Studiehandledning. Pedagogisk forskning III (10 hp) Delkurs två i Pedagogik III Advanced course in education (10 ECTS) Kurskod: PEG300/310

Transkript

1 Studiehandledning Pedagogisk forskning III (10 hp) Delkurs två i Pedagogik III Advanced course in education (10 ECTS) Kurskod: PEG300/310 Kursansvarig Petra Roll Bennet (petra@edu.su.se) Ulrika Bennerstedt (ulrika.bennerstedt@edu.su.se) Kursadministratör Emma West (emma.west@edu.su.se) Innehållsförteckning 1. Kursens syfte Förväntade studieresultat Schema kursens innehåll och läshänvisningar Litteraturlista Obligatorisk litteratur Referenslitteratur Att hitta hit Online/Mondo: Pedagogisk forskning III Campus Former för undervisning och lärande Fyra inriktningar Uppsatsplan: Version God referenshantering istället för fusk och plagiat ( turn-it-in ) Övrig information Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Språkstöd - Språkverkstaden Examination Datum för examinationer Betygskriterier Betygskriterier för del 1 (Inriktningarna): Godkänd/Underkänd Betygskriterier för del 2 (Uppsatsplan version 2) Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen Stockholm

2 1. Kursens syfte Pedagogisk forskning III är den andra delkursen i Pedagogik III (30 hp) inklusive pedagogik med inriktning mot personal, arbete och organisation, digitala medier etc. Delkursen behandlar olika metodansatser avseende vetenskapsfilosofiska och teoretiska utgångspunkter, datainsamling, bearbetning och analys, kvalitetskriterier, forskarens roll och forskningsetik. Särskild tonvikt läggs på övning av analysarbete inom olika metodansatser. Kritisk jämförelse samt utveckling av självständigt förhållningssätt ges ett betydande utrymme i kursen. Kursen består av en inledande del som tar upp grundläggande vetenskapsteoretiska och metodologiska frågor. Därefter behandlas fyra inriktningar med fokus på specifika metodansatser och analys av olika datamaterial. Observera att kvalitativa forskningsstrategier och design ges i kursen på grund av en övervikt av kvalitativa studier på institutionen. Parallellt med dessa inriktningar kommer ni fortsätta utveckla er uppsatsplan och en så kallad pilotstudie kommer genomföras. Uppsatsplanen med tillhörande pilotstudie presenteras och granskas i slutet på kursen. De fyra inriktningarna bedöms under kursens gång medan uppsatsplanen redovisas och bedöms i slutet. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - Diskutera relationen mellan vetenskapsteori, problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys, - Redogöra för centrala begrepp inom olika metodansatser, - Analysera tillhandahållet empiriskt material utifrån olika metodansatser, - Reflektera över forskarens roll och etiska dilemman inom olika metodansatser, - Motivera ett eget val av metodansats i relation till en forskningsfråga.

3 3 2. Schema kursens innehåll och läshänvisningar Nedan ser du datum, aktiviteter, förberedelser och inlämningar för kursen. Du hittar tider och salar på separat schema (via TimeEdit på schema.su.se sök på kursens namn eller kurskod). Observera att eventuella schemaändringar aviseras via Mondo så var noga med att hålla dig uppdaterad med information (koppla studentmail till privat mailadress). Ladda ned Stockholms universitets app Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för uppdateringar om schemaändringar. Vecka Aktivitet Litteratur/Att göra Lärare v. 39 Må Introduktion Föreläsning 1 Att bedriva pedagogisk forskning: Forskningsdesignens betydelse för kvalitativa och kvantitativa studier. Introduktion av pilotstudie. Tis Föreläsning 2 Teorins roll i kvalitativ forskning. Ons Föreläsning 3 Grunder i tolkningslära Torfre Planera pilotstudie (se Uppsatsplan version 2) v. 40 Inriktning 1 Studiehandledning. Kap 1-2 (Ahrne & Svensson, 2011) Kap 2, 5 (Bryman, 2011) Kap 2 (Silverman, 2010) [Referenslitteratur: Yin (2007)] Kap (Ahrne & Svensson, 2011) [Referenslitteratur: Hultqvist & Palme, 2009] Kap 1 (Bryman, 2011) [Referenslitteratur: Karlsson 2005] Extramaterial: Se inspelad föreläsning om kvalitetsbegrepp i kvalitativ forskning se länk på Mondo. [Referenslitteratur: Kap 11 i Feyes & Thornberg, 2009, alt. sista kapitlet i reviderade versionen från 2014] Petra Roll Bennet + Ulrika Bennerstedt Elisabeth Hultqvist Gunnar Karlsson Mån Föreläsning 4 Analys av observationsdata. Kap 6 & 7 (Ahrne & Svensson, 2011) Analysmaterial tillhandahålles. Ti Seminarium Analys av observationsmaterial. Grupp A: Förmiddag Grupp B: Eftermiddag Fre Frågestund, Workshop Diskussion och arbete kring metodologiska och teoretiska utgångspunkter i analysförfarandet. Fre Inlämning inriktning 1 På Mondo: senast Susanne Andersson Susanne Andersson Susanne Andersson v. 41 Inriktning 2 Mån Föreläsning 5: Analys av kvantitativa data. Ons Seminarium Grupp A Förmiddag Grupp B Eftermiddag Kap (Bryman, 2011) Kap (Pallant, 2005/2013) Analysmaterial tillhandahålles. Analys av kvantitativa data Fre Frågestund, Workshop Diskussion och arbete kring metodologiska och teoretiska utgångspunkter i analysförfarandet. Fre Inlämning inriktning 2 På Mondo: senast Ulf Fredriksson Eric Larsson Eric Larsson

4 v. 42 Inriktning 3 Mån Föreläsning 6: Analys av webbmaterial, netnografiska metodansatser & forskningsetiska frågor Kap 8 (Ahrne & Svensson, 2011) Kap 24 (Bryman, 2011) [Referenslitteratur: Bennerstedt, Ivarsson & Linderoth, 2012] Analysmaterial tillhandahålles. 4 Ulrika Bennerstedt Tis Seminarium Grupp A: Förmiddag Grupp B: Eftermiddag Analys av webbmaterial Fre Frågestund, Workshop Diskussion och arbete kring metodologiska och teoretiska utgångspunkter i analysförfarandet. Fre Inlämning inriktning 3 På Mondo: senast Ulrika Bennerstedt Ulrika Bennerstedt v. 43 Inriktning 4 Mån Föreläsning 7: Analys av intervju 1: Tematisk analys: Teoristyrd, empiristyrd eller abduktiv Tis Föreläsning 8: Analys av intervju 2: Teoridriven och empiridriven analys Tor Seminarium Grupp A: Förmiddag Grupp B: Eftermiddag Kap 3, 4, 5 (Ahrne & Svensson, 2011) Kap 21 (Bryman, 2011) [Referenslitteratur: Langemar, 2008 Kvale & Brinkmann, 2014.] Analysmaterial tillhandahålles. Se ovan. Analys av intervjumaterial Fre Frågestund, Workshop Diskussion och arbete kring metodologiska och teoretiska utgångspunkter i analysförfarandet. Fre Inlämning inriktning 4 På Mondo: senast Petra Roll Bennet Gunnar Karlsson Petra Roll Bennet Petra Roll Bennet, Gunnar Karlsson v. 44 Tis Tor Inlämning av Uppsatsplan: Version 2 Redovisning och kamratbedömning: Uppsatsplan: Version 2 På Mondo senast Se Mondo för tid och lokal. Petra Roll Bennet Ulrika Bennerstedt

5 5 3. Litteraturlista 3.1 Obligatorisk litteratur Ahrne, G., & Svensson, P. (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber (245 s.). Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (Kapitel 6, 15, och 22) Silverman, D. (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, Texten tillhandahålles) 3.2 Referenslitteratur Metodböcker: Fejes, A., & Thornberg, R. (red) (2009/2015). Handbok i kvalitativ analys. Lund: Studentlitteratur (eller tidigare versioner från Liber) Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber (kapitel 7, material tillhandahålles). Yin, R., K. (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber. Vetenskapliga artiklar inom pedagogik som illustrerar olika metodansatser: Bennerstedt, U., Ivarsson, J., & Linderoth, J. (2012). How gamers manage aggression: Situating skills in collaborative computer games. International Journal of Computer-Supported Collaborative Learning, 7(1), Hultqvist, E., & Palme, M. (2009). Att stå vid rodret eller tappa bort sig. En sociologisk studie av rekryteringen till lärarutbildningen och dess följder. Praktisk Grunde, 4, (Texten tillhandahålles). Karlsson, G. (2005). Om empirisk fenomenologisk-hermeneutisk forskning. I A. Gustavsson & P-J. Ödman (red), Den trankellska vändningen. Ett levande hermeneutiskt arv. (Texten tillhandahålles) Roll Bennet, P., & Bergström, H. (2015). Displaying parental responsibility for childhood obesity: Aspects of care and family relationships. Families, Relationships and Societies, 4,(1) Thunborg, C., Bron, A., & Edström, E. (2012). Forming learning identities in higher education in Sweden. Studies for the learning society, 2(3),

6 6 4. Att hitta hit 4.1 Online/Mondo: Pedagogisk forskning III Lärplattformen Mondo används i kursen, vilket innebär att du måste ha användarnamn och lösenord för Mondo. Mondo är den plats där du tar del av information som kontinuerligt kommer att läggas ut under kursen angående uppgifter och eventuella schemaförändringar, o.s.v. På Mondosidan för kursen läggs aktuell information under fliken anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett meddelande via din studentmail. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mondo och via din studentmail (koppla din studentmail till den mailadress du vanligtvis använder). Forum: Du har även tillgång till en diskussionssajt, under fliken Forum, där du kan ta upp frågor och funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Det finns även ett allmänt forum där du kan ta upp frågor som berör kursen där kursansvarig besvarar frågor. Ni får gärna skapa en Facebookgrupp istället som diskussionsforum bjud in kurskamrater på sidan via Mondos diskussionsforum så alla får möjlighet att delta. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail: studentsupport@it.su.se eller via telefon: Campus Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati. Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på Frescativägen 54. Se bild till höger > Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: Sök på pedagogik III eller kurskod PEG300. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. Föreläsningar och seminariesalar ligger dels på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Notera att andra siffran i nummerserien står för våningsplan. Exempelvis, våning 4 (entréplan): 2411, 2436 och våning 5: 1503, 1511, 2531, o.s.v. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe.

7 7 5. Former för undervisning och lärande I kursen används föreläsningar, seminariearbete och workshop/handledningstillfälle som former för undervisning och lärande. 5.1 Fyra inriktningar Organiseringen av de fyra inriktningarna sker på liknande sätt. Under en vecka bearbetas en avgränsad metodansats eller metodansatsfamilj. Observera att inlämning för respektive inriktning är på fredagar. 1. Inledande föreläsning: Genomgång av metodansats (dvs. datainsamling och dataanalys) samt tillhandahållet empiriskt material. 2. Seminarium: Analysarbete av empiriskt material. Förbered seminarietext utifrån instruktion på Mondo. 3. Avslutande frågestund/workshop: Diskussion och arbete kring metodologiska och teoretiska utgångspunkter i analysförfarandet. 4. Inlämning av analys. Individuell examination (omfattning ord, exklusive referenser och bilagor). Analysen ska följa följande disposition (se även betygskriterier): Försättsblad: Rubrik, namn, kurs 1. Inledning Kortfattad beskrivning av inriktningens grundläggande vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter. Motivering kring vilka forskningsfrågor som är lämpliga att ställa och vilket/a datamaterial som är lämpligt att använda. (Metodlitteratur används) 2. Analys Redogörelse för ett valt analystillvägagångssätt inom inriktningen för analys av tillhandahållet material. Exemplifiering av analys på tillhandahållet material (kvalitativa inriktningarna)/ alt. användning av metodbegrepp vid kritisk granskning av vetenskapligt arbete (kvantitativa inriktningen). Resonemang kring urval görs (exempelvis i relation till informanter eller val av excerpt/utdrag från empiriskt material). Resonemang kring hur det empiriska materialet kan redovisas. (Metodlitteratur används) 3. Kritisk diskussion Kritisk diskussion vad gäller: Styrkor och svagheter med metodansatsen, Forskarens roll och forskningsetiska frågor, Resonemang om hur hög vetenskaplig kvalitet kan erhållas (minst ett kvalitetsbegrepp används). Metodlitteratur används. Inriktning 1: Analys av observationsdata Denna vecka behandlas observationsdata med fokus på kvalitativa observationsstudier. Lärare: Susanne Andersson (susanne.andersson@edu.su.se) Inriktning 2: Kvantitativ analys Denna vecka behandlas kvantitativa data och studier. Lärare: Ulf Fredriksson (ulf.fredriksson@edu.su.se) och Eric Larsson (eric.larsson@edu.su.se) Inriktning 3: Netnografi och analys av webbmaterial Denna vecka behandlas netnografi och relaterade kvalitativa metodansatser för analys av webbmaterial. Lärare: Ulrika Bennerstedt (ulrika.bennerstedt@edu.su.se) Inriktning 4: Analys av intervjumaterial Denna vecka behandlas intervjudata och olika analytiska tillvägagångssätt, såsom teoridriven och empiridriven analys. Lärare: Petra Roll Bennet (petra@edu.su.se) och Gunnar Karlsson (gunnark@edu.su.se)

8 8 5.2 Uppsatsplan: Version 2 Uppsatsplan Version 2 avser en mer preciserad uppsatsplan gällande forskningsdesign och pilotstudie. Samma beskrivning återfinns i Studiehandledning för Examensarbete (se Mondosidan för Examensarbete). Uppsatsplanens andra version ska innehålla en så kallad pilotstudie. En pilotstudie är en mindre studie för att undersöka ens valda forskningsstrategi (kvantitativ, kvalitativ eller en blandning) och forskningsdesign (exempelvis surveystudier, fallstudier eller komparativa undersökningar). Exempelvis vid surveystudier testas enkätens frågedesign och kodningsschemats kvalitet, vid kvalitativa studier med intervjudata bedöms utformningen av intervjufrågorna, vid fallstudier utforskas vad som är fallet och analysenheten. Pilotstudien ligger sedan till grund för justeringar, ändringar och förbättringar i det fortsatta uppsatsarbetet vad gäller olika analytiska och metodologiska val. Uppsatsplanen ligger till grund för en seminariegranskning där kamratbedömning ingår. Inför inlämning och redovisning av uppsatsplanens andra version ska handledaren kommentera denna (dvs. ett handledningstillfälle innan inlämningen behöver planeras in). Omfattning: max 5000 ord, exklusive bilagor och referenser. Bedömning av uppsatsplanen andra version görs i relation till följande krav och delar (se även betygskriterierna): o Att formatmallen IPD uppsatsmall används. Att ni i mallen organiserar textens disposition utifrån dessa delar: o Titelsida: Att ni inkluderar en preliminär titel o Sammanfattning: Att ni summerar kortfattat ert val av metodansats. Summera även var ni är just nu i uppsatsarbetet: Vilka problem har ni löst? Vad behöver ni hjälp med? o Inledning/Bakgrund: o Att problemområdet är väl avgränsat och lagom omfångsrikt. Att ni visar att ni har kunskap om ämnesområdet utifrån att ni ringar in det/de pedagogiska forskningsområde/n som studien angränsar till. o Att syftet är tydligt formulerat. o Att (preliminära) frågeställningen/arna är länkade till teoretisk inriktning och metodologiska val. o Att uppsatsarbetet har en tydlig framtoning inom den inriktning som studenten/erna läser (pedagogik/pedagogik med inriktning mot PAO, digitala medier etc.). o Teori/tidigare forskning: Att förslag på teoretisk inramning (ev. analysbegrepp) görs. Att ni redogör för minst två vetenskapliga artiklar: vad som studerades (forskningsproblemet samt syfte och frågeställning), hur fenomenet studerades (teoretiska och metodologiska val/förhållningssätt), kort sammanfattning av huvudresultaten och slutsatser. Att ni beskriver hur ni sökte och valde ut dessa artiklar. o Metod: Att ni ger förslag på och motiverar forskningsdesign, urval och metod att använda för att bearbeta det valda problemet. Att ni beskriver på vilka sätt ni kommer att samla in era data, analysera era data, samt vilken mängd data som kommer att ligga till grund för en analys. Att metodvalen för pilotstudien redovisas. Att ni anger vilka etiska överväganden som ni har gjort och behöver göra. o Resultat & analys: Att ni redogör för genomförandet av pilotstudien. Att ni gör en preliminär analys/resonerar kring pilotstudiens empiriska material och hur det kan analyseras. o Diskussion: Att ni diskuterar och reflekterar kritiskt över er valda forskningsdesign och metodansats i relation till minst två inriktningar som tas upp i kursen Pedagogisk forskning III. Att ni diskuterar metodansatsen i pilotstudien i relation till förbättrande förändringar i fortsatta uppsatsarbetet. Att ni resonerar kring pilotstudien och på vilka sätt den ändrade eller bekräftade er uppfattning om er valda forskningsdesign. Att ni

9 o o o diskuterar er forskningsdesign utifrån vilka möjligheter och problem som kommit fram genom er pilotstudie. Att ni för resonemang kring metodansatsens genomförbarhet. Att ni anger förslag på hur ni ska gå vidare med insamling av empiri och analys. Att ni diskuterar era metodologiska och analytiska utgångspunkter i relation till exempelvis skillnader mellan en teoridriven och empiridriven analys samt skillnader mellan naturalistiska data och fabricerade data. Att ni resonerar kring hur ni tänker er att de data ni samlat in skall kunna besvara forskningsfrågan/frågorna. Att ni resonerar kring de viktiga kunskaper som er tänkta studie skulle kunna bidra med? Teoretiskt? Empiriskt? Praktiskt? D.v.s. för en diskussion kring de kunskapsanspråk ni har med studien (det ni vill säga något om). Referenser: Att referenserna följer ett referenssystem (företrädesvis APA) Bilagor: Att ni inkluderar, exempelvis, informationen till informanter ( informerat samtycke ), enkätfrågor, intervjufrågor, etc. Källkritik: Att ni reflekterar källkritiskt över samtliga källor. Vilka slags publikationer har ni (vetenskaplig artikel, doktorsavhandling, forskarantologi, rapport, lärobok, Internetkälla, youtube klipp t ex)? Rör det sig om en originalkälla (primärkälla), översikt/review av forskning eller är det en mer populär sammanfattning/redovisning av forskning? Försök att bedöma vetenskapligheten hos de olika publikationerna genom att föra en diskussion och fundera över det vetenskapliga underlaget, t ex använda metoder och urval. Det kan vara bra att fundera över: Vem/vilken organisation ligger bakom? I vilket syfte skrevs källan? När skrevs källan? Är den fortfarande aktuell? Varför bedömer ni att man kan lita på innehållet? 9

10 10 6. God referenshantering istället för fusk och plagiat ( turn- it- in ) Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerat referenshanteringssystem (Se exempelvis APA-lathunden på Mondo). Om du är osäker på vad skillnaden är mellan att referera och att plagiera ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide om du är osäker: Med fusk menas att otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Inlämnade texter kommer granskas av både lärare och plagieringssystemet Turn-it-in. Observera att turn- it-in aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tolkning av dessa textjämförelser. Under Inlämning av text och en specifik mapp på Mondo kan ni själva under terminens gång ta del av Turn-itins granskning. Granskningen dyker upp en stund efter ni lämnat in er text genom att en fyrkantig ruta med procentsats som placeras till höger om er word/pdf text och ni kan ta del av vad systemet fastnat på (observera att ni alltid bör få en liten procentsats då delar av referenslistan såklart kommer att finnas i andra texter). 7. Övrig information 7.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar som student att komma överens med läraren om t ex vilka tider som gäller vid examination. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( ) 7.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande.

11 11 8. Examination Pedagogik III: Delkurserna betygssätts i sjugradig betygskala A-F. Det slutgiltiga betyget på kursen är en sammanvägning av betygen som erhållits på de respektive kurserna. För att få godkänt på hela kursen (Pedagogik III) krävs det att samtliga delmoment är godkända dvs. minst betyg E. För delkurs pedagogisk forskning III består examinationen av två delar: 1. Fyra individuella examinationer: Fyra inriktningar. Betyg: Godkänd/Underkänd. Se betygskriterier för del En skriftlig och muntlig gruppexamination: Uppsatsplan version 2. Betygsgrundande del: Betyg: A-F. Se betygskriterier för del 2. Vid frånvaro lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning på Mondo. Har du godkänts på den betygsgrundande examinationsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx är antalet dagar för komplettering begränsat till 14 dagar efter betygsdatum. 8.1 Datum för examinationer Examinationsform Ordinarie examinationsstillfälle Examinationstillfälle 2 Fyra inriktningarna Inriktning 1: 18/9 kl Inriktning 2: 9/10 kl Inriktning 3: 16/10 kl Inriktning 4: 23/10 kl Samtliga inriktningar: 27 nov kl Uppsatsplan: Forskningsdesign och Pilotstudie Inlämning på Mondo 26/10, kl Inlämning på Mondo 16 november, kl

12 Betygskriterier Efter genomgången delkurs skall studenten självständigt kunna tillämpa och kritiskt värdera en vald empirisk metod för en studie inom pedagogik som vetenskapligt ämne. Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - Diskutera relationen mellan vetenskapsteori, problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys, - Redogöra för centrala begrepp inom olika metodansatser, - Analysera tillhandahållet empiriskt material utifrån olika metodansatser, - Reflektera över forskarens roll och etiska dilemman inom olika metodansatser, - Motivera ett eget val av metodansats i relation till en forskningsfråga Betygskriterier för del 1 (Inriktningarna): Godkänd/Underkänd 1. Redovisning av inriktningens grundläggande vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter Fx (Underkänd) Saknas. Metodlitteratur används inte. Kriterier för godkänd Kortfattad beskrivning av inriktningens vetenskapsteoretiska och metodologiska grund. Motivering kring vilka forskningsfrågor som är lämpliga att ställa och vilket/a datamaterial som är lämpligt att använda. Metodlitteratur används. 2. Redovisning av hur empirin kan bearbetas och analyseras Redogörelse och motivering av metodologiska och analytiska ställningstaganden saknas. Metodlitteratur används inte. Redogörelse för ett valt analystillvägagångssätt inom inriktningen för analys av tillhandahållet material. Exemplifiering av analys på tillhandahållet material (kvalitativa inriktningarna)/ alt. användning av metodbegrepp vid kritisk granskning av vetenskapligt arbete (kvantitativa inriktningen). Resonemang kring urval görs (exempelvis i relation till informanter eller val av excerpt/utdrag från empiriskt material). Resonemang kring hur det empiriska materialet kan redovisas. Metodlitteratur används. 3. Kritisk diskussion Diskussion saknas. Metodlitteratur används inte. Kritisk diskussion vad gäller: Styrkor och svagheter med metodansatsen, Forskarens roll och forskningsetiska frågor, Resonemang förs om hur hög vetenskaplig kvalitet kan erhållas (minst ett kvalitetsbegrepp används). Metodlitteratur används. 4. Referenser Inget referenssystem. Följer APA. 5. Språk Otillräcklig språklig kvalitet. Osakligt och värderande. Tillräcklig språklig kvalitet. Sakligt, förmedlande, värderingsfritt.

13 8.2.2 Betygskriterier för del 2 (Uppsatsplan version 2) För betygen A-D skall de för varje betyg angivna kriterierna i huvudsak vara uppfyllda. För betyget E skall den miniminivå som anges vara uppfylld. A I texten jämförs metodansatser och metodansats väljs på ett utmärkt sätt. I texten motiveras vald metod på ett utmärkt sätt och en självständig problematisering görs av metodens för- och nackdelar i relation till en pilotstudie, och utifrån detta föreslås genomtänkta och förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedagogik. I texten redogörs ingående och tydligt för centrala metodbegrepp och forskningsprocessen. I texten diskuteras relationen mellan vetenskapsteori, problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys på ett mycket tydligt sätt. En eller flera pedagogiskt relevanta frågeställningar är länkade till teoretiska och metodologiska val på ett självständigt och kritiskt sätt. I texten diskuteras och problematiseras forskarens roll och forskningsetiska frågor i relation till en avgränsad studie. I texten förhåller sig studenterna självständigt till kurslitteratur. Argumentationen är koncist, systematisk, utmärkt strukturerad och hänger utmärkt ihop. Texten är välskriven, källkritisk, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA). B I texten jämförs metodansatser och metodansats väljs på ett mycket bra sätt. I texten motiveras vald metod på ett mycket bra sätt och reflektion görs på ett självständigt sätt kring metodens för- och nackdelar i relation till en pilotstudie, och utifrån detta föreslås genomtänkta och förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedagogik. I texten redogörs ingående för centrala metodbegrepp och forskningsprocessen. I texten diskuteras relationen mellan vetenskapsteori, problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys på ett tydligt sätt. En eller flera pedagogiskt relevanta frågeställningar är länkade till teoretiska och metodologiska val på ett självständigt och kritiskt sätt. I texten diskuteras och problematiseras forskarens roll och forskningsetiska frågor i relation till en avgränsad studie. I texten förhåller sig studenterna självständigt till kurslitteratur. Argumentationen är systematisk, välstrukturerad och hänger bra ihop. Texten är välskriven, källkritisk, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA). C I texten jämförs metodansatser och metodansats väljs på ett bra sätt. I texten motiveras vald metod på ett bra sätt och reflektion förs på ett relativt självständigt kring metodens för- och nackdelar i relation till en pilotstudie, och utifrån detta föreslås förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedagogik. I texten redogörs för centrala metodbegrepp och forskningsprocessen. I texten förs resonemang om relationen mellan vetenskapsteori, problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys. En eller flera pedagogiskt relevanta frågeställningar är länkade till teoretiska och metodologiska val på ett relativt självständigt och kritiskt sätt. I texten diskuteras och reflekteras över forskarens roll och forskningsetiska frågor i relation till en avgränsad studie. I texten förhåller sig studenterna relativt självständigt till kurslitteratur. Argumentationen är relativt välstrukturerad och hänger bra ihop. Texten är källkritisk, ganska välskriven, språkligt korrekt och ett referenssystem används korrekt (enligt APA). D I texten jämförs metodansatser och metodansats väljs på ett bra sätt. I texten motiveras vald metod på ett bra sätt och grundläggande reflektioner förs kring metodens för- och nackdelar i relation till en pilotstudie, och utifrån detta föreslås några förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedagogik. I texten redogörs för centrala metodbegrepp och forskningsprocessen. I texten förs resonemang om relationen mellan problemställning och forskningsfråga samt metodansatser avseende datainsamling och dataanalys. En eller flera pedagogiskt relevanta frågeställningar är länkade till teoretiska och metodologiska val på ett någorlunda kritiskt sätt. I texten diskuteras forskarens roll och forskningsetiska frågor i relation till en avgränsad studie. I texten förhåller sig studenterna mindre självständigt till kurslitteratur. Textens språkliga kvalité och argumentationens struktur är tillfredställande. Texten är källkritisk och följer ett referenshanteringssystem på ett tillfredsställande sätt (enligt APA). E I texten jämförs metodansatser och metodansats väljs. I texten motiveras vald metod på ett grundläggande sätt och ett fåtal reflektioner förs kring metodens för- och nackdelar i relation till en pilotstudie, och det föreslås mindre förbättrande förändringar inför ett självständigt arbete i pedagogik. I texten redogörs för vissa centrala metodbegrepp och forskningsprocessen någorlunda tydligt. I texten förs resonemang om relationen mellan val av vetenskapligt problem och val av forskningsstrategi och design. En eller flera pedagogiskt relevanta frågeställningar är länkade till teoretiska och metodologiska val på ett någorlunda tydligt sätt. I texten diskuteras forskarens roll och forskningsetiska frågor i relation till en avgränsad studie. I texten förhåller sig studenterna osjälvständigt till kurslitteratur. Textens språkliga kvalité och argumentationens struktur är tillräckliga. Texten är källkritisk och följer till stor del ett referenshanteringssystem (enligt APA). 13

14 14 Fx I texten saknas något eller några avgränsade delar, såsom: att texten har brister i framställningen om centrala metodbegrepp och forskningsprocessen; att texten inte på ett nöjaktigt sätt tar ställning till grundläggande metodfrågor; att texten har en bristande disposition och saknar källkritik. Texten kan utifrån avgränsad kompletteringsuppgift revideras till godkänt betyg. F I texten saknas centralt kunskapsinnehåll eller delar, såsom: att jämförelser av metodansatser görs på ett otillräckligt eller inkorrekt sätt; att texten motiverar vald metod på ett otillräckligt eller inkorrekt sätt; att texten rymmer för lite information för att avgöra om kunskapsmålen är uppnådda; att texten har otydligt formulerade frågeställning(ar) utan djupare analys och problematisering; att texten är ostrukturerad och saknar källkritik. Texten kan inte revideras till E, utan texten behöver genomarbetas från grunden och utvecklad text skickas in nästa omexaminationsdatum med tillhörande beskrivning av vad som utvecklats (ev. kan ytterligare fråga tillkomma).