Forskningsrapporten 2014

Transkript

1 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ svensk hjärt-, kärl- och lungforskning. Vi tycker att det är viktigt att de medicinska resultaten snabbt kommer till praktisk användning inom sjukvården. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag blir detta möjligt! Ge en gåva! Insamlingskonto pg och bg För mer information och statistik kring Hjärt-Lungfondens forskning, se vår hemsida Det senaste inom hjärt-lungforskningen Tillsammans r äddar vi liv

2 Staffan Josephson Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Sedan Hjärt-Lungfonden startades för 110 år sedan har hjärtforskningen bidragit till många viktiga genombrott. Pacemakern, hjärt-lungmaskinen, betablockerarna och andra milstolpar i forskningens historia räddar i dag livet på tusentals människor. Den som drabbas av hjärtsjukdom i dag lever i genomsnitt år längre än för trettio år sedan, tack vare forskningens många framsteg. 110 år av framgång! INNEHÅLL Ledare sidan 3 Våra forskningsområden sidan 4 Hjärta och kärl sidan 5 Lungor sidan 10 Fem forskare sidan 14 Fondens forskningsmål sidan 14 Forskningsrådet sidan 16 Sökta/beviljade belopp sidan 17 Stöd forskningen sidan 18 SCAPIS en världsunik kunskapsbank Nu står forskarna inför nästa avgörande genombrott. I projektet SCAPIS samlas prover från tusentals frivilliga människor in. Med hjälp av dessa kommer forskare att kunna förutsäga vem som får hjärt-kärlsjukdom och vem som slipper. Kommer du att drabbas eller inte? Dina barn, barnbarn, en nära vän? Det handlar också om att kunna ge individuell behandling. För att ta nästa steg mot nya genombrott måste vi samla in mycket pengar till forskningen om hjärta, kärl och lungor. Tiotusentals givare ger redan generösa gåvor till Hjärt-Lungfonden och även din gåva behövs. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Tillsammans räddar vi liv. Vill du veta mer om SCAPIS? Gå in på FOTO: T O BIAS O H LS I år firar Hjärt-Lungfonden 110-årsjubileum och vår vision är att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Vi är på god väg, tack vare den framgångsrika svenska forskningen. Livskvaliteten för hundratusentals människor har förbättrats. Allt fler kan se fram emot ett långt och friskt liv. Det är med stolthet vi kan berätta att Hjärt-Lungfonden finansierar cirka 250 löpande forsknings - projekt. Men vi har en bit kvar, och därför är vårt arbete att samla in pengar och ge forskningsanslag så oerhört viktigt. 1,4 miljoner personer är drabbade av hjärt-kärlsjukdom. Hjärtinfarkt, stroke och diabetes är sjukdomar som fortfarande skördar många liv. Cirka 1 miljon människor är sjuka i luftvägar och lungor. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, ökar och är en svår utmaning för den som drabbas och för forskarna. För alla dessa människor, unga som äldre, är forskningen helt livsavgör - ande och du som givare är betydelsefull för forskningen. I år när vi firar 110 år går stora delar av jubileumsgåvorna till den världs unika SCAPIS-studien som vi på Hjärt-Lungfonden tillsammans med svenska forskare har initierat. Vi väntar oss viktiga genombrott inom hjärt-, kärloch lungforskningen. Ditt bidrag är mer än välkommet. Tusen tack för din gåva! 2 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

3 Hjärta och kärl Kunskapen fördjupas FOTO: JENNY GAULITZ Kraftfulla forskningsinsatser görs för att minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl. Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de dominer ande döds - orsakerna i Sverige. Inflammation och skadliga blodfetter spelar en vik - t ig roll vid åderförfettning, som i sin tur ökar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Immunförsvaret är inblandat i processen, och är därför ett högintressant område inom forskningen. Forskare har hittat celler i immunförsvaret som kan förbättra och stabilisera tillståndet i blodkärlen och på så sätt minska risken för hjärtinfarkt. Upp - täckten kan på sikt leda till nya läkemedel som blir alternativ eller komplement till statiner, den i dag vanligaste läkemedelsgruppen mot höga blodfetter. Förhoppningar finns även att kunna utveckla vaccin och andra läkemedel som hjälper immunförsvar - et att skydda hjärta och kärl. Studierna är lovande, men mer forskning krävs innan de kan testas på människa. Forskare undersöker hur den kroniska inflammationen i kärlväggen kan hämmas. Bland annat undersöks gener och proteiner som visar ökad risk för inflammation och hjärt-kärlsjukdom. Man vill upptäcka biomarkörer substanser i människo kroppen som gör det möjligt att hitta de människor som har störst nytta av behandling. Lovande vaccinstudier mot hjärtinfarkt pågår, men mer forskning krävs. Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke KOL Barns hjärtsjukdom Diabetes Hjärtsvikt Astma Förmaksflimmer Plötsligt hjärtstopp Sömnapné Tbc Sjukdomssamband undersöks Tandlossningssjukdomen parodontit är vanligt före - kommande och nu undersöker forskare om sjukdomen har en koppling till hjärtinfarkt. Om det finns Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

4 personer drabbas av plötsligt hjärtstopp varje år. 500 överlever. Med forskningens hjälp kan vi öka överlevnaden. ett klart samband mellan sjukdomarna kan det få stor betydelse för folkhälsan. En annan studie visar att bakteriefloran i mun och tarm är förändrad hos strokedrabbade och människor med åderförfettade kärl. Fyndet kan leda till utveckling av nya tester eller till nya behandlingar. Studierna visar att tarmfloran verkar mer lovande för framtida tester. Framtida behandlingar vid diabetes Det finns ett samband mellan försämrad hjärtfunktion och fettansamling i hjärtat en blodfettsrubb - ning som är vanlig hos personer med diabetes. Ett särskilt signalorgan i cellerna har en viktig roll i processen. Förhoppningen är att utveckla en behand ling som blockerar signalorganet i cellerna. Det skulle i så fall minska skador i hjärta och kärl. Sjukdom i njurarna kan vara kopplade till hjärtkärlsjukdom, diabetes och njursvikt. Ett mätbart ämne, cyastin C, har upptäckts i människans kropp som avslöjar njurfunktionen på ett säkrare och effekt ivare sätt än tidigare testade ämnen. På så sätt kan sjukvården upptäcka njursjukdom och sätta in åtgärder som förbättrar prognosen. Diabetes typ 1 och typ 2 är starkt kopplade till FOTO: Jann lipka Håkan Flank komplikationer i hjärta och kärl, Befolkningsstudier visar att personer med diabetes typ 2, som drabbats av hjärtinfarkt, har mindre risk att drabbas av en ny om blodsockret är välkontrollerat. Rytmstörningar i hjärtat Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta för snabbt. Den vanligaste behandlingen vid ihållande förmaksflimmer är så kallad elkonvertering som återställer hjärtats rytm till det normala. Ungefär hälften av dem som behandlas får tillbaka förmaksflimret inom en månad. Den viktigaste riskfaktorn för förmaksflimmer är förhöjt blodtryck och forsk - are undersöker nu om blodtrycket även har betyd - else för återfall och om det finns nya behandlings - sätt som kan förbättra prognosen. På senare år har fall av plötsligt hjärtstopp inträffat i samband med långdistanstävlingar. Forskare har undersökt varför och studien visar att många deltagare är allt sämre tränade inför loppen. Detta kan innebära risk för hjärtsjukdom eller i värsta fall plötsligt hjärtstopp. Studien kan påverka rekommen - dationerna för fysisk aktivitet, om man är otränad. I en stor studie kring plötsligt hjärtstopp är målet att skapa hjärtsäkra zoner i Sverige genom att lära ut livräddande insatser bland frivilliga lekmän. Deltagarna får lära sig hjärt-lungräddning med hjälp av hjärtstartare. Utbildningen är under utveckling och kommer att vara tillgänglig via webben och mobilapplikationer. Bättre vård för hjärtsviktssjuka 2 till 3 procent av hela Sveriges befolkning och över 10 procent av de äldre drabbas av hjärtsvikt. Hjärt svikt Hjärtsvikt minskar bland äldre, men ökar i omfattning hos yngre vuxna. 6 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

5 Fabian Rost räddades av videokonferensnätverket Gertrud, som har finansierats av Hjärt-Lungfonden och används av hjärtspecialister. Upptäcka och behandla. Forskning ger praktisk nytta inom sjukvården. minskar nu bland äldre människor, visar stora befolkningsstudier, vilket beror på att sjukvården är allt bättre på att upptäcka och behandla riskfaktorer. Många med hjärtsvikt skulle dock behöva mer avancerad behandling, exempelvis modern pacemaker, hjärtpump eller hjärttransplantation. Bland yngre personer i åldern 18 till 44 år har hjärtsviktsfallen ökat, men vad det beror på är inte klarlagt utan mer forskning behövs. Forskning för hjärtbarnen Barn och unga vuxna som lever med medfödda hjärtfel är en ny och växande patientgrupp. För 50 år sedan ledde obehandlade, medfödda hjärtfel till att cirka 60 procent av hjärtbarnen avled. Tack vare forskningens framsteg når i dag över 95 procent vuxen ålder. Men hjärtproblem är inte alltid den största svårig - heten, visar en ny avhandling. Barn med de mest komplexa hjärtsjukdomarna har de flesta och allvar - ligaste psykosociala symptomen. Vanligast är behov kopplade till vård och behandling, symptom inom familjen och problem som är psykiska eller psykosomatiska. Avhandlingen visar ett behov av att vidareutveckla och vidareutforska det psykosociala området hos hjärtbarnen och deras familjer. Bättre utsikter vid AV-block Kvinnor med autoimmuna sjukdomar som Sjögrens syndrom och SLE riskerar att få barn med komplett F OTO: I STOCKPHOTO ISTOCKPHOTO JONNY L INDH atrioventrikulärt block. AV-block ökar risken för sjuklighet eller död före födseln och under småbarnsåldern. Majoriteten av de överlevande barnen behandlas med pacemaker. Forskare har upptäckt att vissa så kallade transplantationsantigener, MHC, ökar risken för AV-block. Ett nytt test som mäter den autoimmuna komponenten hos modern har utvecklats och reumatiska kvinnor som planerar eller är tidigt i graviditeten testas. Om det är en högriskgraviditet erbjuds den blivande mamman tätare kontroller och vid tecken på att hjärtblock håller på att utvecklas ges läke - medel som förhindrar detta. Tack vare forsk - ningens framsteg når i dag över 95 procent av hjärtbarnen vuxen ålder. 8 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

6 Utmaningar. Forskare försöker hitta effektiva behandlingar mot KOL och svår astma. Lungor Framgång i sikte FOTO: ADAM HAGLUND Sjukdomar i lungor och luftvägar ökar i Sverige. Forskare söker efter riskfaktorer och nya be - handlingsmetoder. Över en halv miljon svenskar lever med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Cirka 10 procent av den svenska befolkningen har astma. Astma har ökat markant i Sverige under de senaste decennierna, visar befolkningsstudien OLIN. En av många utmaningar är att hitta effektiva behand - lingar mot svår och icke-kontrollerad astma. Ett viktigt forskningsområde är att upptäcka nya, lättillgängliga biomarkörer i exempelvis blod, saliv och urin som kan användas som tester. Proven kan sedan användas för att fastställa sjukdom och ge svar på vilken behandling som fungerar bäst. En ny möjlig biomarkör är ett protein som kallas YKL-40. Det kan användas för att hitta patienter som har större risk att utveckla svårare sjukdomar i luftväg - arna. Studier visar att ämnet är direkt kopplat till förtjockning av luftvägarna. Tidigare forskning visar att barn med svår astma har ökat uttryck av receptorerna för bittra smakämn en, TAS2R-antagonister. Studier visar nu att även vuxna astmatiker har dessa receptorer. Vissa bittra ämnen kan ha en avslappnande effekt på luftvägarna, vilket är ett helt nytt forskningsfält som kan leda till nya läkemedel. Inflammation och fibros Astma är kopplat till inflammation med återkommande luftvägssammandragningar. Den vanligaste orsaken till astmaattacker är virus men även bakterier och speciella vita blodkroppar, Vissa bittra ämnen kan ha en avslappnande effekt på luft - vägarna. 10 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

7 Både kvinnor och män drabbas av andningsuppehåll i sömnen. Det finns hopp om nya läkemedel. så kallade mastceller, påverkar muskelcellerna i lung an med ökad inflammation. Även vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, förekommer en inflammation som orsakas av exempelvis cigarettrök och luftföroreningar. Kroppens immunceller försöker läka inflammationen, men kan gå till överdrift och en förändring i bindväven (fibros) sker. Dagens behandlingar på - verk ar själva inflammationen, men hjälper dessvärre inte mot fibros. En teknik som identifierar de prote - iner som medverkar vid fibros har utvecklats. Detta kan leda till nya tester för tidig diagnostik och ny behandling av vävnadsförändringen. KOL och kronisk bronkit, även kallad rökhosta, är vanligare hos lantbrukare än hos den allmänna rökfria befolkningen. Forskare studerar det medfödda immunförsvarets roll vid uppkomst av luftvägssjukdom hos svenska svinskötare. Hypotesen är att kort i - son som andas in ska stärka immunförsvaret och styra de receptorer i luftrören som är viktiga i försvaret mot bakterier. Kunskapen kan öka möjligheten att få fram effektiv behandling mot KOL. Kampen mot tbc Enligt WHO:s beräkningar är mer än 2 miljarder män niskor smittade av tuberkulos. Alla insjuknar dock inte. I studier undersöks hur tbc-bakterien FOTO: ISTOCKPHOTO I S TOCKPHOTO S H UTTERSTOCK infekterar och överlever i lungvävnaden, och hur kroppens naturliga försvar kan besegra den. Krop - pens naturliga försvar mot infektioner kan stimu - leras, bland annat lungans makrofager som kan äta upp inkräktande bakterier. Studier visar att kväve - oxidbildningen i lungan är viktig i processen och att den kan stimuleras. Stort hopp finns om att kunskapen kan användas förebyggande och som ett komplement till nuvarande vacciner. Andningsuppehåll i sömnen I Sverige beräknas minst personer, både män och kvinnor, vara drabbade av andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné. Sjukdomen är kopplad till allvarliga tillstånd som högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Forskare har upptäckt ett enzym i människans kropp som är kopplat till sömnapné. Det kallas kar - banhydras (CA) och är ökad vid sömnapné. Tidigare studier visar att CA är en viktig faktor bakom ut - veckling av hjärt-kärlsjukdom. Upptäckten kan bidra till att sjukvården bättre kan göra en diagnos och hitta de personer som riskerar att drabbas av allvarliga komplikationer. Det finns även förhoppningar om att kunna utveckla nya läkemedel om CA hämmas vidgas kärlen och blodtrycket sänks, men mer forskning behövs. Forskare studerar hur kroppens naturliga försvar mot infektioner kan besegra tbcbakterien. 12 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

8 Fem forskare Vad har Hjärt-Lungfondens forskningsanslag betytt för din forskning? KOL: Lena Palmberg, läkare och docent vid institution - en för miljömedicin, Karolinska institutet, Solna Att få flerårigt stöd från Hjärt-Lungfonden i form av projektbidrag och forskningstid är helt ovärderligt. Med dessa anslag hoppas jag öka kunskapen om hur kortisonbehandling ingriper i den inflammatoriska processen och dess påverkan på det medfödda immunförsvaret. Diabetes: Linda Mellbin, specialistläkare, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Solna Stödet är en förutsättning för vår grupps forskning om diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskningen har uppmärksammats internationellt och flera av våra rön ingår i de senaste europeiska behandlingsriktlinjerna för den aktuella patientkategorin. Stödet kommer därmed många människor till godo i form av förbättrad diagnostik och behandling. FOTO: PRIVAT HA KAN FLANK FOTO: ANDERS BARKFELDT JoHan Wingborg karolinska institutet, solna Hjärtinfarkt: Stefan James, docent vid Uppsala univers itets kliniska forskningscentrum, Uppsala Anslaget har varit den viktigaste förutsättningen för mig att utvecklas till självständig forskare. Det har gett mig möjligheter att bygga nationella och internationella nätverk som i sin tur gjort det möjligt att genomföra stora framgångsrika kliniska studier. Stroke: Fredrik Bäckhed, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborg Stödet från Hjärt-Lungfonden har gett oss en unik möjlighet att undersöka hur tarmfloran påverkar hjärtkärlsjukdom. Barnhjärtan: Anna-Karin Edstedt Bonamy, biträd - ande överläkare, forskare vid Karolinska institutet, Solna I ett tidigt skede satsade Hjärt-Lungfonden på mitt projekt som handlar om ett hjärtproblem hos extremt för tidigt födda barn. Jag är mycket tacksam för detta viktiga stöd. Det gör att vi nu har möjlighet att belysa flera olika forsk - ningsfrågor som rör de allra minsta barnens hjärtan. Hjärt-Lungfondens mål inom hjärt-, kärl- och lungforskningen Hjärtinfarkt I år drabbas svenskar av akut hjärtinfarkt och dör. Forskningens mål inom 10 år är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år. Stroke Varje år drabbas minst svenskar av stroke och hälften avlider eller blir svårt funktionsnedsatta. Forskningens mål inom 10 år är att halvera antalet som avlider och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp. Diabetes I dag har svenskar typ 2-diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken att drab - bas av hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att förstå sambandet mellan sjuk - domarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes. Barns hjärtsjukdom Varje dag föds 3 barn med hjärtfel. Forskningens mål inom 5 år är att alla allvarliga hjärtfel ska upptäckas och åtgärdas i tid så att hjärtsjuka barn får ett bra liv, både som barn och vuxna. KOL I dag lider minst en halv miljon svenskar av KOL. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå sjukdomen samt utveckla ny individanpassad behandling som bromsar sjuk - domen och minskar lidande och för tidig död. Hjärtsvikt Minst svenskar lider av hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalid - iserande och är förknippad med hög dödlighet. Forskningens mål inom 10 år är att utveck la ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv. Astma I dag lider en halv miljon svenskar av astma. Allt fler barn och vuxna drabbas. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt hitta en personlig och förebyggande behandling som förbättrar livskvaliteten. Plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas minst svenskar av plötsligt hjärt - stopp. Bara 500 överlever. Forskningens mål inom 10 år är att öka antalet överlevande genom att hitta orsakerna till hjärtstopp, förebygga insjuknande och utveckla ny behandling. Förmaksflimmer Minst svenskar har förmaksflimmer i dag. Förmaks - flim mer ökar risken att drabbas av stroke. Forskningens mål inom 10 år är att hitta alla med oupptäckt förmaksflimmer, förbättra livskvaliteten för de drabbade och minska risken för stroke. Sömnapné I dag lider minst av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné leder till försämrad livskvalitet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla bättre behandlingsmetoder för att förhindra uppkomst av hjärtkärlsjukdom hos de drabbade. Tbc Varje dag dör personer i världen av tuberkulos. Det sker en kraftig ökning av tuberkulos som är resistent mot antibiotika. Forskningens mål inom 10 år är förbättrad diagnostik, nya vacciner och helt nya behandlingar som möter det globala hotet. 14 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

9 Vem beslutar om forskningsanslagen? Forskare söker svar på gåtorna. Fler gåvor behövs till forskningen! Ett stort antal framstående forskare söker pengar hos Hjärt-Lungfonden varje år. Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd. Ledamöterna i Forskningsrådet är nominerade av landets medicinska fakulteter, Svenska Cardiolog - föreningen, Svensk Lungmedicinsk förening samt av Svenska Läkaresällskapet. Hjärt- Lungfondens styrelse beslutar om anslagen på förslag från Forskningsrådet. 21 ledamöter Forskningsrådet består av 21 välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl- och lungområdet och de är verksamma runt om i Sverige. Under den aktuella mandatperioden är professor Jan Nilsson ordförande och professor Kjell Larsson vice ordförande. Poängsystem För att bedömningarna ska göras korrekt använder ledamöterna i Forskningsrådet ett speciellt poängsystem, och man tillämpar även ett strikt regelverk som är till för att undvika jäv, det vill säga partiskhet. ILLUSTRATION: istockphoto SÖKT/BEVILJAT BELOPP Sökt belopp av svenska forskare Beviljade medel av Hjärt-Lungfonden 1,4 miljarder 1,2 miljarder 1 miljard 800 miljoner 600 miljoner 400 miljoner 200 miljoner 1,2 1,1 1,1 1, , Vill du veta mer? På vår hemsida kan du läsa mer om bedömningsprocessen, vem som sitter i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och i de olika kommittéerna. Var med och skapa nästa stora genombrott! Alla gåvor är välkomna, stora som små. Tillsammans räddar vi liv! Ring eller ge din jubileumsgåva på eller pg Pengarna räcker till en femtedel av sökta belopp Hjärt-Lungfonden finansierar i dag huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige delade vi ut rekord beloppet 210 miljoner kronor till hjärt- och lungforskare i Sverige. Det är 28 miljoner kronor mer än året innan. Dessvärre räcker pengarna bara till att stödja cirka 17 procent av sökt belopp. Vårt mål är därför att öka stödet ytterligare med hjälp av gåvor och testamenten från privatpersoner och företag som anser att forskning är viktigt och räddar liv. 16 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2014 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

10 Mer pengar behövs för att forskningen ska fortsätta! Vill du bli månadsgivare? För forskningen innebär regelbundna gåvor att forskarna kan beviljas fleråriga stöd och slipper lägga värdefull forskartid på att söka finansiärer. För Hjärt- Lungfonden betyder det att administrationen kan minskas och att en ännu större del av varje krona går till forskningen. För dig betyder det att du genom dina gåvor bidrar till att rädda liv. Beställ information gratis Hjärt-Lungfondens uppgift är att samla in pengar till forskning och att informera om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det gör vi bland annat via vår hemsida, på föreläsningar, i rapporter, broschyrer och i vår tidning Forskning för hälsa. Allt vårt informationsmaterial kan beställas kostnadsfritt på Forskningsrapporten 2014 Vill du skriva in Hjärt-Lungfonden i testamentet? Din omtanke och goda vilja kan leva längre än du själv. I testamentets form kan du skänka en gåva som gör att din omtanke lever vidare exempelvis genom att skänka en del av dina tillgångar till den forskning vi bedriver. Det senaste inom hjärt-lungforskningen Företag stöder vår livsviktiga forskning Företag har flera möjligheter att stödja Hjärt-Lung - fondens arbete för svensk forskning, såväl i utvalda satsningar som mer långsiktigt och strategiskt. Stödet kan ske via en gåva eller genom engagemang som företags- eller CSR-partner. 90-konto ger trygghet Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk in sam - lingskontroll som granskar att vi följer gällande regler för insamlingsorganisationer med 90-konto i Sverige. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonto pg Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel: Fax: Organisationsnummer: Projektgrupp: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Grafisk form: Ingrid Bärndal, Konkret Skribent: Elisabet Tapio Neuwirth, red.media Tryck: EditaBobergs, Västerås 2014 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdom arna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt infor merar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN

11 SVARSKORT riv av och posta till oss redan i dag! Du kan hjälpa till! DIN GÅVA GÖR SKILLNAD JAG VILL BLI MÅNADSGIVARE Som månadsgivare deltar du aktivt i vårt långsiktiga arbete att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Regelbundna gåvor är avgörande för att nå våra mål. Forskarna kan beviljas fleråriga stöd och Hjärt-Lungfondens administration blir mindre omfattande. Var vänlig skicka mig information om att bli månadsgivare. JAG VILL VETA MER OM STÖD VIA TESTAMENTE I ett testamente uppger du själv hur du vill att ditt arv ska fördelas. Om forskning är viktigt för dig kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i testamentet. Du kan ge en tavla, aktiepost eller något annat av värde. Du kan även ge en del av värdet på din kvarlåtenskap. Var vänlig skicka mig Hjärt-Lungfondens testamentshandledning. Riv av och posta svarskortet redan i dag! Frimärke behövs inte portot är redan betalt. JAG VILL HA ETT NUMMER AV FORSKNING FÖR HÄLSA Tidningen Forskning för hälsa skickas till Hjärt-Lungfondens månadsgivare fyra gånger per år och informerar på ett lättläst och engagerande sätt om hjärt-, kärl- och lungsjukdom och om framsteg inom forskningen. Var vänlig skicka mig ett nummer av Hjärt-Lungfondens tidning. FRANKERAS EJ Mottagaren betalar portot JAG VILL VETA MER OM HJÄRT-LUNGFONDENS ARBETE Var vänlig skicka Hjärt-Lungfondens nyhetsbrev till min e-post. Namn Adress E-post Telefon Frisvar Stockholm