Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan

Transkript

1 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan

2

3 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan Stadsfullmäktige

4 Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation Design Anitta Mäkinen, Kommunikation Layouthandledning Sirpa Rönn, Ekonomiplaneringen Layout Jaana Calenius, Sirpa Rönn och Katarina Virtasalo, Ekonomiplaneringen Tryckeri Vanda stad tryckeri 12/ Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

5 Innehåll Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras...5 Vandas balanserade strategi...6 Vanda stads verksamhetsidé...6 Vanda stads värderingar...6 Vandas vision...6 Utvecklingen av strategiarbetet i Vanda...15 Strategiska mål...16 Driftsekonomidelen...26 Verkställandet av budgeten Jämförelse enligt verksamhetsområde och ram...30 Centralförvaltningens verksamhetsområde...33 Centralförvaltningens verksamhetsområde totalt...34 Allmän förvaltning sammanlagt Centralvalnämnden Stadsfullmäktige Revisionsnämnden och den externa revisionen Stadsstyrelsen Samarbetsandelar och -bidrag Centralförvaltningen Koncern- och finansieringstjänster Verksamhetsområdet för social- och hälsovård...49 Social- och hälsovård totalt...50 Social- och hälsovård utan specialiserad sjukvård...50 Social- och hälsovårdsnämnden...54 Ekonomi- och förvaltningsservicen...55 Specialiserad sjukvård...57 Hälsovårdsservice...59 Familjeservice...63 Äldre- och handikappservice...67 Affärsverket för mun- och tandhälsa...70 Yrkesutbildning Vuxenutbildningsinstitutet Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Markanvändning och byggnad totalt Markanvändning och byggnad sammanlagt Stadsplaneringsnämnden Verksamhetsområdets förvaltning Företagsservice Stadsplanering Kommunalteknikcentralen Kollektivtrafiken Depån Beställningsservicen Fastighetscentralen Miljö totalt Miljö sammanlagt Miljönämnden Byggnadstillsynen Miljöcentralen Verksamhetsområdet för fritid och invånarservice Fritids- och invånarservicenämnden totalt Fritids- och invånarservicenämnden sammanlagt Fritids- och invånarservicenämnden Ekonomi- och förvaltningsservicen Sysselsättningsservicen Kulturservicen Idrottsservicen Ungdomsservicen Områdes- och evenemangsservicen Musikinstitutet Konstskolan Helsingforsregionens tolkcentral Bildningsväsendets verksamhetsområde...73 Undervisningsnämnden totalt...74 Undervisningsnämnden sammanlagt...74 Undervisningsnämnden...79 Gemensamma tjänster...80 Finskspråkig grundläggande utbildning...82 Gymnasieutbildning på finska...86 Småbarnsfostran...89 Biblioteks- och informationsservice...93 Övrig utbildning...95 Det svenskspråkiga resultatområdet...96 Affärsverken Mellersta nylands räddningsverk Affärsverket företagshälsan i Vanda Fonderna Bostadslånefonden Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena Social kreditgivning Skadefonden Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

6 Fondernas kombinerade resultaträkning Fondernas kombinerade finansieringsanalys Resultaträkningsdel Investeringsdelen Investeringsdelen Nybyggen Ombyggnad Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler Immateriell egendom Offentliga anläggningstillgångar Lös egendom Fast egendom Aktier och andelar Finansieringsdelen Finansieringsdelen Finansieringsanalys Finansieringsplan Kompletterande uppgifter Vanda stad och affärsverken Bilagor Nybyggen, EP Ombyggnader, EP Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler, EP Uttalanden till protokollet Kartor över Vanda stads servicenät Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

7 Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras Vandas framtid byggs upp och ekonomin balanseras Vanda stads budget har beretts samtidigt som flera stora förändringar pågått i omvärlden. Den ekonomiska osäkerheten i euroområdet fortsätter redan för tredje året i rad och förväntningarna på tillväxt i Finlands nationalekonomi de närmaste åren har minskat under loppet av Processerna med att utreda en reform av kommunstrukturen, uppbyggnaden av en eventuell metropolförvaltning, organisationen av social- och hälsovårdsväsendet samt en revidering av statsandelssystemet och kommunallagen har inletts enligt regeringsprogrammet Budgetförslaget för 2013 baserar sig på ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin som utarbetades under våren 2012 i enlighet med det bindande mål som stadsfullmäktige hade uppställt och som godkändes av stadsfullmäktige i juni. Utgående från riktlinjerna i programmet har stadens investeringsnivå de närmaste åren sänkts och kommer att sänkas betydligt i förhållande till de tidigare planerna. Stadens egna investeringar uppgår till omkring 100 milj. euro år Dessutom finansierar staden för sin del byggandet av Ringbanan som färdigställs 2015, liksom fas två av Ring III:s ombyggnad. I dessa tider med osäker inkomstfinansiering säkerställs en rimlig nivå för årsbidraget samt kapaciteten att klara av investeringarna genom intern finansiering under 2013, genom åtgärderna för att anpassa stadens verksamhet. Om man beaktar anpassningsåtgärderna, den sänkta investeringsnivån och penningflödena i de med staten gemensamma trafikprojekten ökar stadens lånestock 2013 med sammanlagt 38 milj. euro, vilket är mindre än hälften av nettoupplåningen åren 2011 och Den lagstadgade servicen för nuvarande och nya invånare tryggas och staden kommer varken att permittera eller säga upp anställda, trots de ekonomiska anpassningsåtgärderna. Av den viktigaste servicen behålls exempelvis gruppstorleken i grundundervisningen på samma lägre nivå som under de senaste åren, trots sparåtgärderna. Enligt stadens strategiska mål utförs under 2013 en kvalitetsbelöningstävling bland stadens anställda InnoLa för att främja innovationer och produktivitet. År 2013 utarbetas en stadsstrategi för fullmäktigeperioden Stadens verksamhet effektiviseras med hjälp av en organisationsförändring som beretts under 2012, särskild uppmärksamhet fästs vid att reformera stadens närings- samt sysselsättnings- och markpolitik. Om man lyckas med detta kommer det att ha en betydande inverkan på hur stadens inkomstfinansiering utvecklas. I budgeten för år 2013 har anslag reserverats för att inleda ett kommunförsök inriktat på långtidsarbetslösheten. Invånarantalet i Vanda ökar också under de kommande åren med en årstakt på över personer om året. Enligt de gemensamma prognoserna för städerna i huvudstadsregionen fortsätter också antalet arbetsplatser i staden att öka kraftigt. När hela kommunsektorn nu står inför utmaningar är det Vanda stads ansvar att ha kontroll över stadens tillväxt och ekonomi för att konkurrenskraften och servicenivån ska kunna tryggas på längre sikt. Kari Nenonen stadsdirektör Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

8 Vandas balanserade strategi Vandas balanserade strategi Vanda stads verksamhetsidé Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö och förnuftigt producerad service. Utgångspunkter för verksamheten är öppen kommunikation och kommuninvånarnas delaktighet. Vanda stads värderingar Innovativitet Innovativitet innebär förmågan att i Vanda producera nya och vettiga förändringar, att fungera som vägvisare och ha mod att ta fram nya sätt som är bättre än tidigare för att ordna servicen till kommuninvånarnas bästa. Hållbar utveckling Hållbar utveckling avser att goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. När lösningar tas fram och beslut fattas beaktar man ekologiska aspekter och rättvisa och håller ekonomin i balans. Samhällsgemenskap Samhällsgemenskap innebär att kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet främjas, att marginalisering förebyggs och att de deltar i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Vandas vision Vanda ett klokt val För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Ett attraktivt Vanda mångsidiga boendemöjligheter lokaler och tomter med perfekt läge lämpade för olika slags företag Finlands logistiska trafikcentrum andelen egna arbetsplatser ligger i topp för finländska förhållanden som arbetsgivare är staden en av de bästa i Finland tjänsternas effektivitet, produktivitet och kvalitet är utmärkta vid jämförelse mångsidiga hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter Ett internationellt Vanda de internationella kontakterna av världsklass stärks internationalism och mångkulturell pluralism berikar staden innovativa internationella projekt söker sig till Vanda mångfacetterad kompetens och varierande kulturella kontexter tas till vara Ett Vanda med hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet principerna för hållbar utveckling tas med i stadsplaneringen samt i ny- och ombyggandet välfungerande kollektivtrafik användningen av förnyelsebara energikällor främjas den biologiska mångfalden beaktas i planläggningen och rekreationsbruket personalen är engagerad i att främja hållbar ekologisk utveckling Marja-Vanda utgör internationell modell för ekologiskt byggande Social och kulturell hållbarhet verksamhetsområdenas samarbete intensifieras vid organiserandet av service samarbetet med kommunerna i regionen ökar prioriteringar i servicen sker på rättvisa grunder pluralism och jämlikhet förverkligas i beslutsfattandet verksamhetskultur och beslutsfattande som genom sin öppenhet främjar gemensamma värden och verksamhetssätt god förvaltningspraxis och effektiv förvaltningsstruktur samarbetet med tredje sektorn stärks Ekonomisk hållbarhet ekonomin är i balans innovationer som främjar kostnadseffektiviteten tillgodogörs utbudet och användningen av e-tjänster utökas god service tryggas via de anställdas förmåga att hantera förändringar och arbetshälsan Staden tryggar goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer. 6 Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

9 Vandas balanserade strategi Utvecklingen i Vanda stads omvärld Varje år ökar befolkningen med dryga tvåtusen personer I början av 2012 hade Vanda invånare. Av Vandaborna hade finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till stycken och personer talade något annat språk. Den största gruppen personer som talar ett främmande språk utgörs av rysktalande som var till antalet och estnisktalande, som var till antalet. Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en årstakt på dryga invånare om året. Under 2011 var ökningen exceptionellt kraftig, dvs personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men också differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort inverkar. Den naturliga befolkningstillväxtens andel av stadens befolkningsändring per år i snitt har varit 70 procent. Karta 1. Flyttströmmarna i snitt per år i Vanda till och från olika områden åren Nettoflyttningens omfattning (2) (4) (6) (3) (2) Hyvinge -65 Mäntsälä -93 Vichtis -70 Nurmijärvi -227 Tusby -253 Träskända -131 Kervo -189 Borgnäs -19 Övriga Finland 141 Esbo 121 Vanda Sibbo -90 Övriga Nyland -148 Grankulla 2 Helsingfors 1320 Övriga Södra Finland -146 Kyrkslätt -41 Utlandet 864 Migrationsvinst får Vanda från de övriga kommunerna i huvudstadsregionen, mellersta och norra Finland och från utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga kommuner i södra Finland. Flyttrörelsens andel av förändringen i befolkningstalen har varierat mer än den naturliga befolkningsökningen: under 2000-talet har nettomigrationen som lägst varit ett par hundra personer på minus medan den som störst har uppgått till mer än ett tusental personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare, delvis på bekostnad av migrationsöverskottet i hemlandet. Befolkningen med främmande språk i Vanda har ökat klart snabbare än den finskspråkiga befolkningen: 70 procent av hela befolkningsökningen under de fem senaste åren har utgjorts av personer med främmande språk. Figur Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren enligt modersmål Befolkningsökning, personer Övr. språk Svenska Finska Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

10 Vandas balanserade strategi Det förutspås att Vandas befolkning i fortsättningen kommer att öka med i genomsnitt invånare per år. Varje år föds närmare fler Vandabor än det dör och migrationsöverskottet uppgår till personer om året. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmast åren. Figur 4. Personer Förändringen per år i Vandas befolkning i arbetsför ålder (20 64 år) enligt modersmål och prognos fram till Figur 2. Personer Den prognosticerade befolkningsutvecklingen för de yngsta åldersgrupperna åren Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på personer. I början av år 2017 beräknas de vara (28 %) fler än idag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från i dag, med en årstakt på i genomsnitt 650 personer till personer år Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen att vara närmare 44 procent fler år 2017 än i början av Figur 3. Personer Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre Inhemska språk Främmande språk Det förutspås att antalet med främmande språk kommer att öka i relativt snabb takt i regionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som år 2010 har sammanställts för hela Helsingforsregionen, beräknas antalet personer som talar något annat än ett inhemskt språk öka med dryga personer i Vanda under de följande fem åren, så att deras andel av stadens befolkning i arbetsför ålder år 2017 skulle uppgå till närmare 15 procent. Utvecklingen förutspås vara den samma i grannstäderna. I själva verket har den utveckling som då prognostiserades visat sig vara klart snabbare: i början av 2012 var antalet personer i arbetsför ålder med främmande modersmål i Vanda närmare 650 fler än vad som uppskattats i befolkningsprojektionen. Detta framträder väl i de staplar i figur 4 (och även figur 5) som beskriver de kommande åren: utvecklingen antas fortsätta i samma riktning som under åren och inte så som prognostiserats i figuren. En ny befolkningsprognos som beskriver utvecklingen visavi befolkningen med främmande modersmål utförs hösten I Vanda uppskattar man att antalet barn med främmande modersmål och under skolåldern fram till 2017 kommer att öka till 650 personer. För barn i grundskoleåldern är ökningen omkring 780 personer. Figur 5. Andel av Vandabefolkningen, enligt prognos, som talar något främmande språk fördelat enligt åldersgrupp Personer Antalet personer i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, dvs år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de i början av 2017 är och fler än i dag. Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder baserar sig enbart på en ökning i den andel av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål, eftersom antalet personer med ett inhemskt språk som modersmål minskat sedan år Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

11 Vandas balanserade strategi Försvagad ekonomisk försörjningskvot Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften samt arbetslösa det går på varje sysselsatt. Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Som pensionärer definieras alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 2010 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,01 vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I Esbo och Helsingfors var nyckeltalet 1,02, medan siffran för hela landet var 1,31. Ännu år 2008 låg siffran i städerna i huvudstadsregionen under ett. Figur 6. Den ekonomiska försörjningskvoten i huvudstadsregionen och hela landet åren Figur 7. Andel av åldersgruppen, % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Utbildningen bland Vandabor över 15 år fördelat på åldersgrupp Yli 70 Grundstadium eller okänd Mellanstadium Högre utbildning Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 2000 har Vandabornas utbildningsnivå stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla och Esbo och Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen varit i Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby, där utbildningsnivån från år 2000 steg med minst 20 procent i alla kommuner. Ekonomisk försörjningskvot 1,6 1,4 Figur 8. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, grannkommunerna och hela landet ,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Vanda Finland Esbo Helsingfors Grankulla Esbo Helsingfors Kyrkslätt Sibbo Träskända Tusby Nurmijärvi Kervo Vichtis Vanda Finland Hyvinge Borgnäs Mäntsälä När befolkningen åldras i framtiden kommer den ekonomiska försörjningskvoten ofrånkomligen att vara större än i dag. Utvecklingen påverkas också avsevärt av ändringar i antalet arbetslösa. Vandabornas utbildningsnivå är högre än i landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin år, av dem är fler än två femtedelar som har en utbildning på högre nivå. Av dem som fyllt 60 år och äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan. utbildningsnivå = snittlängd för högsta utbildningen per person, år I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen klart över 100 procent Vanda har fler arbetsplatser än det bor arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom både inom transport- och lagerbranschen och en annan sjättedel inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt social- och hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Andelen industriarbetsplatser i Vanda utgör emellertid fortfarande omkring en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. De nya arbetsplatser som uppkommit i Vanda, och vilka under 2000-talet ökat Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

12 Vandas balanserade strategi med närmare per år i snitt, har koncentrerats i områdena kring flygplatsen och Ring III. Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 2000-talet snabbt från år 2004 till år Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med cirka Under 2010 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, såpass att det i slutet av året redan fanns tiotusen fler arbetsplatser än i slutet av Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser i området ökat med dryga sju procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och i vissa kranskommuner, där antalet arbetsplatser har ökat med över 15 procent. I Helsingfors har ökningen stannat på bara några procent. Karta 2. Förändringen i antalet arbetsplatser i Helsingforsregionens kommuner Antalet arbetsplatser, relativ förändring (%) 15,1-20,0 (5) 10,1-15,0 (3) 5,1-10,0 (2) -22,0-5,0 (4) Hyvinge Mäntsälä Nurmijärvi Träskända Borgnäs Vichtis Tusby Kervo Esbo Grankulla Vanda Helsingfors Sibbo Kyrkslätt I början av 2011 ökade antalet arbetsplatser i Vanda först för att sedan minska. För närvarande finns det något färre lediga arbetsplatser än i slutet av Sysselsättningsgraden i Vanda har, liksom i hela huvudstadsregionen, hört till de högsta i landet. Sysselsättningsgraden var som högst i slutet av 2007, varefter den började att sjunka ganska kraftigt ända fram till slutet av I början av år 2010 började den åter stiga något, för att i juni 2012 vara 74,0 procent i Vanda. I grannkommunerna låg den ungefär på samma nivå. Fyrtiofem procent av de Vandabor som är i arbete jobbar i sin hemkommun och denna andel har redan länge hållit sig på samma nivå. I synnerhet från kranskommunerna kommer allt fler till Vanda för att arbeta. Vandas arbetsplatssufficiens är 104 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk ner till under sex procent när den var som lägst i Vanda i början av 2008, men har därefter igen börjat öka och var 8,4 procent i augusti Vanda hade den högsta arbetslöshetgraden i Helsingforsregionen. I slutet av augusti 2012 hade Vanda arbetslösa arbetssökande, av vilka hade varit arbetslösa i ett år utan avbrott. Antalet långtidsarbetslösa började åter öka när arbetslösheten ökade. I slutet av 2008 hade Vanda 690 långtidsarbetslösa färre än år Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

13 Vandas balanserade strategi Figur 9. Arbetslöshetsgrad, % 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1, ,0 Arbetslöshetsgraden i Vanda, Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. jan. maj sept. Esbo Helsingfors Vanda sannolikt att röra sig kring I de övriga kommunerna i huvudstadsregionen ligger man också klart efter bostadsproduktionsmålen, särskilt i Helsingfors. Figur 11. Antal bostäder Bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren Vanda har följt ungdomsgarantin redan långt innan lagen trädde i kraft. I slutet av augusti 2012 hade Vanda 800 arbetslösa under 25 år, medan antalet var 965 året innan. Antalet arbetslösa under 25 år har minskat i Vanda medan arbetslösheten bland unga ökat i Helsingfors och Esbo. Figur 10. Arbetslösa Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett år månadsvis fr.o.m Helsingfors Esbo Vanda Under de senaste åren har bostadsproduktionen koncentrerats till områdena utmed järnvägen och området Backas Rosendal. Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre jämfört med grannstäderna är Vandas trumfort bland dem som letar bostad i småhus i huvudstadsregionen. Figur 12. Antal bostäder Antalet färdigställda bostäder i Vanda åren samt prognos för åren Under 25-åringar Arbetslösa i över ett år 500 För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet avmattades på nytt I Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det under exempelvis år 2009 då ett rekordlågt antal nya bostäder färdigställdes i Vanda. År 2010 satte bostadsbyggandet fart och 2011 nådde man det uppställda målet på 2000 nya bostäder. Innevarande år har bostadsbyggandet åter minskat och man kommer inte att nå målet, antalet färdigställda bostäder kommer Flervåningshus Rad-och kedjehus Separata småhus Påbörjandet av byggnadsarbetena på Ringbanan och möjligheterna till markanvändning utmed banan har skapat förutsättningar för den prognostiserade befolkningsökningen och bostadsbyggandet. Stora volymvariationer i byggandet av verksamhetslokaler Under 2000-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till kvadratmeter Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

14 Vandas balanserade strategi våningsyta. Byggandet koncentreras till området kring flygplatsen samt utmed Ring III. Under 2010 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara dryga m2-vy. Ett år senare, dvs. år 2011 byggdes dubbelt så stor volym våningsyta för lokaliteter jämfört med året innan, dvs m²-vy. I början av 2012 har antalet startade byggprojekt åter minskat i jämförelse med Figur Byggandet åren (m2-vy), exklusive bostadsbyggandet Färdigställd våningsyta, m2-vy Övriga Lager Industri Offentliga Trafik Affär och kontor Ekonomiska utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Finlands nationalekonomi beräknas växa med omkring en procent under åren 2012 och Under de därpå följande åren beräknas ekonomin växa med omkring 2 procent om året. Den framtida ekonomiska tillväxten är beroende av produktiviteten, då utbudet på arbetskraft till och med minskar och försörjningskvoten försvagas under hela 2010-talet. Sommaren 2012 var hela euro-området, Finland medräknat, inne i en recession och för att klara sig ur den måste man lyckas balansera ekonomin i euroländerna och lösa den finanskris som beror på skuldsättningen. Finlands exportberoende ekonomi återhämtar sig, förutsatt att man kan skapa förtroende internationella aktörer emellan och man lyckas hitta bestående lösningar på de ekonomiska problemen i de krisdrabbade länderna. Finansministeriet uppskattar att antalet sysselsatta minskar och att arbetslösheten ökar något under Sysselsättningsgraden bland personer mellan 15 och 64 år är något under 70 procent under de kommande åren. År 2012 beräknas lönesumman för hela landet stiga med 3,1, procent 2013 med 2,5 procent och 2014 med 3,3 procent. Inkomstnivån höjs med i genomsnitt tre procent per år. Pensionsinkomsterna ökar i en takt på dryga fem procent, närmast på grund av att antalet pensionärer ökar. Inflationen utjämnas till i genomsnitt två procent per år. Statens skuldbörda närmar sig en nivå på 100 miljarder euro, vilket betyder omkring 47 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statens skatteintäkter ökar med cirka 5 procent år 2013 till följd av mervärdesskatten höjs och förvärvsinkomstskatten skärps medan alla inkomstnivå- och indexjusteringar lämnas ogjorda under åren Statens nedskärningar i utgifterna påverkar kraftigt kommunernas statsandelar och understöd. Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Den kommunala ekonomin har åtstramats under de senaste åren. Kommunernas utgifter har ökat snabbare än skatterna och statsandelarna och investeringarna har hållit sig på en relativt hög nivå. Investeringarna har bidragit till att öka kommunernas skuld med omkring en miljard euro om året. Under 2012 åtstramas den kommunala ekonomin särskilt av att statsandelarna skärs ner med 631 milj. euro. Den kommunala ekonomin fortsätter att vara ansträngd också under de närmaste åren när statsandelarna skärs ner med 125 milj. euro år 2013, med 250 milj. euro år 2014 och ytterligare 500 milj. euro år År 2013 görs inga indexjusteringar i statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet och denna åtgärd har en åtstramande effekt på omkring 50 milj. euro. I beskattningen kompenseras kommunerna för höjningen av förvärvsinkomstavdraget i sina statsandelar medan förändringarna i samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjs. Kommunernas samfundsskatteandel betalas förhöjd med fem procentenheter under åren Kommunernas ekonomi fortsätter under hela planperioden att visa finansiellt underskott och kommunernas skuldbörda ökar med över en miljard euro varje år även under de kommande åren. Kommunernas statsandelar för 2013 beräknas enligt befolkningsantalet Indexförhöjningen är 3,0 procent, med beaktande av statsandelsnedskärningen. Nedskärningen på 125 milj. euro i statsandelarna år 2013 innebär en minskning av statsandelarna med omkring -23 euro per invånare och kommunens statsandelsprocent sjunker till 30,90 procent. Statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet 2013 fastställs utgående från läget i fråga om antalet elever och studerande och de indexjusteras inte. Kommunens statsandelsprocent kvarstår på 41,89 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 364,18 euro per invånare också under Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar något år 2013, närmast som en följd av indexjusteringen av statsandelen för basservicen och förändringar i befolkningens åldersstruktur. Under de kommande åren kommer nedskärningarna i statsandelarna att innebära en smärre minskning även räknat i euro. De övriga statsunderstöden till kommunerna minskar också, närmast till följd av de nedskärningar som görs för att göra inbesparingar. Statsunderstöden till kommunerna och samkommunerna uppgår till omkring 10,5 miljarder euro åren Kommunernas statsandelssystem håller på att revideras som en del av kommunreformen, på så vis att det nya systemet skulle träda i kraft från början av En utredare har tillsatts för att bereda revideringen och en särskild stödgrupp samt sakkunnig- och kalkyleringsgrupp till stöd för utredaren. Utvecklingsbehoven när det gäller statsandelssystemet presenteras i en mellanrapport i december 2012 och de slutliga förslagen före utgången av Huvudmålen när statsandelssystemet revideras är (enligt finansministeriets beslut genom förordning) en gemensam kalkylerad kostnad för kommunens statsandel för basservicen, neutralitet vid kommunsammanslagningar, att det har en sporrande inverkan och att finansieringssystemet fungerar i situationer av förändring. Man har för avsikt att förenkla dagens invecklade kalkyleringssystem och även att revidera den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som genomförs med fyra års mellanrum. 12 Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

15 Vandas balanserade strategi Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med sammanlagt omkring 4 procent år 2013, medan skatteintäkterna för 2012 uppskattas öka med endast 1,5 procent då samfundsskatteintäkterna minskar med närmare en fjärdedel. Kommunernas kommunalskatteintäkter uppskattas öka med över 4 procent år 2013, med 4,7 procent år 2014 och med 3,5 procent år 2015 (KF Kommunernas skatteprognosram ). Uppskattningen måste under rådande ekonomiska förhållanden anses som optimistisk. Kommunernas samfundsskatter uppskattas också under åren 2013 och 2014 hålla sig på samma lägre nivå som År 2016 sjunker kommunernas samfundsskatteintäkter åter till följd av att kommungruppens fördelningsandel sänks. Kommunerna kommer att tilldelas nya uppgifter. Kommunernas utgifter ökar med omkring en procent per år i och med den åldrande befolkningen och befolkningsökningen. De ökade utgifterna har beaktats i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården. Äldreomsorgslagen träder i kraft och stödtjänsterna för anhörigvården effektiviseras; den ökade mängden uppgifter har beaktats i statsandelarna till kommunerna. Utkomstskyddets förhöjningsdelar för den aktiva tiden kommer enligt lag att räknas som prioriterad inkomst och detta ökar kommunernas utgifter för utkomststöd år Ett kommunförsök för att åtgärda långtidsarbetslösheten genomförs åren Försöket ökar kommunernas ansvar i servicen till långtidsarbetslösa. Arbetet med att förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen fortsätter genom att gruppstorlekarna minskas och morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas. Från början av 2013 erbjuds alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa nyutexaminerade under 30 år inom ramen för samhällsgarantin för unga en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv åtgärd senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Information om statens åtgärder riktade till kommunerna har sammanställts i Basservicebudgeten för 2013 (Finansministeriets publikation 30a/2012) och den finns på adressen vm.fi under rubriken Kunta-asiat. Den ekonomiska utvecklingen i Vanda Staden uppfyller de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla kommuner. En central utgångspunkt i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin som stadsfullmäktige godkänt är att minska ökningen i verksamhetsutgifter och sänka investeringsnivån under ekonomiplanperioden. Bruttoinvesteringsnivån (exklusive Ringbanan och Ring III) uppgår till högst 100 milj. euro år 2013 och 90 milj. euro åren därefter. Vanda stads investeringar i byggandet av Ringbanan och i fas 2 av ombyggnaden av Ring III uppgår till sammanlagt 68 milj. euro år 2013, till 47 milj. euro år 2014 och 19 milj. euro år Utöver detta finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av ombyggnaden av Ring III under åren med sammanlagt 50 milj. euro, en summa som staten betalar till Vanda i form av en köpesumma i två rater under åren 2016 och Enligt ett tidigare avtal betalar staten tillbaka kostnaderna på 50 milj. euro för fas 1 av ombyggnaden av Ring III till Vanda år Budgeten innehåller åtgärder, genom vilka de uppställda ekonomiska målen nås, samtidigt som stadens konkurrenskraft på längre sikt garanteras. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, prioritera investeringarna och planera servicenät på stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 90 milj. euro per år (exklusive Ringbanan och förbättringen av Ring III). Genom en beräknad ökning på tre procent per år av verksamhetsintäkterna och skattefinansieringen strävar man efter att ökningen av stadens lånestock ska stanna av i slutet av ekonomiplanperioden. De osäkra utsikterna för utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen understryker behovet att genomföra balanseringsoch skuldprogrammet för ekonomin. Staden har förbundit sig att delta i genomförandet av Ringbanan och byggandet av Marja-Vanda som redan inletts binder stadens resurser långt in i framtiden. Under de kommande åren behöver staden ekonomiskt spelrum för att kunna reagera på de utmaningar som en omvärld i förändring medför. Utvecklingen i antalet anställda i Vanda Antalet anställda hos staden har hållit sig förhållandevis stabilt under de tre föregående åren. Under de kommande åren påverkas antalet anställda mest av sättet att producera servicen, dvs. vilken del av servicen som produceras av egen personal och vilken del som köps in av andra serviceproducenter. Staden försäkrar sig om den personal som behövs i kortvariga vikariat och i säsongartade uppgifter genom att i första hand använda Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s tjänster. Tabell 1. Utvecklingen i antalet invånare och antalet anställda År Invånare Personal (ordinarie+ på viss tid) Invånare/personal 17,31 17,65 17,84 Trots att det eventuellt sker förändringar i stadens sätt att producera service är det, på grund av att många går i pension, en stor utmaning för staden att kunna försäkra sig om att man kan anställa kompetent personal. Å andra sidan ger pensionsavgången, liksom all övrig normal avgångsomsättning, möjlighet att genomföra behärskade förändringar i personalstrukturen precis som under tidigare år. Fram till år 2020 går 17 procent av den nuvarande personalen i pension. I Vanda har åldern för att gå i pension stigit varje år under de fem senaste åren ( ). Tabell 2 Pensionsavgången i Vanda Åren Pensionsavgång Vanda (%)* % % % * lärare som omfattas av statens pensionssystem har inte räknats med Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

16 Vandas balanserade strategi Tabell 3 Frånvaron av hälsoskäl (dag/årsverke) ,1 5,1 4,7 4,8 4,9 Figur 15. Kumulativ tillväxt % 14,0 Hur stadens verksamhetslokaler ökar i antal åren och befolkningsökningen jämfört med början av Under de kommande åren utgör personalkostnaderna fortsättningsvis en stor del av stadens driftsutgifter. Frånvaron av hälsoskäl minskade tre år i rad fram till Under de två föregående åren avstannade den positiva riktningen i utvecklingen. Det är viktigt att minska frånvaron av hälsoskäl under de kommande åren, eftersom frånvaron av hälsoskäl utgör en stor utgiftspost. Betydelsen av gott ledarskap och chefsarbete betonas och en verksamhetsmodell där man aktivt bryr sig stärks, eftersom undersökningar visar att den anställdas livskompetens och ork i arbetet kan äventyras och att tröskeln för att återvända till arbetet stiger redan efter en kort tids frånvaro. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Befolkningsförändring Verksamhetslokaler Hur antalet verksamhetslokaler utvecklas i staden Figurerna här nedan visar Hur stadens lokaler har ökat enligt verksamhetsområde utgående från investeringsprogrammet. Hur stadens lokaler har ökat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Investeringar som ökar stadens serviceförmåga riktas till byggandet av daghem och skolor. Effektiviteten i användningen av lokaler ökar i enlighet med målen i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, vilket stävjar ökningen av kostnaderna för lokaler. För att prognoserna ska förverkligas krävs det att man lyckas optimera användningen av lokaler och planera servicenätet. Figur 14. Hur antalet verksamhetslokaler utvecklas fram till år Övriga Bildning Social- och hälsovård Fritid och invånarservice 14 Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

17 Utvecklingen av strategiarbetet i Vanda Vanda stads strategiarbete reformeras så att en strategi som omfattar hela fullmäktigeperioden bereds i fortsättningen. För varje fullmäktigeperiod ses värderingarna och visionen över, likaså fastställs de strategiska riktlinjerna och de kritiska framgångsfaktorer som bidrar till att dessa förverkligas. Styrkortet används som redskap för att genomföra strategin och är en del av stadens ledningssystem. I fortsättningen görs stadens strategi upp för en hel fullmäktigeperiod och innehåller de strategiska huvudlinjerna och dessas mätare. Styrkortet på stadsnivå görs upp för respektive budgetår -- I detta koncentrerar man sig på sådana åtgärder på stadsnivå som utgör steg för att nå de strategiska målen Modell för strategiarbetet under fullmäktigeperioden Utvecklingen av strategiarbetet i Vanda -- Två gånger om året rapporteras det till fullmäktige om hur de bindande målen har nåtts -- De strategiska målen ersätter i fortsättningen EP-periodens mål. Verksamhetsområdena utarbetar sina styrkort och mål utgående från stadens strategi som görs upp för fyra år framåt och utgående från ramen. -- Verksamhetsmålen i budgetens driftsekonomidel (verksamhetsområdets styrkort) förverkligar stadens strategi på ett klarare sätt än tidigare. -- Verksamhetsområdena rapporterar till respektive nämnd om verksamhetsmålen Den första rapporteringen om stadens strategi görs enligt det läge som råder i slutet av det andra året av fullmäktigeperioden. Fullmäktige gör en mellanutvärdering av stadens strategi utgående från rapporten. Den slutliga utvärderingen görs vid fullmäktigeperiodens slut. Bas för strategin: verksamhetsidé, värderingar, vision Omvärld Förändringskrafter Scenarier Strategiska mål Strategi för hela fullmäktigeperioden Målvärden 2016, tidtabell och ansvar Budgetmål Årliga styrkort bindande mål (stadsnivå) verksamhetsmål (verksamhetsområdena) Programarbete I samband med fullmäktigeperiodens strategi fattas beslut om de program på stadsnivå som kommer att utarbetas under fullmäktigeperioden eller över vilka det utarbetas en mellanutvärdering Programmen som utarbetas ska stödja förverkligandet av de strategiska målen När utarbetandet av programmen inleds förs en remissdebatt i fullmäktige Till behandling i fullmäktige förs endast de program som man fattat beslut om i samband med strategin Utvecklingsplanerna på verksamhetsområdesnivå ska också förverkliga fullmäktigeperiodens strategi Verksamhetsmodellen syftar till att förbättra programarbetet och effekten av de resurser som detta binder samt kopplingarna till strategin Tidtabellen för utarbetandet av strategin för fullmäktigeperioden Utkastet till strategimodell har behandlats i stadens ledningsgrupp och i stadsstyrelsen hösten 2012 Beredningen av strategin för fullmäktigeperioden sker i ledningsgruppen, för vilket ändamål material produceras i samband med den högsta ledningens utbildning i början av 2013 Stadsstyrelsens strategiseminarium hålls i april Seminariematerialet utgörs av ledningsgruppens stadsstrategiska beredningsarbete. Utkastet till strategi för fullmäktigeperioden i enlighet den nya modellen presenteras för fullmäktige på strategiseminariet i maj 2013, varefter fullmäktige i juni beslutar om strategin separat. Målsättningen är en koncis strategi som omfattar de huvudsakliga riktlinjerna. Visionen, värderingarna och verksamhetsidén utvärderas också enligt det nya fullmäktiges åsikter (strategiaftonskolor våren 2013). Vanda stad budget 2013, ekonomiplan

18 16 Vanda stad budget 2013, ekonomiplan Vanda stads styrkort 2013 Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Strukturer och processer Förnyelse och personalens välbefinnande i arbetet Ekonomiska resurser och möjligheter Konkurrenskraftsstrategin Stadens attraktionskraft Stadsbild i omvandling Effektiv markpolitik Högklassigt Marja-Vanda Trygga centrumområden under utveckling Funktionell och hållbar stadsstruktur Intressebevakning och samarbete Att få till stånd en kommunstruktur- och metropollösning Fungerande social- och hälsovårdsstrukturer Intressebevakning i regionala organisationer Framgångsrikt och energigivande ledarskap Ledarskapssystemet utvecklas Systematisk chefsutbildning Optimal personalplanering Belöningar Inkomstbasen stärks Skattefinansieringsbasen (skatteintäkter, statsandelar) stärks Inkomster från markförsäljning och förnyad markpolitik Näringar och sysselsättning Mångsidiga partnerskap Alltmer omfattande företagsverksamhet Stärkt sysselsättning Starkare närings- och internationaliseringspolitik Kommuninvånarnas välfärd Social harmoni främjas Samhällsgemenskapen och livsbalansen stärks Effektiv basservice En innovativ stad under utveckling Nya sätt att ordna service Kostnadseffektiv och miljömedveten verksamhet Servicestrukturer och -nätverk förnyas Produktiv personal som hittar sin styrka Förändringskompetens Satsningar på arbetshälsan Sjukfrånvaro förebyggs Samarbete med läroanstalter Att få skuldsättningen under kontroll Driftsekonomins utgiftsutveckling och investeringstak enligt balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin Egendomsförvaltningen Servicestrategin Genomförande av balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin Strategiska mål

19 Strategiska mål Strategiska mål Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Stadens attraktionskraft Det Vanda vi ser i dag har byggts upp som en följd av urbaniseringen. En lång tid dominerades uppfattningen om Vanda av det delvis motstridiga förhållandet mellan rurala och urbana miljöer. I takt med att staden utvecklats och vuxit till sig har Vanda förknippats med olika sinnebilder: förorternas stad, industri- och lagerstaden, randstaden. En klar vändpunkt i Vandas utveckling inföll i början av 1990-talet. Flygplatsområdet med närmaste omgivningar lyftes fram i blickfånget för Vandas utveckling, vilket ledde till att den regionala nätverksbildningen och de internationella förbindelserna kom att bli Vandas framgångsfaktorer. Man ville omvandla Vanda till regionens dynamiska företagsområde och ett centrum för arbetsplatser och uträttandet av ärenden. Arbetet på att infria målsättningarna inleddes med att utveckla Aviapolisområdet och gå in för att förverkliga Ringbaneprojektet. I och med att antalet arbetsplatser ökat och allt fler uträttar ärenden i regionen kom den nedsatta genomströmningen på Ring III att innebära ett allvarligt hot inte bara för den fortsatta utvecklingen i området, men också för hela stadens trafiknät. I Vanda har man investerat i framtiden. På grund av investeringarna i infrastrukturen har staden skuldsatt sig och finansieringsansvaret har ökat genom de projekt som förverkligats i såväl egen regi som i samarbete med staten. I Vanda är man nu på väg att uppnå ett läge, där staden kan byggas vidare utgående från den bas som de redan verkställda investeringarna utgör. De tidigare motsatserna är på väg att sammansmälta till en balanserad stadsstruktur. Med hjälp av det mångsidiga kompletteringsbyggandet kommer Vanda, utöver att vara ett bra arbetsplatsområde, också att vara ännu mer attraktivt vad ankommer på olika boendemöjligheter. Byggandet av Marja-Vanda är ett regionalt spetsprojekt. Marja-Vanda kan räknas in bland de viktigaste nya bostads- och arbetsplatsområdena i huvudstadsregionen som bidrar till ett ökat intresse bland byggherrar, företag och samarbetspartners för urbant bostadsbyggande av nytt slag och olika ekologiska lösningar. Ringbanan och de bostadsområden som redan finns utmed den och de som kommer att byggas bidrar till att förena de östra och de västra delarna av Vanda till en fungerande stadshelhet. Stadens ekonomiska resurser sätter strama ramar för markanvändningen under kommande år. Enligt Balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin kommer "en högklassig bostadsproduktion till rimligt pris att utgöra en särskild utmaning, vilket medför att mängden producerade bostäder och deras attraktionsförmåga bidrar till ökade skatteinkomster för staden. Samtidigt måste man även beakta de krav som följer på det kompletterande byggandet och de ekologiska aspekterna samt klimatförändringens inverkan. De motstridiga utmaningarna utgörs alltså av å ena sidan en stram utgiftsdisciplin, lämplig schemaläggning av själva byggandet och uppskjutna investeringar kontra inkomstbasens utvidgning å andra sidan. Varje år växer Vanda till sig med mer än 2000 invånare. Befolkningsökningen och markanvändningsmöjligheterna är en god grund för att Vandas attraktionskraft även som hemort kommer att öka och att staden inte längre bara ses som en tillfällig boningsort. Det är viktigt att de som bor i andra städer och arbetar i Vanda skulle börja se staden som ett reellt alternativ till den egna hemorten. Samtidigt måste man också kunna erbjuda dem som funderar på att flytta bort från Vanda högklassiga alternativ för olika skeden i livet. En allt effektivare planläggnings- och markanvändningspolitik anger riktlinjerna för hur man på bästa möjliga vis kan dra nytta av befintliga strukturer och olika aktuella investeringar. Vanda har tillsammans med de övriga kommunerna i Helsingforsregionen godkänt och undertecknat avsiktsförklaringen för markanvändning, boende och trafik (MBT) för åren Enligt avtalet har Vanda förbundit sig till att årligen skapa förutsättningar för att bygga 2000 nya bostäder. Av den produktion som förverkligas ska 20 procent förverkligas som statsstödda hyresbostäder. Genom att koncentrera bostadsbyggandet till nuvarande centrumområden och intill goda kollektivtrafikförbindelser kan stadsstrukturen förenhetligas. Byggresurserna koncentreras till de nya stationsområdena vid Ringbanan, dvs. till Lejle och Marja-Vanda. Centrumområdenas livskraft särskilt då de centrum som ligger intill järnvägsstationerna är en viktig komponent i uppbyggnaden av Vandas konkurrenskraft, såväl i fråga om boende, som näringslivet. De nuvarande centrumområdena har bevarats rätt oförändrade sedan de byggdes upp. I detta nu pågår stora utvecklingsprojekt i alla Vandas centrumområden och staden är en viktig part i processen. I typiska fall handlar dessa projekt om parkeringsarrangemang eller om att rusta upp offentliga lokaler och uterum så att de svarar mot moderna krav. Det första av dessa projekt är förnyelsen av Dickursby centrum som är på gång: parkeringsarrangemang, påbörjandet av ny bostadsproduktion samt det nya Stationscentrumet. Följande i turen är Myrbacka, Korso, Håkansböle och Björkby, i alla dessa områden har man planerat att bygga både nya bostäder och affärslokaler. För fullmäktiges mandatperiod fastställdes följande som Vandas vision: För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Visionen komprimerades i formen "Vanda ett klokt val". Enligt visionen erbjuder Vanda mångsidiga boendemöjligheter, varierande hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter, god basservice, lokaler som lämpar sig för företag av olika slag och tomter med bästa möjliga läge samt internationella kontakter av världsklass. Läget i kärnan av metropolområdet är en framtida framgångsfaktor. Till flera delar har visionen förverkligats. Under följande fullmäktigeperiod utvärderas behovet av att förnya visionen. I en jämförelse städerna emellan har det konstaterats att på samma gång som Vanda producerar sina tjänster på ett effektivt och ekonomiskt vis så är kundernas Vanda stad budget 2013, ekonomiplan