Verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015

2 Vår organisation Huvudmän Anneli Alhanko, Anders Andersson, Anita Aperia Broberger, Lennart Bergfeldt, Ewa Billing, Göran Boëthius, Gunilla Bolinder, Gunnar Boman, Charlotta Brogren, Tove Bångstad, Elisabeth Douglas, Olof Edhag, Madeleine Ekholm, Bengt O Eriksson, Björn Fjaestad, Jan Froborg, Lena Gustafsson, Margaretha Haglund, Göran K Hansson, Carl Erik Hedlund, Mai-Lis Hellénius, Roger Holtback, Staffan Josephson, Gunnar Juntti, Bengt Kjell, Carola Lemne, Kristina Lidman, Per Lindblad, Anna-Karin Lundin, Marianne Lundius, Björn O. Nilsson, Björn Odlander, Ewa Persson, Nina Rehnqvist, Lil Ryott, Marianne Ränk, Björn Savén, Mona Schlyter, Hans Sievertsson, Gunilla Svahn Lindström, Elisabeth Tarras- Wahlberg, Margareta Theander, Lena Treschow Torell, Björn Vingård, Lars Wedenborn, Johan Winnerblad, Louise Wisemark, Ewa Eriksson, Tom Dinkelspiel, Amelia Adamo Valberedning Gunilla Bolinder (sammankallande), Gunilla Svahn Lindström, Ewa Persson, Hans Sievertsson, Björn Vingård Styrelse H.K.H. Prins Daniel (hedersordförande), Mari Andersson (ordförande), Anders Westerberg (vice ordförande), Lars Lundquist (skattmästare), Johan Assarsson, Eva Lindberg, Anna Nergårdh, Martin Nicklasson, Cecilia Schön Jansson, Maj-Charlotte Wallin, Erika Winther (arbetstagar representant), Ingela Spongh (arbetstagarsuppleant) Forskningsråd Professor Jan Nilsson (ordförande), professor Kjell Larsson (vice ordförande), docent Magnus Bäck, professor Ewa Ehrenborg, professor David Erlinge, professor Johan Grunewald, professor Ulf Hedin, professor Christer Janson, professor Anders Jeppsson, professor Christina Jern, professor Stefan Jovinge, professor Bertil Lindahl, professor Olle Melander, professor Anna-Carin Olin, professor Annika Rosengren, professor Annika Rydberg, professor Eva Rönmark, professor Anna Strömberg, professor Thomas Sandström, professor Olle Stendahl, professor Gunilla Westergren-Thorsson Innehåll Verksamhetsberättelse 2015 Hjärt-Lungfonden i korthet 2 Fakta om hjärt-lungsjukdom i Sverige 3 Generalsekreteraren har ordet 4 Det här är Hjärt-Lungfonden 6 Hjärt-Lungfondens mål för hjärt- och lungforskningen 7 Hjärt-Lungfondens arbete ger effekt 8 Så här ser vår organisation ut 8 Forskningsfinansiering 9 Våra stora forskningssatsningar 12 Specialsatsningar under Kunskapsspridning 15 Insamling 17 Förvaltningsberättelse 20 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 28 Noter 29 Revisionsberättelse 37 Vår organisation 38 Bilder framsida Herbert Åhnbrink föddes med ett medfött hjärtfel. Här tillsammans med mamma Linda Åhnbrink. De övriga bilderna visar en spirometriundersökning respektive en undersökning med ultraljud. Foto Anna von Brömssen, Sven Magnusson, Anna Molander, Gustav Mårtensson, Jan Lipka, Micke Sandström Grafisk form Irma Majuri

3 Hjärt-Lungfonden i korthet Fakta om hjärt-lungsjukdom i Sverige Hjärt-Lungfondens vision är en värld fri från hjärt-lungsjukdom. För att nå dit samlar Hjärt-Lungfonden in och delar ut pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Hjärt-Lungfonden är en ideell insamlingsorganisation. Vi är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Huvuddelen av den oberoende forskningen inom hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige finansieras av Hjärt-Lungfonden. Varje år finansierar vi cirka 250 löpande forskningsprojekt. I Sverige är 1,8 miljoner människor drabbade av hjärt-kärlsjukdom. Cirka 1,5 miljoner lider av sjukdom i lungor och luftvägar. Varje år får cirka personer hjärtinfarkt i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige med drygt dödsfall om året. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskar. Tack vare detta fortsätter medellivslängden i Sverige att öka. Hjärtforskningen ger fler friska år. Enligt en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som togs fram 2013 kan en 65-årig man, som i dag överlever sin hjärtinfarkt tack vare de senaste 30 årens forskning, förvänta sig 12 extra levnadsår jämfört med Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. Under de senaste 30 åren har hjärtforskningen räddat minst liv i Sverige. Omsatt i pengar betyder det att samhället har sparat miljarder under samma tid. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av de stora folksjukdomarna med minst en halv miljon drabbade i Sverige. Tack vare forskningen vet vi idag mer om vilka som riskerar att få KOL, hur vi tidigt kan diagnostisera sjukdomen och hur vi på ett effektivt sätt behandlar den. Forskning leder till bättre diagnostik, behandling, vård och kunskap om en hälsosammare livsstil. Hjärt-Lungfondens intäkter 2015 var 323 miljoner kronor delade fonden ut 269 miljoner kronor till forskningen, en ökning med 44 miljoner kronor jämfört med Hjärt-Lungfonden vill verka för att främja återväxten av yngre forskare. Fonden har därför instiftat ett särskilt anslag - Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare. 17 procent av de totala intäkterna gick till kostnader för insamling och administration En grundregel, som satts upp av Svensk Insamlingskontroll, är att högst 25 procent av de totala intäkterna ska gå till kostnader för insamling och administration. 2 3

4 Generalsekreteraren har ordet Tack vare våra medlemmar och engagerade givare kunde vi 2015 samla in mer än någonsin till forskningen. TACK VARE VÅRA medlemmar och engagerade givare kunde vi 2015 samla in mer än någonsin till forskningen. Vi kunde därför dela ut ett rekordstort belopp till hjärt- och lungforskare i Sverige, hela 269 miljoner kronor. Därmed läggs grunden för framtida genombrott inom forskningen och för att människor som lever med hjärt- eller lungsjukdom i Sverige ska få ett längre och friskare liv var ett stort år för Hjärt-Lungfonden och för vår stora forskningssatsning SCAPIS. SCAPIS är en världsunik studie initierad av Hjärt-Lungfonden som innebär att en data-, bild- och biobank byggs och utgör forskningsunderlag för i första hand forskare inom hjärt-, kärl- och lungområdet. Studien, som i sin helhet omfattar djupa hälsoundersökningar av svenskar i åldern 50 64, ska genomföras på sex universitetssjukhus. Studien startade upp i Göteborg och följdes därefter av Malmö. Under 2015 öppnade SCAPIS upp på flera platser, under våren i Stockholm och under hösten i Linköping och Uppsala. Under våren 2016 startar Umeå upp och därmed kommer hela SCAPIS-studien att vara i gång. Det insamlande materialet blir en kunskapsbank utan motsvarighet i världen. Forskare från hela Sverige - från sex universitet - jobbar tillsammans och kombinerar både bredd och djup i undersökningar av både hjärta och lungor. Ny och mer avancerad bildteknik gör att man nu kan samla in ett mycket mer detaljerat material än vad som tidigare varit möjligt. Genom samkörning med unika svenska register blir det också möjligt att följa upp individer på ett intressant sätt. SCAPIS kommer därför att gynna hälso- och sjukvården på både kort och lång sikt och bli en mycket viktig nationell resurs för svenska, men även internationella, forskare under tiotals år framöver. Tack vare den avancerade bildteknik som används i SCAPIS kan forskarna studera placken i deltagarnas kärl. Samtidigt kan de titta på deltagarnas biomarkörer i blodet och jämföra med dem som man redan identifierat i experimentella studier. Biomarkörer är exempelvis proteiner, molekyler, signalvägar eller annat som innehåller sådan information att man med hjälp av dem kan ställa en diagnos. På så sätt kan forskarna tidigt se vilka personer som löper hög risk för brustet plack och utveckla läkemedel som förhindrar att det brister. Även för lungforskningen kommer SCAPIS att få stor betydelse. Forskarna kommer till exempel att kunna se om det finns markörer som kan förklara varför KOL hos vissa individer har ett snabbt förlopp medan sjukdomen hos andra är mer godartad var ett år då vi även tittat inåt och arbetat för framtiden. Det sker stora förändringar i vår omvärld och för att vi även i fortsättningen ska kunna öka vår utdelning till forskningen har vi arbetat för att få förståelse i hur vi bäst ska möta våra medlemmar och givare i vår kommunikation. Vi har sett över våra interna arbetsprocesser och jag känner stor tillförsikt till att Hjärt-Lungfonden som organisation nu kan ta sig an de arbetsuppgifter vi har framför oss under kommande år. Kristina Sparreljung 4 5

5 Det här är Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens mål för hjärt- och lungforskningen Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att uppnå en värld fri från hjärt- och lungsjukdom och att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning. Verksamheten är helt beroende av bidrag från privatpersoner och företag och därför arbetar Hjärt-Lungfonden för ökad kunskap om forskningens betydelse. Från insamling till resultat Så här arbetar Hjärt-Lungfonden för en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Insamling Genom gåvor blev Hjärt-Lungfondens intäkter 323 miljoner kronor under Pengar delas ut Hjärt-Lungfonden delade ut 269 miljoner kronor till forskning under Forskare ansöker Cirka 800 ansökningar om forskningsstöd kom in under Hjärt-Lungfonden kunde bevilja 429 av dessa. Stöd till vinnande hjärt-lungforskning Hjärt-Lungfondens forskningsråd bedömer ansökningarna och rekommenderar vilka som ska få forskningsanslag. Kunskap om forskningens betydelse Hjärt-Lungfonden arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Forskning leder till bättre diagnostik, behandling, vård och kunskap om en hälsosammare livsstil. Resultat Ett längre och friskare liv Skärmbildsbussar med inmonterad röntgenanläggning åkte runt i landet i samband med anmälningsplikten av TBC År 2013 satte vi upp ett antal mål för hjärt- och lungforskningen i Sverige. Hjärtsvikt Minst svenskar lider av hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och är förknippad med hög dödlighet. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv. Barns hjärtsjukdom Varje dag föds tre barn med hjärtfel. Forskningens mål inom 5 år är att alla allvarliga hjärtfel ska upptäckas och åtgärdas i tid så att hjärtsjuka barn får ett bra liv både som barn och vuxna. Hjärtinfarkt I år drabbas svenskar av akut hjärtinfarkt och dör. Forskningens mål inom 10 år är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år. Förmaksflimmer Idag har minst svenskar förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken att drabbas av stroke. Forskningens mål inom 10 år är att hitta alla med oupptäckt förmaksflimmer, förbättra livskvaliteten för de drabbade och minska risken för stroke. Plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas minst svenskar av plötsligt hjärtstopp. Bara 500 överlever. Forskningens mål inom 10 år är att öka antalet överlevande genom att hitta orsakerna till hjärtstopp, förebygga insjuknande och utveckla ny behandling. Stroke Varje år drabbas minst svenskar av stroke och hälften avlider eller blir svårt funktionsnedsatta. Forskningens mål inom 10 år är att halvera antalet som avlider och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp. Diabetes Idag har svenskar typ 2-diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes. Sömnapné Idag lider minst av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné leder till försämrad livskvalitet och ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Forskningens mål inom 10 år är att utveckla bättre behandlingsmetoder för att förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos de drabbade. Astma Idag lider en halv miljon svenskar av astma. Allt fler barn och vuxna drabbas. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt hitta en personlig och förebyggande behandling som förbättrar livskvaliteten. KOL Idag lider minst en halv miljon svenskar av KOL. Forskningens mål inom 10 år är att bättre förstå sjukdomen samt utveckla ny individanpassad behandling som bromsar sjukdomen och minskar lidande och för tidig död. Tuberkulos Varje dag dör personer i världen av tuberkulos. Det sker en kraftig ökning av tuberkulos som är resistent mot antibiotika. Forskningens mål inom 10 år är förbättra diagnostik, nya vacciner och helt nya behandlingar som möter det globala hotet. Varje dag föds tre barn med hjärtfel. Forskningens mål inom fem år är att alla allvarliga hjärtfel ska upptäckas och åtgärdas i tid. 6 7

6 Hjärt-Lungfondens arbete ger effekt Forskningsfinansiering Samhället har sparat in miljarder kronor under de senaste 30 åren. Hjärt-Lungfondens mål för forskningen är kopplade till ökad överlevnad, minskat lidande och fler friska år. För att mäta att forskningen leder till de mål som är uppsatta stödjer Hjärt-Lungfonden de mest kvalificerade forskarna och följer forskningens resultat, bland annat genom den statistik som Socialstyrelsen ger ut kring insjuknande och dödstal. Hjärt-kärlforskningens landvinningar de senaste 30 åren har haft stor påverkan både på den totala dödligheten och på den förväntade livslängden i Sverige. En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt men som i dag överlever tack vare Så här ser vår organisation ut Generalsekreterare Ekonomi & IT Forskning Insamling Marknad Relationer Hjärt-Lungfonden är en ideell insamlingsorganisation med cirka medlemmar Medlemmarna utser 50 huvudmän som i sin tur tillsätter styrelsen. Styrelsen hade sex styrelsemöten under 2015, samt ett konstituerande möte i samband med huvudmannamötet i april. Generalsekreteraren leder Hjärt-Lungfondens arbete. Hjärt-Lungfonden har 34 anställda som arbetar på kansliet i Stockholm. Kansliet bestod 2015 av fem avdelningar: ekonomi och IT, forskning, insamling, marknad samt relationer. För att ännu bättre tillgodose medlemmars och givares behov arbetade vi under året med att de senaste 30 årens forskning kan förvänta sig 12 extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. Hjärtforskningen har dessutom bidragit till att skjuta upp eller förhindra fler än dödsfall i hjärtinfarkt i Sverige de senaste 30 åren. En annan beräkning visar att hjärtforskningen under de senaste 30 åren har räddat minst liv i Sverige. Omsatt i pengar betyder det att samhället har sparat miljarder under samma tid.* organisera oss utifrån ett processorienterat arbetssätt. Vi arbetade kontinuerligt med att anpassa Hjärt-Lungfondens organisation och arbetsmetoder till de stora förändringar som sker i omvärlden. På sidan 38 listas huvudmän samt de personer som ingår i Hjärt-Lungfondens valberedning, styrelse och forskningsråd. Ytterligare information om Hjärt-Lungfondens organisation finns att läsa på 44 miljoner kronor jämfört med Av den totala summan på 269 miljoner kronor delades 141 miljoner kronor ut i form av projektanslag. Forskningen som får stöd hjälper människ- Forskningsrådet bedömer ansökningarna Rådet arbetar efter en strukturerad poängsättningsmodell där kvalitet och nytänkande är viktiga faktorer. Forskningen ska också kunna omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Den som söker anslag hos fonden som huvudsökande är ansvarig för hur de beviljade medlen används och för den vetenskapliga och ekonomiska redovisningen. Under 2015 ingick 21 ledamöter i forskningsrådet. Forskningsrådet består av välmeriterade forskare inom hjärt-, kärloch lungområdet från hela Sverige. De nomineras av landets medicinska fakulteter, Svenska Kardiologföreningen, Svensk Lungmedicinsk förening samt av Svenska Läkarsällskapet och utses av Hjärt-Lungfondens styrelse. Under 2015 var professor Jan Nilsson ordförande för forskningsrådet och professor Kjell Larsson var vice ordförande. Under 2015 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut 269 miljoner kronor till hjärt-, kärl- och lungforskare i Sverige. Det är en ökning med Jan Nilsson, ordförande forskningrådet Kjell Larsson, vice ordförande forskningrådet Varje år söker ett stort antal framstående forskare pengar hos Hjärt-Lungfonden. Det är Hjärt-Lungfondens forskningsråd som bedömer ansökningarna och rekommenderar till styrelsen vilka som ska få forskningsanslag. or som drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor. Projekten kan vara avgörande för att utveckla nya metoder och behandlingar som ger människor längre och friskare liv kunde Hjärt-Lungfonden stödja cirka 250 löpande forskningsprojekt. Under 2015 kunde Hjärt- Lungfonden dela ut Utdelningen 44 miljoner till forskningen 2015 mer än året innan kronor Verksamhetsintäkter och utdelat till forskning , mkr Verksamhetsintäkter Forskning 8 * Källa: Studien har genomförts av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. 9

7 Forskningsfinansiering Fördelning av forskningsprojekt Grundforskning Translationell forskning Klinisk forskning 2015 kom det in totalt 819 ansökningar om forskningsstöd, vilket är något fler än Antal beviljade ansökningar år 2015 var 429, jämfört med 345 året innan. Under 2015 fick Hjärt-Lungfonden in ansökningar till ett värde av 1,8 miljarder kunde Hjärt-Lungfonden bevilja 15 procent av ansökt forskningsstöd. Hjärt-Lungfondens ambition är att fördela cirka 70 procent av tillgängliga medel till kardiovaskulär (hjärt-kärl) forskning och cirka 30 procent till lungmedicinsk forskning fördelades 65 procent av forskningsmedlen till kardiovaskulär forskning och 35 procent till lungmedicinsk forskning, detta på grund av högre ansökningstryck än tidigare på lungforskning. Mkr % Sökt och beviljat belopp Sökt Fördelning av beviljade medel mellan hjärta och lunga Beviljat Stopp för skador i kärlen. Hjärta Lunga Antal inkomna och beviljade ansökningar Ansökningar Beviljade I sin forskning har professor Maria Gomez och hennes kollegor vid Clinical Research Centre i Malmö nu gjort ett genombrott som kan få stor betydelse. En viktig del av förklaringen till varför högt blodsocker påverkar blodkärlen hos personer med diabetes kan vara ett protein kallat NFAT. Proteinet aktiveras när blodsockret är förhöjt och startar en kedja av händelser som skadar blodkärlen och snabbar på åderförfettningen. Upptäckten kan vara ett avgörande steg mot en effektiv behandling av de kärlskador som merparten av alla diabetespatienter får och som är den vanligaste dödsorsaken bland personer med diabetes. Detta är ett av flera livsviktiga forskningsgenombrott som vi uppmärksammat under

8 Våra stora forskningssatsningar Den världsunika befolkningsstudien SCAPIS Hjärt-Lungfondens stora satsning SCAPIS går framåt i rask takt. Under våren 2015 startade SCAPIS upp i Stockholm och under hösten i Linköping och Uppsala. Göteborg är igång sedan 2013 och Malmö sedan 2014, vilket innebär att endast Umeå återstår att starta upp. De beräknar starta upp sin verksamhet under våren Tillsammans ska de sex universitetssjukhusen genomföra djupa hälsoundersökningar av svenskar i åldern Vid slutet av 2015 hade cirka deltagare undersökts. GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) har mätt och analyserat det dagliga aktivitetsmönstret hos deltagare i Göteborg och hur rörelse kan påverka risk för åderförkalkning och fettfördelning i kroppen. Resultatet visar att få medelålders är tillräckligt aktiva. Det SCAPIS kunnat visa hittills är också skillnader i riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom mellan innerstad och förort i såväl Stockholm som Göteborg. Som en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är fetma överlägset mindre utbrett i innerstaden än i förorten. Även midjemått och blodsockernivå visar på skillnader mellan innerstad och förorter Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag I SCAPIS genomförs omfattande hälsoundersökningar. Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare Prins Daniels anslag för yngre forskare, om sex miljoner kronor, delades 2015 ut till docent Erik Melén vid Karolinska institutet för sin forskning om riskfaktorer för lungsjukdomar och allergi. Studien följer över barn och har hittills visat att både ärftliga och miljörelaterade faktorer tydligt påverkar risken att utveckla astma respektive allergi. Förhoppningen är att kunna identifiera mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen och på så sätt få fram nya behandlingsmetoder Forskartjänster 2015 fick sex forskare varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för de som lider av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst innebär att forskaren får sin forskning finansierad på hel- eller halvtid under tre år års forskartjänster delades ut till Magnus Bäck (docent Karolinska institutet), Jacob Hollenberg (docent Karolinska institutet), Martin Holzman (docent Karolinska sjukhuset), Lena Palmberg (PhD Karolinska institutet), Madeleine Rådinger (docent, Göteborgs universitet) och Thomas Schön (docent, Linköpings universitet). Förutom de stora anslagen, forskartjänster och forskningsprojekt finansierar Hjärt-Lungfonden forskarmånader och stipendier för forskning utomlands. Den huvudsakliga inriktningen för Hjärt- Lungfondens forskarmånader är att ge fler forskare möjlighet till forskningstid. Forskarmånader ges i första hand till doktorander som befinner sig i den senare fasen av sitt avhandlingsarbete och kan beviljas för sammanlagt tolv månader forskningstid under en period av två år Jacob Hollenberg, hjärtläkare, docent, Centrum för hjärtstoppsforskning är en av de forskare som fått sin forskartjänst finansierad av Hjärt-Lungfonden. För en landsomfattande studie kring hjärtsvikt tilldelades Docent Lars Lund, Karolinska institutet, Stora Forskningsanslaget 2015 Sedan 2008 har Hjärt-Lungfonden utlyst ett stort forskningsanslag. Anslaget är det största i Sverige inom forskningsområdet hjärt-kärlsjukdomar. Anslaget delas ut varje år och är på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år. Syftet med anslaget är att skapa förutsättningar för avgörande genombrott inom ett viktigt område. Stora forskningsanslaget 2015 delades ut till docent Lars Lund på Karolinska institutet för en landsomfattande randomiserad studie kring hjärtsvikt. Målet med forskningen är att hitta en ny behandling som räddar liv och minskar antalet sjukhusinläggningar 12 13

9 Specialsatsningar under 2015 Kunskapsspridning 2015 prisades Hjärtsäkra Sverige som årets företagssamarbete av Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Hjärtsäkra Sverige Hjärt-Lungfonden har tillsammans med Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring drivit projektet Hjärtsäkra Sverige under tre år. Projektet i sin nuvarande form avslutades under Som ett resultat av satsningen har antalet registrerade hjärtstartare i hjärtstartarregistret mer än dubblerats, från till personer har utbildats i hjärt-lungräddning och 550 så kallade hjärtsäkra zoner har upprättats. Inom en hjärtsäker zon finns det bland annat rutiner och beredskap för att kunna hantera ett hjärtstopp och larma 112 samt kompetens i hjärt-lungräddning så att hjälp kan sättas in omgående. Genom projektet Hjärtsäkra Sverige har Hjärt- Lungfonden även deltagit i arbetet med att ta fram den första standarden i Europa för hjärtsäkra zoner. Standarden kvalitetssäkrar handhavandet av och informationen om hjärtstartare så att fler liv kan räddas Under satsningen på Hjärtsäkra Sverige samarbetade Hjärt-Lungfonden bland annat med Sjöräddningssällskapet. Uppdrag: Besegra stroke Specialsatsningen Uppdrag: Besegra stroke startade 2010 tillsammans med Karolinska institutet och avslutades Fem delprojekt har arbetat tillsammans med målet att halvera antalet personer som dör i stroke varje år, förbättra metoderna för att behandla stroke och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp Blodtrycksmätning på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Högt blodtryck är en riskfaktor för stroke. Nya vapen mot tbc En annan specialsatsning är forskningsprojektet Nya vapen mot tbc som finansieras av PostkodLotteriet med 11 miljoner kronor, fördelat över åren Utifrån forskningen i projektet hoppas man kunna hitta sätt att behandla multiresistent tbc med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Hjärt-Lungfonden kommer att slutrapportera projektet under 2016 Hjärt-Lungfonden arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Det gör vi bland annat genom våra digitala kanaler, i rapporter, på föreläsningar, genom pressarbete och i vår tidning Forskning för hälsa. Digitala kanaler Under 2015 anpassade vi webbplatsen för olika typer av skärmstorlekar. Det ger våra besökare en angenämare upplevelse oavsett om de använder sin dator, läsplatta eller mobiltelefon när de besöker vår webbplats. Insamlingen via webbplatsen och antalet besökare till webbplatsen fortsatte öka under året. Under 2015 fortsatte vi att bygga upp vårt digitala nyhetsbrev som en viktig kanal för kommunikation, både med våra befintliga givare, men även med de som är nya i sin kontakt med Hjärt-Lungfonden. I sociala medier fortsatte vi under året att bygga relationer och att kommunicera med våra givare och andra personer och företag som är intresserade av våra frågor. Hjärt-Lungfondens följare på Facebook ökade stadigt under Hösten 2015 blev Hjärt-Lungfonden mer aktiva på Instagram och vi fick snabbt upp en större följarbas. Under året blev Hjärt-Lungfonden utsedd till bästa organisation på Twitter. Hjärt- Lungfonden är också aktiv på Youtube och LinkedIn En tidning för våra medlemmar och givare Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa kom ut med fyra nummer Val av artiklar, bilder och formgivning speglar vad våra läsare helst av allt vill få ut av tidningen. Den är fylld av reportage där drabbade eller anhöriga berättar om hur det är att leva med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi ger stor plats åt forskningsnyheter och berättar om all den spännande forskning som pågår runtom i landet och som kan finansieras tack vare våra givare Information om hjärt-lungsjukdomar En uppgift Hjärt-Lungfonden har är att informera om hjärt-lungsjukdomar. Fonden har därför en skriftserie, som består av 20 skrifter om de sjukdomar vi bekämpar. Skrifterna beställs av privatpersoner och sjukvård och under 2015 distribuerades cirka skrifter. Den årliga forskningsrapporten distribuerades brett till olika intressenter i Hjärt-Lungfondens nätverk. I rapporten listas betydande forskningsframsteg som gjorts under året Forskning för hälsa Stöd forskningen om barnhjärta INSAMLING PÅGÅR Två forskare Tidig upptäckt hjälper hjärtbarnen SCAPIS Blod och gåvor bygger biobanken Rätt diagnos Nu har Ulla Lantz ett värdigt liv Lille Herbert föddes med förträngd aorta Räddad i sista sekund DESSUTOM: Nytt hopp för kroniskt lungsjuka a Liten rörelse förlänger livet a Lätt att starta din egen insamling a Franz Čhechs testamente a Fråga doktorn om hjärtrytmrubbningar Forskningsrapporten 2015 Jonas Erjefält forskar om KOL Ny studie Fler unga drabbas av hjärtsvikt SCAPIS igång På väg mot undersökta Immunceller avgör behandling 14 15

10 Kunskapsspridning Insamling Emelie Olsson, 19 år Arytmi Forskningen för mig betyder den allt. Att jag fått ta studenten, kan arbeta, får ta körkort. Den räddade mitt liv. Den forskning som hjälpt mig är ett bevis på att människor kan göra skillnad. Det är tack vare människor som vill göra skillnad som jag fått en andra chans, och det är den finaste gåvan man kan få. Foto: Micke Sandström, från utställningen: Vi som delar hjärta. Vårt arbete syns i medierna Under 2015 fick Hjärt-Lungfonden mycket positiv uppmärksamhet i medierna. Vi arbetade både med forskningsnyheter, sjukdomsstatistik, case och rapporter vilket genererade cirka artiklar och inslag i radio och tv över hela landet. Över hälften av budskapen i artiklarna var kring forskning. De PR-aktiviteter som genererade mest genomslag kommer från fondens Hjärtrapport, KOL-rapport och kampanjerna kring hjärtinfarkt och stroke. Även kampanjerna om Hjärtsäkra Sverige, diabetes och Alla barnhjärtans månad ledde till många fina artiklar och inslag. Journalister kontaktar ofta pressavdelningen för mer information kring sjukdomar, statistik och för kontakt med drabbade personer. Under året profilerades generalsekreterare Kristina Sparreljung som Hjärt-Lungfondens talesperson, tillsammans med specialister och forskare som har fått anslag. Under 2015 såg Hjärt- Lungfonden även över sitt totala PR-arbete för att integrera aktiviteter och budskap mer med övrig kommunikation. Varje år ger Hjärt-Lungfonden ut en vetenskapligt granskad rapport om hjärthälsoläget i Sverige. I Hjärtrapporten 2015 berättade vi om en rad viktiga genombrott och framsteg inom området hjärt-kärlsjukdom. Mediegenomslaget för Hjärtrapporten var i år något mindre än tidigare år då kvalitetsregistret med jämförelser inom vården medvetet har tagits bort. I år valde vi att istället kommunicera forskning och nyheter kring de sjukdomar som vi stödjer forskning kring Vi tror på möten I februari 2015 bjöd Hjärt-Lungfonden in till ett evenemang på Musikaliska i Stockholm. Fondens givare fick möta forskarna bakom forskningsstudien SCAPIS samt lyssna på professor Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som berättade om hjärtforskningens stora genombrott. Givarna fick även möta fotograf Micke Sandström och se hans fotoutställning Vi som delar hjärta. Under 2015 fortsatte vi vår populära föreläsningsserie som riktar sig till SPF, PRO och andra pensionärsföreningar. Det genomfördes cirka 50 föreläsningar med teman som stroke, hjärtinfarkt och diabetes. Ett nytt inslag var att låta en drabbad person medverka på vissa av föreläsningarna. Det togs emot positivt och vi fortsätter med konceptet även under arrangerades dessutom ett antal seminarier på olika orter runt om i landet där Hjärt-Lungfondens givare var särskilt inbjudna 2015 uppgick Hjärt-Lungfondens intäkter till 323 miljoner kronor, varav insamlade medel var 308 miljoner kronor. Läs gärna mer detaljerad information i Förvaltningsberättelsen. Hjärt-Lungfonden är medlem av FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII har en kvalitetskod för insamlingsbranschen som varje medlemsorganisation måste följa och varje år upprättar Hjärt- Lungfonden en effektrapport utifrån FRII:s mall för effektrapportering. Den publiceras på Hjärt-Lungfondens webbplats. Syftet med effektrapporten är att för givare, allmänheten och andra intressenter visa vilken nytta organisationen gör. Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll som granskar att vi följer de regler som gäller för insamlingsorganisationer med 90-konto i Sverige PostkodLotteriet Svenska PostkodLotteriet är landets största icke-statliga lotteri. Överskottet, efter lottvinster och verksamhetskostnader, går till utvalda välgörande ändamål. Hjärt-Lungfonden är en av de organisationer som får pengar från lotteriet delade Postkod- Lotteriet ut 1,1 miljarder kronor och Hjärt- Lungfonden fick 27 miljoner kronor. Tack vare PostkodLotteriet och dess lottköpare får Hjärt-Lungfonden ett viktigt bidrag till forskningsanslag och forskartjänster Sören Larsson, 89 år Pacemaker Jajamensan, sa jag. Och idag fyller jag 81 år och nu ska ni ge mig en pacemaker i födelsedagspresent så att jag ska få vara med om fler födelsedagar. Foto: Micke Sandström, från utställningen: Vi som delar hjärta

11 Tack Stort tack till alla Hjärt-Lungfondens givare, företag och stiftelser för ert stöd till svensk hjärt- och lungforskning! Tusen och åter tusen tack. Utan syre stannar hjärtat, och utan pengar stannar hjärtforskningen. Tack alla ni företag som skänkt en gåva under året. Ni gör det möjligt för forskarna att nå nästa genombrott. D iplom Lisa Nilsson Ett hjärtligt tack för ditt engagemang under 2015! Dina regelbundna gåvor har bidragit till viktiga framgångar för forskningen. Tack vare dig får fler hjärtan chansen att klappa längre! Lägre blodtryck är alltid bättre. Stockholm i juni Kristina Sparreljung Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden ab Transito, actic Sverige ab, Aerocrine ab, Ahlford Advokatbyrå i Karlstad ab, aik Fotboll ab, Alexandra & Bertil Gyllings Stiftelse, Arninge Golfklubb, Bagarns Brödbod Bengt ab, Black Army-Sthlm, Blinkers Brands ab, Bosebo Hembygdsförening, Carlson Wagonlit Travel, Carmeda ab, Cegedim ab, City Gross Sverige ab, Delsbo Handelsträdgård ab, Dick Philipson Ekonomikonsult ab, Edwards Lifesciences Nordic ab, Eslövs Stadskärneförening, Gameon, Hamrånge Hushållningsgille, Handikappförbunden Värmland, Hans Alvar i Ringa ab, Henrik Anderssons Byggnads ab, Huaröds Kammarorkester, Husby Syförenings Samlingshem, i 4/a1 Garnisonsfastigheter ab, ideon Science Park, Jergo ab, Jetpak Sverige ab, Johannesviks Camping & Stugby ab, Klövsjö-Vemdalens Golfklubb, Kungsörs Brukshundklubb, Larix Förvaltning ab, Mpe Maskinbyggnad ab, Målilla-Mörlunda Lions Club, nektab Nordisk Elkraftteknik ab, Nolaskolans Träningsinstruktörer 2015, Per Marbys Stiftelse, Prefab i Tranemo ab, Rotocon ab, Röda Korset Bengtsfors- Ärtemarks, Sandvikens Dart Klubb, SaveLife i Halmstad ab, Scania cv ab, Sif Klubben, Skogs-Ekeby 6:9 M.fl, Sollefteå Lions Club, spf Skinnarbygd Malung- Sälen, Stenhagens Demens & Omvårdnad, Stiftelsen adb i Kyrkan, Sture Exhibitions & Events ab, Trimtec ab, Tärendö Skola, Upplands Bildemontering ab, Upsala Simsällskap, vsb Arkitekter ab, Vuollerimbygdens ek. förening, Våxtorps Betong ab, Värmekabelspecialisten vks ab, Västanfors Bowlingklubb, Västerås Aurora Rotary-klubb, Åkes Alltransport ab, Årjäng if, Öllsjö centralantenn samfällighetsförening, Östraby Trivselförening, Överallt ab tillsammans räddar vi liv pg TILLSAMMANS RÄDDAR VI LIV! pg Högt blodtryck skördar många liv både i Sverige och globalt. Professor Johan Sundströms forskning visar att behandling gör nytta, även för de med lätt förhöjt blodtryck. Blodtryckssänkande behandling ger samma riskminskning för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hjärt-kärldöd oavsett vilket blodtryck man har. Vi måste se hela patienten. Räkna ut den sammanlagda risken för hjärt-kärlsjukdom och inte bara mäta blodtrycket eller kolesterolet. Lägre blodtryck är alltid bättre

12 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hjärt-Lungfonden org nr får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december Information om verksamheten Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att uppnå en värld fri från hjärt- och lungsjukdom och att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Hjärt-Lungfonden är en ideell förening med cirka medlemmar Medlemmarna utser 50 huvudmän. Dessa tillsätter styrelsen som svarar för Hjärt- Lungfondens organisation och arbete i enlighet med fondens stadgar och fattar beslut om tilldelning av forskningsmedel. Styrelsens sammansättning framgår på på sidan 38. Forskningsrådet föreslår för styrelsen hur anslagen bör fördelas. Styrelsen ger i uppdrag till generalsekreteraren att ansvara för kansliets arbete. Ytterligare information om Hjärt-Lungfonden finns att hämta på Främjande av föreningens syfte Hjärt-Lungfondens forskningsråd bedömer de ansökningar som kommer in till fonden. För att bedömningarna ska göras korrekt använder sig forskningsrådet av ett speciellt poängsättningssystem. I sina bedömningar tittar forskningsrådet bland annat på forskargruppens kompetens, den metodik som används och om forskningsprojekten har klinisk relevans, vilket betyder att forskningen ska gå att omsätta i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfonden har 12 forskningsmål för hjärt-, kärl- och lungforskningen i Sverige. Forskningsmålen är kopplade till ökad överlevnad, minskat lidande och fler friska år. För att mäta att forskningen leder till de mål som är uppsatta följer Hjärt- Lungfonden regelbundet den statistik som exempelvis Socialstyrelsen ger ut kring insjuknande och dödstal. Även de kvalitetsregister som svensk sjukvård har upprättat ger viktig kunskap om kvaliteten på vården inom de sjukdomsområden Hjärt-Lungfonden verkar. Hjärt-kärlforskningens landvinningar de senaste 30 åren har haft stor påverkan både på den totala dödligheten och på den förväntade livslängden i Sverige. En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt men som i dag överlever tack vare de senaste 30 årens forskning kan förvänta sig 12 extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 år. Hjärtforskningen har dessutom bidragit till att skjuta upp eller förhindra fler än dödsfall i hjärtinfarkt i Sverige de senaste 30 åren uppgår Hjärt-Lungfondens intäkter till 323 miljoner kronor. Tack vare ökad insamling har Hjärt-Lungfonden kunnat öka utdelningen till forskningen. En ökad utdelning till forskningen lägger grunden till Hjärt-Lungfondens forskningsmål om ökad överlevnad, minskat lidande och fler friska år. Stöd till forskning Under 2015 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut totalt 269 miljoner kronor, vilket är en ökning med 44 miljoner kronor jämfört med Av den totala summan på 269 miljoner kronor delades 141 miljoner kronor ut i form av projektanslag. Projektbidrag ges till enskilda forskare eller forskargrupper och kan sökas för en projektperiod om ett till tre år. Forskningen som får stöd hjälper människor som drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor. Projekten kan vara avgörande för att utveckla nya metoder och behandlingar som ger människor längre och friskare liv kunde Hjärt-Lungfonden stödja cirka 250 olika forskningsprojekt. Sedan 2008 har Hjärt-Lungfonden årligen utlyst ett stort forskningsanslag på 15 miljoner kronor. Stora forskningsanslaget 2015 delades ut till docent Lars Lund på Karolinska institutet för en landsomfattande randomiserad studie kring hjärtsvikt. Målet med forskningen är att hitta en ny behandling som räddar liv och minskar antalet sjukhusinläggningar. Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, om sex miljoner kronor, delades 2015 ut till docent Erik Melén vid Karolinska institutet för sin forskning om riskfaktorer för lungsjukdomar och allergi. Studien följer över barn och har hittills visat att både ärftliga och miljörelaterade faktorer tydligt påverkar risken att utveckla astma respektive allergi. Förhoppningen är att kunna identifiera mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen och på så sätt få fram nya behandlingsmetoder. Förutom de stora anslagen och forskningsprojekt, finansierar Hjärt-Lungfonden forskarmånader, forskartjänster och stipendier för forskning utomlands. Utöver detta har hela 51 miljoner kronor kunnat delas ut till den vetenskapliga studien SCAPIS fick Hjärt-Lungfonden in ansökningar till ett värde av cirka 1,8 miljarder kronor kunde fonden bevilja 15 procent av ansökt forskningsstöd, vilket innebär att mer pengar behöver samlas in till forskningen kom det in totalt 819 ansökningar om forskningsstöd. Det är 50 fler än Antal beviljade ansökningar år 2015 var 429, jämfört med 345 året innan. Hjärt-Lungfondens grundprincip för fördelning av forskningsmedel är att cirka 70 procent ska gå till hjärt-kärlforskning och cirka 30 procent till lungmedicinsk forskning fördelades 65 procent av forskningsmedlen till hjärt-kärlforskning och 35 procent till lungmedicinsk forskning på grund av högre ansökningstryck på lunga än tidigare. Väsentliga händelser under räkenskapsåret samt efter räkenskapsårets utgång Hjärt-Lungfondens huvudfokus är att finansiera forskning. Fonden bedriver även ett omfattande arbete för att informera om hjärt-lungsjukdomar och för att sprida kunskap om forskningens betydelse. Hjärt-Lungfonden har under 2015 bland annat gett ut rapporter, informationsbroschyrer och tidningen Forskning för hälsa. Fonden har även anordnat ett flertal seminarier samt spridit kunskap om forskningen i digitala kanaler. Den vetenskapliga studien SCAPIS leds av en nationell forskargrupp i samarbete med universitetssjukhusen i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. SCAPIS startade i Göteborg under 2013, följt av Malmö Under 2015 startade SCAPIS upp i Stockholm, Uppsala och Linköping. År 2016 kommer SCAPIS att starta även i Umeå vilket gör att befolkningsstudien är fullt uppbyggd. Hittills har cirka personer blivit undersökta i studien och totalt omfattar studien personer. Den data-, bild- och biobank som byggs upp blir en ovärderlig nationell resurs för svenska forskare under tiotals år framöver. Förutom betydande bidrag från Hjärt-Lungfondens givare finansieras även studien av värdefulla bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt från Vinnova, Vetenskapsrådet och universitetssjukhusen själva. Under 2015 har projektet Nya vapen mot tbc fortsatt. Hjärt-Lungfonden började sin historia i kampen mot tbc år Sjukdomen är fortfarande ett allvarligt världshälsoproblem och skördar 20 21

13 1,5 miljoner liv varje år. I projektet behandlas multiresistent tbc med hjälp av en ny behandlingsmetod där kroppens egna celler används. Forskningsprojektet genomförs i Sydafrika och finansieras med hjälp av PostkodLotteriet. Ansvarig för projektet är professor Markus Maeurer från Karolinska institutet. Uppdrag: Besegra Stroke är en specialsatsning som startade tillsammans med Karolinska institutet år Fem delprojekt arbetar tillsammans med målsättningen att halvera antalet personer som dör i stroke och fördubbla antalet överlevande som klarar sig utan hjälp. Specialsatsningen fortsatte under 2015 men är nu avslutad i sin nuvarande form. Ett annat projekt som har fortlöpt under året är Hjärtsäkra Sverige, som startades 2013 tillsammans med Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring. Satsningen har visat på vikten och samhällsnyttan av att företag och offentliga aktörer installerar hjärtstartare och utbildar sin personal i hjärt-lungräddning. Som ett resultat av satsningen har antalet registrerade hjärtstartare i hjärtstartarregistret dubblerats, från till personer har utbildats i hjärt-lungräddning. Hjärtsäkra Sverige avslutades i sin nuvarande form under Resultat och ställning (anges i tusentals kronor) Verksamhetsresultatet uppgick till ( ). Årets negativa verksamhetsresultat grundar sig på en fortsatt hög utdelning av beviljade forskningsanslag. Årets resultat uppgick till ( ) på grund av lägre reavinster vid försäljningar av värdepapper än året innan varför resultat från finansiella poster minskar. Intäkter Verksamhetsintäkterna ökade med ca 18% under perioden och uppgick till ( ). Ökningen beror på större intäkter från testamenten, fler månadsgivare samt bidrag från Vinnova och Vetenskapsrådet för att bedriva SCAPIS. Bilden nedan illustrerar fördelningen av intäkterna i relation till de totala verksamhetsintäkterna. Fördelning av verksamhetsintäkter Gåvor från allmänheten och företag 53 % Testamenten 33% Övrigt, gåvor och bidrag från PKL och stiftelser 10% Offentliga bidrag 4% Kostnader Totala verksamhetskostnader uppgick till ( ) och har ökat med 12% jämfört med föregående år. Ökningen beror framför allt på att utdelningen till forskningen har ökat med 19% jämfört med Enligt Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer får kostnaderna för insamling och administration inte överstiga 25% av de totala intäkterna. För 2015 uppgår detta nyckeltal till 17%. Bilden nedan illustrerar fördelningen av kostnaderna i relation till de totala verksamhetskostnaderna. Forskning 68% Upplysning 16% Insamling 12% Administration 3% Specialprojekt 1% Fördelning av verksamhetskostnader Flerårsöversikt Totala intäkter (tkr) Gåvor i relation till totala intäkter 93% 93% 89% 96% Utdelning till forskning (tkr) Beviljande i förhållande till ansökta medel 15% 14% 17% 14% Medelantal anställda Finansiella instrument (anges i tusentals kronor) Fonden har en långsiktig placeringshorisont. Fondens strategi är att huvuddelen av förmögenheten ska vara placerad i aktier även om en andel likvida medel eftersträvas för att säkerställa de kapitalbehov som krävs för en stabilitet i forskningsanslagen. Hjärt-Lungfonden följer en av styrelsen beslutad placeringspolicy. Marknadsvärdet för fondens totala värdepappersportfölj inklusive likvida medel hos fondförvaltarna och fordringar på fondkommissionärer uppgick till ( ). Realiserade resultat från värdepapper samt utdelningar och räntor uppgick till ( ). Totalt uppgick det redovisade resultatet från finansiella investeringar till ( ). Hjärt-Lungfonden gör löpande bedömningar av det finansiella läget i omvärlden. Detta leder till medvetna strategiska val för att säkra upp kapital. Fonden har en god finansiell beredskap. Placeringspolicy Målet för förvaltningen av Hjärt-Lungfondens fonderade medel är att långfristigt bidra till verksamheten med så stora tillskott som möjligt. Samtidigt som Hjärt-Lungfonden eftersträvar att uppnå detta mål ska målsättningen också vara att över tiden bevara de fonderade medlens reala värden. Förvaltning av portföljen sker diskretionärt och varje ny upphandling av förvaltare beslutas av styrelsen. För att minimera riskerna har Hjärt-Lungfonden fyra externa förvaltare, två av förvaltarna bedriver aktiv förvaltning och två innehar passiv förvaltning. Instruktionen till förvaltarna är att ta låga risker och att ligga nära index exklusive utdelningar. Löptiden för räntebärande instrument är en tidsperiod om max tre år. Placering får inte ske i marknader som strider mot Hjärt-Lungfondens etiska restriktioner. Dessa innebär att Hjärt-Lungfonden inte investerar i företag med verksamhet inom tobak, eller huvudsaklig produktion inom alkohol, vapen, pornografi, fossila bränslen och socker. Vidare avstår fonden från att placera i företag som i sin verksamhet inte följer konventioner för mänskliga rättigheter. Ett enskilt innehav får inte överstiga mer än 10% av totalt kapital. Allokeringen i portföljen består enligt styrelsebeslut av 50% aktier och 50% räntebärande värdepapper. Mer information finns i Hjärt-Lungfondens Placeringspolicy som finns på hemsidan

14 Resultaträkning Framtida utveckling Hjärt-Lungfondens insamling har utvecklats bra de senaste åren och bedömningen utifrån Affärsplanen och tidigare utveckling är att intäkterna kommer att öka tack vare strategiska satsningar på exempelvis fler månadsgivare och testamentariska gåvor. Detta gör att målet om att öka utdelningen till hjärt-lungforskning förväntas kunna uppfyllas även i framtiden. Övrig information om Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens främsta insamlingskonton är: Plusgiro: Bankgiro: Hemsida: Organisationsnummer: Medlemstidning: Forskning för hälsa Telefonnummer till Gåvoservice: Telefonnummer till kansliet: Vad beträffar Hjärt-Lungfondens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Belopp i kronor Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat 3, Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Förvaltningskostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat

15 Balansräkning Belopp i kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andra långfristiga fordringar Aktier och värdepapper Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Fordringar på fondkommissionärer Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Belopp i kronor Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld erhållna ej nyttjade bidrag Skuld avseende beslutade, ej utbetalda bidrag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kronor Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 26 27

16 Kassaflödesanalys Belopp i kronor Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Belopp i kronor Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Orealiserade kursdifferenser Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Övrigt Noter Belopp i kronor om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Insamlingsorganisationens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Det är andra året som detta allmänna råd tilllämpas. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar förvärvade genom testamente eller gåva överensstämmer med det skattemässiga värdet. Nyttjandeperioder Inventarier: 5 år. Inventarier maskiner (SCAPIS): 4 år. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till fonden värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. I den mån avsikten är att direkt avyttra tillgången snarast möjligt, vilket är fallet med de flesta fastigheter, bokförs dessa som omsättningstillgångar. I dessa fall bokförs även en eventuell reavinst-/förlust vid avyttringen också som Insamlade medel. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när organisationen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och organisationen inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört

17 Värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Andelar i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Vid värdering till lägsta värdets princip respektive vid bedömning av nedskrivningsbehov anses företagets finansiella instrument som innehas för riskspridning ingå i en värdepappersportfölj och värderas därför som en post. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Koncernredovisning Hjärt-Lungfonden är moderbolag, men med stöd av ÅRL 7 kap upprättas ingen koncernredovisning. Dotterbolaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet rättvisande bild. Ersättningar till anställda Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägningar, i den omfattning ersättningen inte ger organisationen några framtida ekonomiska fördelar, redovisas endast som en skuld och en kostnad när organisationen har en legal eller informell förpliktelse att antingen a) avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande, eller b) lämna ersättningar vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Ersättningar vid uppsägningar redovisas endast när organisationen har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen. Ändamålsbestämda medel I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även noten till eget kapital. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i organisationen. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses. Gåvor och bidrag En transaktion i vilken organisationen tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om organisationen har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva. Gåvor Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som organisationen avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar. Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. I de fall organisationen lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen. Bidrag Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som organisationen fått eller kommer att få. Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner: ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Ändamålskostnader består av sådana kostnader som har ett direkt samband med att uppfylla Hjärt-Lungfondens syfte att bekämpa hjärt-, kärl- och lungsjukdomar samt informera om dessa sjukdomar. De kostnader som ingår under ändamålskostnader är forskningsanslag, stipendier och upplysning/information samt övriga direkta kostnader hänförliga till dessa områden. Insamlingskostnader består av sådana kostnader som är nödvändiga för att generera externa intäkter. Hit räknas kostnader för annonser och reklam, minnesadresser, tackbrev, lönekostnader i insamlingsverksamheten. Hit ingår också fördelade gemensamma kostnader samt kostnader för varumärkesbyggande. Administrationskostnader är de kostnader som inte ger eller skapar ett mervärde för ändamålet, sett med givarens ögon. Administrationen blir en kvalitetsgaranti för givaren. Hit räknas redovisningskostnader, uppföljning, revision, hyra och personal samt övriga kostnader som inte går att hänföra till insamlings- eller ändamålskostnader

18 Not 2 Gåvor och bidrag Gåvor som redovisats som intäkt i resultaträkningen Insamlade medel i form av gåvor: Gåvor från allmänheten Testamenten Företag PostkodLotteriet Summa insamlade medel i form av gåvor: Summa gåvor: Bidrag som redovisats som intäkt i resultaträkningen Insamlade medel i form av bidrag: PostkodLotteriet Specialprojekt Företag Stiftelser och övrigt Summa insamlade medel i form av bidrag: Offentliga bidrag Summa offentliga bidrag: Summa bidrag: Totala insamlade medel: Gåvor redovisade i resultaträkningen Bidrag som redovisats som intäkt Summa insamlade medel Not 3 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och forskningsråd (revisorer) Medelantalet anställda varav 2015 män varav 2014 män Sverige 34 17% 32 15% Totalt 34 17% 32 15% Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 60% 60% Övriga ledande befattningshavare 100% 80% Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Till generalsekreterare Till styrelsen Till forskningsråd/arvodister Övriga anställda Totalt löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnad) 1) ( ) ( ) 1) Av organisationens pensionskostnader avser (f.å ) generalsekreteraren. Generalsekreteraren har en uppsägningstid om 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden utgår vid uppsägning från föreningens sida en avgångsersättning motsvarande 6 månaders lön. Not 3, forts Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Styrelse, Forskningsråd och generalsekreterare Övriga anställda Styrelse, Forskningsråd och generalsekreterare Övriga anställda Löner och andra ersättningar Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreteraren förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 4 Ändamålskostnader Forskning Upplysning och information Specialprojekt Not 5 Operationell leasing och lokalhyra Leasingavtal där organisationen är leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter Hjärt-Lungfonden leasar framför allt all datorutrustning, skrivare, frankeringsmaskin samt kaffe- och vattenautomat. När det gäller Hjärt-Lungfondens största leasingkostnader som datorutrustning och skrivare, så tecknas nya avtal efter leasingperiodens slut. Kostnaden för lokalhyran uppgick 2015 till kr och 2014 till kr. Not 6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar Ränteintäkter, övriga Realisationsresultat vid försäljningar

19 Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, övriga Kursdifferenser på fordringar och bankmedel Bankräntor som ligger som adminkostnader Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Vid årets slut Netto anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning på anskaffningsvärden Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 9 Andelar i dotterföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Spec av moderföretagets innehav av andelar i koncernföretag Dotterföretag/Org nr/säte Hjärt-Lungfonden Försäljnings AB , Stockholm Antal andelar Andel i % Redovisat värde Redovisat värde , Not 10 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Redovisat värde vid årets slut Not 11 Aktier och värdepapper Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Redovisat värde vid årets slut Specifikation av värdepapper Redovisat värde Svenska aktier Utländska aktier Svenska räntebärande vp Årets nedskrivningar Not 12 Kortfristiga fordringar Fastigheter under försäljning Kortfristigt derivat Övriga fordringar Kortfristig fordran leverantör Kortfristig fordran leverantör avser maskinell utrustning för SCAPIS-projektet. Denna kostnad avser en första betalning av maskinell utrustning, CT och datortomograf, och är en handpenning på maskinerna. Maskinerna tas i bruk 2015 samt Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Provisionsintäkter Öhman Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader Not 14 Eget kapital Balanserat kapital Marknadsvärde Ändamålsbestämda medel Totalt eget kapital Ingående balans Förändringar i redovisade värden som redovisas direkt mot eget kapital Utnyttjade Årets resultat Summa förändringar i redovisade värden Eget kapital

20 Not 15 Skuld erhållna ej utnyttjade bidrag Vinnova (SCAPIS) PostkodLotteriet (Nya vapen mot tbc) Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda medlemsavgifter Upplupet förvaltningsarvode Övriga upplupna kostnader Not 17 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassamedel Banktillgodohavanden Stockholm den 1 april 1016 Mari Andersson Ordförande Johan Assarsson Eva Lindberg Lars Lundquist Anna Nergårdh Martin Nicklasson Vår revisionsberättelse har lämnats KPMG AB Anders Taaler Auktoriserad revisor Cecilia Schön Jansson Maj-Charlotte Wallin Anders Westerberg Erika Winther Kristina Sparreljung Generalsekreterare Mona Schlyter Lekmannarevisor Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Hjärt-Lungfonden org nr: Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Hjärt-Lungfonden för år 2015 Styrelsens och generalsekreterarens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och generalsekreteraren bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och generalsekreterarens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Hjärt-Lungfondens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och generalsekreterarens förvaltning för Hjärt-Lungfonden för år Styrelsens och generalsekreterarens ansvar Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot och generalsekreteraren har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 11 april 2016 KPMG AB Anders Taaler Mona Schlyter Auktoriserad revisor 36 37