Modell för fukt på vind Enligt figuren kan en energi balans ställas upp:

Transkript

1 Mode för fk på d Eg fgre ka e eerg aas säas pp: förs för I fgre eda sas defoera för ärme oh fkaas. Om fgres koeoer föjs r ärmeaase (ge maera aas ha ågo ärmekapae (myke förekad mode oh ge sråg på sda eer sda as med sam sö på ake os.) q q q q Om fomsäge de är, kommer fe frå äkage oh omhsfe eg föjade Där afa ager ade a fe som kommer frå efe. Läggs de ekaoe erhås Omskrs Iför

2 Där dsemperare,, öses Iomhsemperare aas ara kosa, C, oh omhsemperare aas arerar perodsk eg föjade, är d måader: p am m 0 os Perodde, p, är : os 0 am m o är är ägsa emperare räffar, ke orma är ferar, d..s. o= (os jaar sarar som 0) os am m Årsmedeemperare, m är Bromma 6.75 C oh ampde, am, är 0.3 C då erhås för omhsemperares arao os Där ages per måad 0-. I fgre eda sreras dea

3 emperar På samma sä går a eskra hr åghae omhsfe arerar der e år. För Bromma r ryke os ke sreras fgre eda g/m 3 ågha Näsa seg är a säa pp fkaas för de. Fk förs eer orförs ear geom fkkoeko, d..s. ak oh jäkag är dffso äa. I dea exempe har de förs e äkagefakor, α, där f frå omhsfe går pp de geom e fsprga. Örga dear akjäkage är dffsosä oh fä. Fkaase är dea fa eke, fk förs a äkage frå omhsfe oh f kommer äe frå efe oh går seda omhsfe ge, erhåer f- oh fkaase för de: g g or så

4 Förekas des ågha r Le koro, om afa är ka med (ge fäkage frå omhsfe) r åghae på de ka med omhsåghae, ke är korrek. Om a f kommer frå omhsfe, ds afa ka med 0, r åghae ka med omhsåghae på de ke okså sämmer. Ma ser okså a åghae på de dea fa är oeroede a fomsäge,, oh des oym,. Ear adeara påerkar. Iomhsåghae,, är smma a omhsåghae,, oh fkskoe, f, f Om akjäkage är he ä (åg oh f) r åghae på de desamma som omhsåghae. eaa fkghee på de r då s F, Hr de soeras är ressa. Fakor ea eskrer dea. För a sdera dea äjs a jäkages oh akes -ärde arerar. Emeerd, de oaa ärmemosåde mea dem aas ara kosa o Iroderar fakor, µ, som ager ade a oaa ärmemosåde, ds -ärde eror på dea fakor, aså -ärde för ak r o Oh för jäkage r de o Geom dea ka -ärdeas erka sderas. Fakor ea r

5 Om fakor µ är ka med eär de a a ärmemosåd är jäkage. Om fakor är o eär de a a soerg är ake, d..s. ake är äsoera. Ige häsy as sö på ake. No eer e är e reassk dok, ke ör eakas. E aa fakor a a häsy är asråg. Då säks emperare på de, ke ka orsaka kodes. Emeerd, orra Serge ka dea effek ara e efersom de ofa har sö på ake. Mer söder, ka dea effek ara sörre. Dea ka eräkas på e föreka sä modee oa. Geom a rodera e kyfakor som eskrer hr ägre emperare r på ake. I eergaase as dea had om geom a säa e fakor som eskrer hr myke ägre emperare r på ake sda är jämför med omhsfe. Ma äjer sjä. Dea är myke föreka se a förfara. Eergaase för de ka då se eg föjade s Omskrs emp aksda s E yergare ea fakor kommer 3 dsemperare r 3 3 Där s 3 Iad ka de ara så a e hea ake har asråg, då får akes area,, mskas. I ekaoe as häsy asråg geom. der sommare är de rogs e ressa a de as häsy. På er orr är e heer ressa efersom de ofas har e söager på ake oh då ka dess erka försmmas. Dok der hös oh år ka de erka. I södra Serge oh eee meersa dee ka häsy as dea. Dea mode kommer e a aädas här efersom eräkgara sker måadss. I dea fa ske ehöas dygss. Då ske ekaoe för perodsk emperar skras os

6 Där ages dagar. Dag 46 är me ferar är ägsa emperare ppräder. Om ages mmar r ekaoe os esa Jag åerge påma om a modee är myke förekad. Dok sar resae e edes hr oka fakorer påerkar reaa fkghee på e d. I edasåede fgr sderas hr fomsäge,, påerkar rf på de. de framgår a erka är e. dra smergar med adra paramerar sar samma sak. Emeerd, är kra är öer de röda horsoea je r de kodes på de. esae sar a de r kodes der fera måader på de, rka 6 måader. Myke kodes erhås der ferar måad efersom rf är högs då. I edasåede fgr sreras hr fäkage påerkar rf på de. esae sar a de har sor erka, ke är föräa. Lfäkage ska dkas, fäa jäkage! Krora sar a de ofa r kodes på de för fkskoe 4 g/m 3.

7 Äe fkskoe har sor erka, ke framgår a eräkgsresae fgre eda. d åg fksko omhs mskar rske för kodes Beraka fa r de e kodes på de är fkskoe är g/m 3. Me afa ärde dea fa är 0.3. Ske de ara sörre ske de e skad. ss sderas hr rf på de påerkas a a ake eer jäkage soeras. I edasåede fgr r de e kodes på de, aa kror är der de röda joka je för 00 % rf. Me, reaa fkghee på de mskar är ma soerar mer ake ä på jäkage. Me de kosar å adra sda mer a soera ake efersom de är e sörre ya. esae sar okså a reaa fkghee sjker der er oh ökar på sommare är ake är äsoera, µ=0.. Fae spegar för dem som or Norrad. När myke ka f kommer hse är åghae så åg så är de ppärms r rf ädg åg. De r omä är jäkage är äsoera, µ=0.9.

8 För a redera reaa fkghee ka föjade göras: Lfäa jäkage. Särsk kg är jäkage är myke soera, åg -ärde. När d äggs soerar jäkage ägg d på a fäa jäkage. Om möjg, redera fkskoe omhsfe. Dea kaske e är möjg prakke. E möjghe a redera rf på de är a soera e de ake. Dea mskar äe asråges erka på rf. Dok ka de dyr efersom ya är sörre ä jäkage. Me har ma proem ka de ara e ågärd. De fs apparaer som syr är de ädras. Dok, de är kgare försa had a fäa jäkage. Därefer ka ma syra hr de eeras. E sor o drama är fäkage. Soppa de förs. E myke eke mode har aäs för a ppskaa om de r kodes på de. De är måga fera aspeker som e eakas som ex: Ige söager på ake, ke soerar oh höjer emperare på de oh mskar reaa fkghee Ige asråg frå ake, ke ske höja rf. Ige sosråg på ake. Sora säsogsaraoer ädre, a aaga ärde aseras på medeärde. ka he aorda de eskda fae. Ige fkkapae maerae, ke ka ge ågo försora ärde. age rykdfferes mea omhsf oh d, eror dok a på yp a eaossysem. Ige häsy aeärme, d..s. de som frgörs d kodesao (ka erka). Sår a försäga fomsäg d, eror på måga paramerar. Sår a försäga hr sor äkage som förekommer dsjäkage, eror på hr måga hågheer som fs, akhöjd e. dffsosä,.ex. ake, me så ehöer de e ara erkghee Os

9 äk på a om d har kodes på de ka de ero på ågo aa. Dok de som sderas är ag förekommade fa som påerkar reaa fkghee på e d