman hinner skickas hem. Ett annat exempel på hur forskning har lett fram till nya rutiner är att svenska barnmorskor numera i allt större utsträckning undersöker fostrets hjärta i samband med rutinultraljudet i vecka Om ett hjärtfel hittas före födseln kan hjärtspecialisterna vara förberedda och på plats när barnet sedan föds. Chanserna ökar därmed för barnet att överleva och få ett bra liv. Många frågor är fortfarande obesvarade Det är genom intensiv forskning som fler och fler livshotande hjärtfel kan upptäckas i tid, men det återstår fortfarande många obesvarade frågor. Forskarna behöver utveckla metoder för att bli ännu bättre på att hitta medfödda hjärtfel så tidigt som möjligt, helst innan barnen är födda. Forskarna behöver utveckla metoder för att bli ännu bättre på att hitta medfödda hjärtfel så tidigt som möjligt, helst innan barnen är födda. Att leva med hjärtfel mer kunskap behövs Tidigare var utmaningen att få barn med hjärtfel att överleva. När nu 95 procent av barnen överlever är nästa stora utmaning att se till att alla barn får ett bra liv efter en eller flera hjärtoperationer. I dag saknas mycket kunskap om hur barn med hjärtfel lever och vilken hjälp de behöver för att kunna växa till självständiga vuxna individer. Hur ska de få hjälp att utvecklas socialt, klara skolan och orka med fysiska utmaningar 8
9 som lek och idrott? Det behövs också mer kunskap om livet som vuxen med medfött hjärtfel. Bättre och mindre krävande behandlingar behövs Forskarna behöver också hitta nya och bättre metoder för att behandla hjärtsjuka barn. Ett exempel är genetisk forskning om medfödda hjärtfel, som forskarna hoppas ska kunna möjliggöra botande genterapi. Genterapi innebär att en eller fler nya gener införs till cellerna i en organism. Ett annat viktigt område är att försöka göra behandlingarna mindre krävande för barnen. Operation och behandling tar oerhört mycket på krafterna och kan påverka barnets utveckling. Varje steg mot en skonsammare behandling är viktigt. Operation och behandling tar oerhört mycket på krafterna och kan påverka barnets utveckling. Varje steg mot en skonsammare behandling är viktigt. Långtidsstudier av resultaten av olika behandlingar har påbörjats och behöver stöttas finansiellt. Ett exempel är jämförelser mellan olika operationstekniker för samma hjärtfel. Vissa är mer riskfyllda men har ett mer bestående slutresultat, medan andra är mindre riskfyllda initialt men har tveksamma resultat på sikt. Utvärdering av olika behandlingar är också viktigt för att identifiera möjliga orsaker till komplikationer, som ibland kan komma långt efter själva operationen. Nya behandlingsmetoder behövs Man behöver också hitta de genetiska mutationer som gör att vissa insjuknar i hjärtsjukdom senare i livet. Genetiken har utvecklats mycket de senaste åren och redan i dag räddas många liv genom att unga anlagsbärare med släktingar som insjuknat eller avlidit upptäcks och kan behandlas i tid. Men även om allt fler hjärtsjukdomar nu får sin förklaring så återstår ett stort forskningsarbete. Utan bra diagnostik kan varken förebyggande åtgärder eller behandling sättas in och barnen riskerar att aldrig få bli vuxna. 9
10 Mer forskning behövs liksom fler forskare Ett problem i Sverige i dag är att det finns för få barnhjärtläkare och barnhjärtkirurger, bara ett trettiotal i hela Sverige. De som finns är fullt upptagna med att behandla barn och har svårt att få tid till forskning. Ett annat problem är att många barnhjärtläkare snart går i pension, samtidigt som få nya läkare är under utbildning till barnhjärtspecialister. Att Hjärt-Lungfonden har finansierat ett antal doktorandtjänster de senaste åren kommer att underlätta generationsskiftet. Tjänsterna har gjort det möjligt för yngre läkare att forska inom området barnkardiologi, vilket förhoppningsvis kommer att locka fler läkare att utbilda sig till barnkardiologer. Det är mycket viktigt att läkare också har möjlighet att forska. Ju närmare vården forskningen bedrivs, desto snabbare kommer resultaten patienterna tillgodo. Läkare som kan forska bidrar till mer kunniga läkare och bättre resultat i vården. Utan forskning skulle utvecklingen inom barnhjärtvården stå stilla och Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Utan forskning skulle utvecklingen inom barnhjärtvården stå stilla och Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Många forskare oroar sig för att påbörjade projekt ska tvingas avbrytas av ekonomiska skäl. Därför är kontinuitet och långsiktighet i forskningsbidragen viktigt. Men forskning kring barns hjärtan har hittills inte prioriterats vare sig av staten eller av landstingen. I dag är det till största delen allmänhetens bidrag till Hjärt-Lungfonden som finansierar forskningen kring barnhjärtan. 10
11 Hjärt-Lungfondens arbete för barn med hjärtfel Hjärt-Lungfonden har utsett februari till Alla barnhjärtans månad. Under månaden samlar fonden in pengar till forskning som ska hjälpa hjärtebarnen att få ett lika friskt liv som andra barn är det sjätte året i rad som Hjärt-Lungfonden uppmärksammar barn med hjärtfel under februari månad. Det är till största delen allmänhetens bidrag till Hjärt-Lungfonden som finansierar den svenska forskningen kring barnhjärtan. Sedan 2007 har svenska folket bidragit med 50 miljoner kronor till insamlingen under Alla barnhjärtans månad. Pengarna har bland annat gått till: Mer forskning Insamlingarna har finansierat ett stort antal forskningsprojekt inom barnkardiologi. Fem doktorandtjänster och fem forskartjänster har också inrättats av Hjärt- Lungfonden för att trygga återväxten bland barnkardiologer. Ultraljudsmaskiner 10 miljoner kronor har använts för inköp av tre ultraljudsmaskiner som kan visa ett barns hjärta tredimensionellt. Maskinerna placerades på barnhjärtkliniker i Lund, Göteborg och Stockholm. Barnhjärtnätet Gertrud Insamlingarna har också bekostat barnhjärtnätet Gertrud som knyter samman sjukhus på 34 orter. Installationen kostade totalt 7,5 miljoner kronor. Gertrud ger läkarna möjlighet att dela kunskap och erfarenheter, ställa diagnoser och besluta om bästa behandling utan att barn eller läkare behöver resa. Nätverket bidrar till att all medicinsk kunskap inom barnkardiologi i landet blir tillgänglig för alla som är anslutna till systemet, vilket leder till en bättre patientsäkerhet. 11
12 Fakta: Att leva med ett hjärtfel Den största utmaningen för barn med hjärtfel är inte längre att överleva, utan att få ett bra liv, både under uppväxten och som vuxna. Hjärtebarn kan ha svårt att hänga med i skolundervisningen, att bada ute på sommaren, följa med på förskolans utflykter och bygga snökojor på vintern. De kan helt enkelt inte göra sådant som barn brukar göra. Orkar inte lika mycket som alla andra Barn vars hjärtfel inte är fullt korrigerat kan vara bleka och blå om läppar och mun, händer och fötter. De blir andfådda, ibland kallsvettiga, vid minsta ansträngning. De kan också vara lite tröttare och mer frusna än fullt friska barn och föredrar i regel stillasittande aktiviteter. Att promenera i skogen under en friluftsdag kan vara omöjligt för de svårast drabbade hjärtebarnen. De behöver ofta ta extra mycket kläder på sig när de går ut och när det är bad i skolan kan de varken bada i en kall bassäng eller orka med att simma. Måste äta oftare I skolan hoppar hjärtebarnen ofta över maten för att de inte hinner äta i kompisarnas tempo. Ibland orkar barnen inte äta tillräckligt vid en måltid på grund av att de blir utmattade. De flesta hjärtebarn har ett ökat energibehov på grund av sitt hjärtfel och behöver äta ofta. Ätbeteendet i kombination med medicinering kan påverka tandhälsan och barn med hjärtfel drabbas lättare av karies. Drabbas hårdare av infektioner Personer med medfött hjärtfel drabbas inte lättare av infektioner än andra, däremot kan det vara svårare för dem att bli av med infektionen. I barnaåren blir de ofta sjukare än andra jämnåriga och kan behöva åka till sjukhus även vid vanliga förkylningar. En lätt förkylning kan leda till följdsjukdomar. Hjärtebarn och alla i deras närhet måste därför vara noga med handhygien i förkylningstider. Behov av stöd Många barn med hjärtfel har behov av stöd. I en nationell genomgång vid 9-11 och års ålder har det visat sig att 52 av 367 barn med hjärtfel, 14 procent, får någon typ av professionellt stöd från psykolog, sjukgymnast, dietist eller arbetsterapeut. Det visar statistik från det nationella registret för medfödda hjärtsjukdomar, Swedcon. 12
13 Fakta: Hjärtfel hos barn De vanligaste typerna av medfödda hjärtfel är hål i förmaksvägg eller kammarvägg. Det är också vanligt med förträngningar vid hjärtklaffarna eller i något av hjärtats stora blodkärl. Dessa funktionsfel utgör tillsammans ungefär tre fjärdedelar av alla fall. Hål i skiljeväggen Ett vanligt förekommande hjärtfel är ett hål i skiljeväggen mellan höger och vänster hjärtkammare. Tillståndet innebär extra arbete för hjärtat och kan leda till att såväl förmaken som höger kammare blir onormalt förstorade. Lungpulsådern förstoras också på ett onormalt sätt eftersom blodtrycket i den är för högt på grund av hjärtmissbildningen. Om hålet i kammarskiljeväggen är stort kan det leda till hjärtsvikt. Förträngda klaffar Ett annat vanligt förekommande hjärtfel är pulmonalisstenos. Det innebär att lungpulsåderns klaffar inte kan öppna sig helt på grund av en förträngning. Tillståndet medför att den högra hjärtkammaren måste arbeta extra hårt för att orka pressa blodet genom lungorna. Vid en kritisk förträngning överlever inte det nyfödda barnet om inte diagnosen satts i tid. Det kan också leda till ett alltför högt blodtryck. Om hjärtfelet inte korrigeras dör de flesta i hjärnblödning. Blue babies Så kallade blue babies har en kombination av tre missbildningar på samma gång. Förträngning vid lungpulsåderns hjärtklaff kombineras med hål i skiljeväggen mellan höger och vänster hjärtkammare samt med att kroppspulsådern är felplacerad. Detta resulterar i att icke-syresatt blod åter sänds ut i kroppen och att syrebristen i blodet ger barnets hud och slemhinnor en blåaktig färg, därav namnet blue baby. Felkopplade kärl Barn kan också födas med olika varianter av felkopplingar mellan blodkärlen kring hjärtat. Det kan handla om att kroppspulsåder och lungpulsåder har bytt plats. Felkopplingen kan också uppträda i kombination med hål i kammarskiljeväggen. I det senare fallet uppkommer en onormal förbindelse mellan hjärtats båda kretslopp. Barn med felkopplade kärl får onormal cirkulation och dålig syresättning som konsekvens. 13
14 Hjärtmuskelsjukdom Vissa medfödda hjärtsjukdomar orsakar inte problem direkt efter födseln på grund av missbildningar, utan kommer till uttryck först under barndomen eller i tonåren. En sådan hjärtmuskelsjukdom är hypertrof kardiomyopati som yttrar sig i en förtjockning av hjärtmuskeln. Om förtjockningen är uttalad redan under första levnadsåret får barnet ofta symptom på hjärtsvikt. Hos äldre barn är symptomen oftast onormal andfåddhet, hjärtklappning, och/eller yrsel- eller svimningsattacker vid fysisk ansträngning. Hjärtrytmrubbningar Hjärtrytmrubbningar, arytmier, är inte helt ovanliga hos barn. Vanligast är plötsligt tillstötande hjärtklappning, takykardi, då hjärtat rusar under kortare tid. Bara vid återkommande besvär under längre tid, om barnet blir påtagligt påverkat av den snabba hjärtrytmen, eller om besvären är utlösta av ansträngning brukar man koppla in sjukvården. För mer läsning om barnhjärtan: Hjärt-Lungfondens temaskrift Barnhjärtan 14
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merPulmonell arteriell hypertension
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell
Läs merInformation för patienter och föräldrar
12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska
Läs merAtt leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merINFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA
INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merGör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden
Gör ditt testamente Om Cancerfonden till en gåva för livet Cancerfonden bildades 1951. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merAtt donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merMitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare
Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merHar Endometrios fick vänta 20 år på diagnos
Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merÄr din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter
Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merNationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898
STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merVårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård
Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.
ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merLokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merFakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merEn rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merSpeciellt korta & klara nyheter från landstinget
!!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 3 April 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: Remissfri bröstmottagning Bättre cancervård i länet
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merMEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM 10 FRÅGOR OCH SVAR OM DEMENSSJUKDOMAR
DET FINNS HOPP... MEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM I Sverige lever cirka 160 000 människor med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Än så länge finns inget botemedel
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merHjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.
NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merSvenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE
Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merDe lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften.
PARALLELL-SAMHÄLLE Låt oss utgå ifrån att en allt för stor del av befolkningen fortsätter sin törnrosasömn och att vi tvingas fortsätta leva under de gamla politikernas vanstyre. Vi är ju inte livegna
Läs merVälkommen till fritids
Välkommen till fritids እ ን ቃ ዕ ና ብ መዘ ና ግ ዒ ( ፍ ሪ ቲ ድ ) ብ ደ ሓ ን መጻ እ ኩ ም Telefonnummer ቁ ጽ ሪ ተ ለ ፎ ን Fritids ፍ ሪ ቲ ድ (መዘ ና ግ ዒ መውዓ ሊ) Fritids är till för barn mellan 6och 12 år vars vårdnadshavare arbetar,
Läs merNordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling
Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merBarnmorskan i förlossningsvården
De 10 först anmälda till konferensen erhåller boken Rädd att föda av Nicole Silverstolpe. Gå 4 betala för 3! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk
Läs merSkolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merEnkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport
Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på
Läs merForskningsbokslut 2014
HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merSvenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merFotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009
2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merTillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015
Socialnämnden 5 (5) Tillägg till dagordning för socialnämndens sammanträde 22 januari 2015 11. Åtgärder för att få kvittera ut medel till budget för 2015 Bilaga delas ut på sammanträdet Förslag till beslut
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs mer