Förändring och design utforskning HT-16

Transkript

1 Förändring och design utforskning HT-16 Förändring och designutforskning av digitala praktiker, 7,5 hp Kursen Förändring och designutforskning av digitala praktiker (7,5hp) läses under termin fem i Kandidatprogram i digitala medier, (180 hp) och bildar sista delkursen i kursen Pedagogik och digitala medier (30hp). Kursen ges på heltid under veckorna Kurskod: PEG215 Provkod: PDM4 Kursansvarig: Ali Mohamed ali.mohamed@edu.su.se Kursadministratör: Gabriela Villagran Backman gabriela.villagran.backman@edu.su.se Institutionen för pedagogik och didaktik Förändring och designutforskning av digitala praktiker, 7,5 hp Höstterminen, 2016 Kursansvarig lärare: Ali Mohamed 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kursens syfte... 3 Kursens innehåll... 4 Undervisning... 4 Schema... 4 Litteratur... 4 Obligatorisk... 4 Referenser... 5 Examination... 5 Betyg... 5 Lärandemål... 5 Former för undervisning och lärande... 6 Föreläsningar... 6 Blogg... 6 Seminarier/Workshops... 6 Examination... 7 Betygskriterier... 7 Stöd för att hantera text och undvika plagiat... 8 Att hitta... 9 Lärplattform... 9 Campus... 9 Övrig information Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd...10 Språkstöd - Språkverkstaden...10 Mitt universitet

3 Inledning Det ses vara en självklarhet att människan idag lever i en digitaliserad värld som innebär stora möjligheter men också utmaningar. I denna värld har Internet blivit en oumbärlig källa för information, nyheter, arbets- och mötesplats för människor världen över. Ljuslinder (2012:41) skriver att Nyheter publiceras på många flera sätt än enbart i de traditionella massmedierna press, radio och tv. Möjligheten att samla data på nätet, intervjua informanter direkt eller indirekt oberoende av tid och rum inbjuder till att utveckla våra forskningsmetoder. Bryman (2011:581) skriver ett helt nytt kapitel om E-forskning i syfte att utveckla samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Han hävdar att vår ökade kommunikation på det ständigt uppdaterade nätet gör det svårt att på ett riktigt och entydigt sätt beskriva området och dessinverkan på samhällsforskning (Ibid:582). I en digitaliserad värld förändras således villkoren för datasamling och forsknings tillvägagångssätt. Netnografi är etnografi anpassad till studiet av gemenskaper på Internet (nätet). Netnografi är en snabbare, enklare och billigare metod än traditionell etnografi. Genom denna metod kan forskaren få information om t.ex. vad som läggs ut på internetgemenskaper. I metoden erkänns onlinemiljön och inneboende flexibilitet och öppenhet respekteras. I metoden blir däremot de etiska aspekterna mer komplexa jämfört med vanligt etnografi, t.ex. hur citat behandlas för att skydda informanter (Berg, 2015; Kozinets, 2002). Digitaliseringen av samhället skapar på ena sidan nya pedagogiska möjligheter å andra sidan nya problem för både individers och gruppers lärande, kunskaps- och identitetsutveckling. Samspelet mellan teknologi, individ, grupp- och verksamhet betonas i alla delkurser som ingår i kursen Pedagogik och digitala medier och delkursen Förändring och designutforskning av digitala praktiker betonas nya villkor att forska online, att undersöka hur design av artefakter tenderar att osynliggöra sociala normer som exkluderar vissa grupper i vårt samhälle. Kursens syfte Delkursen Förändring och designutforskning av digitala praktiker behandlar lärande och förändring i dagens framväxande samhälle. I kursen analyseras förändring avseende digitalt-medierade praktiker och designförslag utvecklas. Dessutom ingår i den att i projekt genomföra utvecklingsarbete. För att synliggöra möjligheter och problem med existerande praktiker är ett centralt innehåll i kursen en fördjupad analys av insamlat empiriskt material. Pilotstudierna ligger sedan till grund för designutforskningsövningar. Projektredovisning sker i form av tekniska skisser och andra former av visualiseringar. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv, - genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete, - analysera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald praktik. 3

4 Kursens innehåll Undervisning Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, handledning, workshop och grupparbeten. Delkurserna har obligatoriska seminarier som kräver komplettering vid frånvaro. Obligatoriska skrivuppgifter förekommer. För detaljerad information se studiehandledning för de ingående delkurserna. Kursen inleds med ett antal föreläsningar och egna litteraturstudier. Parallellt med föreläsningar och läsning ansvarar basgruppen för en blogg i delkursens Mondosajt där olika frågor ur kursen, litteratur och föreläsningar, reflekteras och diskuteras (se vidare info nedan). Schema Ett separat schema för tider och salar finner du via schema.su.se, sök på kursens kod (PEG215). Eventuella schemaändringar aviseras via Mondo, sajten för delkursen Förändring och designutforskning HT-16. I schemat finns även planering för kursen, innehåll och läsanvisningar. Litteratur Obligatorisk Bardzell, S., Bardzell, J., Forlizzi, J., Zimmerman, J., Antanitis, J. (2012). Critical design and critical theory: The challenge of designing for provocation. In: Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference [Elektronisk resurs] 2012 (pp ). Newcastle, UK: ACM Press. Bryman, A. (2011). E-forskning: användning av Internet som föremål och metod för insamling av data (kapitel 24). I Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (ss ). Stockholm: Liber. Bennerstedt, U. (2013). Knowledge at play [Elektronisk resurs] : studies of games as members' matters. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Göteborg. (Chapter six, pp ). Retrieved from Berg, M. (2011). Netnografi (kapitel 8). I G. Ahrne & P. Svensson (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (ss ). Stockholm: Liber. (Material tillhandahålles) Ljuslinder, K. (2012). Medielogik och medieetik flyttar online. I: Lindgren, S. (red.) (2012). Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Lundmark, S. & Normark, M. (2012). Reflections on norm-critical design efforts in online youth counselling. In Proceedings of the 7th Nordic Conference on Human-Computer Interaction (NordiCHI 12): Making Sense Through Design (pp ). Copenhagen, Denmark: ACM Press. Markham, A., & Buchanan, E. (2012). Ethical decision-making and Internet research 2.0: Recommendations from the aoir ethics working committee. Retrieved from Murray, J.H. (2012). Inventing the medium: principles of interaction design as a cultural practice. Cambridge, Mass.: MIT Press. (s.1-103). (Introduction: A Cultural Approach to Interaction Design; PartI. Changing Technologies, Lasting Innovations). (Boken finns som e-bok och går att läsa för de som har sub konto.) Länken till boken: [ 4

5 Gustrén C. (2012). Visuellt meningsskapande på nätet. I: Lindgren, S. (red.) (2012). Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (ss ) (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Referenser Bryman, (2011). E-forskning: användning av Internet som föremål och metod för insamling av data (kapitel 20). I Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (ss ). Stockholm: Liber. Murthy, D. (2008). Digital ethnography: An examination of the use of new technologies for social research. Sociology, 42(5), (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar. Utanför SU krävs inlogg på biblioteket - sub.su.se). Ljuslinder, K. (2012). Medielogik och medieetik flyttar online. I : Lindgren, S. (red.) (2012). Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (ss.40-54) (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Mohamed, A. (2013). Apputveckling: En studie av motsättningar mellan design- och användningspraktiker ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Student paper). Stockholms universitet. (Sista kapitel: Diskussion). Examination Ditt betyg grundas på examination av en grupprapport och salstentan. Båda delarna i examinationen skall fullföljas för att få godkänt på kursen. I grupparbetet skall en forskningsdesign arbetas fram, gruppen väljer ett digitalt fält som fokus för en undersökning, definierar en forskningsfråga och presenterar en forskningsmetod för att undersöka den eget definierade forskningsfrågan. Arbetet betygssätt med en tregradig skala E (arbetet är godkänt), Fx (Vissa kompletteringar behövs för att arbetet skall bli godkänt) och F (Arbetet är icke godkänt och måste göras om). Salstentan bedöms utifrån en sjugradig skala, A-F. Betyg På gruppexaminationen ges betygen E, Fx eller F. Vid betyget Fx kan komplettering göras enligt givna instruktioner. På den individuella examinationen ges betyg enligt betygsskalan A F. Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv, - genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete, - analysera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald praktik. 5

6 Former för undervisning och lärande Undervisning ges i form av föreläsningar och seminarier i form av handledningstillfällen där studenter genomför ett grupparbete. Föreläsningar Föreläsningarna omfattar ca två timmar och har som mål att introducera, utveckla och diskutera de begrepp och teorier som presenteras i delkursen. Föreläsningsserien inleds med en introduktion till kursens teman och frågeställningar, går vidare igenom ett antal teoretiska perspektiv. Närvaron är viktig i föreläsningarna för att kunna få en nyttig diskussion om forskningsmetoder och begrepp. Vid frånvaro ska studenten lämna en kort reflektion om den litteratur som gäller. Blogg Under den inledande föreläsningsserien ansvarar varje basgrupp för en egen blogg. Varje basgrupp skall utse en redaktör för gruppens blogg, ansvaret vilar på redaktören att få in text och publicera denna enligt anvisning till uppgiften. Varje basgrupp ansvarar för ett inlägg efter varje föreläsning och seminarium i blogg. Ni skriver sammanfattning av kurslitteraturen, reflektioner angående det, och frivilliga frågor som har en viss relevans till kursens syfte. Kommentar ges på inläggen från delkursens lärare. Det är även öppet för övriga deltagare i delkursen att kommentera blogginlägg. Seminarier/Workshops I delkursen ingår 5 obligatoriska seminarier samt ett redovisningstillfälle för varje basgrupp. Dessa seminarier bildar ett handledningstillfälle för gruppens arbete med sitt projekt. Syftet med dessa är att utveckla basgruppens uppgift En pilotstudie och fördjupad analys av insamlat empiriskt material. (särskild anvisning i Mondo tillkommer) med hjälp av diskussioner i seminarieform. Seminarierna genomförs i workshopform. Observera att seminariedeltagande är obligatoriskt. Den som är frånvarande från något seminarium får en individuell uppgift enligt separat anvisning på Mondo. Med seminariearbete avses arbete innan, under och efter seminariet: Före seminariet: Du bidrar till gruppens uppgift genom att skriva anteckningar och noter hur ni skall utföra och utveckla pilotstudierna och analysera det med kopplingar/referenser till kursens litteratur, kopplingar till andra områden eller diskussioner, detta bildar en arbetstext som ni tillsammans i basgruppen sammanställer löpande. Under seminariet: Diskussionen tar sin utgångspunkt i era individuella seminarietexter/anteckningar. Under seminariet diskuteras gruppens projekt tillsammans med andra grupper och lärare i kursen. Efter seminariet: Efter seminariet sammanställer gruppen de förändringar som gjorts eller beslutas och skriver in dessa i en kommenterad version av rapport och laddar upp denna reviderade version av konceptrapporten i Mondo på anvisad plats. I den slutgiltiga rapporten skall kommentarer tas bort. 6

7 Examination Under terminen på Institutionen för pedagogik och didaktik går du kursen Pedagogik och digitala medier (30hp). Denna kurs är i sin tur uppdelad i fyra delkurser som var och en betygssätts i sjugradig betygskala A-F. Det slutgiltiga betyget på kursen är en sammanvägning av betygen som erhållits på de respektive delkurserna. För att få godkänt på hela kursen (30hp) krävs det att samtliga obligatoriska delmoment är godkända och att delkurserna är godkända med minst betyg E. Betygskriterier Stockholms universitet använder en sjugradig betygsskala. A är det högsta godkända betyget och E är det lägsta. Underkända betyg är F och Fx. Betyget F innebär omtentamen och betyget Fx, komplettering. Följande prestationer förväntas för respektive betyg: A Studenten skall kunna problematisera och diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv samt kunna tillämpa dem på egna exempel på ett utmärkt sätt. Studenten skall på ett mycket tydligt, strukturerat sätt självständigt och tillsammans med andra studenter genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten skall kunna analysera, diskutera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt skall studenten kunna göra åtskillnad på det författaren skriver, tolkningen av detta samt den egna åsikten, citera och referera på ett korrekt vetenskapligt sätt. B Studenten skall kunna problematisera och diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv samt kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall på ett tydligt, strukturerat sätt självständigt och tillsammans med andra studenter genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten skall kunna analysera, diskutera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt skall studenten kunna göra åtskillnad på det författaren skriver, tolkningen av detta samt den egna åsikten. C Studenten skall kunna problematisera och diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall till övervägande del självständigt och tillsammans med andra studenter genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten skall till övervägande del kunna analysera, diskutera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt skall studenten kunna i stora drag kunna göra åtskillnad på det författaren skriver, tolkningen av detta. D 7

8 Studenten skall delvis kunna diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i kursens teoretiska och analytiska perspektiv samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall delvis självständigt och tillsammans med andra studenter genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten skall delvis kunna analysera, diskutera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt skall studenten kunna till viss del göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. E Studenten skall delvis kunna diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker med utgångspunkt i några av kursens teoretiska och analytiska perspektiv. Studenten skall delvis självständigt och tillsammans med andra studenter genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten skall med vissa brister kunna analysera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt skall studenten kunna citera och referera på ett tydligt sätt och skilja på vad författaren skriver. Fx Betyget Fx ges om studenten genom komplettering med ett utvecklat resonemang kan nå upp till betyget E. F. Studenten kan inte Studenten kan inte diskutera pedagogiska frågor vid förändringsarbete av digitala praktiker, har fragmentarisk kunskap om kursens teoretiska och analytiska perspektiv. Studenten kan inte självständigt genomföra empiriskt grundat designutforskningsarbete. Studenten kan inte analysera och visualisera pedagogiska möjligheter och problem avseende förändring i relation till vald digital praktik. Samtidigt har stora brister i att mellan författaren och egen text. Stöd för att hantera text och undvika plagiat Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerade referenshanteringssystem (Se exempelvis lathundar för referenshantering i Mondo) Om du är osäker på vad skillnaden är mellan å ena sidan att referera eller att skriva en refererande text och å andra sidan att plagiera, kontakta din lärare och ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide: Med fusk menas att otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver refererande text och när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, 8

9 utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Inlämnade texter kommer granskas av både lärare och plagieringssystemet Urkund. Observera att Urkund aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tolkning av dessa textjämförelser. Under Inlämning av text och en specifik mapp på Mondo kan ni själva under terminens gång ta del av Urkunds granskning. Granskningen dyker upp en stund efter ni lämnat in er text genom att en fyrkantig ruta med procentsats som placeras till höger om er word/pdf text och ni kan ta del av vad systemet fastnat på (observera att ni alltid bör få en liten procentsats då delar av referenslistan såklart kommer att finnas i andra texter). Att hitta Lärplattform Lärplattformen Mondo används i alla delkurser, vilket innebär att du behöver ha användarnamn och lösenord för Mondo. Mondo används för kontinuerlig information som kommer att läggas ut under denna delkurs angående uppgifter, eventuella schemaförändringar, etc. På Mondosidan för delkursen läggs aktuell information under fliken Anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett meddelande/mail via din studentmail som kopplas till den mailadress du anger vid registrering. Du har även tillgång till ett forum(forum), där du kan ta upp frågor och funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail: studentsupport@it.su.se eller via telefon: Campus Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati. Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på Frescativägen 54, se bild. Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: Sök på kurskod: PEG215. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. 9

10 Föreläsningar och seminariesalar ligger till största delen på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe eller i Geovetenskapens hus (U-huset). Guide till att hitta i huset Frescativägen 54: Se på bilden ovan av huset vid Frescativägen 54. Två huskroppar, en kortare som går åt öster, det är Huskropp 1. Den längre huskroppen åt väster blir Huskropp 2. Numren på salar och rum börjar med [huskropp]+[våning]+[rum/sal]. Entréplanet ligger på våning 4, alltså ligger sal 2403 på entréplanet (2403), i huskropp 2 (2403). En hiss för funktionshindrade finns vid entré Frescativägen 50. Övrig information Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar som student att komma överens med läraren om vilka åtgärder som kan stödja ditt lärande, examinationsformer, etc. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( ) Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student bland annat tillgång till: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation sker via mail se till att studentmail är kopplad till aktuell privat mailaddress. Universitetskort: Aktivera/beställa Universitetskort, för t ex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. 10

11 Referenser Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Kozinets, R.V. (2002). The Field Behind the Screen: Using Netnography for Marketing Research in Online Communities. I: Journal of Marketing Research, 39 (February), Ljuslinder, K. (2012). Medielogik och medieetik flyttar online. I : Lindgren, S. (red.) (2012). Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (ss.40-54) (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. 11

12 Stockholms universitet/stockholm University SE Stockholm Telefon/Phone: