Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Transkript

1 Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

2

3 Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

4

5

6 Anknytning biologisk disposition John Bowlby ( ) introducerade termen attachment (anknytning) som kom att bli grunden inom anknytningsteorin. En grundtanke inom anknytningsteorin är vikten av att vuxenvärlden skyddar och ger trygghet åt barnet: Det ska finnas någon där ute som är starkare och klokare än jag

7 Trygg anknytning % Barn som har föräldrar som är känslomässigt tillgängliga och stödjande får förutsättningar att må bra och utveckla en trygg anknytning. Den inre representationen av en trygg anknytning blir en viktig grund för psykisk hälsa. Den blir en inre representation i både barnet och föräldern (Bowlby, 1994)

8 Otrygg anknytning undvikande cirka 10 % Om barnets föräldrar är känslomässigt otillgängliga kommer barnet att försöka klara sig själv. Det gör känslomässigt för ont att ta kontakt och hela tiden bli avvisad. Ett sådant barn kommer att skapa en berättelse om sig själv som går ut på att jag klarar mig själv. Barnet har fått utveckla sina egna strategier för att hantera ångest, oro och ängslan

9 Ambivalent eller ängslig anknytning 10 % Barnets upplevelse av sig själv och sina egna behov blir då väldigt osäker och instabil. Det är mycket förvirrande för ett litet barn att ibland bli tröstad och att ibland inte bli det. På detta sätt skapar instabila föräldrar i utsatta livssituationer instabila barn som själva kommer att ha svårt att möta sina egna barns behov

10 Desorganiserad anknytning cirka 10 % (mer i utsatta grupper) Om barnet har en skrämd eller skrämmande förälder, kan föräldern bli själva källan till rädsla för barnet. Om den som ska ge tröst och skydd är orsak till rädsla eller skräck som man inte kan undvika uppstår en desorganiserad anknytning

11 Barnets hjärna kommer dels att få signaler för att ta sig i säkerhet från källan till fara det vill säga föräldern samtidigt som en annan del av hjärnan skapar impulsen att söka skydd hos samma förälder (Siegel 2007). För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen

12 ACE - Adverse Childhood Experience, negativa barndomsupplevelser Kvarstående psykisk traumatisering sedan barndomen - vanligare med missbruk, självmordshandlingar och all form av ohälsa. Det visar ACE-studien, en epidemiologisk screening av mer än personer i USA (Felliti et al )

13 ACE negativa barndomsupplevelser Jämfört med personer med 0 ACE-poäng, som hade en förekomst av självmordsförsök på 1,1 %, var risken för självmordsförsök bland personer med sju eller fler negativa erfarenheter under barndomen 31,1 %. Det innebär en nästan 300-procentig riskökning!

14 FN s Barnkonvention, artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barns uppväxtvillkor ska i störta möjliga mån formas så att de inte behöver uppleva tidig relationell traumatisering

15 Obearbetad psykisk traumatisering och sorg kommer att följa en människa med desorganiserad anknytning genom livet och vidare in i kommande generationer om hon inte får hjälp... en barndom kan räcka i flera generationer Detta gäller även människor med komplex psykisk traumatisering

16 Övergrepp och upplevelser av våld i barndomen kommer dessutom att flätas samman med anknytningsskador på ett sätt som påverkar hur behandling och även undervisning kan genomföras All form av kvarstående psykisk traumatisering påverkar hur personer fungerar nu i nuet

17 Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis den som förhindrar att psykisk traumatisering uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete. Det finns mycket att göra i detta fält! Kostnaderna för barndomstraumatisering överstiger den sammanlagda kostnaden för HIVvård och cancerbehandling (Dong, Anda, Felliti et al 2005)

18 Atia Daud (2008): Barn med traumatiserade föräldrar feldiagnosticeras som lidande av ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd. Det finns en transgenerationell överföring. Obearbetade förluster leder till mer desorganiserad anknytning Traumatiserade föräldrar får traumatiserade barn

19 Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv

20 Med utgångspunkt från de mycket starka behov på bekräftelse som finns hos oss alla som små är känslomässig försummelse en form av traumatisering. Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller. Skapar tortyr/långvariga övergrepp i efterhand anknytningsskador?

21 Anknytning i förhållande till inre upplevelser En förutsättning för att barnet att börja acceptera och förstå inre upplevelser är en tillräckligt trygg anknytning Beror av: Förälderns förmåga att förstå och härbärgera barnets affektiva tillstånd beror av att föräldern känner sig tillräckligt trygg Förvärvat trygg anknytning uppstår när behandlaren känslomässigt kan inrymma patientens tillstånd, spänning och affekter

22 Affektteori (Silvan T. Tomkins, Donald L. Nathanson) Nio medfödda affekter: intresse-nyfikenhet, glädje, förvåning, rädsla-skräck, oro-ångest, vrede-raseri, förakt (dismell),avsky- äckel (disgust) och skam-förnedring. Affekterna kan ses som de motorer som driver oss. Damasio (1999) säger att en tanke är en beskrivning av ett tillstånd i kroppen. Om vi inte hade våra känslor skulle vi inte få någon riktning och ingenting att tänka kring

23 Som behandlare/socialtjänst behöver vi skapa tillräckligt trygga strukturer och sammanhang för att människor ska våga ändra sig (ytinlärning/djupinlärning) Skapa struktur som ger utrymme för flöde

24 Skammen över att inte känna sig älskad och skyddad, skammen över att det en gång inte fanns någon större och klokare där ute som tog hand om patienten. Skammen över att det är så svårt att finna någon att ty sig till idag och skammen över att man inte kan ta hand om sig själv så bra

25 Grunden i psykoterapeutiskt arbete med psykiskt traumatiserade människor är att hjälpa dem att göra det förflutna till förflutet. Då kan trygghetskänsla och den personliga autonomin återupprättas. Vi är här tillsammans och du kan vara trygg. leder till: Jag vet och förstår vad det är som har hänt med mig jag vill/kan komma över den här situationen Anknytningsskador läks i anknytningsarbete

26

27 Prevalence of Trauma and Probability of PTSD Prevalence of Trauma 1 Male Female % Witness Accident Threat w/ Weapon Physical Attack Molestation Combat Rape % Witness Accident Threat w/ Weapon Probability of PTSD Physical Attack 2 Molestation Combat Rape 1 2 Kessler R et al. J Clin Psychiatry. 2000;61(Suppl 5):4-14. Kessler R et al. Arch Gen Psychiatry. 1995;52:

28 Vi är sociala däggdjur och människa är mänskas vän Det är i det nära relaterandet som vi lär oss att bli de människor vi är. Familjen eller uppväxten hos primära vårdnadsgivare kommer att påverka hur vi kan använda vår potential Djupgående psykoterapi under trygga omständigheter kan hjälpa oss att läka skador från uppväxten och massiva trauman därefter Ibland är placering/tvångsomhändertagande nödvändigt för att detta ska kunna ske

29 Trauma Typ - I Avgränsad psykisk traumatisering. Avser ett enstaka trauman, t.ex. en bilolycka, svår brännskada, misshandel eller våldtäkt (leder till kronisk PTSD i cirka 50 % av fallen). Inom denna grupp ryms diagnoserna: Akut Stressyndrom (ASD) Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD)

30 PTSD kan vara feldiagnostiserat som: Akut stressyndrom Anpassningsstörning Panikångest Generaliserad ångeststörning Egentlig depression ADHD/ADD Missbruk Dissociativ störning Beteendestörning Borderline- eller annan personlighetsstörning Schizofreni eller annan psykotisk störning Simulering Psykosomatik, funktionella symtom, pseudo-epilepsi Utbrändhet Utmattningsdepression

31 Om en person traumatiserats och utvecklat PTSD, är följande samsjukligheter vanliga: Ångest Depression Självmordstankar Självskadebeteende Ätstörningar Tvångssyndrom Missbruk Somatisering/medicinskt oförklarad smärta

32 Trauma Typ - II Mer generaliserad psykisk traumatisering. Betecknar mer långvariga och upprepade trauman, t.ex. tortyr, systematisk misshandel, långvariga sexuella övergrepp och, en uppväxt med stor omsorgssvikt, en kränkande rättsprocess eller en svår asylprocess. Inom denna grupp ryms diagnoserna: Komplex PTSD (Herman 1992, 1997) eller DESNOS, (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) (Van der Kolk 1996)

33 Crossing- over conditions Innebär att trauma av Typ - I övergår i Typ - II beroende på försvårande omständigheter som t.ex. omsorgssvikt eller brist på adekvat behandling. Till exempel utdragen och plågsam asylprocess, bli behandlad som om man har en borderline-störning, bli skuldbelagd i stället för att få adekvat hjälp

34 Traumatisk Händelse: SJÄLVET Psykisk traumatisering Posttraumatiska Reaktioner Återupplevande Undvikande Överspändhet Dissociation Funktionsförsämringar Affektregleringsproblem Aktualisering av tidigare anknytningsproblem Aktualisering av tidigare obearbetade trauma

35 Komplex PTSD Vid Komplex PTSD finns det en omfattande symtombild (utöver PTSD symtomatologin) som många gånger kan innebära personlighetsförändringar och självdestruktiva beteenden och/eller risken för att bli skadad av andra ökar markant

36 Ännu mer komplex psykisk traumatisering Ännu mer fragmentering av personligheten, mer självskadande och riskbeteenden: Traumarelaterade personlighetsstörningar Dissociativ störning utan närmre specifikation - DS-UNS Disociativ identitetsstörning - DID

37 Stressorns styrka Mild, måttlig Dödsfall (ej i familjen), ekonomi-, hälso- och äktenskapsproblem, arbetslöshet / utbildningsproblem Allvarlig Extrem Katastrofal Dödsfall hos närstående tidigt i livet Olyckor, katastrofer med dödshot Våld, våldtäkt, sexuella övergrepp gisslan, rån (dödshotet skall vara påträngande)

38 Stressorer Hot => Ångest, rädsla Ansvar => Skuldkänslor Förlust => Sorg Kränkning => Skam

39 Grundantaganden: Världen är god/ jag är osårbar Världen är meningsfull och därmed kontrollerbar Jag är god Livet har en mening

40 Friskfaktorer som utgör ett ökat skydd mot att utveckla PTSD är: att man har eller har haft en trygg anknytning och uppväxt att man upplever stöd från sin familj eller vänner (före och efter traumat) att få stöd i en stödgrupp efter händelsen att man kan känna sig nöjd med sin egen insats under en traumatisk händelse att man har förmåga att hantera (coping) det som hänt och att man t o m kan lära sig något av det att man har förmåga att reagera och att hantera situationen trots att man är rädd

41

42

43

44 Vill du lära dig mer? ESTD The European Society for Trauma and Dissociation: mars 2014 konferens i Köpenhamn anna@insidan.se kurs med Suzette Boon: Behandling av kronisk traumatisering och dissociation fasorienterad behandling i praktiken Klinisk hypnos med särskild inriktning på psykisk traumatisering för legitimerade psykoterapeuter

45 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk