NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I LOGISTIK Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i logistik ( , dnr 12/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN I LOGISTIK INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I LOGISTIK 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Grunderna i logistik, 20 sv 5 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 9 Utbildningsprogrammet för transportservice Fordonsservice, 5 sv Körteknik, 20 sv Lasthantering, 15 sv Lastbilsteknik, 5 sv Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv Egenföretagare inom transport, 10 sv Hantering av fordonskombinationer, 5 sv Persontrafik, 10 sv Drift och service av arbetsmaskiner, 10 sv Lagringsteknik, 5 sv 37 Utbildningsprogrammet för lagerservice Ankomstkontroll, 5 sv Förvaring och plockning av varor, 15 sv Distribution av gods, 10 sv Inventering och saldohantering, 10 sv Egenföretagare inom lagerservice, 5 sv Marknadsföring av lagerservice, 5 sv Grunderna i ADR-styckegodstransport, 2 sv Lagrets datasystem, 3 sv Lagerfunktioner enligt godsslag, 10 sv 61

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I LOGISTIK Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnandet. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

6 4 Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ett visst utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA I GRUNDEXAMEN I LOGISTIK, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 20 sv Grunderna i logistik, 20 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 70 sv Utbildningsprogrammet för transportservice Fordonsservice, 5 sv Körteknik, 20 sv Lasthantering, 15 sv Valfria yrkesinriktade studier, 30 sv Lastbilsteknik, 5 sv Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv Persontrafik, 10 sv Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv Egenföretagare inom transport, 10 sv Hantering av fordonskombinationer, 5 sv Drift och service av arbetsmaskiner, 10 sv Lagringsteknik, 5 sv Övriga valfria studier, 0 20 sv Utbildningsprogrammet för lagerservice Ankomstkontroll, 5 sv Förvaring och plockning av varor, 15 sv Distribution av varor, 10 sv Inventering och saldohantering, 10 sv Valfria yrkesinriktade studier, 30 sv Egenföretagare inom lagerservice, 5 sv Marknadsföring av lagerservice, 5 sv Grunderna i ADR-godstransport, 2 sv Lagrets datasystem, 3 sv Lagerfunktioner enligt godsslag, 10 sv Övriga valfria studier, 0 20 ov 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Grunderna i logistik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: iakttagande av arbetstider, arbetsarrangemang hantering av kundbetjäningssituationer hantering av information i anslutning till transporter och utarbetande av transportdokument kommunikativ kompetens kring transporter användning av truck och övrig lasthanteringsutrustning hantering av förpackningsmetoder och materialhantering

8 6 märkning av förpackningar och avläsning av märkningarna kunskap om principerna för sammanställning av varupartier införande av information om prissättning av transportarbetet i fraktsedeln stuvning och säkring av lasten i transportenheten användning av dokument som gäller lasten kunskap om lasthanteringsenheter och sammanställning av dem bestämmande av fraktvikter hantering av pallbyte. Kunnandet är huvudsakligen inriktat på materialflödet i den logistiska helhetsprocessen med vilket avses förflyttandet av produkter och förnödenheter från producenten till kunden. De logistiska verkningarna mellan producent och kund: P R O D U C E N T informationsflöde materialflöde penningflöde returflöde nätverkssamarbete K U N D I yrkesprovet hanterar den studerande varor med hjälp av truckar och annan lasthanteringsutrustning. Yrkesprovet omfattar kundkontakter, användning av dokument, förpackning och märkning, lastsäkring och identifiering av hanteringsenheter. Den studerande använder basutrustningen inom lasthantering, till exempel truckar och pallvagnar, utrustning för förpackning samt för säkring och surrning av gods. Han eller hon märker upp gods med adresser, hanteringsanvisningar och varningar för hand eller med hjälp av etiketter. Godsvågar och instrument för mätning av volymen används också. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön är en plats där gods lastas för transport, till exempel ett transportföretags terminal eller en produktionsanläggnings lager. Det skall ingå kundbetjäningssituationer i yrkesprovsmiljön eller en möjlighet att arbeta i ett arbetslag. Yrkesprovet avläggs med hjälp av anordningar och utrustning som har godkänts för det arbete som skall utföras. Den som skall avlägga yrkesprovet skall ha den skyddsutrustning som behövs. Om det används främmande arbetsanordningar i yrkesprovet skall den studerande ges möjlighet att på förhand bekanta sig med konstruktionerna och användningen. De normala bruksanvisningarna skall finnas på plats så att arbete kan förlöpa utan överraskningar. I yrkesprovet får endast ingå sådana uppgifter som den studerande med stöd av sin körrätt kan utföra.

9 7 Yrkesprovet avläggs i allmänhet som en individuell prestation och den som avlägger yrkesprovet skall vara arbetsför. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Arbetsbeställning Förberedande arbeten: säkerställer att maskiner och anordningar som används i arbete är i användbart skick säkerställer leveranstidtabellen. Arbetet utförs: godshantering förpackning märkning surrning förvaring säkring Avslutande av arbetet: fraktsedel avfallshantering iordningställande av arbetsmiljön placering av maskiner och anordningar på givna platser, säkerställande av deras driftsduglighet, vid behov uppladdning och bränslepåfyllning Bedömningskriterier NÖJAKTIGA T1 GODA H3 BERÖMLIGA K5 Den studerande Den studerande Den studerande kan förvara en fraktsedel och låta kvittera den. kan granska en försändelse och väga den kan välja förpackning enligt anvisningar. kan märka upp en förpackning med adressuppgifter, hanteringsanvisningar och varningar. fylla i en fraktsedel. kan sammanställa kollin till en försändelse. fyller i en fraktsedel, förvarar och låter kvittera den. jämför varor med uppgifterna i fraktsedeln. sammanställer kollin till en försändelse. planerar lossningsföljden utgående från lastdokumenten. arbetsuppgiften använder spännband. stuvar lasten rätt i lastutrymmet. säkrar lasten i enlighet med bestämmelserna. inspekterar arbetsmaskinen före användningen. väljer rätt bränsle för den utrustning som skall användas. använder och underhåller lasthanteringsutrustning på ett säkert sätt. använder lasthanteringsutrustning effektivt och ändamålsenligt och innehar körtillstånd för truck.

10 8 laddar och tankar trucken eller annan lasthanteringsutrustning. förser kontrollobjekten med rätta ämnen i de dagliga inspektionerna. använder rätta ämnen och tillbehör i servicen av utrustningen. den kunskap som ligger till grund för arbetet sorterar avfallet rätt. betjänar kunderna sakligt. ringer och tar emot telefonsamtal. väger och paketerar försändelsen i kvadratiska eller raktangulär form. använder säkrings- och förpackningsmaterial på ett ekonomiskt sätt. skapar positiv atmosfär vid kundbetjäning. fastställer behovet av lastutrymme i transportenheten. utnyttjar informationsoch kommunikationstekniken kring transporter. löser konfliktsituationer försonligt och konstruktivt. omvandlar flakmeter och kubikmeter till fraktvikter. arbetssäkerhet känner till vad ett kolli är. känner till systemet för pallbyte. använder lagstadgad skyddsutrustning. känner till lastpallsstorlekarna. använder skyddsutrustning och skyddsklädsel i arbetet. gör en reservering i fraktsedeln på rätt sätt och bär det ansvar som stadgas om i vägtransportlagen. ser till att skyddsutrustningen är i gott skick och ren. gör sig förtrogen med främmande anordningar så att användningen av anordningen inte medför fara för operatören eller den omgivande miljön. är förtrogen med främmande anordningar före användningen och iakttar försiktighet i användningen. är omsorgsfullt förtrogen med främmande anordningar och ser till att obehöriga personer inte uppehåller sig inom arbetsområdet. ser till ordning och reda på det egna arbetsstället ser till ordning och reda på det egna arbetsstället. Baskompetens följer arbetstiderna. klär sig på det sätt som arbetet förutsätter. samarbetar med andra. ser på eget initiativ till ordning och reda på arbetsstället. bär ansvaret för att arbetsuppgiften slutförs. arbetar kundorienterat.

11 9 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för transportservice Fordonsservice, 5 sv Placeringen av studiehelheten inom examens yrkesinriktade helheter: Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer k l Fordon Kund Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik Persontrafik Specialisering enligt godsslag Kund Lagringsteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet och dess svårighetsgrad dimensioneras för att motsvara de kunskaper och färdigheter som en bilförare behöver i sitt dagliga arbete. Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: inspektion av fordonet innan körningen tar vid och efter avslutad körning daglig service, uppföljning av fordonets skick och bedömning av graden av eventuella defekter. Den som utför yrkesprovet informerar arbetsgivaren om vilka observationer han eller hon har gjort då fordonet stod stilla och om driftfel som uppdagats under körningen. Den studerande anmäler också defekter i motorn, kraftöverföringen, bromsarna, styranordningar eller andra anordningar som han eller hon har sett eller hört. Den studerande klarar av att avläsa informationen på instrumentpanelen och kan efter avslutad körning bedöma i vilket skick och hur rent fordonet är.

12 10 I den dagliga servicen kopplar den studerande laddningsanordningen till bilbatteriet och startar fordonet med hjälp av starthjälp. Han eller hon kan reparera anordningar (som t.ex. speglar och vindrutetorkare) som med tanke på körsäkerheten är nödvändiga och kan också fylla på ämnen och smörjmedel som behövs. Exempel på yrkesprov I inspektionen av fordonet innan körningen tar vid bedömer den studerande fordonets driftsäkerhet genom att kontrollera körljusens skick och funktion däckens skick (slitage, lufttryck och fastsättning liksom också eventuella främmande föremål) ämnen som förutsätts för trygg körning renligheten hos anordningar som förutsätts för trygg användning i trafiken (till exempel speglar, fönster och ljus) ordning och reda sådana anordningars funktionsduglighet som krävs i lagstiftningen. Dessutom skall den studerande förvissa sig om att lastutrymmet och den eventuella lasten är fastspända. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet i studiehelheten är inriktat på det fordon som används, här avses bil eller släpvagn. Yrkesprovet avläggs som individuell prestation och det används främst verktyg som hör till fordonet. Den studerande skall kunna utföra arbetet i förhållanden som motsvarar de förhållanden i vilka en bilförare utför liknande arbeten, även utomhus. Material, tillbehör och verktyg som behövs i yrkesprovet skall finnas lätt tillgängliga för att yrkesprovet skall kunna slutföras. Hit hör vätskor, olja, lampor och övrigt material och arbetsredskap. Bedömning av yrkesprovet Före körningen Under körningen Efter körningen Före körningen Reparation Körningen avbryts Innan följande körning inleds

13 11 Föremål för bedömning arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande inspekterar fordonet innan körningen tar vid och efter slutförd körning med hjälp av handbok. informerar verkstaden om fel som observerats och bedömer om körningen kan fortsätta. informerar verkstaden om fel som observerats och diskuterar olika reparationsalternativ. byter bränslefilter i fordonet så att det efter bytet är möjligt att starta motorn. kan koppla bl.a. bilbatteriet till en laddningsapparat och klarar uppgifter som gäller mätning och rengöring av batteriet. kan utföra reparationer på chassi och styranordningar som inte kräver specialverktyg. gör de påfyllningar av vätskor och luft som krävs för trygg körning. kan genomföra sådana serviceåtgärder som beror på årstidsväxlingar. den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar fordonets grundkonstruktioner i den mån att han eller hon genom att följa anvisningarna uppnår uppställda mål. reagerar på information som anges på instrumentpanelen eller på att fordonet fungerar på ett avvikande sätt. förstår vilka brister hos fordonet som omöjliggör att körningen påbörjas eller fortsätts. förstår hur uppföljningen av fordonets skick påverkar ekonomin och driftsäkerheten. arbetssäkerhet Baskompetens följer bestämmelser och anvisningar om säkerheten i arbetet och avfallshantering. kan samspela med andra personer och iaktta anvisningar. följer bestämmelser och anvisningar om säkerheten i arbetet och avfallshantering. kan samspela med andra eller som medlem av ett arbetslag och tar hänsyn till andra och följer överenskommelser. känner till grunderna i fordonets el- och bränslesystem. följer bestämmelser och anvisningar om säkerheten i arbetet och avfallshantering. klarar sig självständigt i olika samspelssituationer med andra eller som medlem av ett arbetslag genom att ta hänsyn till andra.

14 Körteknik, 20 sv Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer Fordon Kund Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik Persontrafik Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken Kund Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: ansvarsfull, trygg och ekonomisk körning stuvning och körning av fordonet i enlighet med bestämmelserna och de krav som ställs på godset som skall transporteras ekonomiskt och ändamålsenligt val av rutt observerande av fel och brister som uppstår i fordonet och reaktion på dessa under körningen ansvarsfulla och korrekta åtgärder vid transport av farliga ämnen I studiehelheten ingår två yrkesprov som avläggs för examensmyndigheterna: Förarexamen för fordonsklass BC och ADR-körtillstånd. Godkända körprov i båda examina är förutsättning för att kunna avlägga yrkesprovet i studiehelheten. Yrkesproven som avläggs för myndigheterna genomförs som individuella prestationer. I yrkesprovet för körteknik ingår samverkan med terminalpersonalen och kunderna. Exempel på yrkesprov Den studerande lastar fordonet med gods som skall transporteras till olika platser och transporterar godset till bestämmelseorterna. Han eller hon arbetar flexibelt tillsammans med terminalpersonalen. Den studerande gör upp en ändamålsenlig och ekonomisk ruttplan och lastar godset i lastutrymmet så att lossning förlöper smidigt på bestämmelseorten. Han eller hon lastar eventuellt farligt gods i lastutrymmet i enlighet med

15 13 bestämmelserna och justerar vid behov temperaturen i lastutrymmet. Den studerande sköter överlåtelsen av varorna till mottagaren med beaktande av god kundbetjäningspraxis. Vid behov lastar han eller hon fordonet med returgods för att uppnå ett lönsamt helhetsresultat. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet avläggs på flera platser och omfattar förutom körteknik också kundbetjäning. På det här sättet framträder den studerandes färdigheter i att samarbeta och betjäna kunder bäst. Fordonet skall lämpa sig för arbetsuppgiften och vara i ett sådant skick som föreskrivs i bestämmelserna. Den studerande har bekantat sig med fordonet som används och med fordonets utrustning och yrkesprovsmiljön. Den studerande skall ha tillräckligt med kartor, telefonkataloger och en telefon till sitt förfogande. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande fyller i uppgifterna för färdskrivaren och skaffar alla de dokument som behövs inför körningen. utför uppgiften utgående från dokument utan att göra fel. avlägger godkänt körprov i förarexamen för fordonsklass BC. kan använda färdskrivare och arbeta inom ramarna för bestämmelserna om arbets- och körtid. klarar att självständigt uppfylla de krav som uppgiften ställer. vidtar de åtgärder som enligt mätinstrument krävs. kan stuva fordonet i enlighet med bestämmelserna. kan anpassa sin verksamhet till varierande förhållanden, t.ex. väderleksförhållandena och transportuppdraget. uppträder ansvarsfullt och förutseende i trafiken samt kan köra ekonomiskt. tar hänsyn till de speciella krav som lasten ställer. den kunskap som ligger till grund för arbetet tolkar mätarutslag rätt. hittar fram till bestämmelseorten med hjälp av karta. avlägger det skriftliga körprovet i förarexamen för fordonsklass BC och ADR-grundkursen med godkända betyg. ser till att lasten inte rör sig under transporten. beaktar krav på temperatur, hygien och lastning som lasten ställer. kan sammanställa en last så att köravstånd och lasthanteringsgångerna reduceras till minimum. visar kännedom om grunderna i transportrelaterade kostnader. känner till maximal arbets- och körtid och minsta lagliga dygnsvila känner till arbetstidsbestämmelserna och bestämmelserna om kör- kan stuva fordonet enligt bestämmelserna med tunga laster och laster

16 14 arbetssäkerhet känner till faktorerna som skapar ekonomisk körning. kör fordonet och hanterar lasten utan att äventyra sin egen eller andra personers säkerhet och vilotider. fäster under körningen uppmärksamhet vid fordonets skick. som överskrider måtten för lastutrymmet. iakttar bestämmelserna om arbets- och körtider förutser hur förändringar i väderleksförhållandena inverkar på trygg körteknik. Baskompetens Gemensamma betoningar klär sig så som arbetsuppgiften förutsätter och håller fordonet och lastutrymmet rena. följer givna arbetstider. uppträder så som situationen kräver och hälsar på kunden i kundservicesituationen. strävar att minska olycksfallsriskerna på lastnings- och lossningsplatserna genom att använda hjälpmedel. tar hänsyn till kundens krav och kan anpassa sitt arbetssätt för bättre samarbetet. visar genom sina samspelsfärdigheter att han eller hon kan anpassa sig till förändringar i arbetsuppgiften och förändrade förhållanden. uppträder lugnt och eftertänksamt på lastnings- och lossningsplatserna. följer bestämmelserna om farliga ämnen. kan fullfölja skyldigheterna i lagen om avfallshantering på transportföretaget.

17 Lasthantering, 15 sv Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombinationer Fordon Kund Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik Persontrafik Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken Kund Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: kännedom om lagstiftningen som gäller lastning försorg om den egna säkerheten och en trygg miljö behärskande av arbetsuppgifterna o lastning och lossning av fordonet o val av lastutrymme o användning av tranportdokument och lastplanering o användning av lasthanteringsutrustning o avvärjning av transportskador I yrkesprovet kan sådan fordonspark och lasthanteringsutrustning och anordningar som är typiska inom godsslaget användas. I yrkesprovet sker lastningen med hjälp av vanlig lasthanteringsutrustning, bl.a. pallvagn, kärror, växelflak, truckar och externa hjälpmedel, till exempel olika sorters lyftkranar, hjul- och teleskoplastare.. Den fordonsmonterade lasthanteringsutrustningen omfattar bl.a. olika slag av gavellyftar, lyftkranar, tippanordningar och växelflak. Lasthanteringen kan utgöra en del av en helhetsprestation. Det är alltså möjligt att i samband med en transportuppgift avlägga yrkesprov i flera studiehelheter.

18 16 Yrkesprovet i studiehelheten som gäller lasthantering kan avläggas inom vilket godsslag som helst inom godstrafiken där den studerande genomför lastning och lossning manuellt, med hjälp av lasthanteringsutrustning eller -redskap eller hjälper en utomstående med lastningen. Exempel på yrkesprov I yrkesprovet kan till exempel ingå lastning av styckegods (bland styckegodset kan också finnas ADRklassificerade varor), jordmaterial, kurirförsändelser, specialtransporter, livsmedel eller byggnadsmaterial. När det gäller styckegodslaster skall den studerande kunna bestämma lastenhetens fyllningsgrad och hur mycket transportkapacitet som återstår. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön för lastning och lossning utgörs av ett transportföretags terminal, en byggarbetsplats, marktäktsområden, virkeslager vid vägkanter eller en annan typisk yrkesprovsmiljö. Yrkesprovet består av en lastningsuppgift inom godsslaget. Yrkesprovet avläggs med hjälp av anordningar och redskap som har godkänts för arbetet. Den studerande har sådan utrustning som förutsätts med tanke på det gods som skall lastas, till exempel ADR-basutrustning, personlig skyddsutrustning, redskap för att märka upp specialtransporter och utrustning för lossningsarbetet. När den som skall avlägga yrkesprovet inte har fyllt 18 år skall tillstånden för användning av truckar som lyfter högt (över 200 mm) och olika lyftanordningar granskas. Körrätten för den transportenhet som skall lastas och t.ex. truck utreds innan yrkesprovet inleds. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Arbetsbeställning: transportdokument. Förberedande arbeten: säkerställer att maskiner och anordningar som används i arbetet är i funktionsdugligt skick säkerställer leveranstidtabellen planerar lastningen fordonspark som står till förfogande. Arbetet utförs: lastning användning av Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande väljer lämplig lastningsutrustning för arbetsuppgiften. kan lasta i lossningsföljd. avskiljer gods som inte lämpar sig för lastning i lastutrymmet. lastar i optimal ordningsföljd, t.ex. med tanke på lossningen eller enligt godsets egenskaper. utför mindre transportkoordineringsuppgifter utgående från dokument. behärskar grunderna för fraktsättning och hur detta påverkar lastplaneringen. väljer lastutrymme och fordon som uppfyller de krav som materialet som skall lastas ställer.

19 17 lasthanteringsutrustning stuvning av fordonet märkningar på fordonet säkring av lasten. Avslutande av arbetsskedet: fraktsedlar avfallshantering ordning och reda i arbetsmiljön återställer maskiner och anordning på sina respektive platser, fastställer deras funktionsduglighet, vid behov laddning och bränslepåfyllning. arbetsuppgiften lastar fordonet utan att överskrida lagens eller konstruktionens gränsvärden. kan lasta styckegods manuellt eller med hjälp av mekaniska lastningsredskap (pallvagn, kärra osv.). använder också annan än mekanisk utrustning för lastningen. stuvar lastutrymmet till optimal fyllningsgrad. använder hjälpmedel och lastutrustning för olika lastutrymmen. fyller i transportdokument för lasten och använder dem under transporten. fyller i fraktsedeln utgående från transportuppdraget. hjälper till vid lasthantering med utomstående frontlastare eller tunga truckar. säkrar lasten med spännband. kan säkra godset så som föreskrivs i lagar och bestämmelser. säkrar och surrar lasten i enlighet med de krav som lagen och transportsättet kräver. den kunskap som ligger till grund för arbetet känner till de viktigaste märkningarna på godset och kan utgående från dessa bestämma typen av transportutrymme kan utgående från lasten välja rätt lyftanordning. kan surra lasten som lagen förutsätter. hanterar lasten så som föreskrivs i bestämmelser. kan beakta särdrag och förutsättningar hos godset som skall transporteras vid val av transportutrymme.

20 18 känner till transportdokumenten och kan utgående från dem bestämma lastens storlek. arbetssäkerhet kan följa arbetarkyddsbestämmelserna som gäller lasthanteringstrustning. ser i sitt arbete till säkerheten i arbetsmiljön. ser till ordning och reda inom sitt arbetsområde. känner till de krafter som påverkar lasten i olika transportmetoder och kan beakta detta t.ex. vid säkringen av lasten. beaktar arbetarskyddsbestämmelser både med handdriven och med fordonsmonterad lasthanteringsutrustning som t.ex. pallvagn, kärra, lyftkran, växelflak, tippanordningar och olika slag av gavellyftanordningar. kan utföra lyft säkert.

21 19 Yrkesinriktade valfria studier Lastbilsteknik, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: Service på en lastbil enligt anvisningarna om underhåll genom utbyte av vanliga slitdelar Yrkesprovet avläggs genom att den studerande utför service på en lastbil i enlighet med anvisningar. I yrkesprovet följer den studerande arbetarskyddsanvisningarna och använder den skyddsutrustning som behövs. Arbetet kan underlättas med hjälp av en arbetsplan. Av planen skall bl.a. följande framgå: val av material planering av arbetsordningen val av verktyg. Den studerande lokaliserar felet med hjälp av ett felsökningsprogram. Övnings- och modellprogram som den studerande tidigare har utarbetat står till hans eller hennes förfogande. En sista efterbehandling av den reparerade lastbilen liksom de dagliga rengörings- och serviceåtgärderna av arbetsredskapen ingår också i uppgiften som den som avlägger yrkesprovet skall slutfölja. Den studerande har också som uppgift att i samband med servicearbetena göra observationer om lastbilens tekniska skick. Den studerande skall känna till huvuddragen av motorns, kraftöverföringens, styrningens, broms- och elsystemens konstruktioner hos en sedvanlig lastbil. Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombin ationer Fordon Kund Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik Persontrafik Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken Kund Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner

22 20 Exempel på yrkesprovet Service på en lastbil är en omfattande helhet. Tydliga delområden kan avskiljas, bl.a. byte av motorolja och oljefilter, byte av luftfilter, smörjning, byte av bränslefilter, bromskontroll och service på tryckluftsanordningarna. De olika skedena av servicearbetet skall specificeras närmare i arbetsplanen. Arbetsplan Föregripande arbeten Arbetsprestation Efterbehandling Bedömning Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan avläggas i en vanlig verkstad eller reparationshall för tunga fordon. De som ordnar yrkesprovet ser till att lastbilen är i normalt funktionsdugligt skick. Till sitt förfogande har den studerande lastbilens servicemanual av vilken serviceanvisningarna framgår. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Planera arbetet Utföra arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande utför uppgiften under handledning uppfattar de olika arbetsskedena. arbetar initiativkraftigt. uppfattar de olika arbetsskedena. arbetar målinriktat och ändamålsenligt. tar initiativ. arbetsuppgiften kunskap som ligger till grund för arbetet Välja arbetsredskap Välja ämnen Tolka serviceanvisningar arbetssäkerhet Säkerheten i arbetet utvärderar arbetsresultat under handledning. kan byta vanliga slitdelar med handräckning. kan identifiera arbetsredskap och substanser som används i servicearbetet. iakttar ordning och reda i arbetet och följer utvärderar resultatet av arbetet. kan byta vanliga slitdelar delvis med hjälp av manualer, delvis med handräckning kan välja ut de arbetsredskap som behövs och använda dem rätt. iakttar ordning och reda i arbetet och följer utvärderar arbetsresultatet riktigt. kan byta vanliga slitdelar med hjälp av anvisningar eller manualer kan välja rätta reservdelar, tillbehör och arbetsredskap och använda dem rätt. känner motor-, kraftöverförings-, styr-, broms- och el-systemen hos en lastbil. iakttar ordning och reda i arbetet och följer givna

23 21 Ordning och reda i arbetsmiljön anvisningarna om arbetarskydd och avfallshantering. anvisningarna om arbetarskydd och avfallshantering. arbetarskyddsanvisningar. Avfallshantering Baskompetens Självutvärdering använder personlig skyddsutrustning. begär råd vid behov. utvärderar sitt arbete uppträder ärligt. hanterar uppkommet avfall enligt anvisningar. utvärderar sitt eget arbete och underbygger utvärderingen. Gemensamma betoningar Hållbar utveckling Ser till arbetarskyddet och hälsan uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstvilligt. arbetar ergonomiskt. arbetar ergonomiskt. arbetar ergonomiskt. ser till sin egen arbetsförmåga Specialisering enligt godsslag inom godstrafiken, 10 sv Lastbilsteknik Fordonsservice Hantering av fordonskombinationer Fordon Kund Chaufförens uppgifter i utrikestrafik Körteknik Persontrafik Specialisering enligt godsslag inom godtrafiken Kund Lagerteknik Lasthantering Drift och service av arbetsmaskiner

24 22 Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet genomför den studerande en transport inom det valda godsslaget (t.ex. livsmedel, styckegods, marktäkter, virke och cisterner) med ett fordon som är lämpat för transporten och ser till fordonet och utrustningen. Det centrala kunnandet som skall påvisas i yrkesprovet för studiehelheten: kännedom om särdragen inom det valda godsslaget behärskande av basfärdigheter och -kunskap iakttagande av anvisningar om ergonomi och arbetarskydd etiskt riktigt uppträdande utvärdering av arbetets kvalitet kundbetjäning med beaktande av godsslagets särdrag upprätthållande av kontakt med intressegrupper kännedom om principerna för hållbar utveckling Exempel på yrkesprov Yrkesprovet kan bestå av en typisk transportuppgift inom godsslaget. I yrkesprovet beaktar den studerande säkerheten, lasten, miljön och intressegrupperna. Kvalitativa mål har ställts för kundbetjäning och arbetet. Exempel på yrkesprov: distribution av livsmedel djurtransport avfallstransport grustransport virkestransport. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet avläggs som en individuell prestation med utrustning som används inom godsslaget och i en för godsslaget typisk arbetsmiljö. På förhand säkerställs att utrustningen är trygg och att den skyddsutrustning som krävs för uppgiften finns tillgänglig. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande kan under handledning påbörja ett arbete inom det valda godsslaget kan utvärdera resultatet och kvaliteten på sitt eget arbete. arbetar under handledning inom det valda godsslaget kan genomföra transporter inom det valda godsslaget kan utföra grundläggande uppgifter i anslutning till godstransporter. kan genomföra transporter och normala chaufförsuppgifter i anslutning till transporterna inom det valda godsslaget. betjänar kunderna med beaktande av särdragen inom godsslaget.

25 23 arbetssäkerhet Baskompetens Gemensamma betoningar iakttar i sitt arbete ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget. uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstevilligt. handlar i enlighet med kundernas förväntan. iakttar ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstevilligt arbetar enligt målen för en hållbar utveckling. har den grundläggande kontakten med intressegrupperna inom området. iakttar ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddsanvisningar inom godsslaget. kan upprätthålla sin arbetsförmåga uppträder etiskt riktigt, ärligt och tjänstevilligt. använder skyddsutrustning som krävs i arbetet, utför lyft rätt, väljer klädsel enligt väderförhållanden och upprätthåller sin arbetsförmåga Chaufförens uppgifter i utrikestrafik, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet Det är svårt att observera arbetet och följa med hur en chaufför utför sina arbetsuppgifter i utrikestrafik eftersom arbetet utförs långt borta och vanligtvis under långa perioder åt gången. Godstransporterna utomlands skiljer sig emellertid i fysisk bemärkelse inte nämnvärt från godstransporterna i hemlandet. Det väsentliga är att chauffören förbereder sig omsorgsfullt på förhand på uppdraget och på ett flertal eventuella överraskningar som kan inträffa under en lång resa långt hemifrån. I yrkesprovet för utomlandstransporter poängteras därför utredningsarbetet som utförs på förhand. Utredningarna borde ha genomförts så omsorgsfullt att det med stöd av dem är möjligt att utföra transportuppdraget utomlands nästan lika behändigt som en godsstransport i inrikestrafik. Dokumenteringen av transportuppdraget i utrikestrafik och förberedelserna inför uppdraget kallas här dokumenterat yrkesprov. I ett dokumenterat yrkesprov visar den studerande att han eller hon kan planera genomförbara rutter, kan hantera transportdokumenten som gäller transportuppdraget och kan iaktta fordonets och lastens skick under resans gång. I sin planering kan den studerande ta hänsyn till särskilda väderleksförhållanden, tekniska störningar hos fordonet, ändringar i tidtabellerna, sjukdom och t.o.m. olycksfall genom att planera olika verksamhetsmodeller för plötsligt uppkomna situationer. Av det dokumenterade yrkesprovet framträder den studerandes vilja att betjäna kunden i mån av möjlighet och flexibelt. Verksamhetens lönsamhet och effektivitet framgår av planeringen av rutter och tidtabeller och i valet av tankställen.

26 24 Exempel på yrkesprov Exempel 1 Den studerande gör en rapport över ett verkligt transportuppdrag utomlands och förberedelserna inför det som han eller hon har deltagit i. Detta alternativ kan vara möjligt endast för ett fåtal studerande, men utgör ett utmärkt yrkesprov. Exempel 2 Den studerande följer med en yrkeschaufför på ett transportuppdrag utomlands och sammanställer en uppföljningsrapport. Exempel 3 Den studerande förbereder och planerar ett transportuppdrag utomlands med hjälp av kartor, tidtabeller och övrigt informationsmaterial. Ett bra sätt att få information om förhållandena och praxis i olika länder är att samtala med chaufförer som kör utomlands. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön för ett dokumenterat yrkesprov utgörs av den studerandes normala studiemiljö. Informationsåtervinningen och textproduceringen kan väl ske till exempel i läroanstalten och med den utrustning som finns tillgänglig där. När det gäller att genomföra eller observera ett transportuppdrag utomlands betonas den egna livhanteringsförmågan. Den studerande måste klara av att slutföra sitt uppdrag trots lockelser utifrån. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA N1 GODA G3 BERÖMLIGA B5 Den studerande Den studerande Den studerande planerar körrutten till bestämmelseorten. utarbetar en köranvisning till bestämmelseorten. kan i ruttplaneringen ta hänsyn till rusningstider, körförbud och terräng, dvs. utarbetar en effektiv och ekonomisk rutt. kan använda telefon i ett främmande land. kan ta emot köranvisningar. utför de dagliga inspektionerna av fordonet (olja, vätskor, däck och lampor). kan dra ekonomisk nytta av telefonen, dvs. känner till priserna för samtal i ett främmande land. tar emot enkla köranvisningar på något främmande språk. väljer ekonomiska, effektiva och säkra sätt för kommunikation. tar emot och kan ge köranvisningar även på främmande språk. följer med fordonets skick och bedömer reparationsbehovet.

27 25 kan i problemsituationer be om hjälp i hemlandet. säkrar lasten så att den utstår normala transportpåfrestningar, även sjöoch tågtransporter. kan utrusta fordonet för en ADR-transport. känner till fordonets tankvolym. kan sluta sig till vilka avsnitt under rutten som är påfrestande, med hjälp av kartor eller genom att fråga. kan ta de lagstadgade pauserna. slutför sitt uppdrag. kontaktar servicejouren i det land han eller hon befinner sig vid problem. följer med lastens skick och säkring under resan. kan planera en rutt för transport av ADR-gods. bestämmer när fordonet skall tankas under resans gång. planerar tidtabellen för rutten så att det finns tid för den vila som behövs. känner till de särskilda krav som körning i bergstrakter och i varma förhållanden medför, rätt användning av bromsar och retarder och lämplig belastning av motorn. strävar i sitt arbete till att kunden får den service han eller hon har beställt inom utsatt tid. informerar servicejouren om vad som gått sönder och vilka symtom det finns. för på eget initiativ fordonet på service. ser till förhållandena i lastutrymmet under resans gång och vid termotransporter att temperaturen är korrekt. känner till märken som tillåter och förbjuder ADR-transporter, begränsningarna för farligt gods ombord på färjor, anmälningar och dokument. väljet tankställena ekonomiskt, dvs. tankar så mycket som möjligt i länder med låga priser. ser till att fordonets däck, kylsystem, bromsar och retarder är i det skick som förhållandena under resan förutsätter. kan använda fordonet säkert och lönsamt under särskilda omständigheter. utökar vilotiden under väntetiderna och sjö- och tågresorna. kan tänja på sin tidtabell och ändra sina planer för att sköta den utlovade leveransen. kan planera en rutt för transportuppdraget och utreda omständigheter som är bekanta på förhand. kan förbereda sig på transportuppdraget i den mån det finns reservplaner att gripa till i oväntade situationer (t.ex. vid försening från båten). kan i sin planering förbereda sig på nästan alla oväntade faktorer så att exceptionella situationer inte stör leveransen för mycket

28 26 kunskap som ligger till grund för arbetet känner styckeindelningen i CMR-fraktsedeln och de tids-, vikt- och måttbegränsningar som gäller längs den valda rutten. kontrollerar uppgifterna om godsleveransen i fraktsedeln och jämför med godset. har verksamhetsmodeller t.ex. vid tekniska problem, rusningar, förseningar, ändringar i tidtabellen, olycksfall och användning av reservutrustning. inspekterar lasten i samband med lastningen och agerar rätt i avvikande situationer. kan använda färdskrivare. planerar en lönsam körrutt. känner till tillåtna körtider. planerar rutten med tanke på tullmyndigheternas, rederiernas och övrigas tidtabeller och fördelar arbete och raster enligt bestämmelserna om körtider. arbetssäkerhet väljer klädsel utgående från arbetsuppgift och transportrutt. förbereder sig i fråga om klädsel på att resan kan räcka längre än planerat. känner till högtidsdagar inom rörelseområdet och övriga betydande kulturskillnader. förbereder sig på att klädförrådet behöver tvättas under resan. planerar lagliga rastställen. planerar in rastställen som är trygga för sig själv, fordonet och lasten. väljer trygga rastställen med tvätt- och rekreationsmöjligheter. låser fordonet. väljer ståplats så att risken för vandalism och rån är så låg som möjligt. förbereder sig med hjälp av skyddsutrustning, startspärr eller gemensam övervakning på ev. risker för vandalism och rån under raster och i samband med parkering. vet att det är viktigt att vara så frisk som möjligt inför en lång resa. förbereder sig på sjukdom som kan inträffa under resan genom att ta med läkemedel mot värk, febernedsättande- och magmediciner och tillräckligt med egna läkemedel som skall intas regelbundet. sköter sina tänder i hemlandet, har med tillräckliga mängder av läkemedel som används fortgående och personer som använder glasögon tar med sig ett extra par glasögon.