EKONOMIPLAN BUDGET 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014"

Transkript

1 EKONOMIPLAN BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag

2

3 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN I ANTALET ANSTÄLLDA I VANDA...14 HUR OMFATTNINGEN PÅ STADENS VERKSAMHETSLOKALER UTVECKLAS...15 PRODUKTIVITETSMÄTARE...17 STRATEGIN FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN ARBETET MED ATT SAMMANSTÄLLA EN STRATEGI FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN...19 VÄRDEGRUND OCH VISION...20 STRATEGISKA PRIORITERINGSOMRÅDEN OCH DERAS HUVUDMÅL...21 PROGRAM SOM INGÅR I STRATEGIN FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN VANDA STADS BINDANDE MÅL FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDELEN...41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN JÄMFÖRELSE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE OCH RAM...47 ALLMÄN FÖRVALTNING...57 CENTRALVALNÄMNDEN...59 STADSFULLMÄKTIGE...60 REVISIONSNÄMNDEN OCH DEN EXTERNA REVISIONEN...61 STADSSTYRELSEN...62 SAMARBETSANDELAR OCH -BIDRAG...64 STADSDIREKTÖRENS VERKSAMHETSOMRÅDE...67 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE...73 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE TOTALT...75 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR KONCERN- OCH INVÅNARSERVICE BRUTTOENHETERNA...79 HELSINGFORSREGIONENS TOLKCENTRAL...83 SYSSELSÄTTNINGSSERVICEN...84 VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD...87 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE TOTALT...89 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE UTAN SPECIALISERAD SJUKVÅRD...89 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN...94 EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSSERVICEN...95 SPECIALISERAD SJUKVÅRD...98 HÄLSOVÅRDSSERVICE FAMILJESERVICEN ÄLDRE- OCH HANDIKAPPSERVICE AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE TOTALT BILDNINGSVÄSENDETS VERKSAMHETSOMRÅDE BRUTTOENHETERNA UNDERVISNINGSNÄMNDEN OCH FRITIDSNÄMNDEN GEMENSAMMA TJÄNSTER FINSKSPRÅKIG GRUNDLÄGGANDEUTBILDNING UNGDOMS- OCH VUXENUTBILDNINGEN BRUTTOENHETERNA SMÅBARNSFOSTRAN BIBLIOTEKSTJÄNSTER ÖVRIG UTBILDNING DET SVENSKSPRÅKIGA RESULTATOMRÅDET KULTURSERVICEN IDROTTSSERVICEN UNGDOMSSERVICEN YRKESUTBILDNING

4 VUXENUTBILDNINGSINSTITUTET MUSIKINSTITUTET KONSTSKOLAN VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR MARKANVÄNDNING, BYGGNAD OCH MILJÖ STADSPLANERINGSNÄMNDEN STADSPLANERINGSNÄMNDEN SAMMANLAGT STADSPLANERINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDETS FÖRVALTNING FÖRETAGSSERVICEN STADSPLANERINGEN TEKNISKA NÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SAMMANLAGT TEKNISKA NÄMNDEN BRUTTOENHETER TEKNISKA NÄMNDEN FASTIGHETSCENTRALENS RESULTATOMRÅDE KOLLEKTIVTRAFIKEN KOMMUNALTEKNIKCENTRALEN DEPÅN MILJÖNÄMNDEN MILJÖ TOTALT MILJÖN SAMMANLAGT BRUTTOENHETER MILJÖNÄMNDEN MILJÖCENTRALEN BYGGNADSTILLSYNEN AFFÄRSVERKEN MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVÄSENDES AFFÄRSVERK AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA FONDERNA BOSTADSLÅNEFONDEN UTVECKLINGSFONDEN FÖR MARJA-VANDA OCH CENTRUMOMRÅDENA SOCIAL KREDITGIVNING SKADEFONDEN RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN NYBYGGEN OMBYGGNAD ÄNDRINGSARBETEN I HYRES- OCH AKTIELOKALER IMMATERIELL EGENDOM OFFENTLIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR LÖS EGENDOM FAST EGENDOM AKTIER OCH ANDELAR FINANSIERINGSDELEN KOMPLETTERANDE UPPGIFTER BILAGOR NYBYGGEN, EP BILAGA OMBYGGNAD, EP BILAGA ÄNDRINGSARBETEN I HYRES- OCH AKTIELOKALER, EP BILAGA

5 Vanda byggs upp på en solid värdegrund 1 "Det ekonomiskt solida Vanda är ett internationellt centrum för hållbar tillväxt där staden och servicens kvalitet utvecklas tillsammans med invånarna. Vanda är en trygg och säker hemstad för sina invånare, den bästa samarbetspartnern i Finland för företag och landets bäst ledda stad för de anställda", så här uttrycks det i den vision för staden som sträcker sig fram till år I enlighet med strategin för fullmäktigeperioden byggs staden upp och utvecklas utgående från värderingar som innovativitet, hållbar utveckling och samhällsgemenskap. Det viktigaste prioriteringsområdet i stadens strategi är balanseringen av ekonomin och transparens utgör den ledande principen för all verksamhet. Bland de första av de stora städerna i landet inledde Vanda kraftfulla åtgärder för att balansera ekonomin och göra inbesparingar genom balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin som bereddes våren 2012 och godkändes av stadsfullmäktige. Programmets viktigaste mål är att stävja utgiftsökningen och att sänka stadens investeringsnivå för att få stadens skuldsättning under kontroll. Den utdragna ekonomiska recessionen och nedskärningarna i statsandelarna försvagar inkomstbasen och bidrar till att öka utgifterna särskilt i de stora städerna. Förslaget till budget för Vanda stad 2014 utgår från att man fortsätter att följa riktlinjerna för att balansera ekonomin. Efterhand som 2013 har framskridit har utvecklingsutsikterna inom nationalekonomin och den kommunala ekonomin ytterligare försvagats, vilket också har återspeglats på budgetförslagets viktigaste nyckeltal oavsett anpassnings- och effektiveringsåtgärderna. År 2014 kommer att utgöra en rejäl utmaning för stadens finansieringsförmåga i och med att de stora trafikinvesteringarnas tyngsta finansieringsår infaller under en ekonomisk lågkonjunktur, mitt i nedskärningar i statsandelarna och försvagade skattefinansieringsutsikter. Av detta skäl har budgetförslaget satt nivån på stadens egna investeringar till under 100 miljoner euro och ökningen i driftsekonomins utgifter nere på 1,5 procent i jämförelse med bokslutsprognosen för Från och med 2015 sjunker stadens investeringsnivå i och med att projekten Ringbanan och den andra etappen av ombyggnaden av Ring III är slutförda. Då blir det möjligt att genom att balansera upp stadens driftsekonomi och se till att årsbidraget är tillräckligt stort lyckas täcka en betydligt större andel av investeringarna genom stadens egen inkomstfinansiering än vad som varit fallet under de senaste åren. Vanda byggs upp utgående från järnvägen och goda kollektivtrafikförbindelser och med stambanan och Ringbanan som viktiga trafikleder. Förtätandet och harmoniseringen av stadens struktur är det viktigaste kriteriet i planeringen av markanvändningen och planläggningen av nya områden. Uppbyggnaden av det nya Dickursby centrum och området kring stationen har kommit i gång med fart, detta gäller såväl byggandet av verksamhetslokaler, som bostäder. Flygplatsen byggs ut och utvecklas vidare genom byggnadsprojekt för en knapp miljard under de kommande åren. Ringbanan blir färdig och tas i bruk sommaren 2015 och det andra skedet av ombyggnaden av Ring III förverkligas åren Verkställandet av stadens nya markpolitiska riktlinjer har inletts och stadens livskraft stärks genom ett livskraftsprogram som är inriktat på närings- och sysselsättningspolitiken. Det är också viktigt att nå framgång i bostads- och sysselsättningspolitiken för att stärka både stadsbornas och stadens inkomstbas. Kommunreformen inkluderar en stor mängd med den förknippade delreformer, av dessa är statsandelsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, kommunstrukturreformen samt grundandet av en metropolförvaltning alla för Vanda stad viktiga intressebevakningsobjekt. För att balansera den offentliga ekonomin på lång sikt har staten ställt upp målet att spara in en miljard euro i kommunernas kostnader genom att minska på de uppgifter som sköts av kommunerna. Vidare har kommunerna ålagts omfattande mål för att förbättra produktiviteten. Vandas styrkor när det gäller verksamhetsförutsättningarna och stadens läge garanterar under kommande år framgång som självständig kommun och del av det konkurrenskraftiga metropolområdet. För att stärka Vandas ställning är det emellertid nödvändigt att fortsättningsvis balansera upp stadens ekonomi. Kari Nenonen Stadsdirektör

6 Förändringar i Vanda stads omvärld Varje år ökar befolkningen med dryga tvåtusen personer 2 I början av 2013 hade Vanda invånare. Av Vandaborna hade finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till stycken och personer talade något annat språk. De största grupperna personer som talar något främmande språk utgörs av ryskspråkiga som var till antalet och estniskspråkiga, som var till antalet. Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en årstakt på hela invånare i året. Under 2012 var ökningen något större än den genomsnittliga ökningen och uppgick till personer. Under 2013 förutspås ökningen uppgå till personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men likaså av differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort. Den naturliga befolkningsökningens andel av ändringarna i stadens befolkningsmängd har uppgått till i snitt 70 procent varje år. Karta 1. Flyttströmmarna i snitt per år i Vanda till och från olika områden åren Källa: Statistikcentralen Under de senaste åren har Vanda fått migrationsvinst från Helsingfors och utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga kommuner i södra Finland. Migrationsvinsten från utlandet har ökat från år till år samtidigt som nettomigrationen i hemlandet till och med har vänt i en nedgång.

7 3 Figur 1. Nettomigrationen i Vanda från hemlandet och utomlandsifrån åren nettomigration, pers Från utlandet sammanlagt Finland sammanlagt Källa: Statistikcentralen Migrationsrörelsens andel av ändringen i befolkningsantalet har växlat mer än den naturliga befolkningsökningen: nettomigrationen har under 2000-talet varit som lägst ett par hundra personer på minus medan den som mest har legat på över tusen på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare medan det inhemska migrationsöverskottet samtidigt har krympt. Befolkningen med främmande språk i Vanda har ökat klart snabbare än den finskspråkiga befolkningen: 70 procent av hela befolkningsökningen under de fem senaste åren har utgjorts av personer som talar något främmande språk. Enligt prognoserna kommer andelen som talar något främmande språk av den årliga befolkningsökningen i Vanda att närma sig 90 procent redan i början av talet. Figur 2. Vandas årliga befolkningsökning åren enligt modersmål, prognos för åren befolkningsökning, personer andra språk svenska finska Källa: Statistikcentralen

8 4 Det förutspås att Vandas befolkning i fortsättningen kommer att öka med en genomsnittlig årstakt på invånare per år. Varje år föds närmare fler Vandabor än det dör och migrationsöverskottet uppgår till personer om året. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmaste åren. Figur 3. Den prognostiserade förändringen bland befolkningen i de yngsta åldersgrupperna åren antal personer Källa: Statistikcentralen Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på personer. I början av år 2018 beräknas de vara (25 %) fler än idag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från i dag, med en årstakt på i genomsnitt 620 personer till personer år Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen att vara knappa 36 procent fler år 2018 än i början av Figur 4. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre antal personer Källa: Statistikcentralen

9 5 Antalet personer i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, dvs år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de i början av 2018 är fler än i dag. Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder baserar sig enbart på den ökande andelen av befolkningen som har ett främmande språk som modersmål, eftersom antalet personer i arbetsför ålder med ett inhemskt språk som modersmål har minskat från och med Figur 5. Den årliga förändringen bland Vandas befolkning i arbetsför ålder (20 64 år) enligt modersmål åren och enligt prognos fram till personer finsk-/svenskspråkiga främmande språk Källa: Vanda stad samt Esbo och Helsingfors städer Det förutspås att antalet personer som talar något främmande språk snabbt kommer att öka i huvudstadsregionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som år 2012 har sammanställts för hela Helsingforsregionen, beräknas antalet personer som talar något annat än ett inhemskt språk öka med dryga personer i Vanda under de följande fem åren, så att deras andel av stadens befolkning i arbetsför ålder 2018 skulle uppgå till närmare 18 procent. Utvecklingen i grannstäderna förutspås gå i samma riktning. I Vanda uppskattar man att antalet barn med främmande modersmål som är under skolåldern kommer att öka med runt personer fram till Andelen av befolkningen som är i skolåldern och har ett främmande modersmål kommer att öka med ca personer. Figur 6. Ändringen i den del av Vandabefolkningen som talar något främmande språk enligt åldersgrupp personer Källa: Statistikcentralen

10 6 Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften samt arbetslösa det finns för varje sysselsatt. Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa räknas de personer i åldrarna år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriets register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Som pensionärer definieras alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 2011 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,00 vilket betyder att för varje person i arbetslivet fanns det en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I grannstäderna var detta nyckeltal något sämre, i Esbo 1,01 och i Helsingfors 1,02 medan nyckeltalet för hela landet på 1,29 var klart sämre. Ännu år 2008 låg siffran i alla städer i huvudstadsregionen under ett. Figur 7. Den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda, Esbo, Helsingfors och hela landet åren ,6 1,4 ekonomisk försörjningsvot 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Vanda Hela landet Esbo Helsingfors 0, Källa: Statistikcentralen I framtiden när befolkningen åldras kommer den ekonomiska försörjningskvoten oundvikligen att vara större än i dag. Utvecklingstakten påverkas också i hög grad av ändringar i antalet arbetslösa. Vandabornas utbildningsnivå är högre än i landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin år, av dem är det över två femtedelar som har en examen på högre nivå. Av dem som fyllt 60 år eller är äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan, bland dem som fyllt 70 år ligger andelen på över hälften.

11 7 Figur 8. Vandabor över 15 år enligt utbildning och åldersgrupp under ,0 90,0 80,0 andel av åldersgruppen i % 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Yli 70 Ingen eller okänd examen Mellanstadium Högre utbildning Källa: Statistikcentralen Av Helsingforsregionens kommuner är det invånarna i Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt som har den högsta utbildningsnivån. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 2000 har Vandabornas utbildningsnivå stigit fjärde långsammast jämfört med vad den gjort i Helsingforsregionens övriga kommuner: endast i Grankulla och Esbo och Kervo steg den långsammare. Störst har förändringen varit i Mäntsälä, Borgnäs, Vichtis, Sibbo, Nurmijärvi och Tusby, där utbildningsnivån från år 2000 stigit med minst 21 procent i alla kommuner. I Vanda var ökningen 14 procent. Figur 9. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, i grannkommunerna och hela landet 2011 Grankulla Esbo Helsingfors Kyrkslätt Sibbo Tusby Träskända Nurmijärvi Kervo Vichtis Vanda Finland Hyvinge Borgnäs Mäntsälä utbildningsnivå=längden på den högsta utbildningen per person räknat i år Källa: Statistikcentralen

12 8 I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen klart över 100 procent Vanda har något fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och kosthållsbranschen medan en sjättedel förekom både inom transport- och lagerbranschen och en annan sjättedel inom den offentliga förvaltningen, utbildningen samt social- och hälsovårdsservicen. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Andelen industriarbetsplatser i Vanda utgör emellertid fortfarande omkring en åttondedel av samtliga arbetsplatser i kommunen. Nya arbetsplatser som tillkommer i Vanda har koncentrerats till området kring flygplatsen och intill Ring III. Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 2000-talet snabbt från år 2004 till år Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med cirka Under 2010 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, såpass att det i slutet av året redan fanns tiotusen fler arbetsplatser än i slutet av Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser i området ökat med dryga sju procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och i vissa kranskommuner, där antalet arbetsplatser har ökat med över 15 procent. I Helsingfors har ökningen stannat på bara ett par procent. Karta 2. Ändringen i antalet arbetsplatser i Helsingforsregionen åren Källa: Kaupunkitutkimus TA Oy Under 2011 minskade antalet arbetsplatser i Vanda i någon mån, men har från början av 2012 helt tydligt ökat. Antalet arbetsplatser borde nu uppgå till runt stycken. Sysselsättningsgraden i Vanda har, liksom i hela huvudstadsregionen, hört till de högsta i landet. Under 2000-talet var sysselsättningsgraden högst i slutet av 2007, därefter har den så småningom sjunkit. nder det andra kvartalet av 2013 var den 72,7 procent i Vanda. I grannstäderna var den något högre. Sysselsättningsgraden i hela landet stannade på under 70 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk ner till under sex procent när den var som lägst i Vanda i början av 2008, men har därefter igen börjat öka och steg till över 10 procent sommaren Av kommunerna i Helsingforsregionen var det endast i Hyvinge som arbetslöshetsgraden var högre än i Vanda.

13 9 I slutet av juli 2013 hade Vanda arbetslösa arbetssökande, av vilka hade varit arbetslösa längre än ett år. Antalet långtidsarbetslösa började åter öka i och med den ökande arbetslösheten: som lägst var antalet i slutet av 2009, mindre än Under det år som gått har antalet som varit arbetslösa längre än ett år ökat med runt 300 stycken. Figur 10. Arbetslöshetsgraden i Vanda, Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari 2005 arbetslöshetsgraden, % 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj sept jan maj Esbo Helsingfors Vanda Källa: TEM Antalet unga arbetslösa under 25 år minskade i Vanda ännu i början av 2013 men satte igång att öka från och med maj månad. Av städerna i huvudstadsregionen har antalet unga arbetslösa dock vuxit långsammast i Vanda, där antalet 25-åringar som i slutet av juli 2013 var arbetslösa uppgick till 1470 personer. Det är emellertid 300 fler än ett år tidigare. Figur 11. Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett år månadsvis fr.o.m arbetslösa jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli sept nov jan mars maj juli Under 25-åringar I över ett år Källa: TEM

14 10 För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet har igen saktat av, men är på väg att ta fart I Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det exempelvis under 2009 då ett rekordlågt antal nya bostäder färdigställdes i Vanda. År 2010 började bostadsbyggandet sätta fart och 2011 nådde man det uppställda målet på nya bostäder. Året därpå stannade man igen på en mycket svag nivå, antalet bostäder som blev färdiga uppgick till stycken. Under innevarande år har det emellertid börjat byggas fler bostäder än förut. Trots detta kommer antalet bostäder som färdigställs att ännu i år troligen att stanna på runt halvtannat tusental, men 2014 lovar att medföra ett betydligt större antal nya bostäder. I de övriga kommunerna i huvudstadsregionen ligger man också klart efter bostadsproduktionsmålen. Figur 12. Antalet bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren antal bostäder Helsingfors Esbo Vanda Källa: kommunregistret Facta Under de senaste åren har bostadsproduktionen i Vanda koncentrerats till områdena utmed järnvägen och området Backas Rosendal. Att tomtpriserna och kostnaderna för att skaffa bostad i Vanda är lägre jämfört med grannstäderna utgör Vandas trumfkort bland dem som letar bostad i småhus i huvudstadsregionen. Figur 13. Antalet bostäder som färdigställts i Vanda åren samt prognosen för åren antal bostäder Flervåningshus Rad- och kedjehus Separata småhus Källa: kommunregistret Facta

15 11 Färdigställandet av Ringbanan sommaren 2015 och de nya möjligheterna till markanvändning utmed järnvägsbanan har skapat förutsättningar för den prognostiserade befolkningsökningen och bostadsbyggandet. Byggandet av lokaliteter Under 2000-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till kvadratmeter våningsyta. Byggandet har koncentrerats till områdena kring flygplatsen samt utmed Ring III. Under 2010 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara knappa m 2 -vy. Ett år senare, 2011, uppfördes dubbla mängden våningsyta för lokaliteter jämfört med året innan, m 2 -vy och ytterligare något mer, m 2 -vy under Under de sju första månaderna under 2013 ökade antalet påbörjade byggnadsprojekt ytterligare i någon mån jämfört med Figur 14. Annat än bostadsbyggande i Vanda åren (m 2 -vy) mängden våningsyta som färdigställts, m 2-vy Övriga Lager Industri Offentliga Trafik Affär och kontor Källa: kommunregistret Facta Ekonomins utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Recessionen i Finlands nationalekonomi upphörde under det andra kvartalet 2013 efter att ha varat i ett års tid enligt Statistikcentralens uppgifter. Bruttonationalproduktens volym minskade med 0,8 procent under 2012 och en sänkning på 0,5 procent i BNP prognostiseras för Bedömningen är att ekonomin börjar växa så sakta under hösten För 2014 förutspår finansministeriet en ekonomisk tillväxt på 1,2 procent medan en tillväxt på ca 2 procent förutspås för åren därpå. Den viktigaste orsaken till den svaga ekonomiska utvecklingen är de svårigheter euroområdet och den internationella ekonomin kämpar med och dessa svårigheters inverkan på exportindustrin och då särskilt inom skogs- och pappersindustrin samt ict-sektorn. Likaså har utsikterna för den inhemska konsumtionen varit svaga. Osäkerheten om ett ekonomiskt uppsving kan komma igång genom att exporten blir livligare är mycket stor. Räntorna bedöms förbli på en rimlig nivå i åtminstone två års tid och inflationen bedöms ligga på en nivå på under två procent under de närmaste åren. Finlands sysselsättningsgrad ligger på runt 69 procent och arbetslöshetsgraden ligger på runt 8 procent enligt Statistikcentralen, medan inkomstnivån bedöms växa med ca 2 procent årligen. Utbudet på arbetskraft

16 12 har vänt i en bestående nedgång och problemen i att få arbetslösa och de arbetsplatser som står till buds att förenas kommer att försvåra minskningen av arbetslösheten och tillgången på arbetskraft kommande år. Den offentliga ekonomin kommer fortsättningsvis att uppvisa ett underskott under hela planperioden fram till år 2017, konstaterar finansministeriet i sin konjunkturöversikt hösten Åldersstrukturen med en befolkning som åldras gör att utgifterna för de offentliga tjänsterna ökar medan minskningen i befolkningen i arbetsför ålder tillsammans med den ekonomiska recessionen har medfört ett strukturellt finansieringsunderskott som korrigeras med hjälp av det strukturpolitiska program som godkänns i samband med statsbudgeten för år Den offentliga ekonomins skuld i relation till BNP stiger till över 60 procent under De offentliga samfundens utgifter ligger på runt 58 procent och skattegraden på 45 procent av BNP under Statsskulden spränger gränsen på 100 miljarder euro under Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Problemet inom den kommunala ekonomin har varit den betydligt större ökningen i verksamhetsutgifterna jämfört med skattefinansieringen. Under 2012 räckte årsbidraget inte ens till för att täcka avskrivningarna och för att finansiera sina ökande investeringar skuldsatte sig kommunerna och samkommunerna med ytterligare 1,5 miljarder euro. Även under 2013 uppvisar den kommunala ekonomin underskott oavsett de avvikande inkomstposter som styrts till den kommunala beskattningen. Sammanlagt beräknas kommunernas skattefinansiering öka med 4,5 procent och verksamhetsutgifterna med 3 procent år Trots att årsbidraget förbättras prognostiseras att kommunernas sammanräknade resultat för räkenskapsperioden kommer att uppvisa ett underskott på runt 200 miljoner euro och att kommunernas och samkommunernas skuld ännu kommer att öka med ca 1,6 miljarder euro under Kommunernas skatteinkomster prognostiseras öka med ca 2 procent, antagandena om ökningar i de kommunala skattesatserna och fastighetsskattesatserna 2014 oräknade. Bedömningen är att avkastningen av kommunalskatten kommer att växa med 1,5 procent tack vare förskjutningar i inkomstnivån och skattegrunderna, tillväxtprocenten minskas genom de extraordinära posterna av engångskaraktär under Staten kompenserar kommunerna för ändringarna i samfundsskattestocken och andra ändringar i företagsbeskattningen genom att höja kommungruppens andel av samfundsskatten från nuvarande 29,49 procent till närmare 35 procent. Under 2016 sjunker kommunernas andel av samfundsskatten i enlighet med tidigare beslut med 5 procentenheter. Fastighetsskattens värderingsgrunder justeras och detta medför ett tillskott på 100 miljoner euro till kommunerna i fastighetsskatter. I Vanda för dessa ändringar i beskattningen av fastigheter ett tillskott på 3,8 miljoner euro till fastighetsskatteinkomsterna utöver den ordinarie skattebasen. I Helsingforsregionen bör fastighetsskattesatsen för en obyggd byggnadsplats vara minst 1,5 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen och alla obyggda byggnadsplatser ska omfattas av den förhöjda fastighetsskattesatsen. Under 2014 fortsätter staten att vidta anpassningsåtgärder för att minska hållbarhetunderskottet i den offentliga ekonomin, dessa berör även den kommunala ekonomin. Under 2012 skars kommunernas statsandelar ner med 631 milj. euro, under 2013 är summan 125 milj. euro och under 2014 fortsättningsvis kumulativt 125 milj. euro medan summan för år 2014 uppgår till 237 milj. euro. Under 2014 innebär dessa nedskärningar i statsandelarna att Vandas statsandelar minskar med 42,5 miljoner euro, då varje procentenhet i kommunalskattesatsen bedöms avkasta 41,6 miljoner euro samma år. Avkastningen på runt 70 miljoner euro av avfallsskatten överförs som en andel av statsandelen för basservice i relation till befolkningen. Indexjustering görs i statsandelen för basservice men inte i statsandelen för undervisnings- eller kulturväsendet. Sammanlagt minskar kommunernas statsandelar med 1,5 procent under 2014 och på grund av detta bedöms hela skattefinansieringen öka med endast en procent Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter prognostiseras öka med ca 3,5 procent 2014 medan årsbidraget bedöms minska med 800 miljoner euro jämfört med prognosen 2013 och skuldbördan antas öka med över 2 miljarder euro Kommunernas lagstadgade förpliktelser ökar åtminstone på grund av att lagen om äldreservice verkställs liksom genom ändringarna i studerande- och elevvården, utvecklingen av barnskyddet samt ungdomsgarantin. Redan tidigare har man dragit upp riktlinjerna för att arbetsmarknadsstödet skulle överföras på kommunerna Kommunstrukturreformen Kommunstrukturreformen utgör underlag för den totalreform av kommunallagen som är avsedd att träda i kraft i början av Kommunernas statsandelssystem reformeras som en del av kommunreformen från

17 13 och med början av Utredningsmannens förslag till statsandelssystemets reformbehov blir klara i slutet av Enligt beslut taget av Finlands regering bildas för metropolområdet från och med 2017 en metropolförvaltning som styrs av ett metropolfullmäktige som tillsätts genom val. Genom metropolförvaltningen tryggas metropolområdets konkurrenskraft, förebyggs segregering och effektiveras planeringen och förverkligandet av markanvändning, boende och trafik genom att främja kommunsammanslagningar i området och genom att sammanföra en metropolförvaltning som stöd för detta. Enligt rekommendationer från metropolutredarna skulle metropolförvaltningen svara för att förverkliga områdets konkurrenskraft samt närings- och innovationspolitik, markanvändning, boende och trafik samt att lösa regionala frågor angående segregation, arbetskraft och invandring. Metropolfullmäktige skulle godkänna metropolplanen och dess verkställighetsdel som skulle styra kommunernas beslutsfattande i markanvändning, boende och trafik på ett sådant sätt att de planläggnings- och bostadsmål som överenskommits tillsammans med staten fullföljs. I Vanda har man redan 2010 genomfört omfattande utredningar om fördelarna och nackdelarna med en eventuell kommunsammanslagning mellan Helsingfors och Vanda samt utrett en metropolförvaltning tillsammans med kommunerna i Helsingforsregionen. Utgående från resultaten av HeVa-utredningen beslutade Vanda stadsfullmäktige att låta bli att inleda förfarande för sammanslagning av kommunerna i enlighet med kommunindelningslagen. Vanda har i olika sammanhang fört fram behovet av en metropolförvaltning samt en granskning av helheten av kommuner kring flygplatsen i samband med att kommunstrukturerna utreds. Enligt regeringens riktlinjer tas beslut om den helhet som omfattar kommunsammanslagningar och en gemensam metropolförvaltning före början av år 2015 och den nya strukturen träder i kraft senast från början av år Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda lagstiftningen som rör metropolförvaltningen. Arbetsgruppen ska före utgången av mars 2014 lämna en mellanrapport. Dessutom tillsätter finansministeriet en separat kommunindelningsutredning för metropolområdet. Utredningen är avsedd att bli klar hösten Omändringarna i lagen om ordnandet av social- och hälsovården bereds sida vid sida med kommunstrukturreformen. Som en del av processen för att bereda reformen utreds även finansieringen av servicen. För metropolområdets del tas separata beslut om hur social- och hälsovårdsservicen ordnas. Det strukturreformprogram för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och åtgärda hållbarhetsunderskottet i den offentliga servicen som statsrådet godkände innehåller betydande mål och åtgärder som berör kommunerna och den kommunala ekonomin. Mål för utredning är bl.a. reformeringen av kommunernas ekonomiska styrsystem och balanseringen av den kommunala ekonomin medräknat reformen av statsandelssystemet och utvecklingen av basserviceprogramförfarandet samt den offentliga serviceproduktionens produktivitet. Ett detaljerat åtgärdsprogram preciseras före utgången av oktober Statens kommunalpolitik har dragits upp i samband med statens rambeslut i och med det Basserviceprogram som godkänts för åren samt genom Basservicebudgeten 2014 i anslutning till budgeten, i vilken det ingår prognoser för den kommunala ekonomins utvecklingsutsikter fram till år 2017 och över hur statens åtgärder inverkar på kommunernas uppgifter, utgifter, skatteinkomster och statsandelar 2014 ( Den ekonomiska utvecklingen i Vanda Det av stadsfullmäktige godkända balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (FGE ) har varit utgångspunkt för budgeten 2013 och ekonomiplanen De centrala målsättningarna i programmet har varit att minska ökningen i verksamhetsutgifterna och investeringsnivån. Ökningen i verksamhetsutgifterna har begränsats till 1,5 procent och stadens investeringar, exklusive Ringbanan och Ring III till 90 miljoner euro i året. Målet är att balansera ekonomin och stoppa ytterligare skuldsättning före utgången av programperioden. Om programmets genomförande har rapporterats i samband med delårsöversikterna. Stadens verksamhetsutgifter för år 2013 är på väg att överskridas på grund av överskridningarna för den specialiserade sjukvården, kommunalandelen för utkomst- och arbetsmarknadsstödet samt serviceupphandlingarna för barnskyddets räkning med ca 16 miljoner euro och verksamhetsbidraget med ca 10 miljoner euro. Prognosen för skatteinkomsterna är att de förverkligas enligt budget och att statsandelarna överskrids med 2,4 miljoner euro. Räntekostnaderna underskrider klart budgeten på grund av den exceptionellt låga räntenivån. Årsbidraget prognostiseras till ca 64 miljoner euro i enlighet med budgeten. Budgeten 2013 fixerades enligt ett underskott på 11 miljoner euro och enligt prognosen i delårsöversikten skulle underskottet för räkenskapsperioden sätta sig på en nivå omkring 10 miljoner euro.

18 14 Statens åtgärder för att täppa till hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har en betydande inverkan även på Vandas statsandelar som vänt i en nedgång från den ovanligt höga nivån Nedskärningarna i statsandelarna åren minskar stadens statsandelar med sammanlagt 42,5 miljoner euro, då avkastningen av en procent i skattesatsen bedöms till 41,6 miljoner euro Ännu under år 2015 skärs statsandelarna kumulativt ned med 250 miljoner euro och tilläggsnedskärningen som rör år 2015 uppgår till 175 miljoner euro, varvid nedskärningarnas sammanlagda verkan i Vanda innebär en minskning med ca 50 miljoner euro. Under 2015 träder det nya statsandelssystemet i kraft och arbetsmarknadsstödet och skötseln av långtidsarbetslösa överförs som uppgift på kommunerna. Riktlinjerna i statens strukturreformprogram om att minska kommunernas uppgifter med en sänkande inverkan på utgiftsverkningarna på runt en miljard euro fram till 2017 är ett nytt mål som med tanke på den kommunala ekonomin innebär en lättnad, detta mål måste beredas i samråd mellan stat och kommuner. Stadens inkomstbas har stärkts under de senaste åren visavi förtjänstinkomsterna (kommunalskatten), samfundsskatterna (fördelningsandelen) och fastighetsskatterna. Reformerna i anknytning till fastighetsskatten från och med början av 2014 stärker ytterligare fastighetsskattens ställning som inkomstkälla för kommunerna. Trots det svaga ekonomiska läget och sysselsättningsläget i hela landet kan man förhålla sig vagt optimistiskt till en fortsatt stärkning av stadens skatteinkomstbas. Framgångar i stads- och bostadsbyggandet har en stor inverkan på den framtida utvecklingen. Det livskraftsprogram som är under beredning utgör ett viktigt redskap för att trygga en positiv utveckling. Under 2014 investerar staden 98 miljoner euro bl.a. i verkställandet av det markpolitiska programmet, ombyggnadsarbeten, infrastrukturen i Kivistö bostadsmässområde och byggandet av servicelokaliteter. Dessutom uppgår Vanda stads investeringar i byggandet av Ringbanan och i fas 2 av ombyggnaden av Ring III till sammanlagt 66 miljoner euro år 2014, medan 16 miljoner euro ännu investeras under Ringbanan tas i bruk sommaren 2015 innan bostadsmässan öppnas. Dessutom finansierar staden byggandet av statens andel av fas 2 av ombyggnaden av Ring III under åren med sammanlagt omkring 40 miljoner euro, denna summa betalar staten tillbaka till Vanda i form av en inlösningssumma i två rater under åren 2016 och Stadens totala investeringar 2014 uppgår till 176 miljoner euro medan investeringsdelens netto uppgår till 168 miljoner euro. Den höga investeringsnivån i kombination med den svaga utvecklingen i inkomsterna från skatter och statsandelar bidrar till att stadens lånestock ökar med runt 140 miljoner euro Investeringsnivån normaliseras 2016 när Ringbanan och Ring III är klara. Staden uppfyller fortsättningsvis de s.k. kriskommunkriterierna när det gäller skuldbeloppet uträknat per invånare, den relativa skuldsättningen och kommunens soliditetsgrad. Om man ser till andra kriterier är årsbidraget positivt, staden har inget ackumulerat underskott och Vandas inkomstskattesats är lägre än det vägda medeltalet för alla kommuner i landet. Budgeten innehåller åtgärder, genom vilka de uppställda ekonomiska målen nås, samtidigt som stadens konkurrenskraft på längre sikt garanteras. Genom att strikt styra markanvändnings- och avtalspolitiken, prioritera investeringarna och planera servicenäten på stadsnivå, begränsas stadens investeringar till en nivå om 90 miljoner euro per år (exklusive Ringbanan, Ring III samt fondernas och affärsverkens investeringar). Genom begränsningarna i verksamhetsutgifterna, genom en årlig ökning på 2 4 procent i skattefinansieringen och genom investeringstaket strävar man till att stoppa ökningen i stadens lånestock mot slutet av ekonomiplanperioden En oundviklig förutsättning för att lyckas med balanseringen av ekonomin är att ökningarna i verksamhetsutgifterna hålls på ca 1,5 procent. Utvecklingen i antalet anställda i Vanda Antalet anställda i stadens tjänst har minskat under de senaste tre åren. Störst inverkan har omvandlingen av den tidigare enheten fastighetscentralens verksamhetsområde till bolag haft (ca 1000 personer). Tabell 1. Utvecklingen i antalet anställda Personalplanen BS2012 DP Hela staden Bildningsväsendet Antalet anställda totalt Social- och hälsovårdsväsendet Antalet anställda totalt Mun- och tandhälsan i Vanda Antalet anställda totalt

19 15 Personalplanen BS2012 DP Markanvändning, byggnad och miljö Antalet anställda totalt Koncern- och invånarservice Antalet anställda totalt Mellersta Nylands räddningsväsende Antalet anställda totalt Företagshälsan i Vanda Antalet anställda totalt Stadsdirektörens verksamhetsområde Antalet anställda totalt Allmän förvaltning Antalet anställda totalt Personalkostnaderna utgör även i fortsättningen en stor del av stadens driftsutgifter. Utgångspunkten för personalplanen under kommande år är de mål som överenskommits i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. På antalet anställda under de kommande åren inverkar främst antalet lagstadgade uppgifter för kommunerna, dimensioneringarna och produktionssätten. Tabell 2. Utvecklingen i förhållandet mellan antalet invånare och årsverken Omkring personer av Vanda stads nuvarande personal går i pension eller säger upp sig av andra orsaker före utgången av Den stora utmaningen staden ställs inför är att trygga tillgången på kompetent personal och samtidigt kunna förnya verksamhetssätt och uppgiftsstrukturer på ett ändamålsenligt vis. Redan i sex års tid har genomsnittsåldern för när man går i pension varit i stigande i Vanda. Tabell 3. Pensionsavgången i Vanda Åren Pensionsavgång (%) % % % Hur omfattningen på stadens verksamhetslokaler utvecklas Figurerna här nedan visar Invånare Årsverke Invånare/årsverke 25,3 25,4 25,2 Utvecklingen i mängden verksamhetslokaler i staden verksamhetsområdesvis i enlighet med investeringsprogrammet Hur stadens lokaliteter har ökat i förhållande till befolkningsutvecklingen. Stadens lokaliteter minskar med över m² under Den viktigaste orsaken till minskningen i mängden lokaliteter 2013 är rivningen av byggnader i dåligt skick. De största enskilda rivningsobjekten har utgjorts av Myrbacka gamla hälsostation, gamla centralbrandstationen i Sandkulla samt internatbyggnaderna vid Kivistön koulu. Investeringar som ökar stadens serviceförmåga riktas till byggandet av daghem och skolor. Effektiviteten i användningen av lokaler ökar i enlighet med målen i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, vilket stävjar ökningen i lokalitetskostnaderna. Förverkligandet av planen förutsätter att man lyckas i planeringen av servicenätverken samt i optimeringen av lokaliteternas användning.

20 16 Figur 15. Utvecklingen i lokaliteternas brm² åren Lokaliteter Brm2 Övriga Sivi Soster Källa: Fastighetscentralen Figur 16. Lokalitetsmängdens utveckling i relation till befolkningsutvecklingen. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% Hur stadens verksamhetslokaler ökar i antal åren och befolkningsökningen jämfört med början av Befolkningsförändring Verksamhetslokaler Källa: Fastighetscentralen

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014 Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Stadsfullmäktige 19.11.2012 Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation Design Anitta Mäkinen, Kommunikation Layouthandledning

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Budget 2016 VANDA STAD

Budget 2016 VANDA STAD Budget 2016 EKONOMIPLAN 2016 2019 VANDA STAD Vanda stad Budget 2016 Ekonomiplan 2016 2019 Stadsfullmäktige 16.11.2015 Omslagsbild Playa arkkitehdit/lumart Omslag Anitta Mäkinen, Informationen Layouthandledning

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2016-2040 Prognos för storområdena 2016-2025 Utgivare Pärmbild Vanda stad, informationsserviceenheten Sakari Manninen,

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2018, DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2018, DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2018, DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2019-2045 Prognos för storområdena 2019-2028 Harri Sinkko Utgivare Pärmbild Översättning Vanda stad, informationsserviceenheten

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

BUDGET 2017 EKONOMIPLAN VANDA STAD

BUDGET 2017 EKONOMIPLAN VANDA STAD BUDGET 2017 EKONOMIPLAN 2017 2020 VANDA STAD Vanda stad Budget 2017 Ekonomiplan 2017 2020 Stadsfullmäktige 14.11.2017 Omslagsbild Omslag Översättning Tryckeri Sami Lievonen Anitta Mäkinen, Informationen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas skattesatser 2018

Kommunernas skattesatser 2018 Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Sibbo Godkänd av fullmäktige Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning. personer Befolkningstillväxten i Sibbo 1995-215 1 5-5 1995 2 25 21 215-1 -1 5-2 Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning Sibbo i siffror BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I Sibbo bodde 19 399 personer 31.12.215. Befolkningen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsfullmäktige

Vanda stads bokslut Stadsfullmäktige Vanda stads bokslut 2016 Stadsfullmäktige 8.5.2017 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2016 2015 2014 2013 2012 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 298,7 274,4 249,1 229,3 218,1 Tillverkning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

KOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad

KOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad Sibbo i siffror KOMMUNENS STORLEK Markareal Sjöar Havsområden Kommunens yta Invånartäthet Tätortsgrad 340 3 356 699 56 82 km² km² km² km² personer/km² % Sibbo är en växande, östnyländsk kommun som är belägen

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

VANDAS BALANSERADE STRATEGI

VANDAS BALANSERADE STRATEGI VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018

Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning 245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer