Några intryck från en resa till USA

Transkript

1 Några ntryck från en resa tll USA A V FBRIÖ BROR HILLBOM Önskas kaffe? Solen sken n genom DC 6 :ans fönster och under oss flöt N ya Englands ännu snöhöljda landskap undan, medan v närmade oss Idlewld, New Yorks nternatonella flygplats. V hade sovt gott på 4000 m:s höjd under den på grund av tdsskllnaden extra långa natten mellan Glasgow och New Foundland och beredde oss nu på att beträda amerkansk mark för ett besök några av USA :s större städer. Det var Vd och jag som kvällen förut, den 8 mars, hade lättat från Bromma för att blda förtruppen tll den större studegrupp från Stockholms stad och regonplanekontoret, som redan den I mars avseglat från Göteborg och anlände tll New York den I2 mars. Syftet med»staden s» resa var att studera sådana stadsplane- och trafkfrågor, som kunde vara av ntresse för det omdanngsa rbete, som pågår det nre av Stockholm och den utbyggnad som förestår dess grannkommuner. Med tanke på den kommande utvecklngen Stockholm vlle man skapa sg en uppfattnng om hur städerna det redan högmotorserade landet och det daglga lvet dem påverkas av blen, hur man söker lösa parkerngsfrågan, och hur man nu USA ser på förhållandet mellan kollektv och ndvduell trafk. Det var ju saker som också ntresseracle spårvägsbolaget dess långsktga planerng, och v följde därför delvs»stadens» resroute. Men v vlle också se på en del andra saker såsom de nya tunnelbanorna Toronto och Cleveland, en del teknska nyheter New York och Chcago, monoralen Houston och överhuvudtaget höra ltet på ort och ställe om trafkföretagens problem. Vår resväg blev därför rätt annorlunda och omfattade I2 stäcler medan»staden» nöjde sg med 7. Det är klart att programmet blev rätt pressat, då man betänker, att av de 38. dagarna USA en del var söndagar, en del resdagar och en del arbetsfra ( USA) lördagar, då endast en särskld välvlja från våra kolleger vssa fall medgav konferenser och studebesök. Programmet skulle överhuvudtaget ej vart möjlgt att genomföra utan flyg, som var vårt färdmedel på ett par undantag när. Medräknat resorna tll och från USA färdades v ca km varav med flyg. Med mellanlandnngar gjorde v ca 25 starter - och lka många landnngar lycklgtvs - och angjorde IS olka flygfält. Som brådskande flygresenär kan man nte nog kraftgt framhålla värdet av kortast möjlga avstånd mellan flygplats och stadscentrum ; v tyckte nog flera gånger, att dessa bl- eller bussresor och väntetderna på flygplatserna ej stod rätt proporton tll resornas snabbhet övrgt. Att på detta tdga stadum lämna någon ngående skldrng av våra studer är ogörlgt, särsklt som en hel del av det tyngande studemateralet då detta skrves ännu_är på väg båtledes och det som httlls kommt nätt och jämnt hunnt sorteras. D et kan här bara bl några allmänna ntryck. Resroute och studeprogram Under vår vecka det ggantska N ew York hade v flera sammanträffanden med representanter för New York Cty Transt Authorty, NYCTA, på dess kontor Brooklyn. V besökte Amercan Transt Assocaton, ATA, USA:s motsvarghet tll Svenska Lokaltrafkförenngen, och provade den 70 m långa rullande gångbanan Jersey Cty. V åkte en hel del tunnelbanorna, subways, metropolens oumbärlga crkulatonsorgan, överfyllda, bråkga och osköna men snabba och effektva. V hann också med en ttt på New York Port Authortys förnämlga busstaton, där man ej var rädd för att backa ut bussarna vd avgången hån statonen, och såg hur taxblarna New York helt domnerade gatublden. En sön- Avgftsbelagd parkerng vd tunnelbanestatonen Phladelpha. För I Cleveland har man vd den nyöppnade tunnelbanan öppnat sju 55 cents får man heldagsparkerng plus tur- och returresa på Tunnel parkerngsplatser fjr blster, som önskar byta tll banall. banan. Skylten mtten talar om att alla parkerngsplatserna är upptagna.

2 Torontos tunnelbana. Bljetthall vd Kng Street med bljettkosk och vändkors. De slllå au.tomatema bakgrunden levererar ol11stgllngsbljetter. Väggbeklädlladell utgöres aljett glasmateral, och reklalu förekommer ej. dag ägnades åt allmän sght-seeng och självfallet försummades ej Empre State Buldng med dess 75 lokal- och expresshssar. Kvällen den I S mars lyfte v över det ljusgnstrande Manhattan med destnaton BosloH, där v stannade två dagar. Studerna där förrycktes delvs av att redan den första dagen en våldsam snöstorm bröt ut,»worst n hstory» sa' tdnngarna, som helt förlamade yttrafken och gav Metropoltan Transt Authorty, MTA, annat att tänka på än att besvara våra frågor om kryssväxlars placerng, turtäthet m. m. Man var bl. a. sysselsatt med att rnga runt tll de stora kontoren och be dem skcka hem personalen snarast, eftersom man ej kunde garantera hemtransport vd kontorstdens ordnare slut. På några tmmar föll ca 40 cm snö medan stormen ökade tll 30 sekundmeter och temperaturen följ tll V fck en åskådlg undervsnng vad kombnatonen a v stort blbestånd och snöstorm kan åstadkomma för svårgheter för yttertrafken. Många blster övergav helt enkelt sna blar och blockerade därgenom gator och vägar ej blott för sna koljeger andra blar utan även för snöröjnngsfordon, brandkår och ambulanser och naturlgtvs för bussar och ytspårvagnar. Det enda som fungerade någorlunda tllfredsställande var tunnelbanorna. V fck dock ntrycket att redskapen för snöröjnng var mera prmtva än hos oss; man resonerar väl som så att vsserlgen är snöstormarna svåra. när de kommer, men förhållandevs sällsyntu, och framför allt smälter snön snart undan. Snöstormen tv ngade oss också t lj ett av avstegen från vår regel att flyga. Man hann ej röja flygplatsen td för vår fortsatta resa tlj Toronto, men turlgt nog fck v bljetter tll det nattlga Pullmantåget och anlände efter vederbörlg passkontroll vd den kanadensska gränsen tll Toronto på morgonen söndagen den 18 mars. Våra värdar ordnade samma dag en utfärd tll Nagarafallen, som gvetvs var mycket mponerande. Det var dock btande kajlt, och skummet från HästskofalJet beklädde omgvnngarna med en glashal sskorpa. Man vsade oss också det stora kraftverket nära N agaraflodens utlopp Ontaro, som levererar ström både tjl Kanada och USA. Toronto är en ur många synpunkter mycket ntressant stad. Man har lyckats skapa ett organ, Toronto Metropoltan Commsson, som planerar och f nanserar gemensamma anläggnngar för trafk, skolor, vatten och a v lopp Stor-Toronto med 1,3 mlj. nvånare, dvs. staden Toronto med 12 grannkommuner. Inom kort beräknas även brand- och polsväsen vara samordnat. Trafkföretaget, Toronto Transt Commsson, TTC, har således trafk även grannkommunerna och drver också den nya eleganta tunnelbanan, vars trafkanter tll nästan 90 OJo består av omstgande från anslutande buss-, trådbuss- och spårvagnslnjer. V besökte de välordnade anslutnngsstatonerna med delv s s. k. physcal transfer, dvs. man behöver ej passera någon spärr vd omstgnngen. V fck också veta en hel del 0111 utbldnngsprogrammet för personalen. Utöver våra besök på TTC ägnade v också en dag åt rena stadsplanefrågor. För Chcago, USA:s näst största stad, hade v anslagt fem dagar, varaven söndag med allmän sghtseeng, en dag den väster om Chcago belägna llla staden Aurora, där Stephens-Adamsons fabrk för tllverknng av bl. a. rullande gångbanor besöktes, en dag på stadsplanekontoret och två dagar hos Chcago Transt Authorty, CTA. Chcago balanserade mellan skönhet, representerad av strandbebyggelsen och det starkt koncentrerade centrums skylne nvd sjön lvichgan, och trstess de negrernas slumbebyggelse, där TV och dollargrn dock ngalunda saknades. Stommen det kollektva trafksystemet utgöres av de två tunnelbanorna och vaduktbanorna, elevated, vartll kommer ett relatvt fnmaskgt nät av framför allt busslnjer. Man förlänger f. n. tunnelbanorna, som ytterområdet dras fram mtten aven 8-flg motorväg. Vd en förgrenngspunkt på en av vaduktbanorna har man sedan I 1/2 år framgångsrkt prövat en metod för automatsk växelomläggnng medelst på tågen monterade spolar, ett alternatv tll det antennsystem, som någon td prövats hos oss. ClevekLnd ägnades tyvärr bara två dagar. Man anse r på flera håll USA att trafken Cleveland är föredömlgt skött, och man följer med ntresse dess strävan att genom utbyggnad av stadsbanan, rapd transt, som är av tunnelbanekaraktär, utan att vara tunnelbana, nförandet av expressbusslnjer - man har 13 sådana lnjer f. n. - och stora parkerngsplatser kombnerade med specella, bllga bussförbndelser tll ctyområdet på allvar konkurrera med prvatblsmen, då det gäller transporten mellan bostads- och arbetsplats. Överhuvudtaget lägger man där ned särsklt mycken möda på att»sälja» kollektvtrafken tll allmänheten, och det förefaller som om man är på väg att lyckas, oneklgen en prestaton det stora bllandet. Den 28 mars blev det blresa genom staterna Oho och Pennsylvana, ej på en expressväg utan på en»vanlg» 4-fl g väg genom en vacker bygd, där ej heller röda stugor saknades. Färden på den ganska trafkfra vägen förde oss över Oho, dock utan att v fck se någon ndankanot stcka fram bakom f]odkröken, tll Pttsburgh där v besökte dels trafkföretaget, och fck flera ntressanta ntryck, dels Westnghouse Ar Brake's och Unon Swtchs fabrker Wlmerdng och 9

3 Swsswale. Med dessa företag har spårvägsbolaget j u mångårga förbndelser då det gäller tunnelbanans broms- och sgnalsystem. Snön täckte kullarna krng Pttsburgh, när v lyfte för färden ned tll Honston Texas, som bjöd på 30 gradg hetta och ett sydländskt gatulv. På påskaftonen gjorde v en provresa med monoralen, hängbanan, som lått tala om sg ganska mycket men som väl ännu måste sägas vara en önskedröm med många frågetecken, ylket bekräftades vd samtal med provbanans förhoppnngsfulle skapare. Färden gck vdare tll New Orleans, där v tllbrngade påsken och på ann andagen, som lksom långfredagen är vardag USA, även fck tllfälle tll överläggnngar med stadsplanerarna och en orenterande tur på Msssspp. New Orleans är en säregen och vacker stad med starka franska tradtoner, starkt negernslag och U SA:s särklass bllgaste spårvägsoch busstaxa, 7 cents enhetstaxa med övergångsrätt, dvs. verklgt pennngvärde öre. Det gck naturlgtvs nte hop: underskottet täcktes av nkomsterna av den av trafkföretaget samtdgt drvna olje- och naturgasproduktonen. V fann också att»lnje Lusta» med orgnaltteln»a streetcar named Desre», Tenesse Wllams teaterpjäs, fått tteln från New Orleans. Spårvägslnjen är nu nedlagd och ersatt med en busslnje, fortfarande dock med destnatonen Desre. V fann, att Toronto. Omstgnng mella/1 spårvagn och den en trappa led belägna tunnelbanan vd Bloor Street, 2 '/. km från stadens ctyområde. Omstgnngstrrfkanterna behöver ej passera några spärrar. 50 d"llars böter för den som från gatan tränger sg n på hål/platsområdet och går ned tunnelbanan. denna omställnng från spårvagn tll buss var utmärkande för dagens utvecklng USA. I Phladelpha ägnade v en dag åt trafkföretaget och en åt ett besök Allentown norr 0111 Phladelpha, där Mackfabrken besöktes. Tunnelbanorna Phladelpha är ganska gamla och ruffga de centrala delarna, men man modernserar på vssa ytterdelar och lägger ned elevated. Även denna stad kan man se goda lösnngar för anslutnngstrafk och parkerng vd tunnelbanestatoner. Man ersätter rask takt spårvagilar med bussar och dskuterar därvd att låta de senare få egna reserverade körfler. Det ståtlga rvashngton. med dess breda gator ägnades också två dagar, där studerna skedde mot den angenäma bakgrunden av de just då blommande tusentals körsbärsträden. Söndagen den 8 aprl <tllbrngades på flyget Washngton-San Francsco, en rätt spännande färd på m:s höjd en vd båge mot söder med snudd på Mexko för att undvka en tornado, som rasade över den normala färdvägen och som v sedan hörde lnde vållat åtskllga tråkgheter. Typsk staton för anslutnngsbussar j Cleveland. Man har där ej sklda refuger jo r de olka lnjerna utan stannar utefter en lång erke Iformad kantstensinje. Port Authortys busstaton New York. De fem ",lltrapporna leder upp tll mera lokala busslnjer. I vånngen under stannar fjärrbusslnjerna.

4 En charmfull kjuostet: de över 50 år gamla kavelvaguarna San Francsco. Under gatan löper en stålkavel SOI1l drar vagnarna upp för de långa och vranla vackarna. San Francsco jättehängbroarnas stad, byggd på och krng höga kullar alldeles nvd Stlla havet och med storstadsregonens 2,5 mlj. nvånare utsprdda krng den mlsvda San Francscobukten var kanske den tjusgaste på resan ur rent turstsk synpunkt. Som en väl bevarad relk från gångna tder rullar fortfarande kabeldragna vagnar upp för gator brantare än Hamngatsbacken och mångdubbelt längre. I övrgt drvs trafken med bussar, trådbussar och spårvagnar, de senare på vssa sträckor tunnlar. Man har utarbetat en stor plan för ett tunnelbanesystem täc- kande hela regonen, och det fnns anlednng att noga följa utvecklngen den hastgt växande staden, där man också är ntresserad av våra förehavanden det någon mån besläktade Stockholm. Ssta statonen på resan var Los Angeles, en även USA säregen och ngalunda skön stadsbldnng, en vllastad med många svenska mls utbrednng och lkaledes hastgt växande. Trafkproblemen är enorma och man söker httlls lösa dem med ständga ut:byggnader av mångflga motorvägar. Man är på en del håll pessmstsk fråga om möjlgheterna att på T. v. Toronto. Konduktrsen fungerar här som "påpackarfj' men säljer ävel! polletter eller växlar pengar åt de väntande vd hållplatsen. Denna försäljnng akttogs även andra städer under rusnngstd. längre skt klara trafken på detta sätt. I en tdskrft har man drastskt karakterserat stuatonen på följande sätt:»det bästa vore att slänga en atombomb på smörjan och börja om från början.» - Trots blens domnans svarar dock under högtrafktd den kollektva trafken för 40 OJo av persontransporterna tll centrum. Efter det oblgatorska besöket på en flmatelj e - vårt fall Metro Goldwyn-Mayer - och ett hastgt dopp Stlla havet ställdes kosan sent på kvällen söndagen den I5 aprl hem va Wnnpeg Kanada, över den helfrusna Hudsonvken, och med me) Busstalan för Greyhoundvussar San Francsco. Mal! Iser vljetter ett celltralt frsäljl1llgsställe. Bussama backar ut vd avfrden. T. h. Chcago. Tågspole ]r automatsk växelomläggllng. 9 2

5 Ett försök att detta stadum grova drag sammanfatta våra av den kollektva trafken de besökta städerna ger resultat. Tendensen för de kollektva trafkfrämst rerar om kunderna, dels sänker reseför I vssa städer har dock kurvans fall nu dats eller en bl. a. New York, och andra har trafktunnelbanorna nedgång fortex. Överallt bemödar trafkföretagen om att propagera för de kollektva trafkmedlen. Genom broschyrer, tdtabeller och kartor nformeras allmänheten om den trafkservce som att de större städernas ej kan lösas med enbart ndvduella trafkmedel. Man önskar bbehålla starka ctykärnor det nre stadsområdet och har funnt att detta kräver starka och snabba kollektva trafkmedel. Inom parentes sagt kräver detta också att tll och från avvecklas ett smdgt sätt, och detta avseende har man allmänhet bättre bäddat för med bredare städernas centrala delar än yad v har Stockholm. Man har kommt tll den uppfattatt det framförallt är den stora snabbheten, som kan Jocka folk tll de kollektva trafkmedlen och anser, att erfarenheten har bestyrkt detta. Först andra hand kommer turtäthet (ntll en vss bekvämlghet och reskostnad. I San Francsco har nförandet av en blvt så omtyckt, att turtätheten måst ökas för att trafkefterfrågan. Och Cleveland har man kunnat avgften och tunnelbanan och ändå fått ett ökat Det mndre snabba New Orleans fortsätter däremot att förlora kunder, trots den taxan. Det effektvaste medlet att höja reär att tunneiba- Man anser att stätunnelbanor är och där man ut och förbättrar dem. Toronto och Cle och kaffedrcknng veland anses med sna För att underlätta Söndre Strömfjord Grönland, en nyöppnade banor och planer att "~ho"a~"~ för bussarna har man ett och för upplevelse hela ut flera. Dessa städer har nog par håll nfört reserverade körfler. I tden strålande vackert väder. tll att nsprera tll lknande planer står man att på en flera andra bland vlka gata anordna denna fl gatans mtt Sammanfattnng av resentrycken San Francsco har presterat den och bygga för busspassagesom I den utfnns om det vore förresten ett ntrestll I Phladelpha avser man dskussonerna om någon form av hängbana kunde tänkas bl ett lka effektvt trafkmedel som en tunnelbana av tradtonell utform- Man har kostnadsberäknngar och funnt, att en modell San Francsco skulle bl aij1äggnng än en tunnelbana. A v detta och andra rent teknska och skäl har man uteslutt monoralen såsom ett tänkbart alternatv. För att rätt kunna utnyttja tunnelbanornas snabbhet och har man stor anslutt yttrafkmede särsklt Toronto, Cleveland och Phladelpha. V har fått bekräftelse att det med bekväma och snabba med korta mellan trafkmedlen och har sett, att man ned stora kostnader för au åstadkomma detta. Man har också nrättat stora vd tunnelbanestatonerna, en del en del fra. I vssa fall har man anlagt fera parkerngsplatser med bussförsörjnng tll ctyområdet. från håll sker detta nu rask takt, på andra håll räknar man med en relatvt Det är också en tendens att skära ned trådbussnätet. Motven för dessa tm'''"t1rme'''r är dels drekt ekonomska, då drften med eller propan USA ställer sg än med elkraft, dels trafkteknska genom att bussdrften lämnar större för varatoner expresstrafk eller vd hovet. Denna större kan nnebära ekonomska fördelar. Att enmansdrften helt domnerar USA är ngen nyhet, man konstaterar bara att heter därav synas ens de centralaste delarna av städerna. På håll placerar man dock under rusnngstd vd de största hållplatserna. Denna eller växlar pengar för att underlätta förarens arbete och skynda samtdgt som att på en enkelrktad gata, vlken nu har som nedläggas, reservera körflen närmast banan för bussar och tllåta uppställav fordon endast utmed vänstra körbanan. Överfört t1\ vänstertrafkens Stockholm skulle detta nnebära att man t. ex. vänstra sda hade förbud att stanna alla andra fordon än bussar. Något barnvagnsproblem ej fnnas tunnelbanorna. En del städer hade rent förbud att ta med barnvagnar, andra hade ej förbud, men trots detta förekom ej l tunnelbanorna. På våra härom fck v svaret, att man nte tog så små barn med sg tll nnerstaden, att man ju hade allt m. m. man behövde förorten, att nästan alla famljer hade bl och att barnvakter var lätt att få. ' Som nämnts provåkte v en rullande gångbana New York och fck ytternformatoner om denna anord Det' fnns ett vsst ntresse för rullande och pågår montage av dylka ett baseball-stadon för att föra upp tll läktarna. CTA överväger att som alternatv tll rulltrappa nföra ett lutande gummband av konstrukton på en av sna elevatedstatoner. Man dskuterar emellertd även andra konstruktoner för rullande ",a..u<:ljd.j.iuj Helhetsntrycket av besöket USA är att den kollektva trafkens företrädare trots den något utveckår de flesta mod söker förbättra ställnng. I denna strävan har man också stadsoch vets stöd. Genom teknska förbättoch att öka de ::;mulllle'l som man anser vara det vkmedlet för att värva trafkanter. Tlläggas bör att v överallt möttes av den största välvlja och hos våra amerkanska kolleger, och de personlga kontakter, som är och för av värde vd sdan av det studemateralet. 93