Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning!"

Transkript

1 Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? (Anknytning att förstå människan eller det finns alltid en möjlighet till läkning!) Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut

2 Anknytning biologisk disposition John Bowlby ( ) introducerade termen attachment (anknytning) som kom att bli grunden inom anknytningsteorin. En grundtanke inom anknytningsteorin är vikten av att vuxenvärlden skyddar och ger trygghet åt barnet: Det ska finnas någon där ute som är starkare och klokare än jag.

3 Trygg anknytning % Barn som har föräldrar som är känslomässigt tillgängliga och stödjande får förutsättningar att må bra och utveckla en trygg anknytning. Den inre representationen av en trygg anknytning blir en viktig grund för psykisk hälsa. Den blir en inre representation i både barnet och föräldern (Bowlby, 1994).

4 Otrygg anknytning - undvikande Om barnets föräldrar är känslomässigt otillgängliga kommer barnet att försöka klara sig själv. Det gör känslomässigt för ont att ta kontakt och hela tiden bli avvisad. Ett sådant barn kommer att skapa en berättelse om sig själv som går ut på att jag klarar mig själv. Barnet har fått utveckla sina egna strategier för att hantera ångest, oro och ängslan.

5 Ambivalent eller ängslig anknytning Uppstår om barnets föräldrar är nyckfullt engagerade i barnet. Det kan vara föräldrar som kanske själva inte mår så bra men som när de orkar är genuint intresserade i barnet. Men när de själva har flash backs, smärta, nedstämdhetsperioder eller på annat sätt är mycket upptagna med sin egen inre värld orkar de inte möta barnets behov.

6 Ambivalent eller ängslig anknytning Barnets upplevelse av sig själv och sina egna behov blir då väldigt osäker och instabil. Det är mycket förvirrande för ett litet barn att ibland bli tröstad och att ibland inte bli det. På detta sätt skapar instabila föräldrar i utsatta livssituationer instabila barn som själva kommer att ha svårt att möta sina egna barns behov.

7 Desorganiserad anknytning Om barnet har en skrämd eller skrämmande förälder, kan föräldern bli själva källan till rädsla för barnet. Om den som ska ge tröst och skydd är orsak till rädsla eller skräck som man inte kan undvika uppstår en desorganiserad anknytning.

8 Barnets hjärna kommer dels att få signaler för att ta sig i säkerhet från källan till fara det vill säga föräldern samtidigt som en annan del av hjärnan skapar impulsen att söka skydd hos samma förälder (Siegel 2007). För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen.

9 Obearbetad psykisk traumatisering och sorg kommer att följa en människa med desorganiserad anknytning genom livet och vidare in i kommande generationer om hon inte får hjälp.

10 Developmental Trauma Disorder Utvecklingsrelaterad traumastörning (van der Kolk, 2005): Depression, oro, sömnsvårigheter, svårkontrollerad vrede, självskadebeteende

11 Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

12 Även borderlinestörningar har en betydligt mer traumarelaterad bakgrund än vad som tidigare har uppmärksammats (Herman et al 1987, Herman 1992, Liotti 1999, 2009, van der Hart et al 2006)). Övergrepp i barndomen kommer dessutom att flätas samman med anknytningsskador på ett sätt som påverkar hur behandling kan genomföras.

13 Vårdprogram för traumarelaterade störningar (Bergh Johannesson & Lundin, 2007): Effekter av tidig traumatisering, exempelvis exponering för barndomstrauman, har visat en hög korrelation med psykisk sårbarhet/sjuklighet i vuxen ålder. Preverbalt inkodade trauman från späd ålder ligger utanför individens aktiva medvetande. Sådana upplevelser förefaller leda till utvecklande av hur olika relationsmönster eller "schemata" formas.

14 Tidiga mönster för anknytning kan vara viktiga att kartlägga för att förstå effekter av senare traumatisering. Bristen på tidig anknytning och känslomässig försummelse, eller förnedring och nedvärdering, anses påverka det lilla barnets neurobiologiska och kognitiva utveckling och också medföra en hög framtida sårbarhetsfaktor.

15 Med utgångspunkt från de mycket starka behov på bekräftelse som finns hos en individ i utveckling är känslomässig försummelse en form av traumatisering. Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller.

16 Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv

17 Affektteori (Tomkins, Nathanson) Nio medfödda affekter: intressenyfikenhet, glädje, förvåning, rädslaskräck, oro-ångest, vrede-raseri, förakt (dismell),avsky- äckel (disgust) och skamförnedring. Affekterna kan ses som de motorer som driver oss. Damasio (1999) säger att en tanke är en beskrivning av ett tillstånd i kroppen. Om vi inte hade våra känslor skulle vi inte få någon riktning och ingenting att tänka kring.

18 Skamkompassen Nathanson (1992) beskriver det han kallar skammens kompass, det vill säga hur vi för att undvika förnimmelsen av skam rör oss i någon av de här riktningarna; vi drar oss undan, vi undviker att överhuvudtaget känna, vi attackerar oss själva eller så attackerar vi andra. Alla de här strategierna är vanliga hos patienter med komplex traumatisering.

19 Känslorna som en lök På ytan hos en relationellt traumatiserad människa möter vi ofta en likgiltighet, därunder ett raseri som döljer förtvivlan och vanmakt. Innanför de i och för sig plågsamma känslorna finns skammen - skammen över att inte ha fått sina grundläggande behov tillfredställda.

20 Skammen över att inte känna sig älskad och skyddad, skammen över att det en gång inte fanns någon större och klokare där ute som tog hand om patienten. Skammen över att det är så svårt att finna någon att ty sig till idag och skammen över att man inte kan ta hand om sig själv så bra.

21 Skam syftar till att avbryta ett pågående socialt intresse och kan ses som en hjälpaffekt för att reglera de positiva affekterna nyfikenhet och glädje. Skam reducerar möjligheten till att bearbeta ny information eftersom den begränsar fortsatt affektiv resonans. Skam kan ses som en kortslutning med lång eftereffekt. Det är det här som gör skam till den mest desorganiserande av alla affekter.

22 De mest djupgående upplevelserna av att bli bortstött som en människa och särskilt ett litet barn kan uppleva är att bli utsatt för förakt och äckel. Det förnedrade barnet kommer då ofta att uppfatta sig som föraktlig och äcklig. Det aktiverar i sin tur skam över att finnas till.

23 Enligt min erfarenhet kan det här även bidra till att barnet lättare blir utsatt för sexuella övergrepp. Han rörde i alla fall vid mig, det gjorde ingen annan, som en av mina patienter sa..

24 Kanske ska borderline diagnosen betraktas som en benämning på allvarligt skamskadade människor. Skam kan påverka och skada oss långt innan vår självbild är formad, långt innan vi vet att vi har en självbild. Känslan av själv är inte en kognitiv konstruktion utan en sammanlänkning av upplevelser (Stern, 1985).

25 Inom forskningen om anknytning och tidig traumatisering har man länge uppmärksammat faran med våld och sexuella övergrepp under barndomen. Nu börjar man förstå att känslomässig försummelse eller att utsättas för förakt eller äckel är lika farligt för det växande barnet och dess hjärna (Cozolino 2006, van der Hart et al 2006).

26 Anknytningsskador läks i anknytningsarbete När människan i terapin sträcker ut sin hand emot oss från sin upplevelse av skam och vi kan möta den längtan och den sårbarhet som finns där så kan läkning börja.

27 Grunden i psykoterapeutiskt arbete med människor med trauman är att hjälpa dem att göra det förflutna till förflutet. Då kan trygghetskänsla och den personliga autonomin återupprättas. Vi är här tillsammans och du kan vara trygg. leder till: Jag vet och förstår vad det är som har hänt med mig jag vill/kan komma över den här situationen

28 Vi är sociala däggdjur eller människa är människas vän Det är i det nära relaterandet som vi lär oss att bli de människor vi är. Familjen eller uppväxten hos primära vårdnadsgivare kommer att påverka hur vi kan använda vår potential. Djupgående psykoterapi under trygga omständigheter kan hjälpa oss att läka skador från uppväxten.

29 Atia Daud (2008): Barn med traumatiserade föräldrar feldiagnosticeras som lidande av ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd. Det finns en transgenerationell överföring. Traumatiserade föräldrar får traumatiserade barn.

30 Typ I, Typ II och Crossing-over Conditions då trauma typ I blir trauma typ II. Typ I trauma utmärks av avgränsad psykisk traumatisering och avser ett enstaka trauman, t.ex. en bilolycka, en brännskada, misshandel eller våldtäkt. Inom denna grupp ryms diagnoserna: Akut Stressyndrom (ASD) och Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD)

31 Typ - II Mer generaliserad psykisk traumatisering. Betecknar mer långvariga och upprepade trauman, t.ex. tortyr, systematisk misshandel, långvariga sexuella övergrepp och eller en uppväxt med stor omsorgssvikt. Inom denna grupp ryms diagnoserna: Komplex PTSD (Herman 1992, 1997) eller DESNOS, (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) (Van der Kolk 1996).

32 Crossing- over conditions Innebär att trauma av Typ - I övergår i Typ - II beroende på försvårande omständigheter som t.ex. omsorgssvikt eller brist på adekvat behandling. Till exempel utdragen och plågsam asylprocess, bli behandlad som om man har en borderline-störning, bli skuldbelagd i stället för att få adekvat hjälp.

33 PTSD kan vara feldiagnostiserat som: Akut stressyndrom Anpassningsstörning Panikångest Generaliserad ångeststörning Egentlig depression ADHD Missbruk Dissociativ störning Beteendestörning Borderline- eller annan personlighetsstörning Schizofreni eller annan psykotisk störning Simulering Münchausen syndromet by Proxy Utbrändhet Utmattningsdepression

34 PTSD utgör ett allvarligt hinder för: Förmågan att tillgodogöra sig ny information Anpassning till nya förhållanden Inlärning (språkinlärning) Ökad sårbarhet för depression och psykosomatiska sjukdomar Föräldrarollen och föräldrafunktionen Äktenskapliga relationer Integrering till nya miljö och arbetsförhållande Adekvata känslomässiga reaktioner Skaffande av nya relationer och vänner Framtidsplanering

35 Traumatisk Händelse SJÄLVET Psykologisk Traumatisering Posttraumatiska Reaktioner Återupplevande Undvikande Överspändhet Dissociation Funktionsförsämringar Affektregleringsproblem Aktualisering av tidigare anknytningsproblem Aktualisering av tidigare obearbetade trauma

36 Komplex PTSD Vid Komplex PTSD finns det en omfattande symtombild (utöver PTSDs symtomatologi) som många gånger kan leda till allvarlig psykisk insufficiens och eventuell inläggning. Symtombilden är sammansatt med inslag av personlighetsförändringar och stor risk för upprepad skada (suicidrisk). Förekomsten av självdestruktiva beteenden och/eller risken för att bli skadad av andra ökar markant.

37 Prevalence of Trauma and Probability of PTSD Prevalence of Trauma 1 Male Female % Witness Accident Threat w/ Weapon Physical Attack Molestation Combat Rape % Witness Accident Threat w/ Weapon Probability of PTSD Physical Attack 2 Molestation Combat Rape 1 2 Kessler R et al. J Clin Psychiatry. 2000;61(Suppl 5):4-14. Kessler R et al. Arch Gen Psychiatry. 1995;52:

38 Våldet mot kvinnor Dödligt våld Försök till mord Misshandel Våldtäkt (*) Olaga hot Ofredande (*) Offret känner gärningsmannen: 80 % Källa: BRÅ, 2006

39 Stressorns styrka Mild, moderat Allvarlig Extrem Katastrofal Dödsfall (ej i familjen), ekonomi-, hälso- och äktenskapsproblem, arbetslöshet / utbildningsproblem Dödsfall hos närstående tidigt i livet Olyckor, katastrofer med dödshot Våld, våldtäkt, sexuella övergrepp gisslan, rån (dödshotet skall vara påträngande)

40 Stressorer Hot => Ångest, rädsla Ansvar => Skuldkänslor Förlust => Sorg Kränkning => Skam

41 Grundantaganden Världen är god/ jag är osårbar Världen är meningsfull och därmed kontrollerbar Jag är god Livet har en mening

42 Symtombilden vid Komplex PTSD Förändringar och förvrängningar i själv- och identitetsuppfattning. Förändringar och försämringar i relationen med andra människor. (Förändringar eller förvrängningar i synen på förövaren eller förövarna). Ökad risk för retraumatisering. Ökad somatisering.

43 Symtombilden vid Komplex PTSD PTSD-symtom med inslag av återupplevande, undvikande och överspändhet samt flera allvarliga intellektuella, känslomässiga och kroppsliga reaktioner. Affektiva störningar. Affektregleringssvårigheter; till exempel impulsgenombrott. Allvarliga depressiva reaktioner, suicidimpulser, oförmåga att kontrollera starka negativa känslor.

44 BPD Borderline personlighetsstörning Fem av dessa: Undvika separationer, instabila och intensiva relationer, varaktigt instabil självkänsla och identitetskänsla, svårigheter med att reglera impulser, upprepat självmordsbeteende, växlande humör nedstämdhet, irritabilitet, ångest, kronisk tomhetskänsla, intensiv vrede och svårt att kontrollera vrede, paranoida tankar och/eller dissociation.

45 Psykisk traumatisering Om anknytningsskador räknas som traumatisering, vilket de rimligen bör göra, blir huvuddelen av människor med borderline problematik eller instabil personlighetsstörning traumapatienter. Så länge man låter små barn lida finns det ingen sann kärlek i denna värld. Isadora Duncan

46 Kjerstin Almqvist: Desorganiserad anknytning: Aggressiv rädd variant charmig, kontrollerande och slår. Tvångsmässig omvårdande variant det enda sättet att få de egna behoven tillfredsställda = ta hand om föräldern i stället. Tvångsmässigt foglig variant hela tiden vara till lags, foglig och duktig.

47 "Traumablomman Depr. BPD/ PTSD/ Kompl PTSD Psykos

48 Window of tolerance - toleransfönster Arousal Hyperarousal Hypoarousal Fas I Fas II Tid

49 Hyper- aurosal: Tillstånd med förhöjd vaksamhet, anspänning och sympatikuspåslag, dvs kamp och flyktbeteenden. Maniska försvar kan aktiveras, affekterna är ofta forcerade och vrede aktiveras lätt. Toleransfönstret dvs. individens optimala anspänningszon. När personer befinner sig inom sitt toleransfönster är förmågan till socialt samspel och lärande aktiverad via ventral vagus. Hypo-aurosal: Tillstånd med sänkt aktivitetsgrad i centrala nervsystemet och i sitt mest extrema fall nedsläckning och domning av personen, så kallad numbing. Skam, skuld, depressivitet och minskad fysisk aktivitet utmärker tillståndet.

50 ANP och EP ANP -apparently normal part of the personality- Vardagspersonlighet Vigilance Vaksamhet ANP EP Fight slåss EP Flight fly EP Freeze stelna EP Numbing spela död

51 Att läka brott i relaterande Psykoterapi med människor med komplex PTSD behöver läka bristen på tillit både i förhållande till andra människor och i förhållande till det egna jaget.

52 Aktivera anknytningssystem Så länge som vi känner oss tillräckligt relationellt hållna, kan vi vara undersökande. Vi är tillsammans och du kan vara trygg.

53 Fasspecifik behandling: Stabilisering Traumabearbetning Integration

54 Fasspecifik behandling: Olika strategier i fas I, II, and III. Fas I (ganska lätt): Lugna och reglera Installera hopp om möjlig förändring Installera en brukbar relation Hjälpa patienten att överkomma sin rädsla för inre upplevelser

55 Aktivera resurser och skapa nya inlärningssituationer Aktivera nyfikenhet och glädje parallellt med traumaarbetet (annars stor risk för retraumatisering och dissociativa reaktioner som numbing, yrsel etc).

56 Psykopedagogiska behandlingsinsatser Patienten och anhöriga får tillgång till information om och förklaringar till de posttraumatiska stressreaktioner som är vanliga och till en viss del normala efter det upplevda psykiska traumat. Informationen fungerar som vägledning för hur de anhöriga kan använda sina resurser för att stötta den traumaskadade samt på hur personen med PTSD kan hjälpa sig själv. Tonvikten ligger på att normalisera och på att väcka nyfikenhet.

57 Oftast kombineras avslappning, desensibiliserings- och exponeringstekniker med kognitiva behandlingsmetoder. KT fokuserar arbetet på att undersöka och påverka förändringar av kognitiva förvrängningar beträffande slutsatser i samband med den traumatiska händelsen, till exempel felaktig skuldbeläggning, självanklagelser, själbestraffning och återupprepad retraumatisering.

58 Eftersträvansvärt: Känslomässig kommunikation: Dela och förstärka positiva känslor som glädje och upprymdhet Dela och lindra negativa känslor som rädsla, sorg och vrede Sammanhängande självmedvetande (Coherent selfknowledge)

59 Att arbeta med patienter med PTSD/kompl PTSD, önskvärda egenskaper hos terapeuten: Tålamod (modet att tåla, alltså mod och kärlek) Gott självförtroende (secure base) Förmåga att installera hopp (tilltro, hypnosfärdighet, bra på timing) Nyfikenhet Flexibilitet Humor Vänskaplighet och mildhet (Aristoteles)

60 Kroppspsykoterapi PREVERBALA TERAPIFORMER Syftar till att integrera implicit och explicit information Bild Musik Dans/rörelse Drama Poesi Narrativa tekniker

61 PREVERBALA TERAPIFORMER Förutsätter att man kan problematiken! Kan ge tillgång till traumatiska upplevelser så att de kan bearbetas. Erfarna terapeuter kan få goda resultat på kort tid med patienter med enkel traumatisering, för att arbeta med bild mm med komplex traumatisering krävs kunskap om komplex traumatisering.

62 Psykoterapeutiska behandlingar I EMDR och exponering, KBT Farmakologisk behandling Psykopedagogiska behandlingsinsatser Avslappning / relaxerings tekniker Psykodynamisk orienterade psykoterapier Gruppterapi / självhjälpgrupper /emotionell första hjälp Familjeterapi

63 Psykoterapeutiska behandlingar II Hypnos EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) utökade protokoll med större hypnosinslag Kroppspsykoterapi/sensomotorisk psykoterapi Skapande terapier: Bild, Musik, Dans/rörelse, Drama, Poesi och Narrativa tekniker

64 Arbete med komplex PTSD/DESNOS, BPD,DDNOS, DID utifrån ett Relationellt förhållningssätt metod: EMDR, när det går kompletterat med Hypnos (ego state-terapi, bild) och arbete med the embodied feltsense upplevd kroppsförnimmelse.

65 Behandlingsupplägg: I början. Hypnos: Bygga relation (överkomma djup existentiell ensamhet) Stabilisera (lugna, reglera, normalisera) Senare. Mer och mer EMDR/exponering kompletterat med hypnostekniker

66 Att arbeta med patienter med PTSD/ kompl PTSD/DID Utveckla god rapport med patientens självreflekterande medvetande. Ge redskap för härdighet, upplevelse av agens och reglering av spänningsnivå (resursinstallationer). Se dig själv som medhjälpare till patientens läkningsprocess, patienten in charge. Positiva omtolkningar. Använd pre-, hypnotiska och posthypnotiska suggestioner Fläta horisontalt (vänster till höger) och vertikalt (cortex, limbiska systemet mm) hela tiden. Respektera alltid patientens önskningar och rädslor don t make up your mind.

67 Varför är terapi med komplex PTSD/DID patienter svårt? Att inrymma tillstånd som ligger utanför patientens Window of Tolerance medför ofta upplevelser av starka känslomässiga reaktioner, till exempel skräck, skam förödmjukelse, mordiskt raseri eller numbing = domning, utan känsel. Patientens strategi har tidigare varit att antingen ha det självreflekterande medvetandet eller (och helst inte) ha tillgång till de starka känslomässiga responserna i ännu ej integrerade neuronala nätverk.

68 Traumaterapi/terapi med dissociativa patienter och patienter med komplex PTSD/BPD/dissociativ psykos: Hjälpa patienterna att vara kvar inom sina toleransfönster och exponera, så att ny inlärning kan ske och potential återerövras. Därefter kan vi ta ställning till vilken axel II diagnos patienten eventuellt har.

69 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det?

Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? Vad är ett psykiskt trauma och vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu Ett

Läs mer

Att hantera traumarelaterad dissociation

Att hantera traumarelaterad dissociation anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Att hantera traumarelaterad dissociation Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut Anknytning

Läs mer

Anknytning att förstå människan I och II

Anknytning att förstå människan I och II Anknytning att förstå människan I och II Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu Vad är ett psykiskt

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se

anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Klinisk hypnos som resurs i traumaterapier - neuroception - Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande

Läs mer

Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer

Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer Relationell traumatisering konsekvenser för barn, unga och de som utsätts i nära relationer Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. GULLBRITT RAHM S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H ANKNYTNING. John Bowlby Anknytning evolutionsbiologisk

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 / 9 2 0 1 5 SOM VI FRÅGAR FÅR VI SVAR.. Fråga inte (bara) vad det är för fel på

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv 2248 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 225 0 Exempel på

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse

Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter

Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter Smärtans mångformade uttryck, kliniska vinjetter från behandling av smärttillstånd hos komplext traumatiserade partienter Anna Gerge, fil mag, leg psykoterapeut, psykoterapihandl., Hypnosterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna Unga Vuxna dagarna Sthlm 2016 Inger Lundmark Aukt. Dramapedagog, Fil. Kand Leg. Psykoterapeut Familjeterapeut Cert. Hypnosterapeut www.ingerlundmark.nu Förändrade

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011. Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG Ladda ner hela föreläsningen i pdf-format NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR DEN 28 NOV 2016, HELSINGBORG MIGRATION Normala reaktioner

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitivt Beteendeterapi, som förkortas TF- KBT, är en behandlingsmetod för barn och ungdomar som varit med om svåra händelser,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Tema: ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, ensamkommande med uppehållstillstånd, ungdomar med migrationsrelaterad stressymptom

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

WHERE IS THE AID? - about complex trauma and traumatreatment

WHERE IS THE AID? - about complex trauma and traumatreatment S:t Lukas utbildningsinstitut Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats på avancerad nivå, 15 hp Vårterminen 2012 VAR FINNS HJÄLPEN? - om komplex traumatisering och traumabehandling WHERE IS THE AID?

Läs mer