Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer"

Transkript

1 Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut

2

3 Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

4

5

6 Barnets hjärna kommer dels att få signaler för att ta sig i säkerhet från källan till fara det vill säga föräldern samtidigt som en annan del av hjärnan skapar impulsen att söka skydd hos samma förälder (Siegel 2007). För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen

7 Konsekvenser av svåra anknytningsskador För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen. Bristande anknytning ger upphov till en förändrad arkitektur av CNS (Schore 2009, 2013, 2014, Porges 2011)

8 DTD - Developmental Trauma Disorder Utvecklingsrelaterad traumastörning (van der Kolk, 2005): Depression, oro, sömnsvårigheter, svårkontrollerad vrede, självskadebeteende svårigheter att reglera sig själv

9 ACE - Adverse Childhood Experience, negativa barndomsupplevelser Kvarstående psykisk traumatisering sedan barndomen - vanligare med missbruk, självmordshandlingar och all form av ohälsa. Det visar ACE-studien,en epidemiologisk screening av mer än personer i USA (Felliti et al ) Upprepad i Frankrike med personer

10 ACE negativa barndomsupplevelser Jämfört med personer med 0 ACE-poäng, som hade en förekomst av självmordsförsök på 1,1 %, var risken för självmordsförsök bland personer med sju eller fler negativa erfarenheter under barndomen 31,1 %. Det innebär en nästan 300-procentig riskökning!

11 ACE-formuläret: 1. Har en förälder eller annan vuxen i hushållet ofta eller mycket ofta: Svurit åt dig, förolämpat dig, uttalat sig nedsättande om dig, förnedrat dig? Eller uppträtt på ett sätt som gjorde att du blev rädd för att fysiskt komma till skada? Ja/Nej. Om Ja, skriv siffran 1.

12 2.... knuffat dig, tagit tag i dig bryskt, slagit dig eller kastat något på dig? Eller någonsin slagit dig så hårt att du fick blåmärken eller skador? Varit sexuellt närgången, smekt dig eller försökt få dig att röra vid hans eller hennes kropp på ett sexuellt sätt? Eller försökt ha eller faktiskt haft oralt, analt eller vaginalt samlag med dig?

13 4. Har du ofta eller mycket ofta känt att ingen i din familj älskade dig eller tyckte att du var viktig eller speciell? Eller i din familj brydde man sig inte om varandra, stod inte varandra känslomässigt nära och stöttade inte varandra?

14 5. Du inte haft tillräckligt att äta, var tvungen att ha smutsiga kläder på dig och upplevt att ingen tog hand om dig? Eller dina föräldrar var för berusade eller drogade för att ta hand om dig eller ta dig till läkare om du behövde det?

15 6. Levde dina föräldrar någonsin åtskilda eller var skilda? 7. Var din mamma eller styvmor: Ofta eller mycket ofta fasthållen, knuffad, slagen eller utsatt för att något kastades på henne? Eller var hon ibland, ofta, eller mycket ofta sparkad, biten, slagen med knytnäve eller slagen med tillhygge? Eller någonsin slagen minst ett par minuter eller hotad med en pistol eller kniv?

16 8. Har du levt med någon som hade alkoholproblem eller som använt illegala droger? 9. Var en medlem av hushållet deprimerad eller psykiskt sjuk. Har någon i ditt hushåll försökt att begå självmord eller tagit sitt liv? 10. Har en medlem av hushållet suttit i fängelse?

17 FN s Barnkonvention, artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barns uppväxtvillkor ska i störta möjliga mån formas så att de inte behöver uppleva tidig relationell traumatisering

18 Obearbetad psykisk traumatisering och sorg kommer att följa en människa med desorganiserad anknytning genom livet och vidare in i kommande generationer om hon inte får hjälp... en barndom kan räcka i flera generationer Detta gäller även människor med komplex psykisk traumatisering

19 Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis den som förhindrar att psykisk traumatisering uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete. Det finns mycket att göra i detta fält! Kostnaderna för barndomstraumatisering överstiger den sammanlagda kostnaden för HIV-vård och cancerbehandling (Dong, Anda, Felliti et al 2005)

20 Övergrepp och upplevelser av våld i barndomen kommer dessutom att flätas samman med anknytningsskador på ett sätt som påverkar hur behandling och även undervisning kan genomföras All form av kvarstående psykisk traumatisering påverkar hur personer fungerar nu i nuet

21 Atia Daud (2008): Barn med traumatiserade föräldrar feldiagnosticeras som lidande av ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd. Det finns en transgenerationell överföring. Obearbetade förluster leder till mer desorganiserad anknytning Traumatiserade föräldrar får traumatiserade barn

22 PTSD utgör ett allvarligt hinder för: Förmågan att tillgodogöra sig ny information Anpassning till nya förhållande Inlärning (språkinlärning) Ökad sårbarhet för depression och psykosomatiska sjukdomar Föräldrarollen och föräldrafunktionen Äktenskapliga relationer Integrering till nya miljö och arbetsförhållande Adekvata känslomässiga reaktioner Skaffande av nya relationer och vänner Framtidsplanering

23 Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv

24 Med utgångspunkt från de mycket starka behov på bekräftelse som finns hos oss alla som små är känslomässig försummelse en form av traumatisering. Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller. Skapar tortyr/långvariga övergrepp i efterhand anknytningsskador?, jmf långvarigt våld i nära relationer Hur samverkar anknytningsskador, att växa upp med våld i nära relationer och/eller att utsättas för övergrepp och försummelse barns utvecklingsmöjligheter (och framtida diagnoser)?

25 Om en person traumatiserats och utvecklat PTSD, är följande samsjukligheter, förutom (koncentrationssvårigheter och sömnstörningar) vanliga: Ångest Depression Självmordstankar Självskadebeteende Ätstörningar Tvångssyndrom Missbruk Somatisering/medicinskt oförklarad smärta

26 Det medfödda behovet av bekräftelse som finns hos ett litet barn leder till att känslomässig försummelse är en form av traumatisering. Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller, men även förändrad funktion i CNS, förhöjd anspänning och sannolikt epigenetiska förändringar

27 Anknytning i förhållande till inre upplevelser En förutsättning för att barnet att börja acceptera och förstå inre upplevelser är en tillräckligt trygg anknytning Beror av: Förälderns förmåga att förstå och härbärgera barnets affektiva tillstånd beror av att föräldern känner sig tillräckligt trygg Förvärvat trygg anknytning uppstår när behandlaren känslomässigt kan inrymma patientens tillstånd, spänning och affekter

28 Affektteori (Silvan T. Tomkins, Donald L. Nathanson) Nio medfödda affekter: intresse-nyfikenhet, glädje, förvåning, rädsla-skräck, oro-ångest, vrede-raseri, förakt (dismell),avsky- äckel (disgust) och skamförnedring. Affekterna kan ses som de motorer som driver oss. Damasio (1999) säger att en tanke är en beskrivning av ett tillstånd i kroppen. Om vi inte hade våra känslor skulle vi inte få någon riktning och ingenting att tänka kring

29 29 Våra medfödda affekter Distress- Anguish Skrik, rytmiskt snyftande, höjda ögonbryn, neddragna mungipor ISSTD June 25, 2008

30 30 Våra medfödda affekter Vrederaseri Rynkad näsa, spända käkar stirrig blick och rött ansikte ISSTD June 25, 2008

31 31 Våra medfödda affekter Förakt Neddragna mungipor, ofta assymetrisk ansiktsmimik, huvud i attackposition ISSTD June 25, 2008

32 32 Våra medfödda affekter Skamförnedring Sänkt blick, nedböjt bortvänt huvud, rodnad ISSTD June 25, 2008

33 Kanske ska borderline diagnosen betraktas som en benämning på allvarligt skamskadade människor (Nathanson 1992). Skam kan påverka och skada oss långt innan vår självbild är formad, långt innan vi vet att vi har en självbild. Känslan av själv är inte en kognitiv konstruktion utan en sammanlänkning av upplevelser (Stern, 1985) som är kroppsligt förankrade

34 Inom forskningen om anknytning och tidig traumatisering har man länge uppmärksammat faran med våld och sexuella övergrepp under barndomen. Nu börjar man förstå att känslomässig försummelse eller att utsättas för förakt eller äckel är lika farligt för det växande barnet och dess hjärna (Cozolino 2002, 2006, van der Hart et al 2006, Schore 2009, Wieland 2011)

35 Trygg anknytning handlar inte om kärlek och omvårdnad, utan om att ha upplevelsen av att vara skyddad och trygg

36 Trygg anknytning uppstår genom upprepad reparation: Intoning Reparation Avbrott

37 Förmågan att fungera självständigt, samtidigt som vi är engagerade i balanserade och ömsesidigt belönande beroende (reciprocal dependency) med signifikanta andra Samberoende: Steele, Van der Hart & Nijenhuis, 2001 Från Suzette Boon, 2014

38 Skamkompassen Nathanson (1992) beskriver det han kallar skammens kompass, det vill säga hur vi för att undvika förnimmelsen av skam rör oss i någon av de här riktningarna; vi drar oss undan, vi undviker att överhuvudtaget känna, vi attackerar oss själva eller så attackerar vi andra. Alla de här strategierna är vanliga hos patienter med komplex traumatisering

39 Skamkompassen (Nathanson, 1987) Känner skam, vill bli bekräftade av andra Attackerar sig själv Drar sig undan, Isolerar sig från andra Undviker inre upplevelser Känner inte skam, projicerar eller förnekar skam Attackerar andra

40 Vad händer innuti besvärliga patienter? Dolt under ytan upplever många: Kronisk rädsla och skam (primära affekter) Sekundära affekter/känslor; skräck, raseri, ångest, depression, etc. Huvudsakliga dysfunktionella coping strategier: Undvikande: Problem, vad då för problem? Attackerar andra: Det är du som är problemet! Attackerar sig själva: Allt är mitt fel, om bara jag inte fanns! Drar sig undan: Jag står inte ut, jag går och låser in mig/isolerar mig.

41 Som behandlare behöver vi skapa tillräckligt trygga strukturer och sammanhang för att människor ska våga ändra sig (ytinlärning/djupinlärning). Detta behöver ibland ske i samarbete med Socialtjänsten - placering. Skapa struktur som ger utrymme för flöde

42 Skammen över att inte känna sig älskad och skyddad, skammen över att det en gång inte fanns någon större och klokare där ute som tog hand om patienten. Skammen över att det är så svårt att finna någon att ty sig till idag och skammen över att man inte kan ta hand om sig själv så bra

43 Traumatisering Extrem stress 10-25% får ASD PTSD 2 % - 6 % får någon gång PTSD Primärvård 0.3 1% eller upp till 6 % men % av bosnier Slutenvårdspsykiatri % (Tyskland)

44 Traumatisering DID % utsatta för övergrepp Uppfyller PTSD kriterier: 60 % av de personer som har DDNOS 89% av de personer som har DID

45 Om en person traumatiserats och utvecklat PTSD, eller subklinisk PTSD är följande symptom vanliga: Återuppevanden Undvikande Varaktigt förändrande negativa tankemönster Förhöjd anspänning

46 Ännu mer komplex psykisk traumatisering Ännu mer fragmentering av personligheten, mer självskadande och riskbeteenden: Traumarelaterade personlighetsstörningar Dissociativ störning utan närmre specifikation - DS-UNS (DDNOS) Disociativ identitetsstörning - DID

47 Neuroception och det autonoma nervsystemet Neuroception är ett undermedvetet system för att registrera och bedöma hot och säkerhet (Porges 2003, 2004, 2011). Beskriver processen av hur CNS, centrala nervsystemet särskiljer om situationer och människor är säkra, hotfulla eller livsfarliga

48 "Traumablomman BPD/ PTSD/ Kompl PTSD Sömn problem

49

50 Känslighet i st f sårbarhet? Gener påverkar anknytning som påverkar oss epigenetiskt. Ökad sårbarhet epigentetiskt tycks sammanfalla med en ökad möjlighet att tillgodogöra sig psykoterapi (Steele & Siever 2010, Yang et al 2013) Vi kan få en förvärvat trygg anknytning (Schore 2003)... var gränsen för vad vi kan återupprätta går vet vi inte innan vi har prövat

51 I förlängningen av personens omedvetna bedömning av om en person/situation är trygg eller farlig kommer ett neurobiologiskt styrt beteende för att antingen söka hjälp och skydd (alternativt ge hjälp och skydd) eller att gå in i någon av våra medfödda försvarsmönster att aktiveras. Om vi bedömer att vi inte kan få hjälp av andra, med att reglera oss själva, kommer vi att börja dissociera den här upplevelsen är inte min

52 Att läka brott i relaterande Psykoterapi med människor med komplex PTSD behöver läka bristen på tillit både i förhållande till andra människor och i förhållande till det egna jaget

53 Aktivera anknytningssystem Så länge som vi känner oss tillräckligt relationellt hållna, kan vi vara undersökande Vi är tillsammans och du kan vara trygg Du kan vara själv och minnas ett oss Ensamhet lonilyness/solitude

54 Vikten av att lugna och reglera Att som behandlare medvetet kunna bidra till en oxytocinfrisättning, hämmar de försvarsinriktade tillstånden av att stelna eller bli motoriskt orolig. Med ökande grad av psykisk traumatisering och bristande anknytning minskar personens förmåga att lugna och reglera sig

55 Interventioner som möjliggör egenvård Interventioner bör bidra till affekt-reglering och patientens förmåga att börja registrera hur det känns i kroppen Kan/behöver skräddarsys för att hjälpa patienterna/klienterna att överkomma kognitiva distortioner av att andras behov är viktigare än de egna behoven och att det är farligt att känna hur det känns i kroppen

56 Varför bör vi främja samskapande transupplevelser i psykoterapeutiskt arbete? 1. Att föra in kreativitet som ett sätt att vara med sig själv och utforska sig själv, det vill säga att: 2. Aktivera affekterna nyfikenhet och glädje 3. Överkomma primär respektive sekundär alexithymi (oförmåga att känna igen de egna känsloreaktionerna) 4. Erbjuda en form av bearbetning av svåra upplevelser

57 5. Hjälpa människor att avsluta handlingar av försvar och autentiska behov vilka en gång inte var möjliga, dvs. att med Pierre Janets ord: initiera act of triumph, samt: 6. Erbjuda metaforisk läkning 7. Detta kan sammanfattas med att samskapande transupplevelser via det mellanmänskliga kan bidra till att återupprätta människors värdighet, livsglädje och möjlighet till en god framtid i samspel med sig själv och andra existentiell ensamhet kan överkommas

58 Patienter behöver erbjudas metoder för att lugna och reglera sig innan förändringar kan förväntas, dvs. deras neuroception behöver förändras. Metoder för detta arbete behöver kombinera metod och relation för att inducera tillstånd av immobilisering utan skräck

59 Aktivera resurser och skapa nya inlärningssituationer Aktivera nyfikenhet och glädje parallellt med traumaarbetet (annars stor risk för retraumatisering och dissociativa reaktioner som att patienten tystnar och går in i ett förstelnat tillstånd eller kollapsar, numbing, blir yr, svimmar etc).

60 Sammanfattningsvis, lär dig: Lugna och reglera och inge hopp! Om du behandlar: Diagnosticera traumarelaterade störningar, en evidensbaserad metod för arbete med enkel traumatisering, t ex EMDR, tf-kbt, Ego State terapi I socialtjänst, skolhälsovård mfl.: Vid misstanke om obehandlad psykisk traumatisering, våga fråga!, anmäl - remittera Lär dig så mycket som möjligt och se till att få fortbildning och adekvat handledning om du ska arbeta med komplex psykisk traumatisering

61 Stabilisering och reglering Intrapsykiskt Interpsykiskt och samspelet däremellan förståss!

62

63 Vill du lära dig mer? ESTD The European Society for Trauma and Dissociation: kurs med Suzette Boon: Behandling av kronisk traumatisering och dissociation fasorienterad behandling i praktiken Klinisk hypnos med särskild inriktning på psykisk traumatisering för legitimerade psykoterapeuter Specialistkurser för leg psykologer

64 kurs med Suzette Boon, PhD, clin psych: Behandling av kronisk traumatisering och dissociation fasorienterad behandling i praktiken leg psykologer, psykoterapeuter och psykiater november 2014 (denna helg kan följas separat): Part I: Diagnostic assessment and treatment plan

65 Vill du lära dig mer? kurs med Suzette Boon, forts: 7-8 mars 2015: Part II Stabilization and symptom reduction maj 2015: Part III: Phase II Treatment of traumatic memories: techniques; indications and contraindications 3-4 oktober 2015: Part IV: treating the impossible patient : how to deal with stuck therapies and problems in the therapeutic relationship.

66 Vill du lära dig mer? Klinisk hypnos med särskild inriktning på psykisk traumatisering för legitimerade psykoterapeuter Specialistkurser för leg psykologer Hypnosutbildning för legitimerade yrkesutövare

67 We are healed of a suffering only by experiencing it to the full. Marcel Proust ( ) You mustn t understand for healing and change to happen Milton H Eriksson Vi behöver hjälpa våra patienter att förstå att det svåra är över!!!

68 Realisation Personifikation - - integration av våra erfarenheter och vårt system

69 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Anknytning att förstå människan I och II

Anknytning att förstå människan I och II Anknytning att förstå människan I och II Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu Vad är ett psykiskt

Läs mer

Att hantera traumarelaterad dissociation

Att hantera traumarelaterad dissociation anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Att hantera traumarelaterad dissociation Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut Anknytning

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning!

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning! Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning!) Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare

Läs mer

anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se

anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Klinisk hypnos som resurs i traumaterapier - neuroception - Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det?

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu Ett

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Förlossningsrädsla och kontrollförlust Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Vad är kontroll? Kontroll ger en känsla av välbefinnande Skyddar oss mot yttre och inre

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna Unga Vuxna dagarna Sthlm 2016 Inger Lundmark Aukt. Dramapedagog, Fil. Kand Leg. Psykoterapeut Familjeterapeut Cert. Hypnosterapeut www.ingerlundmark.nu Förändrade

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SOM VI FRÅGAR FÅR VI SVAR.. Fråga inte (bara) vad det är för fel på

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. GULLBRITT RAHM S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H ANKNYTNING. John Bowlby Anknytning evolutionsbiologisk

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter

Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter Anna Gerge, fil mag, leg psykoterapeut, psykoterapihandl., Hypnosterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad

Läs mer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vad händer med barnen?

Vad händer med barnen? Vad händer med barnen? Kopplingar mellan upplevelser av våld under barndomen och ohälsa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. Akademiska barnsjukhuset/uppsala universitet Varför behöver vi skydda

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer