Transkript

1 Klinisk hypnos som resurs i traumaterapier - neuroception - Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut

2 Anknytning biologisk disposition John Bowlby ( ) introducerade termen attachment (anknytning) som kom att bli grunden inom anknytningsteorin. En grundtanke inom anknytningsteorin är vikten av att vuxenvärlden skyddar och ger trygghet åt barnet: Det ska finnas någon där ute som är starkare och klokare än jag

3 Desorganiserad anknytning Om barnet har en skrämd eller skrämmande förälder, kan föräldern bli själva källan till rädsla för barnet Om den som ska ge tröst och skydd är orsak till rädsla eller skräck som man inte kan undvika uppstår en desorganiserad anknytning

4 Barnets hjärna kommer dels att få signaler för att ta sig i säkerhet från källan till fara det vill säga föräldern samtidigt som en annan del av hjärnan skapar impulsen att söka skydd hos samma förälder (Siegel 2007). För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen

5 För att hantera det här tillståndet som är en reaktion på en omöjlig situation, kommer barnet att börja fragmentera upplevelsen av sig själv, det vill säga informationen från de egna systemen Bristande anknytning ger upphov till en förändrad arkitektur av CNS Schore 2009

6 Obearbetad psykisk traumatisering och sorg kommer att följa en människa med desorganiserad anknytning genom livet och vidare in i kommande generationer om hon inte får hjälp. En barndom kan följa människor i flera generationer

7 Atia Daud (2008): Barn med traumatiserade föräldrar feldiagnosticeras som lidande av ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd Det finns en transgenerationell överföring. Obearbetade förluster leder till mer desorganiserad anknytning Traumatiserade föräldrar får traumatiserade barn

8 Developmental Trauma Disorder Utvecklingsrelaterad traumastörning (van der Kolk, 2005): Depression, oro, sömnsvårigheter, svårkontrollerad vrede, självskadebeteende

9 Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

10 Även borderlinestörningar har en betydligt mer traumarelaterad bakgrund än vad som tidigare har uppmärksammats (Herman et al 1987, Herman 1992, Liotti 1999, 2009, van der Hart et al 2006). Övergrepp i barndomen kommer dessutom att flätas samman med anknytningsskador på ett sätt som påverkar hur behandling kan genomföras.

11 Det medfödda behovet av bekräftelse som finns hos ett litet barn leder till att känslomässig försummelse är en form av traumatisering Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller, men även förändrad funktion i CNS, förhöjd anspänning och sannolikt epigenetiska förändringar

12 Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv

13 Affektteori (Tomkins, Nathanson) Nio medfödda affekter: intresse-nyfikenhet, glädje, förvåning, rädsla-skräck, oro-ångest, vrede-raseri, förakt (dismell),avsky- äckel (disgust) och skam-förnedring. Affekterna kan ses som de motorer som driver oss. Damasio (1999) säger att en tanke är en beskrivning av ett tillstånd i kroppen. Om vi inte hade våra känslor skulle vi inte få någon riktning och ingenting att tänka kring.

14 Skamkompassen Nathanson (1992) beskriver det han kallar skammens kompass, det vill säga hur vi för att undvika förnimmelsen av skam rör oss i någon av de här riktningarna; vi drar oss undan, vi undviker att överhuvudtaget känna, vi attackerar oss själva eller så attackerar vi andra. Alla de här strategierna är vanliga hos patienter med komplex traumatisering.

15

16 Vad är patologisk dissociation? Liottis perspektiv (2009): Patologisk dissociation bör ses som en i huvudsak intersubjektiv verklighet, vilken hindrar medvetandets integrativa processer, istället för ett intrapsykiskt försvar mot psykisk smärta Anknytningsskador läker i anknytningsarbete: Cozolino, Siegel, Schore, Van der Hart, Watkins & Watkins, Kluft

17 Skammen över att inte känna sig älskad och skyddad, skammen över att det en gång inte fanns någon större och klokare där ute som tog hand om patienten. Skammen över att det är så svårt att finna någon att ty sig till idag och skammen över att man inte kan ta hand om sig själv så bra.

18 De mest djupgående upplevelserna av att bli bortstött som en människa och särskilt ett litet barn kan uppleva är att bli utsatt för förakt och äckel. Det förnedrade barnet kommer då ofta att uppfatta sig som föraktlig och äcklig. Det aktiverar i sin tur skam över att finnas till.

19 Inom forskningen om anknytning och tidig traumatisering har man länge uppmärksammat faran med våld och sexuella övergrepp under barndomen. Nu börjar man förstå att känslomässig försummelse eller att utsättas för förakt eller äckel är lika farligt för det växande barnet och dess hjärna (Cozolino 2006, van der Hart et al 2006, Schore 2009, Wieland 2011).

20

21 Neuroception och det autonoma nervsystemet Neuroception är ett undermedvetet system för att registrera och bedöma hot och säkerhet (Porges 2003, 2004). Beskriver processen av hur CNS, centrala nervsystemet särskiljer om situationer och människor är säkra, hotfulla eller livsfarliga.

22 Enligt Porges (ibid) kan skador avseende vår förmåga till adekvat neuroception ligga till grund för många olika psykiatriska störningar Oberoende av vårt medvetande gör CNS en riskbedömning och reglerar våra beteenden så att de stämmer med vår neuroception av omgivningen (trygg, farlig eller livshotande)

23 Porges (1998, 2000, 2009) konstaterar att det finns tre väldefinierade neuronala vägar i det centrala nervsystemet; den för socialt engagemang, den för rörelse och den för immobilisering

24 1. Ventral parasympatisk gren, främre vaguskomplexet eller det sociala engagemangssystemet. Länkat till social kommunikation såsom ansiktsuttryck, vokalisera, lyssna.

25 2. Sympatiska nervsystemet. Mobiliserar individen för kamp/flykt men också ett tillstånd av freeze, närmast översatt med frys. Individen är alldeles stilla, hyperalert och skannar av omgivningen i väntan på första bästa möjlighet att undkomma fara.

26 3. Dorsal parasympatisk gren, bakre vaguskomplexet. Släcker ner systemet. Skapar orörlighet. Individen går in i ett tillstånd av spela död eller total uppgivenhet (Porges 2004, 2009; Ogden et al 2006)

27 Grunden i psykoterapeutiskt arbete med människor med trauman är att hjälpa dem att göra det förflutna till förflutet. Då kan trygghetskänsla och den personliga autonomin (fysiologin, anatomin och genetiken?) återupprättas. Vi är här tillsammans och du kan vara trygg. leder till: Jag vet och förstår vad det är som har hänt med mig jag vill/kan komma över den här situationen

28 Vi är sociala däggdjur eller människa är människas vän Det är i det nära relaterandet som vi lär oss att bli de människor vi är. Familjen eller uppväxten hos primära vårdnadsgivare kommer att påverka hur vi kan använda vår potential Djupgående psykoterapi under trygga omständigheter kan hjälpa oss att läka skador från uppväxten dvs ändra vår neuroception!

29 I förlängningen av personens omedvetna bedömning av om en person/situation är trygg eller farlig kommer ett neurobiologiskt styrt beteende för att antingen söka hjälp och skydd (alternativt ge hjälp och skydd) eller att gå in i någon av våra medfödda försvarsmönster att aktiveras

30 Extern neuroception kan över tid utvecklas till att interna triggers ger samma psykofysiologiska påverkan som om händelsen hände på riktigt, som t ex vid en flash-back Ambivalenta situationer i den sociala kontexten Negativa affektiva tillstånd

31 Att som behandlare medvetet kunna bidra till en oxytocinfrisättning, hämmar de försvarsinriktade tillstånden av att stelna eller bli motoriskt orolig. Med ökande grad av psykisk traumatisering och bristande anknytning minskar personens förmåga att lugna och reglera sig

32 Hypnosinterventioner som möjliggör egenvård Hypnosinterventioner bidrar till affektreglering och patientens förmåga att börja registrera hur det känns i kroppen Kan skräddarsys för att hjälpa patienterna att överkomma kognitiva distortioner av att andras behov är viktigare än de egna behoven och att det är farligt att känna hur det känns i kroppen

33 Behandlaren behöver förstå att muntliga suggestioner kan aktivera terapeutiska inre bilder och tillstånd för patienten (Ellenberger 1970, van der Hart 2010) Patienter med komplexa dissociativa störningar befinner sig i transtillstånd, dvs. ha ett pågående engagemang i förhållande till den inre upplevelsevärlden

34 Evidens för att det är samma hjärnstrukturer som aktiveras i samband med hypnos som vid återkallande av traumatiska minnen (Vermetten & Bremner 2004 i: Cardeña et al 2009)

35 Gener påverkar anknytning som påverkar oss epigenetiskt. Ökad sårbarhet epigentetiskt tycks sammanfalla med en ökad möjlighet att tillgodogöra sig psykoterapi (Steele & Siever 2010) Vi kan få en förvärvat trygg anknytning - var gränsen för vad vi kan återupprätta går vet vi inte innan vi har prövat

36 Hypnos kan bidra till neuromodulering som leder till ökad proprioception och minskad nociception (Draeger-Muenke 2011) Nociception = pågående bedömningen av hur skadlig eller hotfull en förnimmelse är Proprioception = förmågan att registrera förnimmelser i kroppen

37 Hypnosen erbjuder för svårt traumatiserade och dissocierade patienter möjligheter att öva och pröva nya sätt att vara i världen i ett övergångsrum, dels i den terapeutiska relationen och dels i transtillståndet - därmed kan deras neuroception ändras

38 Typ - II Mer generaliserad psykisk traumatisering. Betecknar mer långvariga och upprepade trauman, t.ex. tortyr, systematisk misshandel, långvariga sexuella övergrepp (en våldtäkt) och/eller en uppväxt med stor omsorgssvikt Inom denna grupp ryms diagnoserna: Komplex PTSD (Herman 1992, 1997) eller DESNOS, (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) (Van der Kolk 1996)

39 Traumatisk Händelse SJÄLVET Psykologisk Traumatisering Posttraumatiska Reaktioner Återupplevande Undvikande Överspändhet Dissociation Funktionsförsämringar Affektregleringsproblem Aktualisering av tidigare anknytningsproblem Aktualisering av tidigare obearbetade trauma

40 Symtombilden vid Komplex PTSD Förändringar och förvrängningar i själv- och identitetsuppfattning Förändringar och försämringar i relationen med andra människor (Förändringar eller förvrängningar i synen på förövaren eller förövarna) Ökad risk för retraumatisering Ökad somatisering

41

42 Höger Vänster

43 "Traumablomman BPD/ PTSD/ Kompl PTSD Sömn problem

44 Window of tolerance - toleransfönstret Hyperarousal Arousal Hypoarousal Fas I Fas II Tid

45 Hyper- aurosal: Tillstånd med förhöjd vaksamhet, anspänning och sympatikuspåslag, dvs kamp och flyktbeteenden. Maniska försvar kan aktiveras, affekterna är ofta forcerade och vrede aktiveras lätt. Toleransfönstret dvs. individens optimala anspänningszon. När personer befinner sig inom sitt toleransfönster är förmågan till socialt samspel och lärande aktiverad via ventral vagus. Hypo-aurosal: Tillstånd med sänkt aktivitetsgrad i centrala nervsystemet och i sitt mest extrema fall nedsläckning och domning av personen, så kallad numbing. Skam, skuld, depressivitet och minskad fysisk aktivitet utmärker tillståndet.

46 ANP och EP ANP -apparently normal part of the personality- Vardagspersonlighet Vigilance vaksamhet EP Fight slåss ANP EP Flight fly EP Numbing kollaps EP Freeze stelna

47 Watkins & Watkins Egostate Theory (1971,1978, 1997)

48 Dissociation Diskontinuitet i upplevelsen av självet, andra, tid eller plats såsom vid: Amnesi, depersonalisation, derealisation, identitetsförvirring och identitetsväxling Utanför kroppen-tillstånd, nära-döden upplevelser, förändrad kroppsperception Somatisk re-enactment Förvirringstillstånd Kortvarig reaktiv psykos/dekontextualiserade flashbacks

49 Känslomässig bedövning Känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till känslomässig respons Förändrad uppmärksamhet Minskad uppmärksamhet på omgivningen: leva som i en dimma Derealisation Försvagad eller förvrängd uppfattning av verkligheten Depersonalisering Försvagat, förvrängt eller förlust av det egna personlighetsmedvetandet Dissociativ amnesi Oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen

50 Dissociation ASD (Peritraumatisk) PTSD Dissociation finns alltid vid akuta (post)traumatiska tillstånd och ingår också vid: Borderline tillstånd Komplex PTSD/DESNOS Dissociativa störningar DID

51

52 Att läka brott i relaterande Psykoterapi med människor med komplex PTSD behöver läka bristen på tillit både i förhållande till andra människor och i förhållande till det egna jaget

53 Aktivera anknytningssystem Så länge som vi känner oss tillräckligt relationellt hållna, kan vi vara undersökande Vi är tillsammans och du kan vara trygg

54 Fasspecifik behandling: Stabilisering Traumabearbetning Integration och nyorientering (Herman 1992, Kluft 1994, van der Hart et al 2006, Gerge 2010)

55 Fasspecifik behandling: Olika strategier i fas I, II, and III. Fas I (ganska lätt): Lugna och reglera Installera hopp om möjlig förändring Installera en brukbar relation Hjälpa patienten att överkomma sin rädsla för inre upplevelser

56 Syfte fas I arbete Bidra till att patienten kan uppnå tillstånd där hon/han kan härbärgera sina egna reaktioner: Även träning för att stå ut med och förstå de kroppsliga signalerna, felt sense (Gendlin, 1978) är viktigt här (Ogden & Minton 2000, Rothschild 2000, Ogden mfl 2006) Rossi/Gilligan (Erickson) hypnos Specifikt för höggradig dissociation R. Kluft

57 Syfte fas I arbete Syftet i fas I arbete är att erbjuda en ökad self soothing capacity (Krystal 1988a,1988b), det vill säga en ökad förmåga att lugna och trösta sig själv via ökad självreglering och ökad förmåga till vila och återhämtning Om du inte kan stabilisera en patient bör du inte gå över till traumabearbetning med honom eller henne!

58 Judith Lewis-Herman, (1992, sidan 281) upplösning av ett psykiskt trauma (Mary Harvey): De fysiologiska symptomen på ett posttraumatiskt stressyndrom behöver bli hanterbara Personen behöver kunna uthärda de känslor som har med de traumatiska minnena att göra Personen kan återerövra valmöjligheten av att både minnas händelsen och lägga minnet åt sidan

59 Minnet av den traumatiska händelsen blir en sammanhängande berättelse länkad till känslor Den skadade självaktningen återskapas De viktigaste relationerna återupprättas Personen kan igen skapa ett sammanhängande system av mening och övertygelser som inrymmer de traumatiska händelserna

60 I Treating Complex Traumatic Stress Disorders An Evidence-Based Guide (2009) framför Cortois, Ford och Cloitre att ISSTD s riktlinjer avseende behandling av komplexa dissociativa störningar är värdefulla även för arbetet med komplex PTSD patienter

61 De menar även att det nu börjar finnas en begynnande evidens för arbetet med komplexa posttraumatiska störningar baserad på forskning men även enskilda klinikers observationer och patienternas värderingar och val, (jämför expertutlåtande avseende Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom)

62 En viktig förutsättning för kliniska interventioner: Systematisk bedömning av trauma och dissociation utifrån vedertagna instrument Behandlaren behöver veta att information om anknytningsskador, traumatisering och dissociation sällan lämnas i början av en terapeutisk kontakt eller inom ramen för en korttidsterapi Kan vara dysreglerande för extremt traumatiserade människor att berätta om traumarelaterat material

63 Cortois, Ford och Cloitre (2009), sid 90: Kroppsliga och mentala funktioner behöver lugnas och regleras Förmågan att inte bara stå ut med utan även modulera känslomässig stress behöver etableras Skapande eller återupprättande av inre arbetsmodeller för anknytning, säkerhet och förmågan att engagera sig i och lita på andra människor behöver ske

64 Cortois, Ford och Cloitre (2009), sid 90: Prevention kring utagerande av traumat och risk för retraumatisering av själv och andra behöver ske Individens existentiella förståelse och upplevelse av meningsfullhet i livet och i förhållande till traumatiseringen behöver bearbetas och återupprättas

65 Cortois, Ford och Cloitre (2009), sid 90: Kraften i traumatisering genom svek i nära relationer (betrayal-trauma) som ofta uppstått i ambivalent och desorganiserad anknytning i fht anknytningsgestalter som utsatt patienten för övergrepp eller bristande omvårdnad behöver bearbetas

66 McDonagh (2005) i Cortois m fl (2009): En för tidig exponering med KBT leder till en bortfallsfrekvens på mer än 40 % för komplext traumatiserade patienter

67 Aktivera resurser och skapa nya inlärningssituationer Aktivera nyfikenhet och glädje parallellt med traumaarbetet Annars stor risk för retraumatisering och dissociativa reaktioner som numbing, yrsel och kollaps och/eller hypomana försvar

68 Eftersträvansvärt: Känslomässig kommunikation: Dela och förstärka positiva känslor som glädje och upprymdhet Dela och lindra negativa känslor som rädsla, sorg och vrede Sammanhängande självmedvetande (Coherent selfknowledge)

69 Psykoterapeutiska behandlingar i fas II med komplext traumatiserade patienter: Hypnos EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) utökade protokoll med större hypnosinslag Kroppspsykoterapi/sensomotorisk psykoterapi Skapande terapier: Bild, Musik, Dans/rörelse, Drama, Poesi och Narrativa tekniker

70 Bilder och metaforer erbjuder i sig länkar mellan en inre upplevelse på en konkret respektive symboliserad nivå som sedan kan verbaliseras. Inre bilders symboliseringsgrad kan variera från ett obearbetat och därmed ointegrerat sinnesminne (= flashback) till mer mångtydiga inre bilder (=analoga symboler). De förutsätter under alla omständigheter ett förändrat medvetandetillstånd!!!

71 Behandlingsupplägg: I början. Hypnos: Bygga relation (överkomma djup existentiell ensamhet) Stabilisera (lugna, reglera, normalisera) Senare. Mer och mer EMDR/expone-ring kompletterat med hypnostekniker

72 Hypnos son till Nyx, tvilling till Thanatos Hypnos Somnus somnambulism FMT förändrat medvetandetillstånd, försjunkenhet i ett inre tillstånd i en inre verklighet där allt förefaller hända av sig själv och paradoxer fördras med lätthet Heterohypnos induceras via suggestioner Autohypnos, självhypnos, jmf meditation

73 Hypnos Upplevelsemässigt att jämföra med drömsömn, kan dock ej fastställas med fysiologiska kriterier Förändrad upplevelse av det egna jaget -alternerande personligheter Dissociation Uppspaltning i en observerande del och en upplevande del Negativ hallucination Positiv hallucination

74 Hypnos Minskar signifikant posttraumatiska symtom som påträngande minnen och undvikandebeteende (Brom, Kleber & Defares, 1989) Underlättar behandling av posttraumatisk stress (ASD) med KBT (minskar återupplevandesymptom) (Bryant, Moulds, Guthrie & Nixon, 2005)

75 Hypnos Hypnotiska tekniker kan skapa möjligheter att uppnå trygghet och stabilitet Hypnos kan skapa en upplevelse av kontroll som underlättar en konfrontation med de traumatiska minnena Hypnos kan integreras och kombineras med andra terapeutiska metoder Hypnos underlättar möjligheten att uppnå en adaptiv integrering av de traumatiska upplevelserna. (Lallerstedt 2010, helt i linje med Pierre Janet)

76 Hypnos S. Freud hypnos i behandlingen av de nervösa störningarna Från erfarenheten av arbetet med hypnos utvecklade han den psykoanalytiska metoden fria associationer Misstrodde hypnos som metod efter det att han hade övergivit tanken om att sexuella övergrepp i barndomen kunde vara orsak till de hysteriska symptomen

77 Hypnos Hypnos är en procedur under vilken en professionell vårdgivare eller forskare föreslår till en klient, patient eller ett subjekt en förändring i upplevelse av sinnesintryck, perception, tanke eller beteende (Yapko, 2003, s. 4, efter APA s definition)

78 Hypnos Behandla inte en patient eller klient med hypnos som du inte skulle ha behandlat i alla fall!!! Se till att somatiska problem är medicinskt utredda innan du använder klinisk hypnos

79 Hypnos Använder språkliga metaforer för att nå förspråkliga nivåer: Psyko-neuro-endokrinologiskt-immunologiskt arbete When I have won a victory, I do not repeat my tactics but respond to circumstances in a infinitive variety of ways. Sun Tzu 500 f Kr

80 Hypnos I dialog med terapeuten (arbete med anknytning) syftar till förändringar av koncept, symboler, inre bilder/föreställningar och kroppsförnimmelseerfarenheter (felt-sense) hos patienten Följer patientens symtompresentation, både i fasspecifik traumaterapi och under varje enskild session Aktiverar resurser både i patienten och i hans/hennes kontext

81 Om terapeuten orkar vara kvar och relatera till det patienten varit med om (metod förutsätter relation): 1. Ökad förmåga att uthärda och hantera livets vedermödor (härdighet) 2. Ökad självkännedom 3. Ökad förmåga till sinnesnärvaro, livslust och varseblivningsglädje här och nu

82 4. Ökad förmåga till vila/återhämtning, bearbetning och att leva ett fortsatt gott liv 5. Ökad mental närvaro (minskad ofrivillig dissociation) (Kluft & Fine 1993, Chu 1998, Van der Hart et al 1989, 1993, 2001, 2004, 2006, Gerge et al 2010), samt integritet 6. Ökad förmåga till medkänsla med sig själv och därigenom med andra

83 Stabilisering och reglering Intrapsykiskt Interpsykiskt och samspelet däremellan förståss!

84 Vi kan idag tala om hjärnan som ändrar sig själv (Doidge 2007) Det pågår hela tiden ett samspel mellan hjärnans funktionella organisation och olika slags upplevelser (Bolte Taylor 2009, Nyberg 2010)

85 Från hypnostraditionen Suggestion, perception, inre bild (Ruggieri 2000, Gerge & Rosén 2011) Människans nervsystem tycks vara som gjort för att skapa och processa inre bilder (Achterberg 1985, Doidge 2007)

86 images can be considered as the hypothetical bridge between conscious processing of information and physiological change; images can exhibit influence over the voluntary (peripheral) nervous system, as well as the voluntary (autonomic) nervous system. Jeanne Achterberg, Imagery in Healing (1985).

87 Suggestion: Sätt dig bekvämt och lägg händerna över nedre delen av magen. Föreställ dig att din inandning går upp längst med hennes ryggsida hela vägen till toppen av huvudet och att din utandning flödar ned på kroppens framsida, ned till under dina händer. Där får din andning vila en stund

88 Hypnos som samskapande delade mentala tillstånd Jag gör det här tillsammans med patienten. Vi andas tillsammans och jag ber henne lägga till tanken; jag är skyddad när hon andras in och jag får finnas när hon andas ut

89 Patienter behöver erbjudas metoder för att lugna och reglera sig innan förändringar kan förväntas, dvs. deras neuroception behöver förändras. Bruket av klinisk hypnos erbjuder metoder för detta arbete via sin kombination av metod och relation för att inducera tillstånd av immobilisering utan skräck.

90 Att arbeta med patienter med PTSD/ kompl PTSD/DID Utveckla god rapport med patientens självreflekterande medvetande Ge redskap för härdighet, upplevelse av agens och reglering av spänningsnivå (resursinstallationer) Se dig själv som medhjälpare till patientens läkningsprocess, patienten in charge Positiva omtolkningar Använd pre-, hypnotiska och posthypnotiska suggestioner Fläta horisontalt (vänster till höger) och vertikalt (cortex, limbiska systemet mm) hela tiden Respektera alltid patientens önskningar och rädslor don t make up your mind

91 Varför är terapi med komplex PTSD/DID patienter svårt? Att inrymma tillstånd som ligger utanför patientens Window of Tolerance medför ofta upplevelser av starka känslomässiga reaktioner, till exempel skräck, skam förödmjukelse, mordiskt raseri eller numbing = domning, utan känsel Patientens strategi har tidigare varit att antingen ha det självreflekterande medvetandet eller (och helst inte) ha tillgång till de starka känslomässiga responserna i ännu ej integrerade neuronala nätverk

92 Sammanfattning Hypnoterapeutiska interventioner stärker den självorganiserande förmågan hos människor i fas I-arbete Fantasier och imaginationer av resursfulla tillstånd används (styrkefigurer, tillstånd av vila, nöjdhet) kan även användas vid exponering du är mer än problemet Skräddarsytt berättande om den möjliga framtiden i fas III-arbete

93 Lära mer? GRUNDUTBILDNING I KLINISK HYPNOS del 1 och 2, start september 2012 Klinisk hypnos i arbete med komplext traumatiserade patienter med dissociativ problematik för legitimerade psykoterapeuter, 2013 Behandling av kronisk traumatisering och dissociation fasorienterad behandling i praktiken med PhD, clin psych Suzette Boon

94 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk