VANDAS BALANSERADE STRATEGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VANDAS BALANSERADE STRATEGI"

Transkript

1 VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö och förnuftigt producerad service. Utgångspunkter för verksamheten är öppen kommunikation och kommuninvånarnas delaktighet. Vanda stads värderingar Innovativitet Innovativitet innebär förmågan att i Vanda producera nya och vettiga förändringar, att fungera som vägvisare och ha mod att ta fram nya sätt som är bättre än tidigare för att ordna servicen till kommuninvånarnas bästa. Hållbar utveckling Hållbar utveckling avser att goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. När lösningar tas fram och beslut fattas beaktar man ekologiska aspekter och rättvisa och håller ekonomin i balans. Samhällsgemenskap Samhällsgemenskap innebär att kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet främjas, att marginalisering förebyggs och att de deltar i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Vandas vision Vanda ett klokt val För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Ett attraktivt Vanda - mångsidiga boendemöjligheter - lokaler och tomter med perfekt läge lämpade för olika slags företag - Finlands logistiska trafikcentrum - andelen egna arbetsplatser ligger i topp för finländska förhållanden - som arbetsgivare är staden en av de bästa i Finland - tjänsternas effektivitet, produktivitet och kvalitet är utmärkta vid jämförelse - mångsidiga hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter Ett internationellt Vanda - de internationella kontakterna av världsklass stärks - internationalism och mångkulturell pluralism berikar staden - innovativa internationella projekt söker sig till Vanda - mångfacetterad kompetens och varierande kulturella kontexter tas till vara Ett Vanda med hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet - principerna för hållbar utveckling med i stadsplanering samt i ny- och ombyggnadsprojekt - välfungerande kollektivtrafik - användningen av förnyelsebara energikällor främjas 2

2 3 - naturens mångfald beaktas i planläggningen och rekreationsbruket - personalen är engagerad i att främja hållbar utveckling - Marja-Vanda utgör internationell modell för ekologiskt byggande Social och kulturell hållbarhet - verksamhetsområdenas samarbete intensifieras vid organiserandet av service - samarbetet med kommunerna i regionen ökar - prioriteringar i servicen sker på rättvisa grunder - mångfald och jämlikhet förverkligas i beslutsfattandet - verksamhetskultur och beslutsfattande som genom sin öppenhet främjar gemensamma värden och verksamhetssätt - god förvaltningspraxis och effektiv förvaltningsstruktur - samarbetet med tredje sektorn stärks Ekonomisk hållbarhet - ekonomin är i balans - innovationer som främjar kostnadseffektiviteten tillgodogörs - utbudet och användningen av e-tjänster utökas - god service tryggas via de anställdas förmåga att hantera förändringar och arbetshälsan - goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. Utvecklingen i Vanda stads omvärld Varje år ökar befolkningen med knappa tvåtusen personer I december 10 överskred Vanda gränsen på invånare och i början av 11 bodde personer i staden. Av Vandaborna hade finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till stycken och personer talade något annat språk. Av dem som talar något annat språk är de ryskspråkiga den största gruppen och i Vanda uppgick de till stycken. Stadens befolkning har under 00- talet vuxit med en årstakt på hela invånare i året. Under 10 var ökningen personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men också differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort inverkar. Den naturliga befolkningsökningen har ökat Vandas befolkning med i genomsnitt mer än 1500 personer i året. Karta 1. Flyttströmmarna i Vanda till och från olika områden åren 06 10

3 4 Migrationsvinst får Vanda från de övriga kommunerna i huvudstadsregionen och från utlandet. De största migrationsförlusterna går till kranskommunerna och övriga Nyland. Flyttrörelsens andel av förändringen i befolkningstalen har varierat mer än den naturliga befolkningsökningen: under 00-talet har nettomigrationen som lägst varit ett par hundra personer på minus medan den som störst har uppgått till mer än ett tusental personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare. Den andel av befolkningen som talar något främmande språk har mycket riktigt ökat snabbare än den finskspråkiga andelen. Figur 1. Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren enligt modersmål befolkningsökning i antal andra språk svenska finska Det förutspås att Vandas befolkning också i fortsättningen ökar med i genomsnitt 2 0 invånare i året. Antalet födda är årligen över 1500 fler än antalet avlidna och migrationsöverskottet uppgår till personer varje år. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmast åren. Figur 2. Befolkningsutvecklingen bland de yngre åldersgrupperna åren personer Ålder Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern växer snabbt, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på 1600 personer. Vid ingången av 16 beräknas de vara (33 %) fler än i dag och i början av beräknas de vara (52 %) fler än antalet i dag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från i dag, med en årstakt på i genomsnitt 640 personer till 14 6 personer år. Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen år att vara nästan dubbelt så stort jämfört med i dag.

4 5 Figur 3. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre 11 - personer Ålder Antalet i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, 64 år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de år 16 är och år omkring fler än i dag. Ökningen i denna åldersgrupp utgår enbart från en ökning i antalet personer med främmande modersmål. Figur 4. Den årliga fluktuationen bland Vandas befolkning i arbetsför ålder ( 64 år) enligt modersmål och prognosen fram till årlig ändring, antal personer prognos med främmande språk finsk-/svenskspråkiga Det förutspås att antalet med främmande språk kommer att öka i relativt snabb takt i regionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som sammanställts i Helsingforsregionen, beräknas antalet i Vanda under de följande fem åren öka med runt 5 0 personer och fram till med mer än personer, så att deras andel av stadens befolkning skulle uppgå till närapå 14 procent. Utvecklingen förutspås vara den samma i grannstäderna. I Vanda räknar man med att antalet barn med främmande modersmål och under skolåldern fram till 16 kommer att öka till 650 stycken och till 1000 personer före. Bland dem som är i grundskoleåldern är ökningen omkring 700 fram till 15 och ca 1500 fram till.

5 6 Figur 5. Andel av Vandabefolkningen, enligt prognos, som talar något främmande språk fördelat enligt åldersgrupp personer år år -39 år år 7-15 år 0-6 år Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats Den ekonomiska försörjningskvoten mäter hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det går på varje sysselsatt. Som sysselsatta definieras personer som varit i förvärvsarbete under årets sista vecka. Som arbetslösa definieras de personer i åldrarna år som varit arbetslösa årets sista arbetsdag. Informationen om arbetslösheten har inhämtats från arbetsministeriet register över arbetssökande. Till de personer som är utanför arbetskraften räknas alla i åldrarna 0 14 år, studerande, beväringar och pensionärer samt övriga som står utanför arbetskraften. Studerande eller skolelev är den person som fyllt 15 år och som på heltid studerar i någon läroinrättning och inte är i förvärvsarbete eller arbetslös. Skolelever under 15 år ingår i kategorin "0 14 år". Som pensionärer definieras alla personer som enligt Folkpensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens uppgifter uppbär pension (borträknat familjepension och deltidspension) och inte är i förvärvsarbete. Likaså har alla över 74 år bedömts vara pensionärer. En del personer har också definierats som pensionärer på basis av pensionsinkomster. Under 09 var den ekonomiska försörjningskvoten i Vanda 1,01 vilket betyder att för varje person i förvärvslivet fanns det fler än en arbetslös eller person utanför arbetslivet. I Esbo är nyckeltalet det samma. i Helsingfors 1,02, men för hela landet är siffran 1,34. Ännu året innan (08) låg siffran under 1 och i början av 00-talet var den ännu lägre, 0,93. Figur 6. Den ekonomiska försörjningskvoten i huvudstadsregionen och hela landet åren ,4 Hela landet 1,3 den ekonomiska försörjningskvoten 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 Esbo Helsingfors V a n d a 0, När befolkningen åldras i framtiden kommer den ekonomiska försörjningskvoten ofrånkomligen att vara större än i dag. Utvecklingen påverkas också avsevärt av ändringar i antalet arbetslösa.

6 7 Vandabornas utbildningsnivå är högre än i landet i övrigt, men lägre än i grannkommunerna Bäst utbildade bland Vandaborna är de i ålderskategorin år, av dem är fler än två femtedelar som har en utbildning på högre nivå. Av dem som fyllt 60 år och äldre utgörs den största gruppen av personer som inte har någon examen alls efter grundskolan. Figur 7. Utbildningen bland Vandabor över 15 år fördelat på åldersgrupp Andel40 av ålders- 30 grup- pen i % åldersgrupp Ingen eller okänd examen mellanstadium högre utbildning Bland kommunerna i Helsingforsregionen har Esbo- och Helsingforsborna den högsta utbildningen. Även i de övriga grannkommunerna är befolkningen mer utbildad än i Vanda. I jämförelse med år 00 har Vandabornas utbildningsnivå stigit långsammare än bland grannarna och i hela landet. Figur 8. Den genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen över 15 år i Vanda, grannkommunerna och hela landet 09 Hela landet Vanda 3,32 Kervo Nurmijärvi Träskända Sibbo Helsingfors Esbo 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 utbild.nivå = högre utbildningens genomsn. längd per person i år I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen på över 100 procent Vanda har något fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och restaurangbranschen medan en femtedel förekom inom samhällsservice och personlig service. Antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt. Nya arbetsplatser koncentreras till området kring flygplatsen och Ring III.

7 8 Karta 2. Förändringar i antalet arbetsplatser i Vandas stadsdelar under perioden Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter den korta recessionen i början av 00-talet snabbt från 04 till 08. Under 09 minskade antalet arbetsplatser med en dryg procent. Under 10 började antalet arbetsplatser i regionen ånyo öka, såpass att det under det andra kvartalet 11 redan fanns ett par tiotusental flera arbetsplatser än i slutet av 10. Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser i området ökat med 10 procent. Relativt sett har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst i Vanda och kranskommunerna, hela procent vardera. I Helsingfors har ökningen stannat på bara ett par procent. Figur 9. Arbetsplatserna i Helsingforsregionen åren och under det andra kvartalet av 11 arbetsplatser /1-2 övriga Hfors regionen Vanda Esbo Helsingfors

8 9 Sysselsättningsgraden i Vanda har hört till de högsta i landet. I och med den ekonomiska recessionen gick den emellertid ner under 09 och arbetslöshetsgraden steg till 10 procent som mest och har redan en tid varit den högsta i Helsingforsregionen. Alltsedan ingången av 10 har sysselsättningsgraden igen ökat och var under det andra kvartalet 11 den högsta i området. I slutet av augusti 11 uppgick antalet arbetslösa arbetssökande i Vanda till 9 240, varav antalet permitterade uppgick till 236. Antalet permitterade har halverats under det första halvåret. Antalet personer som varit arbetslösa längre tid än ett år steg efterhand som arbetslösheten drog ut på tiden. I slutet av augusti uppgick de till 2 326, vilket är hundra fler än ett år tidigare. Figur 10. Arbetslöshetsgraden i Vanda. Esbo och Helsingfors fr.o.m. januari arbetslöshetsgrad, % Vanda Helsingfors Esbo Arbetslösheten har i allmänhet oftare drabbat unga, de som ännu inte fyllt 30 och mer sällan äldre åldersgrupper, män drabbas oftare än kvinnor. Om man jämför läget i städerna i huvudstadsregionen är ungdomsarbetslösheten fortsättningsvis svårast i Vanda: antalet arbetslösa 25-åringar i Vanda uppgick i slutet av augusti 11 till 965 personer, vilket dock är 300 färre än året innan. Figur 11. Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett års tid fr.o.m. 07 månadsvis arbetslösa under 25 år över ett år

9 10 För dem som har en utländsk bakgrund och talar något främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet livligare Även i Vanda hade recessionen återverkningar inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, märktes det under exempelvis år 09 då ett rekordlågt antal bostäder färdigställdes i Vanda. I antalet färdigställda bostäder har man i Vanda inte på flera år uppnått det uppställda produktionsmålet på 00 bostäder i året. Även i de övriga kommunerna i huvudstadsregionen ligger man klart efter bostadsproduktionsmålen, största skillnaden förekommer i Helsingfors. Figur 12. Bostäder som färdigställts i Vanda, Esbo och Helsingfors åren Helsingfors Esbo Vanda Under de senaste åren har bostadsproduktionen koncentrerats till områdena utmed järnvägen och området Backas Rosendal. Karta 3. Åren färdigställda bostäder i Vanda stadsdelsvis

10 11 Under 10 ökade bostadsbyggandet i Vanda och Esbo. Tillväxten har fortsatt i Vanda under innevarande år. Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre jämfört med grannstäderna är Vanda trumfort bland dem som letar bostad i småhus i huvudstadsregionen. Figur 13. Antalet färdigställda bostäder i Vanda åren samt prognos för åren flervåningsbostadshus rad- och kedjehus fristående småhus prognos bostäder Påbörjandet av byggnadsarbetena på Ringbanan och möjligheterna till markanvändning utmed järnvägsbanan skapar förutsättningar för den befolkningsökning och det bostadsbyggande som prognostiserats. Under 11 har bostadsbyggandet varit så intensivt att fler bostäder blir färdiga under innevarande år jämfört med tidigare år. Karta 4. Det prognostiserade bostadsbyggandet åren 11 stadsdelsvis

11 12 Byggandet av verksamhetslokaler ökar igen Under 00-talet har mängden våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring kvadratmeter våningsyta, under vissa år har mängden till och med uppgått till kvadratmeter våningsyta. Byggandet koncentreras till området kring flygplatsen samt utmed Ring III. Karta 5. Byggnation som färdigställts i Vanda åren stadsdelsvis, exkl. bostadsvåningsytan Under 10 färdigställdes lokaliteter i en rekordartat liten omfattning, bara knappa m 2 -vy. Under innevarande år har nybyggandet av lokaliteter igen upplevt ett uppsving och under 11 kommer en klart större mängd lokaliteter att färdigställas i Vanda jämfört med 10. Figur 14. Annat än bostadsbyggande åren (m 2 -vy) m2-vy Övriga Lager Industri Offentl. Trafik Affärer o.kontor

12 13 KÄLLOR Statistikcentralen: stads- och regionindikatorer, befolknings- arbetsplats- och sysselsättningsdata Nylands NTM-central och och Vandas arbets- och näringsbyrå: arbetslöshetsdata Facta kommunregister: byggnadsuppgifter Vanda stad: Befolkningsprognoser och byggnadsprognos Ekonomiska utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Den ekonomiska tillväxten i Finland har fortsatt legat på en nivå om 3,5 % också under 11, men finansministeriet bedömer att tillväxten saktar av till 1,8 % under 12 på grund av lånekrisen i Europa och de osäkra ekonomiska utsikterna internationellt. Arbetslöshetsgraden förutspås emellertid fortsättningsvis minska från 7,9 % under 11 till 7,6 % under 12. Finansministeriet bedömer att sysselsättningsgraden kommer att öka och överskrida 70 % år 14. Produktionsökningen under kommande år är nästan helt avhängig den totala produktiviteten, eftersom arbetsinsatserna inskränks och kapitalstocken ökar bara i viss mån. Enligt prognos växer konsumentpriserna fortsättningsvis snabbt, 3,3 % under 12, varefter prisstegringen ligger på runt 2 %. På grund av skatteökningar och anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin bedömer finansministeriet att finansieringsläget stärks, men statens och kommunernas ekonomi kommer att visa underskott även under de kommande åren. Den offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) överskrider 50 % 12. Statsskulden överskrider gränsen 100 miljarder euro under 14. För täcka att hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin lyfter finansministeriet fram, utöver finanspolitiken, dessutom längre arbetskarriärer, förbättrad produktivitet när det gäller den offentliga servicen, liksom det att den uppvisar bättre resultat och effektivitet samt förbättrade förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Målsättningen är att före utgången av valperioden lyfta sysselsättningsgraden till 72 %. Osäkerheten i den internationella ekonomin och hotet om en annalkande recession återspeglas särskilt via exportindustrin på en avmattning i förvärvsinkomsternas tillväxt. Konsumenternas tilltro till ekonomin har också försvagats under hösten 11. Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Statsrådet (regeringen) genomför enligt sitt program en riksomfattande kommunreform med målet att uppnå en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka baskommuner. Regeringens kommunreform kommer att skapa en servicestruktur där en part med tillräckligt omfattande befolknings- och kompetensunderlag innehar makten och ansvaret för ordnandet och finansieringen av service. Regeringen kommer att före utgången av 11 specificera noggrannare kriterier och en färdplan för kommunreformen. En ny strukturlag ersätter den nuvarande ramlagen (Paras). Till underlag för reformen igångsätter staten en hela landet omfattande utredning över vilken kommun- och servicestruktur som är ändamålsenlig för respektive område. Med tanke på den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen accentueras betydelsen av kommunoch servicestrukturlösningarna i metropolområdet, konstateras det i regeringsprogrammet. Kommunstrukturreformen utgör en grund för totalrevideringen av kommunallagen samt förnyelsen av statsandelssystemet. Kommunernas skatteinkomster ökade med 4,2 % under 10 medan tillväxten för 11 bedöms uppgå till 4,4 %. De kommunala skatteinkomsterna ökar med 3,6 % under 11 och 1,4 % under 12. I synnerhet kommunernas inkomster från samfundsskatterna ökar med ca 15,1 % under 11. Kommunerna har fått tillgång till 31,99 % av samfundsskatterna åren För sänkningen av samfundsskatteprocenten till 25 % ersätts kommunerna genom att kommungruppsandelen höjs med 0,88 procentenheter. Åren 12 och 13 är kommunernas andel av samfundsskatten 27,87 % och 14 återbördas andelen till 22,87 %. Under 12 minskar ökningen i kommunernas skatteinkomster till 0,6 % eftersom tillväxten avtar och kommunernas andel av samfundsskatterna sänks. Under 12 minskas tillväxten i de kommunala skatteinkomsterna i och med att grundavdraget och arbetsinkomstavdraget höjs, å andra sidan ökar de genom begränsningarna i rätten att dra av bostadslåneräntor och sänkningen i hushållsavdraget. I kommunernas statsandelar görs en indexjustering på 3,7 %, en justering fullt ut i kostnadsfördelningen samt att fastighetsskatten frikopplas från utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Nedskärningen i statsandelarna på 631 milj. euro betyder en minskning på 118 euro/invånare i statsandelen för basservice och en sänkning av statsandelsprocenten med 2,69 procentenheter till 31,42 procent. Ändringar i

13 14 befolkningens antal och åldersstruktur inverkar på statsandelarna. Statsandelsprocenten för undervisningsoch kulturministeriets förvaltningssektor är 41,89 under 12. Ändringarna i Familjevårdarlagen och barnskyddslagen har också beaktats i statsandelsgrunderna. Verkningarna av lagen om äldreservice torde synas i statsandelarna för år 13. De höjningar i avdragen som berör kommunalskatterna, sammanlagt runt 260 milj. euro i hela landet, har kommunerna kompenserats för i statsandelen för basservice. Finansministeriet har offentliggjort en kalkyl över de viktigaste återverkningarna i kommunerna av ändringarna i skatter och statsandelar under 12 (FM Kommunavdelningen ). Enligt kalkylen kommer Vanda att ha nytta av höjningen med 5 procentenheter i samfundsskatteandelen i den samfundsskatt på 10,8 milj. euro som ska erläggas (och verkningen i skatteinkomster i form av kontoföringar skulle uppgå till ca 8 milj. euro) under 12. Uteslutningen av fastighetsskatten ur statsandelarna ökar stadens statsandel med runt 6,2 milj. euro och 118 euro/invånare, nedskärningen i statsandelar minskar stadens statsandelar med 23,6 milj. euro. Justeringen i kostnadsfördelningen medför intäkter för staden på 9,2 milj. euro medan indexjusteringen och de nya definieringskoefficienterna bidrar med ca 10,7 milj. euro. Kompensationen för skatteförluster bidrar med omkring 9 milj. euro till staden i statsandelar under 12 (FM Kommunavdelningen ). Prognoserna för 12 över Vanda stads skatteinkomster och statsandelar har preciserats utgående från det av statsrådet godkända förslaget till statsbudget och budget för basservicen 12. Det bedöms att höjningen i basservicens kostnadsnivå kommer att kvarstå under 3 % medan inkomstnivån inom den kommunala sektorn stiger med runt 2,5 %. Kommunernas utgifter ökar med ca 3,5 % medan investeringarna stiger med runt 2,5 %. Kommunernas kostnadsnivå bedöms stiga med i medeltal ca 3 % och utgifterna öka med 4 % åren Kommunernas skuldsättning ökar med omkring 1,5 miljarder euro åren 12 och 13. Kommunernas investeringar ökar inte, men investeringsbehoven kvarstår vid nuvarande höga nivå. Underskott i den kommunala ekonomin ökar något både 12 och 13. Vid prognostiseringen av kommunernas skatteinkomster har finansministeriet undantagsvis antagit att den kommunala skattesatsen ökar med den tiondedels procent under kommande år. Vandas ekonomiska utsikter Den ständiga befolkningsökningen och tillväxten i antal arbetsplatser är en klar styrkefaktor i stadens utveckling, å andra sidan medför tillväxten utmaningar när det gäller att balansera stadens utgifter och inkomster samt det optimala förverkligandet av investeringarna. Staden finansierar sina verksamhetskostnader via skattefinansieringen, men har i allt högre grad tvingats finansiera sina investeringar genom ytterligare upplåning. I synnerhet utfästelserna vid byggandet av Ringbanan och föreberedelserna inför byggandet av Marja-Vanda bidrar till att binda stadens resurser under de närmaste åren. Likaså har staden genom en betydande ekonomisk satsning tvingats binda sig till förbättrandet av Ring III. Balanseringen av stadens ekonomi och en uppbromsning av skuldsättningen dryftas i ett läge där världsekonomin och euroområdet hösten 11 överskuggas av en finanskris i flera euroländer och en eventuell vändning i en ekonomisk recession. Recessionshotet rör framförallt den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen, tillgången på finansiering och skatteinkomsterna. Ökningen i stadens skatteinkomster avstannade 02, när samfundsskatterna minskade med 40 % från året innan på grund av sänkningarna i kommunandelen. Rytmstörningen i anslutning till inkomstskatterna gjorde att de kommunala skatterna började minska under 03, då kommungruppens fördelningsandel minskades kraftigt och hela skattefinansieringen minskade jämfört med året innan. Likaså var tillväxten i kommunala skatteintäkter ytterst liten under 04. Dessa tre år med inskränkta skatteinkomster inverkade kraftigt på stadens ekonomiska balans då utgifterna fortsatte att öka. Under 03 var stadens årsbidrag negativt och staden skuldsatte sig även inom driftsekonomin. Under 04 uppvisade räkenskapsperiodens resultat rejält underskott, -36 milj. euro, under milj. euro och ännu 06 låg underskottet på en miljon euro. Under 07 låg resultatet redan 16 milj. euro på plus. År 08 var resultatet över 3 milj. euro medan det 09 vände i ett minus på över 14 miljoner euro. Under 10 uppvisades ett positivt resultat på över 15 milj. euro och en jämförbar prognos för år 11 ligger på närmast ett nollresultat. Med anledning av att ekonomin balanserades upp och sanerades åren ökade stadens verksamhetskostnader med under 2 % och reellt sett minskade verksamhetsutgifterna utslaget per invånare med ca 3 % under 07. Under 08 ökade stadens verksamhetsutgifter med över 10 % i och med att skattefinansieringen växte med ca 7 %. Den kraftiga tillväxtperioden i skatteinkomsterna stannade upp i den djupa recessionen 09, då skatteinkomsterna och statsandelarna ökade med sammanlagt 1,6 % då utgifterna ökade med 3,2 %. Under 10 ökade utgifterna med över 4 % och enligt prognos ökar de under

14 15 11 med mer än 5 %. Skattefinansieringen ökade med 6,8 % under 10 och ökar enligt prognos med 5,1 % under 11. År 07 tangerade Vanda stads investeringar en årsnivå på över 100 miljoner euro, vilket detta år kom att bero på markaffärerna i Marja-Vanda och anskaffningen av Kauniala sjukhus. Under 07 tog staden 55 miljoner euro i ytterligare skulder. Under 08 ökade stadens skuldbörda med "bara" 18 milj. euro tack vare den kraftiga tillväxten i skattefinansieringen. Ringbanan har från och med 09 inverkat på stadens investeringsnivå och de största satsningarna görs åren Alltsedan 09 har staden genom ett räntefritt lån till staten finansierat förbättringsarbetena på Ring III. Staden upplånade ytterligare 117 miljoner euro 09, 38 miljoner euro under 10 och enligt prognos 80 miljoner euro under 11. I slutet av 11 har Vanda stad totalt omkring 835 miljoner euro i skulder. Stadens verksamhetsbidrag 10 låg på ca -875 miljoner euro och skattefinansieringen på sammanlagt ca 934 miljoner euro. Årsbidraget låg på runt 77 miljoner euro och det jämförbara resultatet på 15 miljoner euro 10. För att förbättra årsbidragets täckningsgrad så att den även täcker investeringarna, bör täckningsbidraget i mindre grad försvagas räknat även i euro (och procentuellt) jämfört med hur skattefinansieringen ökar. Åren är investeringarna på en exceptionellt hög nivå, till en del beroende på investeringarna i Ringbanan. Arbetena med att iståndsätta Ring III färdigställs under 11 och staten återbetalar sitt lån på 50 milj. euro till Vanda stad före utgången av 13. Takten som stadens utgifter ökar med har accelererat till runt 5 procent under 11 och kostnaderna utslaget per invånare har reellt sett vuxit åren Enda sättet att få ekonomin i balans med nuvarande skattebas är att få ökningen i utgifterna att stanna kvar på en årsnivå om ca tre procent. Målsättningen förutsätter en reell förbättring av produktiviteten i stadens service och funktioner. När de stora trafikprojekten (Ringbanan och Ring III) blir klara kommer Vanda att inom stadsbyggandet koncentrera sig på förverkligandet av Marja-Vanda och kompletteringsbyggandet i de gamla centrumområdena och områdena utmed järnvägen. Stadens budget för år 12 har uppgjorts med ett positivt resultatmål som grund. Figur 15. Utvecklingen i Vanda stads skatteinkomster under ekonomiplanperioden Skatteinkomster ,0 Milj ,0 4,0 3,0 2,0 Förändring i % 0 1,0 0 BS 10 Estim. 11 BDG 12 EP 13 EP 14 EP 15 0,0 År Skatteinkomster totalt Förändring i %

15 16 Figur 16. Fördelningen av Vanda stads inkomstfinansiering i budgeten 12. Fördelningen av stadens inkomstfinansiering Finansieringsinkomster 2 % Statsandelar 11 % Verksamhetsinkomster (exkl. int. inkomster o. Ring III) 15 % Samfundsskatter 5 % Fastighetsskatter 5 % Kommunalskatter 61 % Figur 17. Skattefinansieringens fördelning enligt skatteslag och statsandelar i Vanda stads budget 12. Skattefinansiering BDG 12 Fastighetsskatt 6 % Samfundsskatteandel 6 % Statsandelar totalt 14 % Kommunalskatt 74 %

16 17 Figur 18. Lånestockens utveckling i Vanda stad under ekonomiplanperioden Lånestockens utveckling Milj BS 06 BS 07 BS 08 BS 09 BS 10 Estim. 11 BDG 12 EP 13 EP 14 EP 15 År Utvecklingen i antalet anställda i Vanda under 00-talet Antalet anställda i Vanda stad har under hela 00-talet vuxit behärskat i förhållande till invånarantalets ökning. I två olika etapper har man gått i land med betydande nedskärningar i antalet anställda på viss tid (åren 05 och 09). Stadens målsättning är att fastanställa behövlig personal och att för kortvariga vikariat och arbetsuppgifter av säsongskaraktär använda den service som erbjuds av Seure Henkilöstöpalvelut Oy. Tabell 1. Utvecklingen i antal invånare och antalet anställda År Invånare Personal (ordinarie+ visstidsanställda) Invånare/anställd 17,43 16,91 16,87 16,30 16,10 16,64 16,71 16,88 16,71 17,31 17,65 Genom personalplaneringen bedöms framtidens kompetensbehov, personalstruktur och -antal. Personalplaneringen ger stöd såväl i att hantera personalmängden, som kompetensutvecklingen och -allokeringen. I och med personalplaneringen möjliggörs bl.a. rekryteringen av arbetsenheter samt planeringen av semestrar och fördelningen av arbetsturer. Åren ökar antalet anställda med 151 personer och åren med 169 personer. Personalökningar sker bl.a. inom social- och hälsovården på grund av investeringsplanen och servicestrukturen samt inom bildningsväsendet p.g.a. efterfrågan på service. De vakanser som frigörs allokeras på nytt enligt behov och i samband med varje rekrytering övervägs behovet mycket noga. Särskild uppmärksamhet fästs vid tillsättandet av vikariat och tidpunkterna för när dessa besätts.

17 18 Tabell 2. Utvecklingen i antalet anställda Personal i genomsnitt Verks.omr./affärsverk HS 11 HS 12 HS 13 HS 14 HS Bildningsväse ndet Social-o.hälsovård *Munhälsan Fastighetscentralen Centralförvaltningen *Affärsverken Markanv. o miljö Fritid och invånarservice Allt totalt Ändring Den omfattande pensionsavgången möjliggör de planerade ändringarna i personalstrukturen med beaktande av god arbetsgivarpolitik. Rekryteringen på grund av pensioneringarna är en utmaning för arbetsmarknaden på grund av de kommande årsklasserna. Uppmärksamhet måste också fästas vid att överföra kompetensen hos dem som går i pension. Enligt kommunernas pensionsförsäkring kommer pensionsavgången i Vanda att vara på topp åren Pensionsavgången i Vanda ligger dock under genomsnittet inom den kommunala sektorn Antalet personer som går i arbetsoförmögenhetspension har under de senaste åren (09 och 10) minskat rejält. Orken i arbetet stöds genom den verksamhetsmodell för aktivt engagemang som är i bruk, vilken har ökat antalet rehabiliteringsansökningar med hälften. Fram till år 30 kommer närapå 60 % av den nuvarande personalen att ha gått i pension (i siffrorna saknas de lärare som omfattas av statskontorets pensionssystem). Tabell 3. Pensionsavgången i Vanda och de stora städerna. pensionsavgång Åren Pensionsavgång Vanda (%) stora städerna (%) % 15 % % 30 % % 43 % % 57 % Utvecklingen i lokaliteternas omfattning I diagrammet presenteras utvecklingen i omfattningen av de lokaliteter som står till stadens verksamhetsområdens förfogande (yta angiven i kvadratmeter) under tidsperioden Under den granskade perioden ökar lokaliteternas omfattning med omkring 13 %.

18 19 Figur 19. Omfattningen av de lokaliteter som är i stadens användning åren Lokaliteter totalt (m²)

19

20 21 STRATEGISKA MÅL

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016

Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Vanda stad Budget 2013 Ekonomiplan 2013 2016 Stadsfullmäktige 19.11.2012 Omslagsbild Sakari Manninen, Kommunikation Design Anitta Mäkinen, Kommunikation Layouthandledning

Läs mer

VANDAS BALANSERADE STRATEGI

VANDAS BALANSERADE STRATEGI VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé 2 Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018

Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Vanda stad Ekonomiplaneringen Stationsvägen 7, 01300 Vanda Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Vanda stad Budget 2015 Ekonomiplan 2015 2018 Stadsfullmäktige 17.11.2014 Omslagsbild NCC/Skanska Omslag Markku Lappalainen, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer