BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

Transkript

1 Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden Prognos för storområdena A6:2009 ISBN

2 2 Innehållsförteckning 1 PROGNOSENS UTGÅNGSPUNKTER DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGENS UTVECKLING Befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupp fram till år Befolkningsutvecklingen inom storområdena fram till år BILAGA Tabell 1. Den svenskspråkiga befolkningen i Vanda enligt åldersgrupp Tabell 2. Den svenskspråkiga befolkningen inom storområdena enligt åldersgrupp

3 3 1 PROGNOSENS UTGÅNGSPUNKTER Prognosen för den svenskspråkiga befolkningen i Vanda har framtagits genom att tillämpa en ändamålsenlig variant av Vandas modell för befolkningsprognoser. Denna består liksom Vandas allmänna befolkningsprognos av två delar: en prognos för hela staden (åren ) och en prognos för delområdena (åren ). Det är emellertid storområdena i stället för stadsdelarna som utgör delområdena, eftersom den svenskspråkiga befolkningen i Vanda är så liten att det är oändamålsenligt att göra prognosen enligt stadsdel. Föregående prognos gjordes i september 2008, och före det år Den modell som använts för att prognosticera den svenskspråkiga befolkingen följer nästan samma utgångspunkter och har samma struktur som den allmänna befolkningsprognosen för Vanda Nyckeltalen för inflyttning, utflyttning och nettomigration beräknas dock på grund av att målbefolkningen är så liten på hela flyttningsrörelsen, då flyttningsrörelsen i hemlandet och utomlands har separerats från varandra i den modell för befolkningsprognoser som gäller hela befolkningen. En del av parametrerna är de samma som i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, medan andra har beräknats utgående från den statistik som gäller den svenskspråkiga befolkningen. Utgångspunkterna för prognosen presenteras i de följande styckena i detta kapitel. När det gäller prognosen för hela staden har utgångspunkten varit den svenspråkiga befolkningen i Vanda enligt kön och ålder. Antalet uppgick då till personer, dvs. 64 personer fler än vad som prognosticerades i den föregående befolkningsprognosen från Flera faktorer bidrog till att prognosen blev felaktig: en högre fertilitet bland kvinnorna än väntat och en högre nativitet en lägre mortalitet än vanligt och en betydligt gynnsammare balans mellan inflyttning och utflyttning än under de tidigare åren. Den allmänna utvecklingstrenden när det gäller den svenskspråkiga befolkningen är ändå nedåtgående på sikt, men utgående från utvecklingen under de senaste åren verkar denna minskning ske i långsammare takt än vad som tidigare antagits. Mest inverkan på prognosen över det antal barn som föds årligen har fertiliteten hos kvinnor i barnafödande ålder. Som fertilitetstal har använts de genomsnittliga fertilitetstalen enligt åldersgrupp för den svenskspråkiga kvinnliga befolkningen i åldern som räknats ut för åren Dessa fertilitetstal har höjts med en koefficient som beaktar den andel barn som fötts av finskspråkiga kvinnor eller kvinnor med annat modersmål och som registrerats som svenskspråkiga under perioden i fråga. Detta för att det också föds svenskspråkiga barn i tvåspråkiga familjer. Fertilitetstalen har, liksom i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, sänkts lineärt från år 2010 till år 2020, varefter de fått stå kvar på den genomsnittliga nivån för åren (Figur 1). Figur 1. Den summerade fruktsamheten hos svenskspråkiga kvinnor åren Om prognosticeringsmodellen se Befolkningsprognos för Vanda A4: 2007, Vanda stad. Statistik och forskning. Om prognosens struktur se. Befolkningsprognos för Vanda A5: 2008,

4 4 Som siffror för dödsrisk för män och kvinnor enligt åldersgrupp har använts de siffror för dödsrisk som framtagits för hela befolkningen i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda. Siffrorna har minskats med en koefficient som beaktar en något högre förväntad livslängd hos den svenskspråkiga befolkningen än bland den övriga befolkningen. Den genomsnittliga och förväntade livslängden för perioden som räknats ut med hjälp av statistik över demografiska förändringar och befolkningsstatistik från dessa år var 75,6 år för män (hela befolkningen: 75,1 år) och för kvinnor 81,6 år (hela befolkningen 80,7 år). Siffrorna för dödsrisk har dessutom, på samma sätt som i den allmänna befolkningsprognosen för Vanda, också sänkts med de koefficienter för sänkning av dödsrisken som fastställts av Statistikcentralen. Dessa koefficienter baserar sig på iakttagelser och antaganden om en fortsatt ökning av den förväntade livslängden på befolkningen. Utfallet av migrationen bland den svenskspråkiga befolkningen (differensen mellan inflyttade till och utflyttade från Vanda) var i fjol exceptionellt positiv (+23 personer), och delvis tack vare detta steg den årliga nettomigrationen i snitt för den andra hälften av detta årtionde till det svagt positiva (+2). Förtecknet för nettomigrationen har sålunda kommit att ändras under de senaste åren, eftersom utflyttningsöverskottet under åren i genomsnitt var 23 personer om året och under den senare hälften av 1990-talet i genomsnitt 37 personer om året. Kursändringen har beaktats ganska försiktigt i prognosen genom att som uppskattning för de första fem åren använda den genomsnittliga siffran för nettomigrationen (-12) under åren och därefter sänka den successivt under de senare åren av prognossperioden. Figur 2. Inflyttning, utflyttning och nettomigration åren Köns- och åldersfördelningen bland inflyttarna och utflyttarna har beräknats utgående från statistiken för åren Beräkningsperioden är kort, eftersom flyttarnas köns- och åldersstruktur inte varierar särskilt mycket från år till år. Genom dessa demografiska faktorers inverkan beräknas den svenskspråkiga befolkningen minska till cirka år 2030 och till knappa personer år 2040, dvs. långsammmare än vad som prognosticerades i fjol. Utgångspunkten för prognosen enligt storområde har varit den svenspråkiga befolkningen i Vanda enligt kön, ålder och storområde. Som fertilitetstal har använts fertilitetstalen enligt åldersgrupper hos den svenskspråkiga befolkningen enligt prognosen för hela staden, vilka har justerats enligt storområde, genom justeringskoefficienter som beaktar de totala skillnaderna i fertilitet mellan respektive område. Koefficienterna har beräknats utgående från statistiken för ändringar i befolkningen i Vanda under åren

5 5 Nybyggandets inverkan på befolkningsmängden har för den svenskspråkiga befolkningens del beaktats genom att med hjälp av byggnadsstatistiken från åren göra en byggnadsprognos över den del av våningsytan som omfattar den svenskspråkiga befolkningen, samt genom att till övriga delar använda de uppskattade nyckeltalen i befolkningsprognosen för befolkningen i hela Vanda: förhållandet mellan den hustypsspecifika våningsytan och lägenhetsytan i nybyggnader samt boenderymligheten och åldersstrukturen hos dem som flyttar in i de nya byggnaderna. De befolkningsförändringar som uppkommer av flyttningsrörelse och dödlighet inom det s.k. gamla bostadsbeståndet i prognosen enligt storområde, beaktas genom nettoförändringskoefficienter enligt område och åldersgrupp. De har till följd av den reviderade prognosticeringsmodellen från 2007 kunnat räknas ut för den svenskspråkiga befolkningen, då de 2005 måste tas ur den allmänna befolkningsprognosen för Vanda. 2 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGENS UTVECKLING 2.1. Befolkningsutvecklingen enligt åldersgrupp fram till år 2040 Den svenskspråkiga befolkningen i Vanda har minskat från invånare i början av år 2000 till invånare 2009, men minskningen har avstannat under de senaste åren. Befolkningsmängden förutspås fortsätta att minska, men långsammmare än i den föregående prognosen: till cirka personer 2015, något över personer 2025 och omkring personer 2040 (tabell 1, figur 3). Den svenskspråkiga befolkningen är äldre än den finskspråkiga och befolkningen med främmande språk, och dess minskning förklaras förutom av det prognosticerade utflyttningsöverskottet också av den begränsade naturliga befolkningsökningen (differensen mellan nativitet och mortalitet ) som i början av nästa årtionde till och med uppvisar negativa förtecken. Att den svenskspråkiga befolkningen är så liten leder till att sporadiska faktorer mer än normalt inverkar på befolkningsförändringarna till exempel på antalet födda och migranter på kort sikt. Av detta följer att årliga avvikkelser från den allmänna kursen i befolkningsutvecklingen är möjliga och till och med sannolika. Växlingarna jämnar dock på sikt ut sig i riktning mot medelvärdena. Tabell 1. Prognos för den svenskspråkiga befolkningen i Vanda åren År Folkmängd, antal personer 1.1. Födda Döda Nativitetsöverskott Inflyttnings- /utflyttningsöverskott Tillväxt per år, antal Tillväxt per år, % , , , , , , , , , , , , , , ,

6 6 Figur 3. Den svenskspråkiga befolkningen åren På grund av att den svenskspråkiga befolkningen har en äldre åldersstruktur än den övriga befolkningen i Vanda leder det till att särskilt de äldre åldersgruppernas storlek och dessas andel av befolkningen kommer att förändras betydligt under de närmaste tjugo åren (figur 4, tabell 2). Figur 4. Åldersstrukturen hos den svenskspråkiga befolkningen åren

7 7 Tabell 2. Åldersstrukturen hos den svenskspråkiga befolkningen i Vanda Åldersgr antal % antal % antal % antal % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Totalt I början av prognosperioden var antalet svenskspråkiga barn i dagisåldern 470, år 2015 uppskattas de vara cirka 450 till antalet, dvs. knappa 50 fler än vad som upppskattades i den föregående prognosen, år 2025 cirka 500 och år 2040 cirka 480. Andelen barn i dagisåldern kommer under denna tid att stiga från nuvarande 8,0 procent till 8,7 procent Antalet lågstadiebarn och deras andel av befolkningen torde förändras endast något under de kommande 15 åren. I början av prognosperioden var de 349 till antalet, dvs. 6,0 procent av befolkningen. År 2015 uppskattas antalet barn vara knappa 380 och 2025 cirka 370. Antalet barn uppskattas öka till över 400 före utgången av 2030 och till cirka 420 (7,6 % av befolkningen) före utgången av Antalet högstadieelever (13 15-åringar) torde först sjunka något från 213 barn 2009 till cirka 170 barn 2025 men fram till 2040 kommer deras antal antagligen åter att stiga till samma nivå som i början av prognosperioden. Denna grupps andel av befolkningen är som lägst 3 procent och som högst knappa 4 procent av den svenskspråkiga befolkningen. Andelen personer i arbetsför ålder sjunker från nuvarande 61,7 procent till 55,1 procent Den kraftigaste förändringen sker i antalet ålderspensionärer och deras andel av befolkningen. I början av detta år uppgick deras antal till personer (20,6 % av befolkningen) men fram till 2015 uppskattas antalet stiga till över personer (26,9 % av befolkningen) och förblir sedan i stort sett det samma fram till 2025, varefter antalet och andelen sjunker märkbart. På 2010-talet är antalet och andelen personer mellan 65 och 74 som högst. Under följande årtionde gäller detta för personer som fyllt 75 år. Denna befolkningsprognos används som underlag när det görs prognoser över det framtida servicebehovet hos den svenskspråkiga befolkningen i Vanda. Vid uppskattningar av detta måste man ändå bereda sig på en viss osäkerhet: förutom befolkningsutvecklingen finns det också andra faktorer som inverkar på servicebehovet, t.ex. utvecklingen inom sysselsättningen. Dessutom kommer en allt större del av den svenskspråkiga befolkningen att leva i tvåspråkiga familjer, och de språkval som dessa familjer gör inom barndagvården och skolgången kommer för sin del att inverka på efterfrågan på svenskspråkig service under de kommande åren och årtiondena. Fördelningen av den svenskspråkiga befolkningen i hushåll med endast svenska som modersmål och tvåspråkiga hushåll (huvudsakligen finska/svenska) har inte förändrats särskilt mycket under de tio senaste åren: när 43 procent av denna befolkning år 1999 bodde i svenskspråkiga hushåll, var siffran fortfarande 41 procent år : Databasen Kunti, befolkningsuppgifterna för Vanda, 2008: Databasen Facta, befolkningsuppgifterna.

8 Befolkningsutvecklingen inom storområdena fram till 2019 Ungefär hälften av den svenskspråkiga befolkningen i Vanda bodde i början av 2009 inom Myrbackas (30 %) och Dickursbys (20 %) storområden. Knappt 15 procent bodde inom Håkansböles storområde och cirka 8 9 procent inom Kivistös, Aviapolis, Björkbys och Korsos storområden. Skillnaderna mellan områdena kommer i någon mån att jämnas ut före utgången av 2019, så att befolkningsandelarna i Myrbacka, Dickursby och Håkansböle storområden som mest minskar med någon procentenhet medan andelarna i de övriga områdena i synnerhet Kivistö, Korso och Aviapolis ökar (Figur 5). Befolkningsmängden och åldersstrukturen i storområdena beskrivs i tabell 2 i bilagan. Figur 5. Befolkningsutvecklingen i storområdena åren Befolkningen i de olika storområdena har olika åldersstruktur och skillnaderna mellan de olika områdena växer under prognosperioden. Skillnaderna beror delvis på den ändring av indelningen i storområden i Vanda som infördes 2007 och t.ex. inom Aviapolis storområde, som har ett mycket nytt bostadsbestånd, är andelen barn under skolåldern för närvarande till och med 15,4 procent av befolkningen, när den inom de övriga storområdena varierar mellan 6,0 och 8,9 procent. Enligt prognosen kommer andelen 2019 att vara som lägst 5,7 procent (Håkansböle) och som högst 10,8 procent (Aviapolis). Ökningen av antalet och andelen barn i daghemsåldern är tydligast på de områden där nybyggandet är intensivt, t.ex. i Kivistö, Dickursby och Korso. Andelen barn i grundskoleåldern av befolkningen inom områdena varierar också betydligt både under prognosens inledningsår (8,4 12,5 %) samt år 2019 (7,5 19,0 %). År 2019 är andelen barn i grundskoleåldern som högst inom Aviapolis storområde, där den enligt prognosen är omkring två gånger så stor (cirka 115 barn) som Storområdena är också mycket olika sinsemellan när det gäller personer som nått pensionsåldern, och skillnaderna kommer inte att minska under prognosperioden. För närvarande är andelen högst inom Dickursby (25,3 %) och Myrbacka (24,4 %) storområden, och den kommer före utgången av 2019 att öka på båda områdena och även på Håkansböle storområde med över 30 procent. Däremot förblir andelen låg inom Aviapolis storområde under hela prognosperioden (2009: 9,2 %, 2019: 14,1 %. För den äldsta befolkningens del är prognosen ändå något osäker, eftersom deras placering, i synnerhet den del av befolkningen som fyllt 75 år, inom kommunens olika områden, också beror på de beslut som under prognosperioden fattas om lokaliseringen av den service som riktas till dem (bl.a. institutionsservice).

9 9 BILAGA A TABELL 1. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

10 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Vanda Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

11 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Myrbacka storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

12 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Kivistö storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

13 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Aviapolis storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

14 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Dickursby storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

15 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Björkby storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

16 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Korso storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

17 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Håkansböle storområde Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %

18 TABELL 2. DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN INOM STOROMRÅDENA I VANDA ENLIGT ÅLDERSGRUPP Annat område Åldersgrupp % % % % % % % % % % % % % % Totalt % %