EKONOMIPLAN BUDGET 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014"

Transkript

1 EKONOMIPLAN BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag

2

3 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN I ANTALET ANSTÄLLDA I VANDA...14 HUR OMFATTNINGEN PÅ STADENS VERKSAMHETSLOKALER UTVECKLAS...15 PRODUKTIVITETSMÄTARE...17 STRATEGIN FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN ARBETET MED ATT SAMMANSTÄLLA EN STRATEGI FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN...19 VÄRDEGRUND OCH VISION...20 STRATEGISKA PRIORITERINGSOMRÅDEN OCH DERAS HUVUDMÅL...21 PROGRAM SOM INGÅR I STRATEGIN FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN VANDA STADS BINDANDE MÅL FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDELEN...41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN JÄMFÖRELSE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE OCH RAM...47 ALLMÄN FÖRVALTNING...57 CENTRALVALNÄMNDEN...59 STADSFULLMÄKTIGE...60 REVISIONSNÄMNDEN OCH DEN EXTERNA REVISIONEN...61 STADSSTYRELSEN...62 SAMARBETSANDELAR OCH -BIDRAG...64 STADSDIREKTÖRENS VERKSAMHETSOMRÅDE...67 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE...73 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE TOTALT...75 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE BRUTTOENHETERNA...79 HELSINGFORSREGIONENS TOLKCENTRAL...83 SYSSELSÄTTNINGSSERVICEN...84 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD...87 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE TOTALT...89 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE UTAN SPECIALISERAD SJUKVÅRD...89 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN...94 EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSSERVICEN...95 SPECIALISERAD SJUKVÅRD...98 HÄLSOVÅRDSSERVICE FAMILJESERVICEN ÄLDRE- OCH HANDIKAPPSERVICE AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE TOTALT BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE BRUTTOENHETERNA UNDERVISNINGSNÄMNDEN OCH FRITIDSNÄMNDEN GEMENSAMMA TJÄNSTER FINSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDEUTBILDNING UNGDOMS- OCH VUXENUTBILDNINGEN BRUTTOENHETERNA SMÅBARNSFOSTRAN BIBLIOTEKSTJÄNSTER ÖVRIG UTBILDNING DET SVENSKSPRÅKIGA RESULTATOMRÅDET KULTURSERVICEN IDROTTSSERVICEN UNGDOMSSERVICEN YRKESUTBILDNING

4 VUXENUTBILDNINGSINSTITUTET MUSIKINSTITUTET KONSTSKOLAN VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR MARKANVÄNDNING, BYGGNAD OCH MILJÖ STADSPLANERINGSNÄMNDEN STADSPLANERINGSNÄMNDEN SAMMANLAGT STADSPLANERINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDETS FÖRVALTNING FÖRETAGSSERVICEN STADSPLANERINGEN TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SAMMANLAGT TEKNISKA NÄMNDEN BRUTTOENHETER TEKNISKA NÄMNDEN FASTIGHETSCENTRALENS RESULTATOMRÅDE KOLLEKTIVTRAFIKEN KOMMUNALTEKNIKCENTRALEN DEPÅN MILJÖNÄMNDEN MILJÖ TOTALT MILJÖN SAMMANLAGT BRUTTOENHETER MILJÖNÄMNDEN MILJÖCENTRALEN BYGGNADSTILLSYNEN AFFÄRSVERKEN MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVÄSENDES AFFÄRSVERK AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA FONDERNA BOSTADSLÅNEFONDEN UTVECKLINGSFONDEN FÖR MARJA-VANDA OCH CENTRUMOMRÅDENA SOCIAL KREDITGIVNING SKADEFONDEN RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN NYBYGGEN OMBYGGNAD ÄNDRINGSARBETEN I HYRES- OCH AKTIELOKALER IMMATERIELL EGENDOM OFFENTLIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR LÖS EGENDOM FAST EGENDOM AKTIER OCH ANDELAR FINANSIERINGSDELEN KOMPLETTERANDE UPPGIFTER BILAGOR NYBYGGEN, EP BILAGA OMBYGGNAD, EP BILAGA ÄNDRINGSARBETEN I HYRES- OCH AKTIELOKALER, EP BILAGA

5 Vanda byggs upp på en solid värdegrund 1 "Det ekonomiskt solida Vanda är ett internationellt centrum för hållbar tillväxt där staden och servicens kvalitet utvecklas tillsammans med invånarna. Vanda är en trygg och säker hemstad för sina invånare, den bästa samarbetspartnern i Finland för företag och landets bäst ledda stad för de anställda", så här uttrycks det i den vision för staden som sträcker sig fram till år I enlighet med strategin för fullmäktigeperioden byggs staden upp och utvecklas utgående från värderingar som innovativitet, hållbar utveckling och samhällsgemenskap. Det viktigaste prioriteringsområdet i stadens strategi är balanseringen av ekonomin och transparens utgör den ledande principen för all verksamhet. Bland de första av de stora städerna i landet inledde Vanda kraftfulla åtgärder för att balansera ekonomin och göra inbesparingar genom balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin som bereddes våren 2012 och godkändes av stadsfullmäktige. Programmets viktigaste mål är att stävja utgiftsökningen och att sänka stadens investeringsnivå för att få stadens skuldsättning under kontroll. Den utdragna ekonomiska recessionen och nedskärningarna i statsandelarna försvagar inkomstbasen och bidrar till att öka utgifterna särskilt i de stora städerna. Förslaget till budget för Vanda stad 2014 utgår från att man fortsätter att följa riktlinjerna för att balansera ekonomin. Efterhand som 2013 har framskridit har utvecklingsutsikterna inom nationalekonomin och den kommunala ekonomin ytterligare försvagats, vilket också har återspeglats på budgetförslagets viktigaste nyckeltal oavsett anpassnings- och effektiveringsåtgärderna. År 2014 kommer att utgöra en rejäl utmaning för stadens finansieringsförmåga i och med att de stora trafikinvesteringarnas tyngsta finansieringsår infaller under en ekonomisk lågkonjunktur, mitt i nedskärningar i statsandelarna och försvagade skattefinansieringsutsikter. Av detta skäl har budgetförslaget satt nivån på stadens egna investeringar till under 100 miljoner euro och ökningen i driftsekonomins utgifter nere på 1,5 procent i jämförelse med bokslutsprognosen för Från och med 2015 sjunker stadens investeringsnivå i och med att projekten Ringbanan och den andra etappen av ombyggnaden av Ring III är slutförda. Då blir det möjligt att genom att balansera upp stadens driftsekonomi och se till att årsbidraget är tillräckligt stort lyckas täcka en betydligt större andel av investeringarna genom stadens egen inkomstfinansiering än vad som varit fallet under de senaste åren. Vanda byggs upp utgående från järnvägen och goda kollektivtrafikförbindelser och med stambanan och Ringbanan som viktiga trafikleder. Förtätandet och harmoniseringen av stadens struktur är det viktigaste kriteriet i planeringen av markanvändningen och planläggningen av nya områden. Uppbyggnaden av det nya Dickursby centrum och området kring stationen har kommit i gång med fart, detta gäller såväl byggandet av verksamhetslokaler, som bostäder. Flygplatsen byggs ut och utvecklas vidare genom byggnadsprojekt för en knapp miljard under de kommande åren. Ringbanan blir färdig och tas i bruk sommaren 2015 och det andra skedet av ombyggnaden av Ring III förverkligas åren Verkställandet av stadens nya markpolitiska riktlinjer har inletts och stadens livskraft stärks genom ett livskraftsprogram som är inriktat på närings- och sysselsättningspolitiken. Det är också viktigt att nå framgång i bostads- och sysselsättningspolitiken för att stärka både stadsbornas och stadens inkomstbas. Kommunreformen inkluderar en stor mängd med den förknippade delreformer, av dessa är statsandelsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, kommunstrukturreformen samt grundandet av en metropolförvaltning alla för Vanda stad viktiga intressebevakningsobjekt. För att balansera den offentliga ekonomin på lång sikt har staten ställt upp målet att spara in en miljard euro i kommunernas kostnader genom att minska på de uppgifter som sköts av kommunerna. Vidare har kommunerna ålagts omfattande mål för att förbättra produktiviteten. Vandas styrkor när det gäller verksamhetsförutsättningarna och stadens läge garanterar under kommande år framgång som självständig kommun och del av det konkurrenskraftiga metropolområdet. För att stärka Vandas ställning är det emellertid nödvändigt att fortsättningsvis balansera upp stadens ekonomi. Kari Nenonen Stadsdirektör

6 Förändringar i Vanda stads omvärld Varje år ökar befolkningen med dryga tvåtusen personer 2 I början av 2013 hade Vanda invånare. Av Vandaborna hade finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till stycken och personer talade något annat språk. De största grupperna personer som talar något främmande språk utgörs av ryskspråkiga som var till antalet och estniskspråkiga, som var till antalet. Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en årstakt på hela invånare i året. Under 2012 var ökningen något större än den genomsnittliga ökningen och uppgick till personer. Under 2013 förutspås ökningen uppgå till personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men likaså av differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort. Den naturliga befolkningsökningens andel av ändringarna i stadens befolkningsmängd har uppgått till i snitt 70 procent varje år. Karta 1. Flyttströmmarna i snitt per år i Vanda till och från olika områden åren Källa: Statistikcentralen Under de senaste åren har Vanda fått migrationsvinst från Helsingfors och utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga kommuner i södra Finland. Migrationsvinsten från utlandet har ökat från år till år samtidigt som nettomigrationen i hemlandet till och med har vänt i en nedgång.

7 3 Figur 1. Nettomigrationen i Vanda från hemlandet och utomlandsifrån åren nettomigration, pers Från utlandet sammanlagt Finland sammanlagt Källa: Statistikcentralen Migrationsrörelsens andel av ändringen i befolkningsantalet har växlat mer än den naturliga befolkningsökningen: nettomigrationen har under 2000-talet varit som lägst ett par hundra personer på minus medan den som mest har legat på över tusen på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare medan det inhemska migrationsöverskottet samtidigt har krympt. Befolkningen med främmande språk i Vanda har ökat klart snabbare än den finskspråkiga befolkningen: 70 procent av hela befolkningsökningen under de fem senaste åren har utgjorts av personer som talar något främmande språk. Enligt prognoserna kommer andelen som talar något främmande språk av den årliga befolkningsökningen i Vanda att närma sig 90 procent redan i början av talet. Figur 2. Vandas årliga befolkningsökning åren enligt modersmål, prognos för åren befolkningsökning, personer andra språk svenska finska Källa: Statistikcentralen

8 4 Det förutspås att Vandas befolkning i fortsättningen kommer att öka med en genomsnittlig årstakt på invånare per år. Varje år föds närmare fler Vandabor än det dör och migrationsöverskottet uppgår till personer om året. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmaste åren. Figur 3. Den prognostiserade förändringen bland befolkningen i de yngsta åldersgrupperna åren antal personer Källa: Statistikcentralen Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på personer. I början av år 2018 beräknas de vara (25 %) fler än idag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från i dag, med en årstakt på i genomsnitt 620 personer till personer år Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen att vara knappa 36 procent fler år 2018 än i början av Figur 4. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre antal personer Källa: Statistikcentralen

9 5 Antalet personer i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, dvs år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de i början av 2018 är fler än i dag. Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder baserar sig enbart på den ökande andelen av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål, eftersom antalet personer i arbetsför ålder med ett inhemskt språk som modersmål har minskat från och med Figur 5. Den årliga förändringen bland Vandas befolkning i arbetsför ålder (20 64 år) enligt modersmål åren och enligt prognos fram till personer finsk-/svenskspråkiga främmande språk Källa: Vanda stad samt Esbo och Helsingfors städer Det förutspås att antalet personer som talar något främmande språk snabbt kommer att öka i huvudstadsregionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som år 2012 har sammanställts för hela Helsingforsregionen, beräknas antalet personer som talar något annat än ett inhemskt språk öka med dryga personer i Vanda under de följande fem åren, så att deras andel av stadens befolkning i arbetsför ålder 2018 skulle uppgå till närmare 18 procent. Utvecklingen i grannstäderna förutspås gå i samma riktning. I Vanda uppskattar man att antalet barn med främmande modersmål som är under skolåldern kommer att öka med runt personer fram till Andelen av befolkningen som är i skolåldern och har ett främmande modersmål kommer att öka med ca personer. Figur 6. Ändringen i den del av Vandabefolkningen som talar något främmande språk enligt åldersgrupp personer Källa: Statistikcentralen

10 6 Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften samt arbetslösa det finns för varje sysselsatt. Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Som pensionärer definieras alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 2011 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,00 vilket betyder att för varje person i arbetslivet fanns det en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I grannstäderna var detta nyckeltal något sämre, i Esbo 1,01 och i Helsingfors 1,02 medan nyckeltalet för hela landet på 1,29 var klart sämre. Ännu år 2008 låg siffran i alla städer i huvudstadsregionen under ett. Figur 7. Den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda, Esbo, Helsingfors och hela landet åren ,6 1,4 ekonomisk försörjningsvot 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Vanda Hela landet Esbo Helsingfors 0, Källa: Statistikcentralen I framtiden när befolkningen åldras kommer den ekonomiska försörjningskvoten oundvikligen att vara större än i dag. Utvecklingstakten påverkas också i hög grad av ändringar i antalet arbetslösa. Vandabornas utbildningsnivå är högre än i landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin år, av dem är det över två femtedelar som har en examen på högre nivå. Av dem som fyllt 60 år eller är äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan, bland dem som fyllt 70 år ligger andelen på över hälften.

11 7 Figur 8. Vandabor över 15 år enligt utbildning och åldersgrupp under ,0 90,0 80,0 andel av åldersgruppen i % 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Yli 70 Ingen eller okänd examen Mellanstadium Högre utbildning Källa: Statistikcentralen Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 2000 har Vandabornas utbildningsnivå stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla och Esbo och Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen varit i Mäntsälä, Borgnäs, Vichtis, Sibbo, Nurmijärvi och Tusby, där utbildningsnivån från år 2000 stigit med minst 21 procent i alla kommuner. I Vanda var ökningen 14 procent. Figur 9. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, i grannkommunerna och hela landet 2011 Grankulla Esbo Helsingfors Kyrkslätt Sibbo Tusby Träskända Nurmijärvi Kervo Vichtis Vanda Finland Hyvinge Borgnäs Mäntsälä utbildningsnivå=längden på den högsta utbildningen per person räknat i år Källa: Statistikcentralen

12 8 I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen klart över 100 procent Vanda har något fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom både inom transport- och lagerbranschen och en annan sjättedel inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt social- och hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Andelen industriarbetsplatser i Vanda utgör emellertid fortfarande omkring en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. Nya arbetsplatser som tillkommer i Vanda har koncentrerats till området kring flygplatsen och intill Ring III. Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 2000-talet snabbt från år 2004 till år Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med cirka Under 2010 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, såpass att det i slutet av året redan fanns tiotusen fler arbetsplatser än i slutet av Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser i området ökat med dryga sju procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och i vissa kranskommuner, där antalet arbetsplatser har ökat med över 15 procent. I Helsingfors har ökningen stannat på bara ett par procent. Karta 2. Ändringen i antalet arbetsplatser i Helsingforsregionen åren Källa: Kaupunkitutkimus TA Oy Under 2011 minskade antalet arbetsplatser i Vanda i någon mån, men har från början av 2012 helt tydligt ökat. Antalet arbetsplatser borde nu uppgå till runt stycken. Sysselsättningsgraden i Vanda har, liksom i hela huvudstadsregionen, hört till de högsta i landet. Under 2000-talet var sysselsättningsgraden högst i slutet av 2007, därefter har den så småningom sjunkit. nder det andra kvartalet av 2013 var den 72,7 procent i Vanda. I grannstäderna var den något högre. Sysselsättningsgraden i hela landet stannade på under 70 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk ner till under sex procent när den var som lägst i Vanda i början av 2008, men har därefter igen börjat öka och steg till över 10 procent sommaren Av kommunerna i Helsingforsregionen var det endast i Hyvinge som arbetslöshetsgraden var högre än i Vanda.

13 9 I slutet av juli 2013 hade Vanda arbetslösa arbetssökande, av vilka hade varit arbetslösa längre än ett år. Antalet långtidsarbetslösa började åter öka i och med den ökande arbetslösheten: som lägst var antalet i slutet av 2009, mindre än Under det år som gått har antalet som varit arbetslösa längre än ett år ökat med runt 300 stycken. Figur 10. Arbetslöshetsgraden i Vanda, Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari 2005 arbetslöshetsgraden, % 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj Esbo Helsingfors Vanda Källa: TEM Antalet unga arbetslösa under 25 år minskade i Vanda ännu i början av 2013 men satte igång att öka från och med maj månad. Av städerna i huvudstadsregionen har antalet unga arbetslösa dock vuxit långsammast i Vanda, där antalet 25-åringar som i slutet av juli 2013 var arbetslösa uppgick till 1470 personer. Det är emellertid 300 fler än ett år tidigare. Figur 11. Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett år månadsvis fr.o.m arbetslösa jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli Under 25-åringar I över ett år Källa: TEM

14 10 För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet har igen saktat av, men är på väg att ta fart I Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det exempelvis under 2009 då ett rekordlågt antal nya bostäder färdigställdes i Vanda. År 2010 började bostadsbyggandet sätta fart och 2011 nådde man det uppställda målet på nya bostäder. Året därpå stannade man igen på en mycket svag nivå, antalet bostäder som blev färdiga uppgick till stycken. Under innevarande år har det emellertid börjat byggas fler bostäder än förut. Trots detta kommer antalet bostäder som färdigställs att ännu i år troligen att stanna på runt halvtannat tusental, men 2014 lovar att medföra ett betydligt större antal nya bostäder. I de övriga kommunerna i huvudstadsregionen ligger man också klart efter bostadsproduktionsmålen. Figur 12. Antalet bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren antal bostäder Helsingfors Esbo Vanda Källa: kommunregistret Facta Under de senaste åren har bostadsproduktionen i Vanda koncentrerats till områdena utmed järnvägen och området Backas Rosendal. Att tomtpriserna och kostnaderna för att skaffa bostad i Vanda är lägre jämfört med grannstäderna utgör Vandas trumfkort bland dem som letar bostad i småhus i huvudstadsregionen. Figur 13. Antalet bostäder som färdigställts i Vanda åren samt prognosen för åren antal bostäder Flervåningshus Rad- och kedjehus Separata småhus Källa: kommunregistret Facta

15 11 Färdigställandet av Ringbanan sommaren 2015 och de nya möjligheterna till markanvändning utmed järnvägsbanan har skapat förutsättningar för den prognostiserade befolkningsökningen och bostadsbyggandet. Byggandet av lokaliteter Under 2000-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till kvadratmeter våningsyta. Byggandet har koncentrerats till områdena kring flygplatsen samt utmed Ring III. Under 2010 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara knappa m 2 -vy. Ett år senare, 2011, uppfördes dubbla mängden våningsyta för lokaliteter jämfört med året innan, m 2 -vy och ytterligare något mer, m 2 -vy under Under de sju första månaderna under 2013 ökade antalet påbörjade byggnadsprojekt ytterligare i någon mån jämfört med Figur 14. Annat än bostadsbyggande i Vanda åren (m 2 -vy) mängden våningsyta som färdigställts, m 2-vy Övriga Lager Industri Offentliga Trafik Affär och kontor Källa: kommunregistret Facta Ekonomins utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Recessionen i Finlands nationalekonomi upphörde under det andra kvartalet 2013 efter att ha varat i ett års tid enligt Statistikcentralens uppgifter. Bruttonationalproduktens volym minskade med 0,8 procent under 2012 och en sänkning på 0,5 procent i BNP prognostiseras för Bedömningen är att ekonomin börjar växa så sakta under hösten För 2014 förutspår finansministeriet en ekonomisk tillväxt på 1,2 procent medan en tillväxt på ca 2 procent förutspås för åren därpå. Den viktigaste orsaken till den svaga ekonomiska utvecklingen är de svårigheter euroområdet och den internationella ekonomin kämpar med och dessa svårigheters inverkan på exportindustrin och då särskilt inom skogs- och pappersindustrin samt ict-sektorn. Likaså har utsikterna för den inhemska konsumtionen varit svaga. Osäkerheten om ett ekonomiskt uppsving kan komma igång genom att exporten blir livligare är mycket stor. Räntorna bedöms förbli på en rimlig nivå i åtminstone två års tid och inflationen bedöms ligga på en nivå på under två procent under de närmaste åren. Finlands sysselsättningsgrad ligger på runt 69 procent och arbetslöshetsgraden ligger på runt 8 procent enligt Statistikcentralen, medan inkomstnivån bedöms växa med ca 2 procent årligen. Utbudet på arbetskraft

16 12 har vänt i en bestående nedgång och problemen i att få arbetslösa och de arbetsplatser som står till buds att förenas kommer att försvåra minskningen av arbetslösheten och tillgången på arbetskraft kommande år. Den offentliga ekonomin kommer fortsättningsvis att uppvisa ett underskott under hela planperioden fram till år 2017, konstaterar finansministeriet i sin konjunkturöversikt hösten Åldersstrukturen med en befolkning som åldras gör att utgifterna för de offentliga tjänsterna ökar medan minskningen i befolkningen i arbetsför ålder tillsammans med den ekonomiska recessionen har medfört ett strukturellt finansieringsunderskott som korrigeras med hjälp av det strukturpolitiska program som godkänns i samband med statsbudgeten för år Den offentliga ekonomins skuld i relation till BNP stiger till över 60 procent under De offentliga samfundens utgifter ligger på runt 58 procent och skattegraden på 45 procent av BNP under Statsskulden spränger gränsen på 100 miljarder euro under Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Problemet inom den kommunala ekonomin har varit den betydligt större ökningen i verksamhetsutgifterna jämfört med skattefinansieringen. Under 2012 räckte årsbidraget inte ens till för att täcka avskrivningarna och för att finansiera sina ökande investeringar skuldsatte sig kommunerna och samkommunerna med ytterligare 1,5 miljarder euro. Även under 2013 uppvisar den kommunala ekonomin underskott oavsett de avvikande inkomstposter som styrts till den kommunala beskattningen. Sammanlagt beräknas kommunernas skattefinansiering öka med 4,5 procent och verksamhetsutgifterna med 3 procent år Trots att årsbidraget förbättras prognostiseras att kommunernas sammanräknade resultat för räkenskapsperioden kommer att uppvisa ett underskott på runt 200 miljoner euro och att kommunernas och samkommunernas skuld ännu kommer att öka med ca 1,6 miljarder euro under Kommunernas skatteinkomster prognostiseras öka med ca 2 procent, antagandena om ökningar i de kommunala skattesatserna och fastighetsskattesatserna 2014 oräknade. Bedömningen är att avkastningen av kommunalskatten kommer att växa med 1,5 procent tack vare förskjutningar i inkomstnivån och skattegrunderna, tillväxtprocenten minskas genom de extraordinära posterna av engångskaraktär under Staten kompenserar kommunerna för ändringarna i samfundsskattestocken och andra ändringar i företagsbeskattningen genom att höja kommungruppens andel av samfundsskatten från nuvarande 29,49 procent till närmare 35 procent. Under 2016 sjunker kommunernas andel av samfundsskatten i enlighet med tidigare beslut med 5 procentenheter. Fastighetsskattens värderingsgrunder justeras och detta medför ett tillskott på 100 miljoner euro till kommunerna i fastighetsskatter. I Vanda för dessa ändringar i beskattningen av fastigheter ett tillskott på 3,8 miljoner euro till fastighetsskatteinkomsterna utöver den ordinarie skattebasen. I Helsingforsregionen bör fastighetsskattesatsen för en obyggd byggnadsplats vara minst 1,5 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen och alla obyggda byggnadsplatser ska omfattas av den förhöjda fastighetsskattesatsen. Under 2014 fortsätter staten att vidta anpassningsåtgärder för att minska hållbarhetunderskottet i den offentliga ekonomin, dessa berör även den kommunala ekonomin. Under 2012 skars kommunernas statsandelar ner med 631 milj. euro, under 2013 är summan 125 milj. euro och under 2014 fortsättningsvis kumulativt 125 milj. euro medan summan för år 2014 uppgår till 237 milj. euro. Under 2014 innebär dessa nedskärningar i statsandelarna att Vandas statsandelar minskar med 42,5 miljoner euro, då varje procentenhet i kommunalskattesatsen bedöms avkasta 41,6 miljoner euro samma år. Avkastningen på runt 70 miljoner euro av avfallsskatten överförs som en andel av statsandelen för basservice i relation till befolkningen. Indexjustering görs i statsandelen för basservice men inte i statsandelen för undervisnings- eller kulturväsendet. Sammanlagt minskar kommunernas statsandelar med 1,5 procent under 2014 och på grund av detta bedöms hela skattefinansieringen öka med endast en procent Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter prognostiseras öka med ca 3,5 procent 2014 medan årsbidraget bedöms minska med 800 miljoner euro jämfört med prognosen 2013 och skuldbördan antas öka med över 2 miljarder euro Kommunernas lagstadgade förpliktelser ökar åtminstone på grund av att lagen om äldreservice verkställs liksom genom ändringarna i studerande- och elevvården, utvecklingen av barnskyddet samt ungdomsgarantin. Redan tidigare har man dragit upp riktlinjerna för att arbetsmarknadsstödet skulle överföras på kommunerna Kommunstrukturreformen Kommunstrukturreformen utgör underlag för den totalreform av kommunallagen som är avsedd att träda i kraft i början av Kommunernas statsandelssystem reformeras som en del av kommunreformen från

17 13 och med början av Utredningsmannens förslag till statsandelssystemets reformbehov blir klara i slutet av Enligt beslut taget av Finlands regering bildas för metropolområdet från och med 2017 en metropolförvaltning som styrs av ett metropolfullmäktige som tillsätts genom val. Genom metropolförvaltningen tryggas metropolområdets konkurrenskraft, förebyggs segregering och effektiveras planeringen och förverkligandet av markanvändning, boende och trafik genom att främja kommunsammanslagningar i området och genom att sammanföra en metropolförvaltning som stöd för detta. Enligt rekommendationer från metropolutredarna skulle metropolförvaltningen svara för att förverkliga områdets konkurrenskraft samt närings- och innovationspolitik, markanvändning, boende och trafik samt att lösa regionala frågor angående segregation, arbetskraft och invandring. Metropolfullmäktige skulle godkänna metropolplanen och dess verkställighetsdel som skulle styra kommunernas beslutsfattande i markanvändning, boende och trafik på ett sådant sätt att de planläggnings- och bostadsmål som överenskommits tillsammans med staten fullföljs. I Vanda har man redan 2010 genomfört omfattande utredningar om fördelarna och nackdelarna med en eventuell kommunsammanslagning mellan Helsingfors och Vanda samt utrett en metropolförvaltning tillsammans med kommunerna i Helsingforsregionen. Utgående från resultaten av HeVa-utredningen beslutade Vanda stadsfullmäktige att låta bli att inleda förfarande för sammanslagning av kommunerna i enlighet med kommunindelningslagen. Vanda har i olika sammanhang fört fram behovet av en metropolförvaltning samt en granskning av helheten av kommuner kring flygplatsen i samband med att kommunstrukturerna utreds. Enligt regeringens riktlinjer tas beslut om den helhet som omfattar kommunsammanslagningar och en gemensam metropolförvaltning före början av år 2015 och den nya strukturen träder i kraft senast från början av år Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda lagstiftningen som rör metropolförvaltningen. Arbetsgruppen ska före utgången av mars 2014 lämna en mellanrapport. Dessutom tillsätter finansministeriet en separat kommunindelningsutredning för metropolområdet. Utredningen är avsedd att bli klar hösten Omändringarna i lagen om ordnandet av social- och hälsovården bereds sida vid sida med kommunstrukturreformen. Som en del av processen för att bereda reformen utreds även finansieringen av servicen. För metropolområdets del tas separata beslut om hur social- och hälsovårdsservicen ordnas. Det strukturreformprogram för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och åtgärda hållbarhetsunderskottet i den offentliga servicen som statsrådet godkände innehåller betydande mål och åtgärder som berör kommunerna och den kommunala ekonomin. Mål för utredning är bl.a. reformeringen av kommunernas ekonomiska styrsystem och balanseringen av den kommunala ekonomin medräknat reformen av statsandelssystemet och utvecklingen av basserviceprogramförfarandet samt den offentliga serviceproduktionens produktivitet. Ett detaljerat åtgärdsprogram preciseras före utgången av oktober Statens kommunalpolitik har dragits upp i samband med statens rambeslut i och med det Basserviceprogram som godkänts för åren samt genom Basservicebudgeten 2014 i anslutning till budgeten, i vilken det ingår prognoser för den kommunala ekonomins utvecklingsutsikter fram till år 2017 och över hur statens åtgärder inverkar på kommunernas uppgifter, utgifter, skatteinkomster och statsandelar 2014 (www.vm.fi/kunta-asiat). Den ekonomiska utvecklingen i Vanda Det av stadsfullmäktige godkända balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (FGE ) har varit utgångspunkt för budgeten 2013 och ekonomiplanen De centrala målsättningarna i programmet har varit att minska ökningen i verksamhetsutgifterna och investeringsnivån. Ökningen i verksamhetsutgifterna har begränsats till 1,5 procent och stadens investeringar, exklusive Ringbanan och Ring III till 90 miljoner euro i året. Målet är att balansera ekonomin och stoppa ytterligare skuldsättning före utgången av programperioden. Om programmets genomförande har rapporterats i samband med delårsöversikterna. Stadens verksamhetsutgifter för år 2013 är på väg att överskridas på grund av överskridningarna för den specialiserade sjukvården, kommunalandelen för utkomst- och arbetsmarknadsstödet samt serviceupphandlingarna för barnskyddets räkning med ca 16 miljoner euro och verksamhetsbidraget med ca 10 miljoner euro. Prognosen för skatteinkomsterna är att de förverkligas enligt budget och att statsandelarna överskrids med 2,4 miljoner euro. Räntekostnaderna underskrider klart budgeten på grund av den exceptionellt låga räntenivån. Årsbidraget prognostiseras till ca 64 miljoner euro i enlighet med budgeten. Budgeten 2013 fixerades enligt ett underskott på 11 miljoner euro och enligt prognosen i delårsöversikten skulle underskottet för räkenskapsperioden sätta sig på en nivå omkring 10 miljoner euro.

18 14 Statens åtgärder för att täppa till hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har en betydande inverkan även på Vandas statsandelar som vänt i en nedgång från den ovanligt höga nivån Nedskärningarna i statsandelarna åren minskar stadens statsandelar med sammanlagt 42,5 miljoner euro, då avkastningen av en procent i skattesatsen bedöms till 41,6 miljoner euro Ännu under år 2015 skärs statsandelarna kumulativt ned med 250 miljoner euro och tilläggsnedskärningen som rör år 2015 uppgår till 175 miljoner euro, varvid nedskärningarnas sammanlagda verkan i Vanda innebär en minskning med ca 50 miljoner euro. Under 2015 träder det nya statsandelssystemet i kraft och arbetsmarknadsstödet och skötseln av långtidsarbetslösa överförs som uppgift på kommunerna. Riktlinjerna i statens strukturreformprogram om att minska kommunernas uppgifter med en sänkande inverkan på utgiftsverkningarna på runt en miljard euro fram till 2017 är ett nytt mål som med tanke på den kommunala ekonomin innebär en lättnad, detta mål måste beredas i samråd mellan stat och kommuner. Stadens inkomstbas har stärkts under de senaste åren visavi förtjänstinkomsterna (kommunalskatten), samfundsskatterna (fördelningsandelen) och fastighetsskatterna. Reformerna i anknytning till fastighetsskatten från och med början av 2014 stärker ytterligare fastighetsskattens ställning som inkomstkälla för kommunerna. Trots det svaga ekonomiska läget och sysselsättningsläget i hela landet kan man förhålla sig vagt optimistiskt till en fortsatt stärkning av stadens skatteinkomstbas. Framgångar i stads- och bostadsbyggandet har en stor inverkan på den framtida utvecklingen. Det livskraftsprogram som är under beredning utgör ett viktigt redskap för att trygga en positiv utveckling. Under 2014 investerar staden 98 miljoner euro bl.a. i verkställandet av det markpolitiska programmet, ombyggnadsarbeten, infrastrukturen i Kivistö bostadsmässområde och byggandet av servicelokaliteter. Dessutom uppgår Vanda stads investeringar i byggandet av Ringbanan och i fas 2 av ombyggnaden av Ring III till sammanlagt 66 miljoner euro år 2014, medan 16 miljoner euro ännu investeras under Ringbanan tas i bruk sommaren 2015 innan bostadsmässan öppnas. Dessutom finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av ombyggnaden av Ring III under åren med sammanlagt omkring 40 miljoner euro, denna summa betalar staten tillbaka till Vanda i form av en inlösningssumma i två rater under åren 2016 och Stadens totala investeringar 2014 uppgår till 176 miljoner euro medan investeringsdelens netto uppgår till 168 miljoner euro. Den höga investeringsnivån i kombination med den svaga utvecklingen i inkomsterna från skatter och statsandelar bidrar till att stadens lånestock ökar med runt 140 miljoner euro Investeringsnivån normaliseras 2016 när Ringbanan och Ring III är klara. Staden uppfyller fortsättningsvis de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla kommuner i landet. Budgeten innehåller åtgärder, genom vilka de uppställda ekonomiska målen nås, samtidigt som stadens konkurrenskraft på längre sikt garanteras. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, prioritera investeringarna och planera servicenäten på stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 90 miljoner euro per år (exklusive Ringbanan, Ring III samt fondernas och affärsverkens investeringar). Genom begränsningarna i verksamhetsutgifterna, genom en årlig ökning på 2 4 procent i skattefinansieringen och genom investeringstaket strävar man till att stoppa ökningen i stadens lånestock mot slutet av ekonomiplanperioden En oundviklig förutsättning för att lyckas med balanseringen av ekonomin är att ökningarna i verksamhetsutgifterna hålls på ca 1,5 procent. Utvecklingen i antalet anställda i Vanda Antalet anställda i stadens tjänst har minskat under de senaste tre åren. Störst inverkan har omvandlingen av den tidigare enheten fastighetscentralens verksamhetsområde till bolag haft (ca 1000 personer). Tabell 1. Utvecklingen i antalet anställda Personalplanen BS2012 DP Hela staden Bildningsväsendet Antalet anställda totalt Social- och hälsovårdsväsendet Antalet anställda totalt Mun- och tandhälsan i Vanda Antalet anställda totalt

19 15 Personalplanen BS2012 DP Markanvändning, byggnad och miljö Antalet anställda totalt Koncern- och invånarservice Antalet anställda totalt Mellersta Nylands räddningsväsende Antalet anställda totalt Företagshälsan i Vanda Antalet anställda totalt Stadsdirektörens verksamhetsområde Antalet anställda totalt Allmän förvaltning Antalet anställda totalt Personalkostnaderna utgör även i fortsättningen en stor del av stadens driftsutgifter. Utgångspunkten för personalplanen under kommande år är de mål som överenskommits i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. På antalet anställda under de kommande åren inverkar främst antalet lagstadgade uppgifter för kommunerna, dimensioneringarna och produktionssätten. Tabell 2. Utvecklingen i förhållandet mellan antalet invånare och årsverken Omkring personer av Vanda stads nuvarande personal går i pension eller säger upp sig av andra orsaker före utgången av Den stora utmaningen staden ställs inför är att trygga tillgången på kompetent personal och samtidigt kunna förnya verksamhetssätt och uppgiftsstrukturer på ett ändamålsenligt vis. Redan i sex års tid har genomsnittsåldern för när man går i pension varit i stigande i Vanda. Tabell 3. Pensionsavgången i Vanda Åren Pensionsavgång (%) % % % Hur omfattningen på stadens verksamhetslokaler utvecklas Figurerna här nedan visar Invånare Årsverke Invånare/årsverke 25,3 25,4 25,2 Utvecklingen i mängden verksamhetslokaler i staden verksamhetsområdesvis i enlighet med investeringsprogrammet Hur stadens lokaliteter har ökat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Stadens lokaliteter minskar med över m² under Den viktigaste orsaken till minskningen i mängden lokaliteter 2013 är rivningen av byggnader i dåligt skick. De största enskilda rivningsobjekten har utgjorts av Myrbacka gamla hälsostation, gamla centralbrandstationen i Sandkulla samt internatbyggnaderna vid Kivistön koulu. Investeringar som ökar stadens serviceförmåga riktas till byggandet av daghem och skolor. Effektiviteten i användningen av lokaler ökar i enlighet med målen i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, vilket stävjar ökningen i lokalitetskostnaderna. Förverkligandet av planen förutsätter att man lyckas i planeringen av servicenätverken samt i optimeringen av lokaliteternas användning.

20 16 Figur 15. Utvecklingen i lokaliteternas brm² åren Lokaliteter Brm2 Övriga Sivi Soster Källa: Fastighetscentralen Figur 16. Lokalitetsmängdens utveckling i relation till befolkningsutvecklingen. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Hur stadens verksamhetslokaler ökar i antal åren och befolkningsökningen jämfört med början av Befolkningsförändring Verksamhetslokaler Källa: Fastighetscentralen

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014 Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Stadsfullmäktige 19.11.2012 Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation Design Anitta Mäkinen, Kommunikation Layouthandledning

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

VANDAS BALANSERADE STRATEGI

VANDAS BALANSERADE STRATEGI VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016

BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016 BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016 BUDGET FÖR ÅR 2014 EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2014 2016 Innehåll 1. STRATEGIN SIBBO 2025 ------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

VANDAS BALANSERADE STRATEGI

VANDAS BALANSERADE STRATEGI VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé 2 Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2013

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2013 Vanda stad Utvärderingsberättelse 2013 www.vantaa.fi/arviointikertomus Revisionsnämnden 29.4.2014 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 1 1 LEDARSKAPET I FOKUS... 4 1.1 Revisionsnämndens strategienkät till

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice

Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice totalt... 56 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice bruttoenheterna... 60 Helsingforsregionens

Läs mer

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011

BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011 BOKSLUT 2010 Stadsfullmäktige 23.5.2011 VANDA STADS BOKSLUT 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamhetsberättelse... 1 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin... 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt...

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007

VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007 VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007 Sammandrag av revisionsnämndens utvärderingar Revisionsnämnden 5.5.2008 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 SAMMANDRAG 1 För att uppnå stadens strategiska

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer