Anslag till forskning inom hjärta, kärl och lungor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslag till forskning inom hjärta, kärl och lungor"

Transkript

1 Anslag till forskning inom hjärta, kärl och lungor Hjärt-Lungfondens bidrag till svensk forskning 2012 Hjärt-Lungfonden December 2012

2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfondens rapport om anslag till forskning på hjärta, kärl och lungor bygger främst på Hjärt-Lungfondens statistik. Rapporten har sammanställts av pr-byrån Westander i december 2012 på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel , Fax Insamlingskonto pg och bg Organisationsnummer

3 Innehåll Förord... 4 Forskning räddar liv och ger fler friska år räddade liv på 30 år... 5 Framsteg inom hjärt- kärlforskningen... 6 Utmaningar för hjärt- och lungforskningen... 7 Fetma och diabetes... 7 Fler äldre drabbas... 8 KOL... 8 Tuberkulos... 8 Många utmaningar för hjärtat... 9 Hjärt-Lungfondens mål...10 Utdelning av forskningsmedel Stora forskningsanslaget Utdelning av medel Forskare som får projektbidrag Beslutsprocess - Hjärt-Lungfondens forskningsmedel...21 Hjärt-Lungfondens Forskningsråd Mer information

4 Förord Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar är drabbade av sjukdomar i hjärta och kärl. Ytterligare 1 miljon människor är sjuka i luftvägar och lungor. Det innebär att de allra flesta av oss känner någon som har insjuknat i till exempel hjärtinfarkt, stroke eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). På Hjärt-Lungfonden arbetar vi dagligen med de största folksjukdomarna i Sverige. Vi är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige. Förra året delade vi ut 167 miljoner till forskningen och under 2012 delar vi ut hela 180 miljoner kronor. Trots det räcker pengarna bara till att stödja 14 procent av det forskarna verkligen behöver. Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Med forskningens hjälp lär vi oss allt mer om riskfaktorer, hur vi bättre ska diagnosticera och behandla hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Men vi nöjer oss inte med detta. Hjärt-Lungfonden har uppsatta medicinska forskningsmål som handlar om att ytterligare minska insjuknande och dödlighet. Ett av våra högprioriterade områden är akut hjärtinfarkt, där målet är att halvera antalet akuta hjärtinfarkter på tio år. Tack vare alla gåvor från svenska folket kan Hjärt-Lungfonden löpande ge stöd till mer än 200 forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet. Vi samlar in och ger forskningspengar till framstående forskare som vill lösa gåtorna bakom sjukdomarnas uppkomst. Tillsammans räddar vi liv. Stockholm den 17 december 2012 Staffan Josephson, Generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden 4

5 Forskning räddar liv och ger fler friska år Tack vare forskningen lär vi oss mer om riskfaktorer samt hur vi bättre ska diagnostisera och behandla sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Svenska forskare samarbetar allt mer över specialist- och landgränser. På så sätt får man en klarare bild över mekanismer som samverkar och vilka insatser som krävs för att en sjuk människa ska må bättre. I dag finns bevis för att flera till synes skilda sjukdomstillstånd har klara samband, som exempel kan nämnas att diabetes är en riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl, hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer kan orsaka stroke. Dessutom har en ny upptäckt visat att personer med glutenintolerans, celiaki, tycks vara mer benägna att drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol). Upptäckter som dessa gör att det som tidigare var forskningsresultat kan omvandlas till förebyggande arbete i mötet mellan patient och läkare. Forskningen fokuserar också på studier av människans allra minsta beståndsdelar, det vill säga våra gener, celler, proteiner och molekyler. Med förfinade metoder försöker forskarna påverka och hämma de ämnen som är skadliga, utveckla tester som avslöjar sjukdom och därtill stärka det som håller oss friska vårt eget immunförsvar räddade liv på 30 år Enbart inom hjärtområdet har medicinsk forskning och utveckling räddat liv under de senaste 30 åren. Det visar en studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. IHE-studien visar att över dödsfall i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom har förhindrats eller skjutits upp sedan 1980 tack vare ny medicinsk teknologi och livsstilsförändringar. Alla hälsovinster kan inte direkt kopplas till medicinsk forskning och implementering av ny teknologi. Men forskningen leder också till ökad kunskap hos allmänheten om riskfaktorer som kan påverka individernas beteenden och minska riskerna för hjärtkärlsjukdom. Forskning ligger också bakom mediciner mot exempelvis högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Forskarna uppskattar att fler än liv har räddats som en direkt följd av forskningen om hjärt- och kärlsjukdomar. Många män i 65-årsåldern som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt överlever i dag och får cirka tolv extra levnadsår. I studien har forskarna också beräknat värdet av dessa sparade liv under perioden till 811 miljarder kronor. 5

6 Framsteg inom hjärt-kärlforskningen Under hela 1900-talet gjordes många genombrott i hjärtforskningen i Sverige. Tack vare dessa framsteg har också vårdens metoder utvecklats EKG-apparaten, som mäter hjärtfrekvensen, uppfinns Hjärtkateterisering, att i undersökningssyfte föra in ett rör eller en slang i hjärtat, införs i Sverige Svenska forskare utför världens första ultraljudsundersökning av hjärtat Hjärt-lungmaskinen tas i bruk för första gången Världens första pacemaker, en svensk uppfinning av Rune Elmqvist, opereras in i en patient i Sverige Den första betablockeraren för blodtryckssänkning utvecklas Den första by-passoperationen i Sverige genomförs Sveriges första ballongvidgning av förträngda kranskärl genomförs Den första svenska hjärttransplantationen genomförs Svenska forskare presenterar tillsammans med skandinaviska kollegor den viktiga 4S-studien, den första som visar att blodfettsänkande statiner minskar risken för hjärtinfarkt En ny studie, FRISC-2, förändrar i ett slag vården för akut kranskärlssjukdom, och fler kan räddas med ny kateterteknik Det första klaffbytet via ljumsken eller halsen och utan att öppna upp bröstkorgen, genomförs i Sverige. Läs mer: Hjärtrapporten 2012 IHE-rapporten Värdet av forskning för hjärt-kärlsjukdom 6

7 Utmaningar för hjärt- och lungforskningen Under de senaste åren har den medicinska forskningen gjort många framsteg som har stor betydelse för vården av patienter med sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. De goda kunskaper vi har idag om riskfaktorer, vård och behandling kommer till stor del från tidigare forskning och det finns mycket mer att lära. Fetma och diabetes Nya läkemedel har utvecklats som hjälper till att kontrollera riskfaktorer som högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Den allmänna kännedomen om faran med att röka och att vara fysisk inaktiv har samtidigt ökat. Sammantaget har detta lett till att nästan alla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har minskat. Undantagen är typ 2-diabetes och fetma. Inom sjukvården och forskningen är man överens om att vi står inför en diabetesepidemi och att forskningsutmaningen är enorm. Detta i synnerhet som diabetes är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Diabetiker löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärtkärlsjukdom än befolkningen i övrigt. Två av tre personer som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadier till diabetes. Infarkten blir oftast allvarligare för diabetiker och skadan på hjärtat värre, vilket ökar risken för följdsjukdomar som hjärtsvikt. Men sambandet mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom är inte klarlagt. Tidigare trodde man att en optimal blodsockerkontroll hos den diabetessjuke skulle lösa problemet, men så är inte fallet. Även om blodsockret hålls på en perfekt nivå minskar inte den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Fetma är en stor riskfaktor bakom utvecklandet av typ 2-diabetes. Den svenska SOSstudien, som är en av världens största studier om fetma och dess hälsoeffekter har visat att patienter som genomgår fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, både blir av med sin diabetes och kraftigt minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Forskarna vet inte varför det är så, men anser att om man kan hitta de mekanismer som ligger bakom tillfrisknandet från diabetes skulle det kunna bli ett viktigt steg i kampen mot sjukdomen. Lyckas inte forskningen hitta sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och medel att påverka mekanismerna kommer antalet drabbade och avlidna i hjärtkärlsjukdom troligtvis att öka igen. 7

8 Fler äldre drabbas Den andra stora forskningsutmaningen handlar om det faktum att vi blir allt äldre och att närmare hälften av dem som drabbas av hjärtinfarkt är 80 år eller äldre. Forskarna tror att hjärt-kärlsjukdom hos äldre skiljer sig från den hos yngre, men vet inte säkert eftersom den forskning som finns gjorts på yngre personer. Det finns inte heller några behandlingsstudier med fokus på personer över 80 år, vilket gör att läkarna inte riktigt vet hur de ska behandla den här gruppen hjärt-kärlsjuka. Det faktum att äldre personer ofta lider av flera sjukdomar samtidigt gör att läkarna ofta av rädsla för biverkningar väljer att underbehandla dessa patienter. Konsekvensen av de stora kunskapsluckor som råder inom detta område blir att äldre riskerar att inte få den vård som är bäst lämpad för dem och att de dessutom förmodligen får mindre vård, något som påverkar deras livskvalitet på ett negativt sätt. KOL KOL är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den enda av de stora folksjukdomarna i vilken dödligheten ökar. I dag kan vi bara lindra symptomen om sjukdomen upptäcks i tid. Vi vet ännu inte hur KOL kan botas. För att förhindra att fler drabbas av KOL inriktas en stor del av forskningen på att identifiera vad som utvecklar respektive skyddar mot sjukdomen. Vilka är faktorerna och varför reagerar kroppen som den gör? Kunskapen ger ökade möjligheter att påverka hur sjukdomen utvecklas. För närvarande pågår intensiv forskning kring den inflammatoriska processen vid KOL. I dag vet man att vissa ämnen i kroppen aktiverar inflammatoriska celler som kan skada luftvägarnas struktur. Just nu prövas läkemedel som är framtagna för att oskadliggöra dessa ämnen. Inom samtliga studier försöker forskarna finna behandlingsmetoder som stärker immunförsvaret. Tuberkulos Under 2011 rapporterades nästan 600 fall av tuberkulos, tbc, i Sverige en minskning med 13 procent jämfört med De senaste åren har antalet fall minskat även globalt, däremot ökar fallen av multiresistent tbc något. Forskare arbetar intensivt med att finna nya tillförlitliga vaccin som stimulerar kroppens eget immunförsvar mot tbc. Tre typer av antigener studeras, varav en stärker försvaret särskilt effektivt. 8

9 Många utmaningar för hjärtat Andra utmaningar för forskningen är exempelvis utvecklandet av nya läkemedel, framför allt sådana som direkt påverkar åderförfettningsprocessen. Med optimal riskfaktorbehandling kan läkarna i dag förhindra fyra av tio hjärthändelser. Det betyder att sex av tio drabbas, trots att man minimerat alla kända riskfaktorer. Här kan läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen i kärlväggen utgöra en del av lösningen. Den genetiska forskningen är också av stor betydelse när det gäller att hitta individualiserade metoder för diagnostik och behandling. I dagsläget behandlas alla patienter ganska lika utifrån de riktlinjer som finns, men patienterna reagerar på behandlingen på olika sätt. En del svarar på behandlingen, andra gör det inte och en del får enbart biverkningar. Inte minst inom ramen för sekundärprevention efter hjärtinfarkt och stroke finns det stora skillnader i hur patienterna svarar på behandlingarna. Att sätta in behandlingar som inte ger effekt är ett samhällsekonomiskt slöseri samtidigt som patienternas risk för ännu en infarkt inte minskar. En konsekvens av den allt högre medellivslängden är att många lever med en kronisk hjärtsjukdom, bland annat hjärtsvikt, som påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. Det har skett vissa framsteg när det gäller exempelvis behandling med sviktpacemaker, men forskarnas mål är att kunna reparera den skada i hjärtmuskeln som orsakat svikten och därför är stamcellsforskningen mycket viktig. Ett genombrott där skulle ge flera hundra tusen människor i Sverige ett bättre liv. Inom strokesjukvården jagar man minuter för att förkorta tiden till propplösande behandling, trombolys. Stroke kan bero på antingen propp eller blödning. Därför kan man inte rutinmässigt och omedelbart sätta in trombolys exempelvis i ambulansen, eftersom det först krävs en datortomografiundersökning som kan utesluta blödning. Den stora forskningsutmaningen är att hitta ett alternativt sätt att utesluta blödning, exempelvis genom ett blodprov. Läs mer: Hjärtrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 KOL-rapport

10 Hjärt-Lungfondens mål Hjärt-Lungfonden bekämpar vår tids stora folksjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar. År 2007 satte vi upp tolv mål för hjärt- och lungforskningen i Sverige. Med forskningens hjälp vill vi rädda liv och ge människor fler friska år. Hjärtinfarkt År 2007 dog cirka svenskar i akut hjärtinfarkt. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka svenskar i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar fler liv om året jämfört med år Stroke Ungefär svenskar drabbas varje år av stroke och hälften avlider eller blir svårt handikappade. Vårt mål är att halvera dessa siffror. Kvinnors hjärtsjukdom År 2007 dog cirka kvinnor i akut hjärtinfarkt. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år och därmed rädda drygt kvinnors liv per år. I dag dör cirka kvinnor i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar fler kvinnor till livet jämfört med år KOL 1 av 12 vuxna svenskar har KOL. År 2007 dog cirka svenskar i KOL. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka i KOL varje år och vi räddar 500 fler liv om året jämfört med år Barns hjärtsjukdom Varje månad skrivs 2 till 3 barn hem från BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har uppdagats. Inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel. Kärlkramp Mer än svenskar lider av kärlkramp. Vårt mål är att ingen ska behöva lida av detta. Hjärtsvikt Cirka människor lider av hjärtsvikt. Varje år insjuknar Prognosen för hjärtsvikt är dålig och endast hälften av patienterna lever sex år 10

11 efter diagnos. Vårt mål är att fördubbla dessa överlevnadsår med fullgod livskvalitet. Astma 1 av 10 svenskar har astma. Vårt mål är att kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett botemedel. Hjärtrytmrubbningar Många människor lider av olika typer av hjärtrytmrubbningar. Enbart förmaksflimmer svarar för omkring drabbade i Sverige. Vårt mål är att halvera sjukligheten i dessa sjukdomar. Plötsligt hjärtstopp Endast 500 av de människor som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp överlever. Vårt mål är att öka antalet överlevande till minst människor. Sömnapné 1 av 30 svenskar lider av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Vårt mål är att hitta behandlingsmetoder som minskar symptom och förhindrar sjukdom i hjärta och kärl. Tbc Varje år upptäcks cirka 600 nya fall av tuberkulos i Sverige. Vårt mål är att ta fram metoder för bättre diagnostik och behandling samt att utveckla ett nytt vaccin. 11

12 Utdelning av forskningsmedel 2012 Hjärt-Lungfonden finansierar forskning i många olika former. Projektbidrag ges till enskilda forskningsprojekt om upp till tre år. Hjärt-Lungfonden ger också bidrag till fleråriga forskartjänster, för forskare med docentkompetens vid universitet, högskolor och sjukhus. Genom så kallade forskarmånader ges fler forskare möjlighet till forskningstid. Anslaget kan användas av anställda inom sjukvård och universitet, till att finansiera doktorander som arbetar i Sverige samt forskningstid för utländsk post doc. Hjärt-Lungfonden delar också ut stipendier för forskning utomlands, resebidrag för att åka på studiebesök och kongresser, stöd till utbildnings- och informationsaktiveter inom hjärt-, kärl- och lungområdet samt vetenskapliga möten. Nedan beskrivs Stora forskningsanslaget och 2012 års anslagsomgång. Stora forskningsanslaget Varje år delar Hjärt-Lungfonden ut ett extra stort forskningsanslag på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år. Anslaget ges till banbrytande svensk hjärtlungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter. Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är det största anslaget i Sverige inom forskningsområdet hjärtkärlsjukdomar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde. Professor Ulf Eriksson Foto: Hjärt-Lungfonden Professor Ulf Eriksson Foto: Hjärt-Lungfonden 2012 delades Stora forskningsanslaget ut till Ulf Eriksson vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han forskar om nya mekanismer för uppkomsten av insulinresistens och typ 2 -diabetes och dess koppling till hjärt-kärlsjukdom. Metoden går ut på att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på fel platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser och som en följd klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Förhoppningen är att hitta nya strategier för att förebygga och behandla diabetes typ 2 och på så sätt minska risken för hjärt-kärlsjukdom 12

13 Utdelning av medel Hjärt-Lungfonden är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige. - Varje år finansierar Hjärt-Lungfonden cirka 200 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet. - I år delar Hjärt-Lungfonden totalt ut 180 miljoner kronor till forskningen i Sverige. Sedan 2008 har den årliga utdelningen ökat med 40 miljoner. Trots det räcker pengarna bara till att stödja cirka 14 procent av det forskarna verkligen behöver. 13

14 Miljoner kronor År 2012 har Hjärt-Lungfonden fått in fler än 700 ansökningar om totalt nästan miljoner kronor. Av dessa ansökningar har Hjärt-Lungfonden kunnat bevilja motsvarande 180 miljoner kronor Ansökningar och utdelning 2012 Ansökta medel Beviljade medel Nästan tre fjärdedelar, 215 stycken, av projektansökningarna under 2012 gäller hjärtforskning. En dryg fjärdedel, 75 ansökningar, är inriktade på lungforskning. Projektansökningar 2012 Lunga 26% Hjärta 74% 14

15 Den största andelen av ansökningarna under 2012, 290 stycken, består av projektbidrag. 113 ansökningar rör forskarmånader och ett tiotal ansökningar gäller utlandsstipendier. 500 Antal ansökningar i stora anslagsomgången Forskarmånader* Utlandsstipendier Projektbidrag *År fanns inte anslagsformen forskarmånader. Anslagsformerna 2-årig post doc-tjänst, doktorandtjänst, kliniska forskarmånader, stipendium till utländsk post doc har från år 2011 slagits ihop till anslagsformen forskarmånader. 15

16 Forskare som får projektbidrag 2012 Förutom forskarna som är listade nedan tillkommer forskare som fått Stora forskningsanslaget(sidan 12), forskarmånader, forskartjänster och stipendier. Göteborg Jan Borén, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Fredrik Bäckhed, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Gregor Guron, överläkare och docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Johan Herlitz, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärtstopp) Anders Jeppsson, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Maria Johansson, medicine doktor, Göteborgs universitet (ateroskleros) Malin Levin, assistant professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärtinfarkt) Per Lindahl, doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Elmir Omerovic, medicine doktor och legitimerad läkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (kvinnohjärtan) Stefano Romero, doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Annika Rosengren, professor, Östra sjukhuset (hjärta) Åsa Tivesten, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Apostolos Bossios, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Jan Hedner, professor, Göteborgs universitet (lunga) Stefan Lundin, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Jan Lötvall, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Michael Olausson, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Madeleine Rådinger, PhD, biträdande forskare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Kjell Torén, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) 16

17 Linköping Carl-Johan Carlhäll, docent och specialistläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Fredrik Elinder, professor, Linköpings universitet (hjärta) Jan Engvall, docent, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Lena Jonasson, professor och överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärtinfarkt) Tomas L Lindahl, överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärtinfarkt) Eva Nylander, professor och överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Karel Duchén, universitetsöverläkare, Linköpings universitetssjukhus (lunga) Olle Stendahl, professor, Linköpings universitet (lunga) Eva Svanborg, professor, Linköpings universitetssjukhus (lunga) Luleå Eva Rönmark, professor (astma) Lund Sebastian Albinsson, doktor, Skånes universitetssjukhus, Lund (hjärta) Harry Björkbacka, docent, Lunds universitet (ateroskleros) Marcus Carlsson, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Lund (barnkardiologi) Anna Hultgårdh-Nilsson, professor, Lunds universitet (ateroskleros) Niklas Nielsen, överläkare, Lund (hjärtstopp) Johan Nilsson, biträdande överläkare, Skånes universitetssjukhus, Lund (hjärta) Gunilla Nordin Fredrikson, docent, Lunds universitet (ateroskleros) Leif Bjermer, professor, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) Lena Uller, docent, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) Dirk Marcus Wuttge, doktor, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) 17

18 Malmö Bo Hedblad, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (hjärtinfarkt) Olle Melander, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (hjärta) Bengt Zöller, docent, Malmö (hjärta) Eeva Piitulainen, docent och överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö (KOL) Kristian Riesbeck, professor och överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö (lunga) Per Wollmer, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (KOL) Stockholm John Andersson, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Daniel Andersson, läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Bo Angelin, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Alejandro Bertorello, Med. Dr., PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Johan Björkegren, Med. Dr, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Frieder Braunschweig, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Magnus Bäck, Med. Dr., leg. läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Kenneth Caidahl, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Ewa Ehrenborg, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Per Eriksson, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Johan Frostegård, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (ateroskleros) Thomas Gustafsson, MD, PhD, Assoc. Professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Paul Hjemdahl, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (diabetes) Rebecka Hultgren, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (kvinnohjärtan) Erik Ingelsson, Med. Dr, Karolinska Institutet (hjärta) Lars H Lund, Dr, Karolinska Institutet (hjärta) 18

19 Lars Maegdefessel, Senior Researcher, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Marcus Claude, professor och barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (barnkardiologi) Linda Mellbin, leg. läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (diabetes) Anna Norhammar, specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Göran Pershagen, professor, Karolinska Institutet (ateroskleros) Marie Wahren-Herlenius, professor, leg. läkare, Karolinska Institutet (barnkardiologi) Craig Wheelock, docent, Karolinska Institutet (hjärta) Jan Östergren, docent, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Mikael Adner, docent, karolinska Institutet (lunga) Catarina Almqvist Malmros, docent, barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Hans Gaines, laborator, Karolinska Institutet (lunga) Eric Herlenius, barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Gunilla Källenius, professor, Karolinska Institutet (lunga) Markus Maeurer, professor, Stockholm (lunga) Erik Melén, ST-läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Gunnar Nilsson, professor, Karolinska Institutet (lunga) Gunnar Norstedt, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Caroline Olgart Höglund, docent, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Lena Palmberg, docent, läkare, Karolinska Institutet (KOL) Martin Rottenberg, PhD, Karolinska Institutet (lunga) Markus Sköld, senior forskare, Karolinska Institutet (lunga) Karin Tran-Lundmark, Dr., Karolinska Institutet (barnkardiologi) Jan Wahlström, Med. Dr., Karolinska Institutet (lunga) Marianne van Hage, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) 19

20 Umeå Paul Franks (hjärtstopp) Michael Haney, universitetslektor, Universitetssjukhuset (hjärtinfarkt) Michael Henein, professor och överläkare, Universitetssjukhuset (ateroskleros) Per Lindqvist, docent, Universitetssjukhuset (hjärta) Stellan Mörner, legitimerad läkare och universitetslektor, Universitetssjukhuset (hjärta) Tommy Olsson, professor, Universitetssjukhuset (kvinnohjärtan) Annika Rydberg, docent och överläkare, Universitetssjukhuset (barnkardiologi) Stefan Söderberg, docent och överläkare, Universitetssjukhuset (hjärta) Thomas Sandström, professor, Universitetssjukhuset (lunga) Uppsala Carina Blomström Lundqvist, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Lena Claesson-Welsh, professor, Uppsala universitet (hjärtinfarkt) Lars Lind, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (ateroskleros) Agneta Siegbahn, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärtinfarkt) Mia Wadelius, doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Anders Wanhainen, doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (ateroskleros) Johan Ärnlöv, läkare och medicine doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Andrei Malinovschi, medicine doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (lunga) Gunnar Pejler, professor, Uppsala universitet (lunga) Anders Larsson, professor (lunga) 20

21 Beslutsprocess - Hjärt-Lungfondens forskningsmedel Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd. Personerna är först nominerade av landets medicinska fakulteter samt Svenska Läkaresällskapet, därefter utser Hjärt-Lungfondens styrelse ledamöterna. Forskningsrådet består av tjugo välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl-, och lungområdet, och de är verksamma över hela Sverige. Ordförande under den aktuella mandatperioden är professor Jan Nilsson. Professor Kjell Larsson är vice ordförande. För att bedömningen ska göras korrekt använder ledamöterna i Forskningsrådet ett speciellt poängsystem och man tillämpar även ett strikt regelverk som är till för att undvika jäv, det vill säga partiskhet. Hög vetenskaplig kvalitet, trovärdighet och seriositet är de ledord Hjärt-Lungfondens Forskningsråd arbetar efter när de bedömer de ansökningar som kommer in från forskare runt om i landet. Forskningsrådets rekommendationer ligger sedan till grund för Hjärt-Lungfondens styrelse, som fattar de slutgiltiga besluten om forskningsstöd. Det är viktigt att hitta en bra balans mellan att stödja väletablerade forskare med möjligheter till snara forskningsgenombrott, och yngre forskare som behöver stöd att komma igång med sin forskning. Viktiga kriterier i urvalsprocessen är dessutom att forskningen har klinisk relevans så att forskningen kan omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfondens Forskningsråd har delegationsrätt till att ta beslut om följande ansökningar: resebidrag, stöd till utbildnings- och informationsaktiviteter för vårdpersonal, vetenskapliga möten och utlandsstipendier. Övriga anslag beslutas av styrelsen. 21

22 Hjärt-Lungfondens Forskningsråd 2012 Hjärt-Lungfondens Forskningsråd består av 20 experter från hela landet som utses på förslag från landets olika medicinska fakulteter och Svenska Läkaresällskapet. Ordförande, ledamot Professor Jan Nilsson Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Huvudsaklig specialistkompetens: experimentell ateroskleros Vice ordförande, ledamot Kjell Larsson Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergiforskning, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: laboratoriemedicin/klinisk kemi Ledamöter Professor Jan Borén Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Huvudsaklig specialistkompetens: Experimentell ateroskleros Professor Eva Rönmark Prioriteringsgrupp: Lunga Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: Epidemiologi om astma, allergi och KOL. Professor David Erlinge Avdelningen för Kardiologi, Skånes universitetssjukhus, Lund. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi 22

23 Professor Ulf de Faire Institutet för miljömedicin, Enheten för kardiovaskulär epidemiologi, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: invärtesmedicin och kardiologi Professor Johan Grunewald Prioriteringsgrupp: Lunga Enheten för Lungmedicin, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: immunologi, lungmedicin Professor Anders Hamsten* Enheten för aterosklerosforskning, Centrum för Molekylär Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Huvudsaklig specialistkompetens: hjärtsjukdomar och internmedicin Professor Ulf Hedin Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Huvudsaklig specialistkompetens: kärlkirurgi Professor Christer Janson Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Huvudsaklig specialkompetens: astma, allergi, KOL, sömnapné Professor Anders Jeppsson Verksamhetsområde Kärl-Thorax, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Huvudsaklig specialistkompetens: thoraxkirurgi Professor Christina Jern Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: neurologi, klinisk genetik Professor Lena Jonasson Kardiologi/Internmedicin, Institutionen för Medicin och Vård, Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi och invärtesmedicin 23

24 Professor Olle Melander Clinical Research Center Skånes universitetssjukhus, Malmö Huvudsaklig specialistkompetens: Internmedicin, hypertoni och hjärt- kärlsjukdom. Professor Bertil Lindahl Chef för Uppsala Clinical Research Center, Akademiska sjukhuset Uppsala. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi och internmedicin Professor Anders Lindén Prioriteringsgrupp: Lunga Avdelningen för Invärtesmedicin/Lungmedicin & Allergologi, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin. Huvudsaklig specialistkompetens: lung- och allergisjukdomar Professor Annika Rosengren Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi, invärtesmedicin Docent Annika Rydberg Institutionen för Klinisk Vetenskap, Pediatrik, Umeå Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: barnkardiologi Professor Thomas Sandström Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergisektionen, MedicinCentrum, Norrlands Universitetssjukhus. Huvudsaklig specialistkompetens: lungmedicin Professor Gunilla Westergren-Thorsson Prioriteringsgrupp: Lunga Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap, Sektionen för Kärl- och Luftvägsforskning, Skånes universitetssjukhus, Lund. Huvudsaklig specialistkompetens: lungmedicin 24

25 Mer information För mer information om Hjärt-Lungfondens forskningsanslag eller för att komma i kontakt med forskare som har fått anslag eller någon av ledamöterna i forskningsrådet, kontakta gärna: Eva Holmestig, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon: , Så här bidrar du till forskningen Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg Skänk via hemsidan, Ring in din gåva på telefon Sms:a HJÄRTA till , så går 50 kronor till forskningen 25

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Forskningsrapporten 2012

Forskningsrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Tisdagen den 5 november - 2013 kl:17.30 på Solhöjden, Öckerö. Bengt Sköld med sonen Jakob föreläser och sjunger

Tisdagen den 5 november - 2013 kl:17.30 på Solhöjden, Öckerö. Bengt Sköld med sonen Jakob föreläser och sjunger Nr 7 - Oktober 2013 Årgång 12 Tisdagen den 5 november - 2013 kl:17.30 på Solhöjden, Öckerö Bengt Sköld med sonen Jakob föreläser och sjunger och hjärt och lungräddning. Ordföranden från dom närvarande

Läs mer

Forskningsrapporten 2014

Forskningsrapporten 2014 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Forskningsrapporten 2013

Forskningsrapporten 2013 Forskningsrapporten 2013 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Immunceller avgör behandling. Forskningsrapporten 2015. Jonas Erjefält forskar om KOL. Fler unga drabbas av hjärtsvikt. På väg mot 5 000 undersökta

Immunceller avgör behandling. Forskningsrapporten 2015. Jonas Erjefält forskar om KOL. Fler unga drabbas av hjärtsvikt. På väg mot 5 000 undersökta Forskningsrapporten 2015 Ny studie Fler unga drabbas av hjärtsvikt SCAPIS igång På väg mot 5 000 undersökta Jonas Erjefält forskar om KOL Immunceller avgör behandling Nästan alla är drabbade I Sverige

Läs mer

Hjärt-lungsjukdomarnas många ansikten. Effektrapport 2016

Hjärt-lungsjukdomarnas många ansikten. Effektrapport 2016 Hjärt-lungsjukdomarnas många ansikten Effektrapport 2016 Hjärt-lungsjukdomarnas många ansikten Effektrapport 2016 Effekten av vår forskning Detta är några av hjärt-lungsjukdomarnas många ansikten som tack

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Barnen med hjärtfel behöver forskning

Barnen med hjärtfel behöver forskning Barnen med hjärtfel behöver forskning Ledande experter om vården av barn med hjärtfel och vikten av forskning kring medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden, den 14 februari 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Sammanfattning av Dag för genombrott

Sammanfattning av Dag för genombrott Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT FRISKARE NORRLAND

TILLSAMMANS FÖR ETT FRISKARE NORRLAND Den medicinska forskningen ligger mig varmt om hjärtat. Du kan stödja detta livsviktiga arbete med att ge en gåva. SVERKER OLOFSSON Samhällsengagerad journalist och hedersdoktor vid Medicinska fakulteten

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Datum: 17/11-16 Verksamhetsplan 2017 Programråd för dyslipidemier Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Emil Hagström, hjärtspecialist, docent i kardiologi Bakgrund Förhöjda

Läs mer

Hjärtrapporten 2014. En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige

Hjärtrapporten 2014. En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige Hjärtrapporten 2014 En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige INNEHÅLL 46 Hjärthälsoläget 5 Forskning 12 SCAPIS 16 Hjärtinfarkt 21 Hjärtsvikt 34 Förmaksflimmer 39 Plötsligt hjärtstopp 42 Hjärtklaffssjukdom

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Vår organisation Huvudmän Anneli Alhanko, Anders Andersson, Anita Aperia Broberger, Lennart Bergfeldt, Ewa Billing, Göran Boëthius, Gunilla Bolinder, Gunnar Boman, Charlotta

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

20 år av framgångsrik hjärnforskning

20 år av framgångsrik hjärnforskning 20 år av framgångsrik hjärnforskning Var tredje svensk kommer att drabbas av en hjärnsjukdom Cirka 100 000 människor i Sverige lider idag av Alzheimers sjukdom, var 17:e minut drabbas någon av stroke och

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

sekreterare p Fastställande av föredragningslista Föredragningslistan fastställs med tillägg av pp

sekreterare p Fastställande av föredragningslista Föredragningslistan fastställs med tillägg av pp 1(6) Närvarande: Erik Johansson Katrine Åhlström Riklund Sven Bergström Karin Nylander Olov Rolandsson Britt-Inger Saveman Christina Stecksén-Blicks Ragnberth Helleday ledamot, ordförande, pp 86-90, 92-108

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Regionala forskningsrådet

Regionala forskningsrådet Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

11.1 Projektgrupp, adjungerade och sakkunniga bedömare av manuskriptet

11.1 Projektgrupp, adjungerade och sakkunniga bedömare av manuskriptet 11. Projektgruppen 11.1 Projektgrupp, adjungerade och sakkunniga bedömare av manuskriptet Projektgrupp Nils-Georg Asp Professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi, Kemicentrum, Lunds universitet

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi

ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011. Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi ST kurs i neurokemi 3 5/10 2011 vid erbjuder en vidareutbildning i neurokemi Neurokemiska analyser används vid många utredningar inom neurologi och psykiatri. Den här kursen lär ut vilka analyser som kan

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender Loka Brunn 28-29 november 2016 Hej! Välkommen till årets Diabetesdagar i Mellansverige!

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer Bakgrund: Klinisk forskning omfattar sådan forskning som använder hälso- och sjukvårdens

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Anm ra 5 be en o s 0 kr c

Anm ra 5 be en o s 0 kr c Anmäl dig senast 24 oktober och spara 500 kr! KOL & Astma Senaste nytt inom forskning och aktuell behandling! Spirometri utförande, tolkning och diagnostisering! Så bygger du upp en fungerande Astma- och

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008

Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008 Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008 Deltagare Professor, Överläkare Leif Bjermer Överläkare Marie Ekberg-Aronsson

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2013 Vår organisation Huvudmän Anneli Alhanko, Anders Andersson, Christina Andersson, Anita Aperia Broberger, Lennart Bergfeldt, Lars Bern, Ewa Billing, Göran Boëthius, Gunilla Bolinder,

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer