Studiehandledning. Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) Studies of Learning Activities. Innehåll. Institutionen för pedagogik och didaktik

Transkript

1 Studiehandledning Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) Studies of Learning Activities Delkurs två i Pedagogik och digitala medier (30hp) Second module in Education and Digital Media (30 ECTS) Kurskod: PEG215 Kursansvarig Hans Melkersson Kursadministratör Gabriela Villagran Backman (gabriela.villagran.backman@edu.su.se) Lärare på kursen (tanya.oreilly@edu.su.se) Hans Melkersson (hans.melkersson@edu.su.se) Innehåll 1. Kursens syfte Förväntade studieresultat Schema kursens innehåll och läshänvisningar Litteraturlista Obligatorisk litteratur Valfri litteratur Referenslitteratur Att hitta hit Online/Mondo: Campus Former för undervisning och lärande Föreläsningar & flippade-klassrums-modellen Seminariearbete: Seminarieuppgift & gruppsammanfattning Ministudie av spelbaserat lärande Workshop/handledning Uppgifter Tre seminarietexter och gruppsammanfattningar Ministudie av spelbaserat lärande: Rapport och muntlig gruppexam Genomförande Ministudie Ministudierapport & muntlig gruppexamination God referenshantering istället för fusk och plagiat ( turn-it-in ) Övrig information Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Språkstöd - Språkverkstaden Mitt universitet Examination Betygsgrundande del: Övriga kurskrav: Datum för examinationer Betygskriterier Betygskriterier för hemtentamen: A-F Betygskriterier för ministudie: Godkänd/Underkänd Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen Stockholm

2 1. Kursens syfte Studier av lärandeaktiviteter är den andra delkursen i Pedagogik och digitala medier (30 hp). Delkursen syftar till att utforska och undersöka lärande och kommunikation i, genom och omkring digitala medier. Med utgångspunkt i situerade och interaktionsanalytiska perspektiv är fokus i kursen att urskilja pedagogiska möjligheter och problem i relation till digitala artefakter och lärresurser, exempelvis appar, lärplattor, simuleringar och spel. I delkursen tas begrepp som transfer, gränsarbete, social interaktion och ludifiering/spelifiering upp. I empiriska studier av lärandeaktiviteter synliggörs såväl potential som kritik med användning av digitala artefakter och lärresurser i olika pedagogiska sammanhang. I delkursen ingår att i grupp analysera spelbaserat lärande för att diskutera frågor om kunskapstradering, färdighetsträning och kompetensutveckling. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1. Redogöra för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier, 2. Kritiskt diskutera relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation, 3. Urskilja pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter, 4. Identifiera spelmoment och tillämpa teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande.

3 3 2. Schema kursens innehåll och läshänvisningar Nedan ser du datum, aktiviteter, förberedelser och inlämningar för kursen. Du hittar tider och salar på separat schema (via TimeEdit på schema.su.se sök på kursens namn eller kurskod). Observera att eventuella schemaändringar aviseras via Mondo så var noga med att hålla dig uppdaterad med information. Ladda ned Stockholms universitets app Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för uppdateringar om schemaändringar. Vecka Aktivitet Litteratur Lärare v. 39 tis Introduktion & Föreläsning 1 Digitaliseringens möjligheter och problem i skola, arbetsliv och fritidssammanhang. Säljö (2015) kap 7+8 Hylén (2011) kap 1-5 Lantz-Andersson & Säljö (red) (2014), kap 1, 2, 3, 4. (*läsa till v.40) Hans Melkersson Ett situerat perspektiv på spelbaserat lärande fre Föreläsning 2 Ludifiering/spelifiering: betydelsen av design, aktivitet och debriefing. Caillios (2001) kap.1-2 Gee (2005) artikel Lantz-Andersson & Säljö (red) (2014) kap 9-10 v.40 tors Föreläsning 3 (flipped) Transfer eller gränsarbete? Syn på kompetens utifrån ett situerat perspektiv på lärande, social interaktion & spel Bennerstedt (2013) v.41 mån Seminarium A Förberedelse se seminarieuppgift A på Mondo. Uppstart gruppexamination Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext. ons Föreläsning 4 (flipped 2) Metodfrågor ministudie: Att göra mikroetnografi och interaktionsanalys av spelbaserat lärande Utdrag från Alvehus (2013) Affinity spaces för den informella lärande v.42 mån Föreläsning 5: Ungas informella lärande: Exempel på mikroetnografiska studier tors Seminarium B Se seminarieuppgift B på Mondo. Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext. v.43 Hans Melkersson Hans Melkersson Hans Melkersson

4 4 tis Föreläsning 6: Social interaktion? Goffmans perspektiv som redskap. Sociala medier i undervisning. Vigmo & Lantz-Andersson (2014) artikel Oram (2009) artikel *tors Bokad handledning fre Seminarium C Se seminarieuppgift C på Mondo. Avstämning gruppexamination. Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext. v. 44 *mån Inlämning grupprapport Senast 2 november klockan 10 på Mondo tis Gruppexamination: Redovisning och kamratgranskning av gruppexamination. Schema publiceras på Mondo. *Ons Hemtentamen Publicering av hemtentamen på Mondo kl Inlämning av hemtentamen senast kl tors Gruppexamination

5 5 3. Litteraturlista 3.1 Obligatorisk litteratur Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Malmö: Liber. Bennerstedt, U. (2013). Chapter two Digital gaming and the question of transfer. In U. Bennerstedats Knowledge at play. Studies of games as members matters. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (25-44) Caillios, R. (2001). Man, play and games. Baltimore: University of Illinois Press. (k.1-2) Gee, J.P. (2005). Learning by Design: Good video games as learning machines. In E-Learning and Digital Media, vol.2 (1) pp5-16. Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Ifokus rapportserie 2013:1. Lantz-Andersson, A., & Säljö, R. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups (k.1-4, 9-10) Säljö, R. (2015). Lärande: En Introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. (k.7-8) Vigmo, S., & Lantz-Andersson, A. (2013). Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang. Pedagogisk Forskning i Sverige, 18 (1-2), Valfri litteratur Dede, C. (2005). Planning for Neomillennial Learning Styles. In EDUCAUSE QUARTERLY. Nr 1 (2005). Gee, P.J. (2007). What video games have to teach us about learning and literacy. New York: Palgrave Macmillan. Kapp, K.M. (2012). The Gamification of Learning and Instruction Game-based methods and strategies for training and education. San Francisco: Pfeiffer. Oram, A. (2009). What sociologist Erving Goffman could tell us about social networking and Internet Identity. In O Reilly Radar, 26 th October. 3.2 Referenslitteratur SOU 2015:65. Om Sverige i framtiden en antologi om digitaliseringens möjligheter (s Digitaliserings möjligheter och utmaningar, Anna Lelländer s Vilken effekt har spelandet haft för Sveriges digitalisering? Johanna Koljonen. Sharples, M., Adams, A., Ferguson, R., Gaved, M., McAndrew, P., Rienties, B., Weller, M., & Whitelock, D. (2014). Innovating Pedagogy 2014: Open University Innovation Report 3. Milton Keynes: The Open University (37 s)

6 6 4. Att hitta hit 4.1 Online/Mondo: Lärplattformen Mondo används i kursen, vilket innebär att du måste ha användarnamn och lösenord för Mondo. Mondo är den plats där du tar del av information som kontinuerligt kommer att läggas ut under kursen angående uppgifter och eventuella schemaförändringar, o.s.v. På Mondosidan för kursen läggs aktuell information under fliken anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett meddelande via din studentmail. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mondo och via din studentmail (koppla din studentmail till den mailadress du vanligtvis använder). Forum: Du har även tillgång till en diskussionssajt, under fliken Forum, där du kan ta upp frågor och funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Det finns även ett allmänt forum där du kan ta upp frågor som berör kursen där kursansvarig besvarar frågor. Ni får gärna skapa en Facebookgrupp istället som diskussionsforum bjud in kurskamrater på sidan via Mondos diskussionsforum så alla får möjlighet att delta. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail: studentsupport@it.su.se eller via telefon: Campus Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati. Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på Frescativägen 54. Se bild till höger > Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: Sök på kursnamn (inte delkurs) eller kurskod. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. Föreläsningar och seminariesalar ligger dels på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Notera att andra siffran i nummerserien står för våningsplan. Exempelvis, våning 4 (entréplan): 2411, 2436 och våning 5: 1503, 1511, 2531, o.s.v. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe.

7 7 5. Former för undervisning och lärande I kursen används föreläsningar, seminariearbete och workshop/handledningstillfälle som former för undervisning och lärande. 5.1 Föreläsningar & flippade-klassrums-modellen Föreläsningarna omfattar ca två timmar och introducerar de/n teori/er eller perspektiv som skall diskuteras på det efterföljande seminariet. I kurserna tillämpas även den så kallade flippade-klassrums-modellen vilket innebär att läraren flyttar sin traditionella föreläsningsgenomgång utanför klassrummet till förproducerat material. Detta material består av videoklipp som ger webbaserade genomgångar och introduktioner som kan liknas vid förberedelser för seminarium. Syftet är att få mer tid och utrymme i klassrummet för samspel mellan lärare och studenter. I schemat så är vissa föreläsningar förproducerade och nås via länkar på Mondo vilket signalerar att föreläsningsmaterial som videoklipp och seminarieuppgifter ska bearbetas innan seminariet. Under kursen kan ytterligare förinspelat material tillkomma. 5.1 Seminariearbete: Seminarieuppgift & gruppsammanfattning I kursen ingår tre obligatoriska seminarier. Syftet med seminariediskussionerna mellan studenter och mellan studenter och lärare är att dialog och diskussion erbjuder möjligheter till lärande av kursens kunskapsinnehåll. Observera att seminariedeltagande är obligatoriskt. Den som är frånvarande från något seminarium får en individuell uppgift enligt separat anvisning på Mondo. Med seminariearbete avses arbete innan, under och efter seminariet: Innan seminariet: Individuell förberedelse innan varje seminarium utifrån instruktioner på Mondo (seminarium A, B, och C). Du lämnar in seminarietexten på Mondo innan seminariet samt tar med dig denna (i pappersform eller digitalt) till seminariet. Seminarietexten är arbetstexter och visar var du är just nu i ditt tänkande och funderingar. Under seminariet: Diskussionen tar sin utgångspunkt i era seminarietexter. Aktiviteterna under seminarierna kommer att variera på olika sätt. Närvarolista signeras för varje seminarium. Efter seminariet: Efter seminariet sammanfattar ni diskussionen/problemet i er basgrupp och laddar upp denna sammanfattning i bloggform på Mondo (under Gruppsammanfattning och korrekt seminarium). Kommentar ges på inlägget från seminarieledaren. 5.2 Ministudie av spelbaserat lärande Se nedan för uppgiftsbeskrivning. 5.4 Workshop/handledning I kursen ingår tillfälle för handledning och arbete med examinationsuppgiften. 6. Uppgifter 6.1 Tre seminarietexter och gruppsammanfattningar. Se avsnitt Ministudie av spelbaserat lärande: Rapport och muntlig gruppexam Gruppexamination genomförs i basgrupper om minst 3 och max 5 personer. Uppgiften ska förberedas, diskuteras och genomföras i grupp. Syftet med ministudien är att ni en mindre grupp ska få fördjupad förståelse av socialisations och lärandeteorier och dess tillämpning genom att studera ett avgränsat sammanhang där spel används. Ni är fria att välja sammanhang i ett institutionellt sammanhang (skola, arbetsliv etc) eller informellt (spelande i fritidssammanhang). I kursen kan förslag på sammanhang presenteras av lärarna på kursen. Med ministudie avses här en mindre studie där ni använder en kvalitativ metodansats (exempelvis mikroetnografi, fältstudie, interaktionsanalys) och observerar och/eller videofilmar spelaktiviteter. Ni ska utifrån ert valda sammanhang arbeta fram en till två frågeställningar kopplade till kurslitteraturen.

8 Genomförande Ministudie Vecka 40: I basgruppen (3-5 personer) bestämmer ni vilket sammanhang som ni skall ha som utgångspunkt för er fältstudie. Vecka 40: Formulera preliminärt syfte och första frågeställningen för ministudien (ni kan komma att justera dessa under tiden ni genomför observationerna). Vecka 41-42: Genomför observationsstudie där ni utforskar sammanhanget och beroende på metodansats gör anteckningar och/eller videofilmar spelaktiviteten (dvs. samlar in empiriskt material). Ni börjar med att utforska sammanhanget ni valt och avgränsar er sedan till vissa fenomen som ni vill fokusera på i era observationer (utifrån era frågeställningar). Vecka 43-44: När ni har samlat material som ni tror kan användas för att besvara era frågeställningar väljer ni ut delar/exempel för diskussion och analys. Ni tar stöd av begrepp från kurslitteraturen och diskuterar och analyserar era observationer Ministudierapport & muntlig gruppexamination När ni valt sammanhang och genomfört observationer diskuterar och analyserar ni dessa utifrån era frågeställningar med stöd av begrepp i kurslitteraturen. Ni sammanställer er ministudie i en skriftlig rapport. Ministudierapporten ska skickas in på Mondo senast den 31 oktober, kl En av gruppmedlemmarna laddar upp den under dels Uppgifter Ministudierapport: Plagieringskontroll och dels under Filsamling Inlämning av ministudierapport. Rapportens omfattning: o ord, exklusive referenslista. Ministudierapporten utgör underlag för den muntliga gruppexaminationen. Ni utgår från er rapport när ni förbereder er presentation. Beskriv hur ni gick tillväga, era frågeställningar, valda teoretiska begrepp från kurslitteraturen, redogör för era observationer och analyser av dessa era observationer, och (förväntade eller förvånande) resultat. Använd er av Power point, Keynote, Prezi eller liknande presentationsverktyg. Använd och visa gärna bilder och filmklipp. o Förbered en presentation på minuter. Ni sammanställer er fältstudierapport enligt följande disposition: Försättsblad: Rubrik, namn, kurs 1. Inledning Inledningen ska kortfattat ringa in syftet med rapporten och vilken företeelse eller fenomen som kommer att diskuteras. Problematisera kort relevansen av studien. Avsluta med att skriva fram era frågeställningar. 2. Teoretiska perspektiv & begrepp Redogör kort för de teoretiska perspektiv och utvalda teoretiska begrepp som kommer att vara stöd i er diskussion och analys av era observationer. 3. Fältstudiearbetet Beskriv kort det valda sammanhanget. Redogör för vald metodansats (datainsamling och datanalys). Hur ni genomförde er datainsamling: hur ni i gruppen delade upp arbetet. Hur ni avgränsade ert fokus och valde ut empiriska exempel. Redogör för forskningsetiska frågor. 4. Observationer och analys Här beskriver ni det observerade sammanhanget och vad som framträdde där. Ni kan välja några exempel som illustrerar intressanta poänger. Använd gärna bilder för att synliggöra miljön och de sätt som deltagare agerar och interagerar. I era analyser av era beskrivna observationer utgår ni från era valda teoretiska begrepp. 5. Diskussion Här tar ni upp vad ni anser vara de viktigaste fynden i er studie och diskuterar dem kritiskt i relation till kursen generellt. Vilka slutsatser drar ni av er studie? Vilka nya frågor har dykt upp? 6. Referenslista All litteratur som används refereras i den löpande texten. Den litteratur som refereras redovisas genom etablerat referenssystem, exempelvis APA. Vid citat skall sidhänvisning anges.

9 9 7. God referenshantering istället för fusk och plagiat ( turn-it-in ) Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerat referenshanteringssystem (Se exempelvis APA-lathunden på Mondo). Om du är osäker på vad skillnaden är mellan att referera och att plagiera ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide om du är osäker: Med fusk menas att otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Inlämnade texter kommer granskas av både lärare och plagieringssystemet Turn-it-in. Observera att turnit-in aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tolkning av dessa textjämförelser. Under Inlämning av text och en specifik mapp på Mondo kan ni själva under terminens gång ta del av Turn-it-ins granskning. Granskningen dyker upp en stund efter ni lämnat in er text genom att en fyrkantig ruta med procentsats som placeras till höger om er word/pdf text och ni kan ta del av vad systemet fastnat på (observera att ni alltid bör få en liten procentsats då delar av referenslistan såklart kommer att finnas i andra texter). 8. Övrig information 8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar som student att komma överens med läraren om t ex vilka tider som gäller vid examination. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( ) 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande Mitt universitet Genom att logga in på får du som student b.la tillgång till detta: 1. Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. 2. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. 3. Webbmail: Kommunikation sker via mail se till att studentmail är kopplad till aktuell privat mailaddress. 4. Universitetskort: Aktivera/beställa Universitetskort, för tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm

10 10 9. Examination Pedagogik och digitala medier (30hp): Delkurserna betygssätts i sjugradig betygskala A-F. Det slutgiltiga betyget på kursen är en sammanvägning av betygen som erhållits på de respektive kurserna. För att få godkänt på hela kursen (30 hp) krävs det att samtliga delmoment är godkända dvs. minst betyg E. För delkurs Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) består examinationen av tre delar: 9.1 Betygsgrundande del: En individuella examination (hemtentamen). Betygsgrundande del: A-F. Samtliga kurskrav måste vara uppfyllda. Betygskriterier anges nedan. Har du godkänts på den betygsgrundande examinationsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx på den betygsgrundande delen är antalet dagar för komplettering begränsat till 7 arbetsdagar efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinator för att nå upp till betyget E. 9.2 Övriga kurskrav: o Seminariearbete i samtliga tre (3) seminarier. Betyg: Godkänd/Underkänd/Komplettering. o En muntlig gruppexamination av som utgår från ett gruppgemensamt utförd ministudie samt rapport. Betyg: Godkänd/Underkänd/Komplettering Vid frånvaro för ovanstående delar lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning på Mondo. 9.3 Datum för examinationer Examinationsform Ordinarie examinationsstillfälle Examinationstillfälle 2 Hemtentamen 2 november 1 december 9.4 Betygskriterier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1. Redogöra för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier, 2. Kritiskt diskutera relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation, 3. Urskilja pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter, 4. Identifiera spelmoment och tillämpa teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande.

11 Betygskriterier för hemtentamen: A-F A Studenten redogör för centrala begrepp på ett utmärkt sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar självständigt och kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer på ett utmärkt tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett mycket tydligt sätt och applicerar på ett utmärkt sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig självständigt till kursens litteratur. Argumentationen är koncist, systematisk, utmärkt strukturerad och hänger utmärkt ihop. Texten är välskriven, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA). B Studenten redogör för centrala begrepp på ett mycket bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar i hög grad självständigt och kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer på ett mycket tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett mycket tydligt sätt och applicerar på ett mycket relevant sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig självständigt till kursens litteratur. Argumentationen är systematisk, välstrukturerad och hänger bra ihop. Texten är välskriven, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA). C Studenten redogör för centrala begrepp på ett bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar i hög grad kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer på ett tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett tydligt sätt och applicerar på ett genomarbetat sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig relativt självständigt till kursens litteratur. Argumentationen är relativt välstrukturerad och hänger bra ihop. Texten är ganska välskriven, språkligt korrekt och ett referenssystem används korrekt (enligt APA). D Studenten redogör för centrala begrepp på ett bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation på ett kritiskt sätt. Studenten urskiljer på ett tydligt sätt pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment och applicerar på ett relevant sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig mindre självständigt till kursens litteratur. Textens språkliga kvalité och argumentationens struktur är tillfredställande. Texten följer ett referenshanteringssystem på ett tillfredsställande sätt (enligt APA). E Studenten redogör för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment och applicerar valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig osjälvständigt till kursens litteratur. Textens språkliga kvalité och argumentationens struktur är tillräckliga. Texten följer till stor del ett referenshanteringssystem (enligt APA) Fx I texten besvaras ett fåtal frågor otillräckligt eller på ett problematiskt sätt. I texten finns mindre brister: såsom att ett centralt område eller begrepp behöver tydliggöras, att texten är delvis språkligt och formellt bristfällig (exempelvis saknar referenshantering). Texten kan revideras till E. F Studenten redogör på ett inkorrekt sätt för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier. Studenten diskuterar inte, eller diskuterar på ett inkorrekt sätt, relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer inte pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten lyckas inte identifiera spelmoment och applicerar inte/inkorrekt teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten har inte alls visat sina kunskaper eller uppgiften rymmer för lite information för att avgöra om kunskapsmålen är uppnådda. Studenten har inte tillgodosett sig relevant litteratur. Texten är ostrukturerad och språkligt obearbetad. Texten kan inte revideras till E.

12 Betygskriterier för ministudie: Godkänd/Underkänd 1. Redovisning av ministudiens teoretiska utgångspunkter vad gäller lärande och kommunikation 2. Redovisning av ministudien 3. Kritisk diskussion Fx (Underkänd) Saknas. Kurslitteratur används inte. Redogörelse och motivering av ställningstaganden saknas. Kurslitteratur används inte. Diskussion saknas. Kurslitteratur används inte. Kriterier för godkänd - Beskrivning av problem och möjligheter med spelbaserat lärande. - Redogörelse för valda centrala begrepp som används i analys i ministudien. Kurslitteratur används. - Motivering kring vilka forskningsfrågor som är lämpliga att ställa och vilket/a datamaterial som är lämpligt att använda. - Redogörelse för vald metodansats (datainsamling och dataanalys). Resonemang kring urval görs (exempelvis i relation till informanter eller val av excerpt/utdrag från empiriskt material). - Beskriver ministudiens design och deltagarnas spelinteraktion. - Tillämpar begrepp i analys på insamlat material. Kurslitteratur används. Kritisk diskussion vad gäller: - Pedagogiska möjligheter och problem med spelbaserat lärande. - Spelaktiviteten i den specifika ministudien - Deltagarnas och forskarens roll Kurslitteratur används. 4. Referenser Inget referenssystem. Följer APA 5. Språk Otillräcklig språklig kvalitet. Osakligt och värderande. Tillräcklig språklig kvalitet. Sakligt, förmedlande, värderingsfritt.