Sammanfattning Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3

Transkript

1

2 Sammanfattning Inledning och bakgrund Västerbergslagens Elnät AB (VB Elnät) planerar att bygga om befintlig 145 kv luftledning mellan Hyttbacken i Marnäs, Ludvika kommun och Bårudden i Smedjebackens kommun. Ombyggnationen innebär att befintlig luftledning ersätts med mark- och sjökabel. VB Elnät genomför arbetet på uppdrag av Ludvika kommun för att frigöra mark för byggnation av Nya Marnässkolan. Skolan får inte användas förrän befintlig luftledning i området har tagits ur drift. Tekniskt utförande Ledningen utförs som markförlagd kabel. Vid markförläggning krävs ett enkelt kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning, kabelschaktet blir minst ca 1,1 meter djupt, bottenbredd ca 0,8 meter och dagöppning ca 2 meter. Vid förläggning av sjökabel krävs ett kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas ihop i triangelform. Sjökabeln förläggs med en pråm och med dykare i vattnet som säkerställer att kabeln positioneras bra på botten. Studerade sträckningar Tre alternativa sträckningar har utretts: Alternativ 1 sjökabel genom Gårlången, markkabel över Biskopsnäset i gemensam sträckning med befintlig optokabel, sjökabel genom Övra Hillen och markkabel över Bårudden fram till att ledningen återgår till luftledning. Alternativ 2 sjökabel genom Gårlången, markkabel i ny sträckning precis norr om bebyggelsen över Biskopsnäset, sjökabel genom Övra Hillen och markkabel över Bårudden fram till att ledningen återgår till luftledning. Alternativ 3 sjökabel genom Gårlången, markkabel i samma sträckning som befintlig luftledning genom Marnäs, sjökabel över till Sandviksudden där ledningen återgår till luftledning. Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig luftledning kvarstår. Den påverkan som en ny markkabel och sjökabel medför uteblir, den positiva påverkan på landskapsbilden och frigörande av mark som rivning av befintlig luftledning innebär uteblir. Nollalternativet medför att Nya Marnässkolan inte kan tas i drift då det är en förutsättning i detaljplan att skolan inte får användas förrän den befintliga luftledningen tagits ur bruk.

3 Förordad sträckning I genomfört samråd konstateras att samtliga samrådsparter som yttrat sig kring förordande av någon av ledningssträckningarna förordar alternativ 1 eller 2. Samtliga boende som yttrat sig i samrådet förordar alternativ 1. Hela Biskopsnäset har på grund av sin skötsel med fokus på andra värden än skogsproduktion vissa naturvärden, vilket innebär att oavsett alternativ 1 eller 2 kommer naturmiljön på Biskopsnäset att påverkas. Alternativ 1 innebär att kraftledningen förläggs i samma sträckning som redan befintlig optokabel, vilket innebär att intrånget på Biskopsnäset samordnas och redan befintlig skogsgata nyttjas, jämfört med alternativ 2 som kräver en ny skogsfri gata på Biskopsnäset. Baserat på synpunkter inkomna från samråd samt övriga utredningar har VB Elnät valt att förorda alternativ 1. Konsekvensbedömning för förordat alternativ Den markförlagda kraftledningen innebär ingen påverkan på landskapsbilden. Markförläggningen av befintlig luftledning medför en positiv påverkan på landskapsbilden i Harnäs eftersom befintlig luftledning kommer att tas bort. På Biskopsnäset passerar förordad sträckning genom utpekade naturmiljöer, sträckningen har anpassats för att undvika äldre skog och kommunalt utpekade nyckelbiotoper. Förordad sträckning som samförläggs med befintlig optokabel medför en begränsad påverkan på områdets naturvärden, då sträckningen redan till stor del är trädfri samt att infrastruktur och därmed trädfri korridor samlas till ett gemensamt stråk i stället för att skapa en ny trädfri korridor på Biskopsnäset. Sträckningen på Bårudden passerar söder om område med mattlummer, som är fridlyst och med i artskyddsförordningen. Före anläggningsarbeten kommer området med lummerväxter märkas ut i fält och ett skyddsavstånd upprättas, inom vilket ingen påverkan får ske. Markkabeln bedöms inte medföra någon påverkan på kulturmiljön. Hela Biskopsnäset är utpekat som viktigt för friluftlivet, viss störning kan uppstå under byggtiden, detta är dock en lokal och tidsbegränsad påverkan. Sjökabeln kommer om möjligt förläggas så att ankring kan ske, men om bottenförhållandena inte medger detta kan ankringsförbud längs ledningssträckningen bli aktuellt. Det finns endast ett fåtal bostäder inom 50 meter från kraftledningen, dessa bedöms inte påverkas. För boende i Harnäs medför markkabeln en stor positiv påverkan då befintlig luftledning försvinner. Förordad ledningssträckning ligger inom detaljplanelagda områden men står inte i strid med berörda detaljplaner.

4 Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts under hösten Samrådet inleddes i augusti 2016 genom utskick av samrådsinbjudan till berörda parter samt kungörelse i Dalarnas Tidningar och Dala-Demokraten. I slutet av augusti 2016 hölls ett samrådmöte med Ludvika kommun, samt ett samrådsmöte med allmänheten. I september 2016 hölls ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Dalarnas län. Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse och beaktats i val av sträckning samt denna MKB. Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att mark- och sjökabelförläggning av befintlig 145 kv ledning mellan station LT4 i Hyttbacken i Ludvika kommun och Bårudden i Smedjebackens kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Samlad bedömning Tre alternativa sträckningar har studerats. Samtliga alternativ innebär att den befintliga luftledningen ersätts av sjökabel och markkabel. Baserat på synpunkter inkomna från genomfört samråd samt övriga utredningar och inventeringar har VB Elnät valt ansöka om koncession för kraftledning i enlighet med förordad sträckning, som bedöms medföra mindre påverkan än alternativa sträckningar, detta genom att befintlig skogsgata nyttjas på Biskopsnäset, vilket samordnar infrastrukturintrången på Biskopsnäset, och därmed minimerar påverkan på naturmiljö, markanvändning och friluftsliv.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Gällande lagstiftning Företagets miljöarbete Avgränsning och underlag 4 2 Lokalisering och utformning Lokalisering Utformning Rasering av befintlig luftledning 7 3 Alternativ Studerade ledningssträckningar Nollalternativ Förordad ledningssträckning 11 4 Identifierade intressen och konsekvensbedömning Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning Bebyggelse Planförhållanden Elektriska och magnetiska fält 24 5 Samrådsredogörelse Samrådets genomförande Avgränsning av samrådskretsen Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 36 6 Samlad bedömning 37 Referenser 39 Bilagor Bilaga 1 Förordad ledningssträckning (alternativ 1) Bilaga 2 Studerade alternativa ledningssträckningar Bilaga 3 Berörda intressen för förordad sträckning samt alternativ 2 Bilaga 4 Bilaga 5 Naturvärdesinventering för förordad sträckning Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Västerbergslagens Elnät AB (nedan kallat VB Elnät) planerar att bygga om en del av befintlig 145 kv luftledning, benämnd L15, från stationen LT4 vid Hyttbacken i Ludvika till Bårudden i Smedjebackens kommun. VB Elnät genomför planerad ombyggnation av den befintliga luftledningen på uppdrag av Ludvika kommun för att frigöra mark vid Grågåsvägen i Marnäs i Ludvika, där Ludvika kommun planerar för byggnation av en skola (se Figur 1.1). På uppdrag av VB Elnät handlägger Sweco Energuide AB tillstånds- och samrådsfrågorna i ärendet. Figur 1.1. Befintlig 145 kv luftledning vid Grågåsvägen i Marnäs, där en ny skola planeras att byggas till höger om ledningsgatan i bilden. Den befintliga luftledningen måste tas ur drift innan skolan kan tas i bruk. 1.2 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 1(39)

7

8

9 4(39) affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Vårt mål att vara ett föredöme i vår region. Nytänkande Vi ska genom innovativa lösningar ständigt hitta förbättringar för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Öppenhet Vi ska vara transparanta med myndigheter och allmänheten genom att upprätthålla en öppen dialog om den miljöpåverkan som våra verksamheter kan ge upphov till. Trygghet/Ansvar Vi ska arbeta förebyggande och vidta åtgärder för att minska vår miljöpåverkan samt analyserar i förväg hur nya verksamheter kan påverka miljön. Vid val av leverantörer, entreprenörer och samarbetspartners ska vi utvärdera deras miljöarbete. Kunskap Vi ska hålla en hög kunskapsnivå och ett stort engagemang för miljön, vilket ger oss möjlighet att fatta miljömässigt hållbara beslut. Vi ska hålla oss uppdaterade med relevanta lagar och kontinuerligt säkerhetsställa att vi följer dem. Omtanke Vi ska värna om den globala miljön, närmiljön i vår region och sätta människors hälsa och säkerhet i centrum. 1.4 Avgränsning och underlag För planerad ombyggnation har olika alternativ utretts översiktligt i det inledande skedet. Utredningsområdet har innefattat området mellan stationen LT4 vid Hyttbacken i Ludvika fram till Bårudden i Smedjebacken, avgränsat av riksväg 66 i söder och norra strandkanten på sjöarna Gårlången och Övre Hillen i norr. Två olika alternativa slutpunkter för ombyggnationen av kraftledningen har studerats, dels Sandviksudden i Ludvika kommun, dels Bårudden i Smedjebackens kommun. Som underlag för har Lantmäteriets kartor, Länsstyrelsens digitala kartunderlag, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala register (FMIS) samt kommunala planeringsunderlag använts. Vidare har fältstudier genomförts där samtliga sträckningsalternativ har besökts. Till detta kommer den information som framkommit vid samråd med markägare och myndigheter och riktad naturvärdesinventering samt kontakter med kommunerna i specifika frågor. Bostadsbebyggelsen intill utredda alternativa sträckningar har inventerats genom studier av fastighetskartan samt kompletterande kontroller i fält.

10 2 Lokalisering och utformning 2.1 Lokalisering Aktuell 145 kv kraftledning L15 sträcker sig i sin hela sträckning mellan stationen LT4 vid Hyttbacken och Morgårdshammar i Smedjebacken. Den del av kraftledningen som är aktuell för ombyggnation är mellan stationen Hyttbacken i Ludvika och Bårudden i Smedjebackens kommun, se Figur 2.1. Befintlig luftledning går genom Marnäs samhälle, korsar Sandviksudden och sträcker sig över Harnäs, korsar södra delen av sjön Övra Hillen innan den når Bårudden. Ledningen berör Ludvika och Smedjebackens kommuner. Figur 2.1 Befintlig ledningssträckning av 145 kv luftledning som är aktuell för ombyggnation. 2.2 Utformning Kraftledningen planeras att förläggas som markkabel och sjökabel. Vid markförläggning av befintlig luftledning krävs ett kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas ihop i triangelform. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar samt en plastslang med optofiber för signalöverföring. Kablarna kommer vid markpassagerna i första hand att förläggas genom schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilka kablarna placeras. Kabelschaktet beräknas vara minst cirka 1,1 meter djupt, med en bottenbredd på cirka 0,8 meter och en dagöppning om cirka 2 meter (se Figur 2.2). Vid berg i dagen eller tunt marktäcke 5(39)

11 kommer sprängning att behöva ske. Vid landfästena kommer kabel att placeras i rör som kommer att grävas/spolas ned eller i vissa fall kommer styrd borrning att utföra vid landfästena. Figur 2.2 Skiss över kabelschakt vid markförläggning av kraftledningen. Under byggtiden krävs ett arbetsområde på båda sida om schaktet, dels som tillfällig arbetsväg för schaktmaskiner och dels för hantering av material och schaktmassor. Beroende av schaktområdets utseende kommer arbetsområdet variera mellan m. Vid eventuell förläggning utmed befintlig gångstig och befintliga traktorvägar eller liknande kan vägen tillfälligt användas som arbetsområde/transportväg. Efter slutförda förläggningsarbeten återfylls kabelschaktet varefter marken återställs. När ledningen är i drift kommer en byggnads- och anläggningsfri zon om 6 meter att upprättas utifrån aktuellt kabelförband. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. Större delen av den nya kabelsträckan på land kommer att schaktas. På kortare sträckor kan kabelförläggningen bli mer komplicerad och kräva schaktfri förläggning, t.ex. i samband med korsningar under vägar. Styrd borrning kan då komma att användas. 6(39)

12 Vid förläggning av sjökabel av befintlig luftledning krävs även där ett kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas ihop i triangelform. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar. Sjökabeln förläggs med pråm samt med dykare i vattnet som kommer placera kabeln på botten, vissa sträckor kommer spolas ned i bottensedimentet. När sjökablarna skall förläggas kommer det att vara två pråmar, en kommer att transportera kabeltrummor samt från den andra så kommer man att förlägga kabeln enligt en bestämd kabelsträckning. Sjökabeln förses med vikter för att ligga kvar på sjöbotten. Beroende på bottenförutsättningarna kan ankringsförbud behöva sökas för den sträckning där sjökabeln förläggs, eventuellt tillstånd om ankringsförbud beslutas av Länsstyrelsen. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av ökade transporter samt buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. Under byggtiden uppstår påverkan genom att elljusspåret och naturstigar kommer att beröras, korsningar med elljusspåret kommer att rörförläggas för att göra så korta avbrott på motionsslingan (elljusspåret). Tillfälligt kan det planerade schaktarbetet påverka Näsvägen under ett kortare arbetsmoment med rörförläggning under vägen. För att minska denna problematik kan grävarbeten begränsas till ett körfält i taget alternativt lösas med tillfälliga körplåtar under tiden schaktet är öppet. Om det blir nödvändigt att stänga av delar av vägar kommer trafiken att regleras med ljussignaler. 2.3 Rasering av befintlig luftledning Den befintliga luftledningen raseras efter att den nya kraftledningssträckningen är anlagd och kan tas i bruk. Rasering sker genom att faslinorna monteras ned och lindas upp på trummor. Balkar med häng- och spänningsisolatorer tas därefter ned. Isolatorer sorteras för sig och kommer deponeras. Staglinor och hackspettsnät plockas ned från stolparna. Därefter tas stagförankringarna bort genom kapning till ett djup av minst 0,5 meter. Balkar, staglinor, hackspettsnät och stagförankringar består av järn och sorteras som järndeponi. Stolparna, samtliga impregnerade med kreosot, plockas ned i sin helhet och transporteras till ett värmeverk där de flisas och eldas upp. Vid återställningsarbete av raserad ledning fylls hålen igen med jordmassor efter stolparna. Har hjulspår eller andra skador uppstått rättas dessa till och en efterbesiktning görs med respektive markägare. 7(39)

13 3 Alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utformningar ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden, människors hälsa samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. 3.1 Studerade ledningssträckningar En inledande sträckningsutredning har resulterat i framtagande av tre alternativa sträckningar, mer utförliga sträckningsbeskrivningar följer nedan. De faktorer som påverkar val av sträckningsalternativ för en ny markkabel är bland annat befintliga detalj- och översiktsplaner, markanvändning, vilka verksamheter som finns i området, vilka kultur- och naturmiljöintressen som kan beröras, boende, tekniska aspekter som avgör hur enkelt det är att anlägga markkabeln och hur möjligheterna ser ut till en säker drift av markkabeln, samt synpunkter från samråd och utredningar Sträckningsförslag vid samråd Genomförd sträckningsutredning resulterade i tre alternativa sträckningar för den aktuella kraftledningen (se Figur 3.1). Dessa tre sträckningsalternativ presenterades vid samråd, utan någon gradering eller förordad sträckning. Figur 3.1 Studerade alternativa sträckningar som presenterades vid samråd. 8(39)

14 Vid utredning av sträckningsalternativ har två alternativa slutpunkter för ombyggnation av kraftledningen studerats. För alternativ 1 och 2 är slutpunkten för ombyggnationen av kraftledningen Bårudden i Smedjebackens kommun, för alternativ 3 är slutpunkten för ombyggnationen av kraftledningen Sandviksudden i Ludvika kommun. Från den punkt där projektet avslutas kommer befintlig luftledning att kvarstå i befintligt utförande Justeringar av sträckningsförslag efter samråd Vid samråd framkom information och synpunkter rörande en grund passage samt sjövärmeslingor i Gårlången, naturvärden på Biskopsnäset och placering av befintlig optofiber på Biskopsnäset, samt önskemål från kommunen om placering av markkabelsträckningen förbi området för nya Marnässkolan. Dessa synpunkter och önskemål föranledde mindre justeringar i de föreslagna sträckningsalternativen jämfört med sträckningsförslagen i samrådet, och beskrivning av redovisade sträckningsförslag inkluderar dessa justeringar. Figur 3.2 Alternativa sträckningar efter justeringar från samråd Alternativ 1 Markkabel över Biskopnäset i gemensam sträckning med optokabel, sjökabel genom Övra Hillen, med avslut vid Bårudden. Från stationen vid Ludvika utgår ledningen enligt alternativ 1 som en sjökabel österut och sedan norrut i sjön Gårlången, fram till norra delen av en liten, naturlig vik i mellersta delen av Biskopsnäset, där sjökabeln övergår till en markkabel. Markkabeln över Biskopsnäset förläggs i samma stråk som en befintlig optokabel, vilket innebär 9(39)

15 att föreslagen sträckning redan är påverkad av ledningsdragning och intrången på Biskopsnäset samlas till en gemensam sträckning. På östra sidan av Biskopsnäset, vid Övra Hillen, förläggs ledningen åter som sjökabel fram till Bårudden. Vid Bårudden förläggs ledningen som markkabel en kortare sträcka i samma sträckning som befintlig luftledning innan den via en kabelstolpe återgår till luftledning. Kabelsträckningens längd för alternativ 1 är cirka 4,4 km, varav cirka 3,1 km som sjökabel och cirka 1,3 km som markförlagd kabel Alternativ 2 Markkabel över Biskopnäset precis norr om bebyggelsen, sjökabel genom Övra Hillen, med avslut vid Bårudden. Från stationen vid Ludvika utgår ledningen enligt alternativ 2 som en sjökabel österut i sjön Gårlången, fram till södra delen av Biskopsnäset, norr om bebyggelsen vid Biskopsvägen, där sjökabeln övergår till en markkabel som förläggs i skogsmarken norr om bebyggelsen på Biskopsvägen, längs södra delen av elljusspåret och sedan i ett nytt stråk genom skogsmarken fram till östra sidan av Biskopsnäset, där ledningen åter förläggs som sjökabel i sjön Övra Hillen fram till Bårudden. Vid Bårudden förläggs ledningen som markkabel en kortare sträcka i samma sträckning som befintlig luftledning innan den via en kabelstolpe återgår till luftledning. Kabelsträckningens längd för alternativ 2 är cirka 4 km, varav cirka 2,7 km som sjökabel och cirka 1,3 km som markförlagd kabel Alternativ 3 Markkabel i befintlig sträckning, med avslut vid Sandviksudden. För alternativ 3 anläggs sjökabel och markkabel i huvudsak i samma sträckning som den befintliga luftledningen fram till Sandviksudden. Från stationen vid Ludvika utgår ledningen som en sjökabel i Gårlången fram till reningsverket, där ledningen övergår till markkabel som följer Gårlångsvägen upp till Biskopsvägen och söderut längs Biskopsvägen fram till ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Markkabeln följer enligt alternativ 3 sedan befintlig ledningsgata österut mellan Ludvika lasarett och Marnäslidens ålderdomshem, vid parkeringsytorna som finns under befintlig ledningsgata. Sträckningen för Alternativ 3 går sedan mellan bebyggelsen och korsar vägarna Ljunghällsvägen och Timmermansvägen, fram till Grågåsvägen. Efter Grågåsvägen sträcker sig alternativ 3 fortfarande i befintlig ledningsgata genom obebyggt område, där Doppingvägen och Sothönevägen korsas, fram till stranden av sjön Övre Hillen vid Sothönevägen. 10(39)

16 Därifrån övergår markkabeln enligt alternativ 3 till en sjökabel som sträcker sig över till Sandviksudden, där en kabelstolpe tar ledningen från markförlagd ledning åter till befintlig luftledning. Från Sandviksudden återgår kraftledningen till befintlig luftledning i nuvarande ledningssträckning längs Barkenvägen och fortsatt österut. Kabelsträckningens längd för alternativ 3 till Sandviksudden är cirka 2 km, varav cirka 600 meter som sjökabel och cirka 1,4 km som markförlagd kabel. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet skulle innebära att befintlig luftledning från stationen vid Ludvika genom Marnäs via Sandviksudden, genom Harnäs och till Bårudden kvarstår i sin helhet. De miljöeffekter som anläggande av en ny markkabel och sjökabel skulle innebära uteblir. Den positiva påverkan på landskapsbilden, magnetfält för närboende och frigörande av mark som rivningen av luftledningen innebär skulle också utebli. Nollalternativet skulle även medföra att nya Marnässkolan inte kan tas i drift då det enligt detaljplanen är en förutsättning att den befintliga luftledningen inte är i bruk för att nya Marnässkolan ska få tas i drift, och då ledningen är en viktig del i distributionsnätet i Ludvika kan ledningen inte tas ur bruk förrän en ersättningsledning i annan sträckning eller utförande finns tillgänglig. 3.3 Förordad ledningssträckning I samrådet för den aktuella kraftledningen, som är en del av det underlag som ligger till grund för valt sträckningsalternativ, konstaterades att samtliga samrådsparter som yttrat sig kring förordande av någon av ledningssträckningarna har förordat alternativ 1 eller 2. Alternativ 3 medför likt befintlig luftledning en ledningssträckning genom tätbebyggt område i Marnäs, vilket medför begränsningar i möjligheterna att utveckla stadsdelen. Alternativ 3 skulle passera skyddsvärda kulturmiljöer och innebär också att den befintliga luftledningen över Harnäs skulle kvarstå i befintligt utförande, vilket medför att flertalet bostäder även framgent skulle vara belägna nära kraftledningen och hindrar möjligheter för exploatering i området. Alternativ 3 avförs därmed från vidare beskrivning och konsekvensbedömning. Vid utredning av alternativ 1 och 2 har förutom synpunkter från samrådet även markförutsättningar, natur- och kulturmiljö, närhet till bebyggelse och övriga faktorer vägts in. Samtliga boende som yttrat sig i samrådet förordar alternativ 1, Ludvika kommun och Länsstyrelsen anser att både alternativ 1 och alternativ 2 är lämpliga. 11(39)

17 Hela Biskopsnäset har på grund av sin skötsel med fokus på andra värden än skogsproduktion vissa naturvärden, vilket innebär att oavsett alternativ 1 eller 2 kommer naturmiljön på Biskopsnäset att påverkas. Alternativ 2 innebär nya intrång i skogsmarken, till skillnad från alternativ 1. Alternativ 1 innebär att kraftledningen förläggs i samma sträckning som redan befintlig optokabel, vilket innebär att intrånget på Biskopsnäset samordnas och redan befintlig skogsgata nyttjas. Baserat på synpunkter inkomna från genomfört samråd samt övriga bedömda aspekter har VB Elnät valt att förorda alternativ 1. Förordad ledningssträckning (alternativ 1) utgår från stationsområdet vid Hyttbacken i Marnäs, därifrån förläggs ledningen som sjökabel längs Gårlångens södra sida, förbi reningsverket och bebyggelsen i norra Marnäs. På Biskopsnäset, cirka 470 meter norr om norra delen av bostadsområdet på Marnäs övergår sjökabeln till markkabel vid en naturlig svacka i terrängen vid strandkanten, markkabeln följer sedan samma sträckning som befintlig optokabel över Biskopsnäset, korsar elljusspåret vid två tillfällen, passerar söder om en liten myr, korsar Näsvägen och följer en enklare traktorväg österut. Vid sluttningen ner mot Övra Hillen avviker föreslagen ledningssträckning något söderut från traktorvägen och sträcker sig ner till strandkanten på norra sidan om ett mindre näs, där ledningen åter övergår till sjökabel. Sjökabeln korsar Övra Hillen norr om Harnäsudden öster om Koholmen och fram till stranden på västra sidan av Bårudden, där ledningen åter övergår till markkabel som förläggs i samma sträckning som befintlig ledningsgata fram till östra sidan om befintliga kraftledningar i nordsydlig riktning, där markkabeln sedan via en kabelstolpe kommer att övergå till befintlig luftledning. Ledningssträckningen blir något längre för Alternativ 1 än för övriga alternativ, men samordningen med övrig infrastruktur och därmed det begränsade intrånget på Biskopsnäset bedöms överväga detta, samt att samtliga närboende förordat alternativ 1. Vid genomförd naturvärdesinventering av Alternativ 1 (förordad ledningssträckning) rekommenderades att ledningen skulle gå något längre norrut vid landfästet på västra sidan av Biskopsnäset. Föreslagen ledningssträckning har därmed justerats något längre norrut, men samlokaliseringen med befintlig optokabel bedöms för resterande sträckning vara mest fördelaktig då befintlig skogsgata kan nyttjas. En bottenkartering har genomförts för Alternativ 1 (förordad ledningssträckning) i Gårlången och Övra Hillen. I Gårlången har sträckningsförslaget anpassats till andra 12(39)

18 ledningar belägna i vattnet. Övra Hillen har flera djupa partier och ojämn botten, förordad ledningssträckning har anpassats till detta så att ledningen föreslås läggas på det ställe i sjön som bedöms mest lämpligt. Figur 3.3 Förordad sträckning för ombyggnation av befintlig kraftledning mellan Ludvika och Bårudden. En större karta återfinns i bilaga 1. 13(39)

19 4 Identifierade intressen och konsekvensbedömning 14(39) I detta avsnitt beskrivs identifierade intressen, konsekvenser och eventuella skyddsåtgärder i närheten av förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt i närhet av alternativ 2. Närliggande intressen inom cirka 50 meter från förordad sträckning har lokaliserats och behandlas i detta avsnitt, namn inom parentes motsvarar kolumnen namn på karta i tabeller samt etikett på karta med identifierade intressen i bilaga 3. Som underlag för identifiering av berörda intressen utmed förordad ledningssträckning har Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens samt Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial använts, därutöver har kartunderlag från SGU samt plandokumentation studerats. Till detta kommer även den information som framkommit vid samråd med markägare och myndigheter. Information från en naturvärdesinventering som utförts för en korridor längs förordad ledningssträckning (alternativ 1) presenteras också. Då inventering endast utförts längs förordad sträckning (alternativ 1) kan det upplevas som att denna innehar fler naturvärden än Alternativ 2, detta beror dock på att Alternativ 2 inte inventerats då det inte är den förordade sträckningen. I stort sett hela Biskopsnäset bedöms bestå av vissa naturvärden eller högre naturvärdesklass, dessa är dock bara dokumenterade i inventering för förordad sträckning. 4.1 Landskapsbild Varken förordat alternativ (alternativ 1) eller alternativ 2 berör utpekade intressen med avseende på landskapsbild. Vid strandkanterna där sjökabel förläggs kommer varningsskyltar om sjökabel att sättas upp. En trädfri skogsgata krävs längs markkabelns förläggning i skogsmark på Biskopsnäset. Den trädfria zonen kommer i driftfasen att behöva vara cirka 6-8 meter bred. Vid förläggning av markkabeln krävs ett cirka 12 meter brett arbetsområde längs ledningens sträckning, plus eventuell ytterligare avverkning av enstaka träd för arbetsmaskiner etc. För förordat alternativ (alternativ 1) finns en befintlig skogsgata som kan nyttjas, för Alternativ 2 krävs en ny skogsgata Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Sträckningen för förordat alternativ (alternativ 1) samordnas med befintlig optokabel, vilket innebär att det redan finns en trädfri zon i den sträckning som förordas för markkabeln. Detta medför att påverkan på landskapsbilden begränsas och bedöms för förordat alternativ (Alternativ 1) som obetydlig.

20 För alternativ 2 förläggs kabeln dels i elljusspår, dels i ny korridor i orörd skogsmark. Det kommer att blir en ny trädfri zon för den orörda skogsmarken där kabeln enligt alternativ 2 förläggs. Vid elljusspåret finns det redan en trädfri zon, efter avslutat förläggningsarbete återställs elljusspåret till ursprungligt skick, för resterande sträckning (cirka 700 meter) behövs en ny trädfri skogsgata tas upp längs ledningens sträckning. Påverkan på landskapsbilden för alternativ 2 bedöms som liten. För båda alternativen kan delar av arbetsområdet efter avslutat förläggningsarbete återgå till skogsmark. Varningsskyltar vid strandkanten, vilket blir aktuellt både vid alternativ 1 och 2, medför ett nytt inslag i landskapsbilden. Utformningen av dessa kommer att ske i enlighet med den gällande reglering. En sjökabel och markkabel medför ingen direkt påverkan på landskapsbilden då den i driftskedet inte är synlig, påverkan bedöms dock något större för alternativ 2 som innebär en ny trädfri zon på Biskopsnäset jämfört med förordat alternativ (alternativ 1) som nyttjar redan trädfri zon för markkabelförläggning. Markförläggningen av befintlig luftledning medför oavsett alternativ 1 eller 2 en positiv påverkan på landskapsbilden i Åkerkullen, Marnäs, Sjöbo och Harnäsudden eftersom befintlig luftledning kommer att tas bort. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga. 4.2 Naturmiljö En naturvärdesinventering av förordat sträckningsalternativ (alternativ 1) utfördes i oktober 2016, se rapport i bilaga 4. Naturvärdesinventerarna, som genomfört inventeringen i enlighet med svensk standardmetodik för naturvärdesinventering, har meddelat att hela Biskopsnäset, inte bara den inventerade korridoren trolig att klassa som påtagligt naturvärde eller högre naturvärdesklass. Naturvärdena har tillkommit då stora delar av skogen lämnats fri från avverkning under lång tid, och det finns många naturvårdsarter registrerade på Biskopsnäset. Resultaten från inventeringen visar på att hela det inventerade området på Biskopsnäset är att klassa som påtagligt naturvärde (NV 2 och NV 3), förutom västra strandkanten som är att klassa som högt naturvärde (NV 1). I skogen på Biskopsnäset är markskiktet väl bevarat, främst präglat av olika mossarter. Ingen ovanlig eller rödlistad svamp eller växt hittades vid inventeringen. Inga områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7 kap 11 har påträffats i närheten av förordad ledningssträckning. 15(39)

21 16(39) Vid Biskopsnäsets västra sida, cirka 70 meter söder längs strandkanten om förordad ledningssträckning (alternativ 1), finns en tall med spår av reliktbock (Art 1), som är en rödlistad art i kategorin nära hotad (NT). Reliktbocken trivs i skorpbarken på gamla, levande och solexponerade tallar. Inga fynd av arten gjordes vid inventeringen. Vid Näsvägen på Biskopsnäset, cirka 20 meter norr om förordad ledningssträckning har spel/sång av mindre hackspett (Art 2) som är en rödlistad art i kategorin nära hotad (NT) noterats, notering av spel/sång innebär att ingen boplats eller liknande har identifierats. Ludvika kommun har lämnat information om berörda kommunalt utpekade nyckelbiotoper, en på Biskopsnäsets västra sida (NB 1) och en på Biskopsnäsets östra sida (NB 2). Alternativ 2 korsar södra delen av nyckelbiotopen på västra sidan (NB1), förordat alternativ (alternativ 1) är belägen norr om denna nyckelbiotop. Nyckelbiotopen på östra sidan (NB 2) är belägen öster om Näsvägen och fram till strandkanten vid Övra Hillen och berör alternativ 2. Alternativ 2 är på västra sidan av Biskopsnäset längs en sträcka av cirka 250 meter belägen i direkt närhet av en mindre bäck, avståndet mellan sträckning för kraftledning enligt alternativ 2 och bäcken varierar mellan cirka 8 och 20 meter. Bäcken rinner ut i Gårlången, på Biskopsnäsets västra sida, vid strandkanten är det vid bäckmynningen ett mindre sankmarksområde där bäckvattnet sprider sig över en större areal innan det når sjön. Naturvärdesinventeringen visade att vid Bårudden, som berör både förordat alternativ (alternativ 1) och alternativ 2, återfinns områden med påtagligt naturvärde avseende ängsmark i befintlig ledningsgata (NV 6) samt närliggande skogsområden (NV 4 och NV 5). Vid Bårudden, söder om Riksväg 66 har utter (Art 3), som är en rödlistad art i kategori nära hotad (NT) registrerats. Både alternativ 1 och 2 går ca 50 meter från var utter har observerats. I den norra delen av befintlig kraftledningsgata vid Bårudden, norr om sträckning för både alternativ 1 och 2, har två mindre områden med mattlummer (Art 4) påträffats. Mattlummer är fridlyst och upptagen i artskyddsförordningen. Närmsta lokal med mattlummer återfinns cirka 15 meter norr om sträckningen för både alternativ 1 och 2. Identifierade intressen inom 50 meter från de två sträckningsalternativen 1 och 2 återfinns i Tabell 4.1 och på karta i bilaga 3. För redogörelse av strandskydd, se avsnitt 4.4.

22 Tabell 4.1. Identifierade naturmiljöintressen i närheten av förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt alternativ 2. Namn på karta Typ av intresse Beskrivning Berör alternativ NV 1 Naturvärdesinventering* Skog, rasbrant 1 NV 2 Naturvärdesinventering* Myr, tallmosse 1 NV 3 Naturvärdesinventering* Skogsmark, barrskog 1 NV 4 Naturvärdesinventering Skogsmark, barrskog 1, 2 NV 5 Naturvärdesinventering Skogsmark, sumpskog 1, 2 NV 6 Naturvärdesinventering Ängsmark, kraftledningsgata 1, 2 NB 1 NB 2 Kommunal nyckelbiotop Kommunal nyckelbiotop Kommunalt utpekad nyckelbiotop 1, 2 Kommunalt utpekad nyckelbiotop 2 Art1 Rödlistad art Reliktbock, (NT) 30 m söder om föreslagen sträckning. Endast en tall med spår har identifierats. Art 2 Rödlistad art Mindre hackspett, (NT) 20 m norr om föreslagen sträckning, längs Näsvägen. Spel/sång noterat. Medtagen i Bernkonventionen, bilaga II Art 3 Rödlistad art Utter, (NT) 50 m söder om alternativ 1 och 2, söder om riksväg 66. Medtagen i artskyddsförordningen, bilaga 1 och artoch habitatdirektivet, bilaga 2. Art 4 Fridlyst art Mattlummer, 15 m norr om alternativ 1 och 2. Fridlyst, medtagen i artskyddsförordningen bilaga , 2 1, 2 *Naturvärdesinventering har endast utförts längs sträckning för förordat alternativ (alternativ 1) på Biskopsnäset. Enligt uppgift från naturvärdesinventerare innehar hela Biskopsnäset troligen påtagligt naturvärde eller högre naturvärdesklass, vilket medför att det kan finnas ej identifierade naturvärden som berör alternativ 2. För Bårudden är sträckningen för de båda alternativen gemensam Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Resultaten från naturvärdesinventeringen samt samtal med inventerare visar på att hela Biskopsnäset, med sitt tätortsnära läge och fokus på andra värden än skogsproduktion innehåller naturvärden. 17(39)

23 18(39) Förordad ledningssträckning (alternativ 1) har efter avstämning med naturmiljöansvarig för Ludvika kommun justerats för västra sidan av Biskopsnäset till en mer nordlig sträckning, norr om botten av dalgången och längre från området med större träd som finns i den kommunalt utpekade nyckelbiotopen (NB 1) söder om ledningssträckningen. Förordad ledningssträckning är dock fortfarande inom i naturvärdesinventeringen utpekat naturvärde då fördelarna med samförläggning med befintlig optokabel i redan påverkad skogsgata bedöms begränsa intrånget i naturvärdet. I sträckning över Biskopsnäset bedöms förordad sträckning (alternativ 1) som samförläggs med befintlig optokabel medföra en begränsad påverkan på områdets naturvärden, då den befintliga optokabelsträckningen redan är trädfri och att marken efter förläggning visat sig kunna återfå ett vegetationsskikt i den aktuella sträckningen, vilket tyder på att risken för markskador på sikt är låg, samt att infrastruktur och därmed trädfri korridor samlas till ett gemensamt stråk i stället för att skapa en ny trädfri korridor på Biskopsnäset. Även naturmiljöansvarig på Ludvika kommun anser att förordad ledningssträckning är den bäst lämpade med avseende på naturvärden på Biskopsnäset. Körning inom myrområde kommer att undvikas. De rödlistade arter som registrerats i närhet av förordad ledningssträckning bedöms inte påverkas. Området med spår efter reliktbock kommer undvikas vid arbeten med markkabelförläggning. Den mindre hackspett som observerats vid alternativ 1 bedöms inte beröras, likaså utter som observerats vid ett tillfälle vid Bårudden. På den östra delen av Biskopsnäset, öster om Näsvägen, nyttjas för förordat alternativ (alternativ 1) en befintlig traktorväg för markkabelförläggningen, vilket innebär att påverkan på skogsmarken blir än mindre i denna del av sträckningen där befintlig väg nyttjas. Sträckning för Alternativ 2 på västra sidan av Biskopsnäset förläggs inom södra delen av kommunalt utpekad nyckelbiotop (NB 1). Inom nyckelbiotopen kommer träd att behöva avverkas i en naturlig brant. Sträckning för Alternativ 2 och kan även komma att påverka den närliggande bäcken, körning i bäckfåran bör om möjligt undvikas, och sedimentering bör undvikas eller begränsas genom slamfällor under byggtiden. Sankmarkspartiet i bäckens utlopp vid Gårlången bör undvikas, dock kan förläggning av markkabel i närheten riskera att påverka flödet inom sankmarkspartiet. Sträckningen för Alternativ 2 över Biskopsnäset har justerats så sträckningen passerar i kanten på kommunens identifierade nyckelbiotop (NB 2) i stället för att korsa denna.

24 Ledningssträckningen på Bårudden nyttjar för både alternativ 1 och 2 ledningsgata. Mattlummer har påträffats ca 15 m norr om ledningssträckning för både alternativ 1 och 2. Mattlummer är enligt artdatabanken livskraftig, men fridlyst och upptagen i artskyddsförordningen. Det är enligt artskyddsförordningen förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna och ta bort eller skada frön eller andra delar. För att säkerställa att mattlummer som finns i befintlig ledningsgata inte påverkas kommer före anläggningsarbeten påbörjas det område där lummerväxter identifierats märkas ut i fält och ett skyddsavstånd om tio meter upprättas, inom vilket ingen körning, upplag eller annan påverkan får ske, utan detta område ska lämnas helt opåverkat. Med dessa skyddsåtgärder bedöms området med mattlummer inte påverkas. I naturvärdesinventering (bilaga 4) föreslagna skyddsåtgärder för Biskopsnäset samt Bårudden kommer så långt möjligt att följas. Påverkan på naturmiljö bedöms med ovan angivna skyddsåtgärder för förordat alternativ (alternativ 1) som liten och för alternativ 2 som måttlig. Förordat alternativ (alternativ 1) har anpassats till av kommunen utpekade nyckelbiotoper, och nyttjar redan påverkad sträckning i landskapet vilket samlar intrånget på naturmiljön till redan påverkat område, emedan alternativ 2 medför ett nytt intrång på Biskopsnäset, delvis inom kommunalt utpekad nyckelbiotop och i närhet av bäckmiljö. Påverkan på mattlummer undviks för båda alternativen genom föreslagen skyddsåtgärd. 4.3 Kulturmiljö Identifierade intressen inom 50 meter från de två alternativa ledningssträckningarna återfinns i Tabell 4.2 samt på karta i bilaga 3. Tabell 4.2. Identifierade kulturmiljöintressen i närheten av förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt alternativ 2. Namn på karta Typ av intresse Beskrivning Berör alt. RI KMV Riksintresse kulturmiljö Ludvika bruk, historisk bruksmiljö i Ludvika, stationsområdet vid Hyttbacken ligger inom utpekat riksintresse. 1, 2 Ludvika 106:1 Övrig kulturhistorisk lämning 50 m norr om förordad ledningssträckning, Gruvområde med två gruvhål och en skrotstenshög. 1 19(39)

25 Ludvika 103:1 Övrig kulturhistorisk lämning 45 m norr om alternativ 2, gårdstomt bestående av två husgrunder. 2 Stationen vid Hyttbacken i Ludvika, från vilken både alternativ 1 och 2 utgår, ligger inom område som är klassat som riksintresse för kulturmiljö för Ludvika bruk (RI KMV), som är en bruksmiljö med herrgård, kapell och arbetarbostäder från och 1800-talen, kring vilken det moderna samhället vuxit fram. På västra sidan av Biskopsnäset, ca 45 meter norr om alternativ 2, finns en gårdstomt från 1500-talet (Ludvika 103:1), klassat som övrig kulturhistorisk lämning. På östra sidan av Biskopsnäset återfinns ett gruvområde (Ludvika 106:1) cirka 50 meter norr om förordad ledningssträckning, klassat som övrig kulturhistorisk lämning Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Ombyggnationen från befintlig luftledning till sjökabel inom riksintresseområdet medför att kraftledningens påverkan på riksintresset minskar, vilket bedöms positivt för riksintressets bevarandevärden. De markarbeten som kommer utföras inom riksintresseområdet är markkabelförläggning precis vid stationsområdet, i redan påverkat område och bedöms inte påverka riksintressets bevarandevärden. Övriga kulturhistoriska lämningar i närheten av de två alternativen bedöms ej påverkas. Om det vid arbetet med den nya ledningen skulle påträffas någon tidigare okänd lämning som kan antas vara en fornlämning skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt 2 kap 10 kulturmiljölagen. 4.4 Friluftsliv Hela Biskopsnäset är utpekat för friluftslivets övriga intressen (Friluftsliv) som närströvområde. Läget intill stora bostadsområden samt strövstigar, elljusspår, fasta orienteringsskärmar med mera gör det till ett frekventerat friluftsområde. På Biskopsnäset finns ett elljusspår som korsas vid två tillfällen av förordad ledningssträckning (Alternativ 1). Alternativ 2 följer elljusspårets sträckning i cirka 120 meter i elljusspårets södra del, längs med bebyggelsen. På västra sidan av Biskopsnäset, precis norr om sträckning för alternativ 2, finns en eldplats. I både Ludvika och Smedjebackens kommuner råder generellt strandskydd om 100 meter, inget utökat strandskydd berörs för vare sig förordat sträckning (Alternativ 1) eller Alternativ 2. Strandskyddet berörs 100 meter upp på land och 100 meter ut i 20(39)

26 sjöarna där kraftledningen förläggs. Sjökabeln planeras att förläggas med båt och där möjligt spolas ned under sjöbotten för att undvika ankringsförbud samt att göra den mindre synlig, markkabeln planeras att förläggas i markkabelschakt, vilket medför en påverkan under förläggningsarbetet samt en trädfri korridor om cirka 6-8 meter under markkabelns drifttid. Alternativ 2 berör förutom sjöarna även förläggning av markkabel på Biskopsnäset inom 8-20 meters avstånd från en mindre bäck i cirka 250 meter, som även denna antas omfattas av strandskydd. Identifierade intressen inom 50 meter från förordad ledningssträckning återfinns i Tabell 4.3 och på karta i bilaga 3. Tabell 4.3. Identifierade intressen för friluftslivet i närheten av förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt alternativ 2. Namn på karta Typ av intresse Beskrivning Berör alt. Friluftsliv Friluftslivets övriga intressen Biskopsnäset, närströvområde 1, 2 Strandskydd Strandskydd 100 meter Längs alla strandkanter 1, Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Under byggtiden kommer viss störning för friluftslivet att uppstå i form av buller och avgaser från arbetsfordon samt störningar vid elljusspåret och vid vägar. För alternativ 2 blir en större del av elljusspåret påverkat under byggtiden än för alternativ 1, vilket kan medföra störningar vid användande av elljusspåret. Det kommer dock säkerställas att elljusspåret är framkomligt under byggtiden, antingen via t.ex. täckplåtar eller omledning. Under driftskedet bedöms ingen påverkan från kraftledningen uppstå på friluftslivet på land. Ingen av de alternativa sträckningarna bedöms motverka syftet med strandskyddet. Under förläggningsarbetet kan tillgängligheten till sjöarna Övra Hillen och Gårlången vara begränsade, under driftskedet kan viss påverkan uppstå om det bedöms bli aktuellt med ankringsförbud, se avsnitt 4.5. Strandskyddsdispens kommer att sökas från Ludvika och Smedjebackens kommuner för berörda strandskyddsområden. Påverkan på friluftslivet bedöms under ledningens driftfas som obetydlig till liten för både alternativ 1 och 2. 21(39)

27 4.5 Mark- och vattenanvändning Alternativ 1 och 2 berör undersökningstillstånd enligt minerallagen (Persbo 1012, Stollbergsgruvan 1001), undersökningstillstånden innehas av Boliden Mineral AB. På Bårudden, där sjökabeln (för både alternativ 1 och 2) återgår till markkabel, finns område utpekat som översvämningskänsligt område (Risk översvämn). Vid Bårudden går både alternativ 1 och 2 parallellt med väg 66, som är utpekad som riksintresse och omges av ett utökat byggförbud (RI Väg, byggförbud). Sjökabeln kommer om möjligt förläggas på sådant sätt att ankring kan ske, men om bottenförhållandena inte medger detta kan ankringsförbud längs ledningssträckningen bli aktuellt. Eventuellt ankringsförbud ansöks hos och beslutas av Länsstyrelsen. Identifierade intressen inom 50 meter från förordad ledningssträckning återfinns i Tabell 4.4 och på karta i bilaga 3. Tabell 4.4. Identifierade mark- och vattenanvändningsintressen i närheten av förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt alternativ 2. Namn på karta Typ av intresse Beskrivning Berör alt. Persbo 1012 Undersökningstillstånd enligt minerallagen Innefattar hela Biskopsnäset, innehas av Boliden Mineral AB 1, 2 Stollbergsgruvan 1001 Undersökningstillstånd enligt minerallagen Innefattar Bårudden, innehas av Boliden Mineral AB 1, 2 Risk översvämn Översvämningskänsliga områden Bårudden norr om väg 66, kommunernas redovisning av översvämningshotade områden. 1, 2 Ri Väg Riksintresse väg Väg 66 Ludvika-Västerås 1, 2 Byggförbud Utökat byggförbud utmed allmän väg Byggnation eller annan anordning som kan inverka menligt på trafiksäkerheten får ej uppföras utan Länsstyrelsens tillstånd. 1, 2 Förläggning av sjökabel är enligt miljöbalken 11 kap 5 punkt 8 att betrakta som anmälningspliktig vattenverksamhet. Anmälan om vattenverksamhet kommer att göras till Länsstyrelsen Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Kraftledningen, oavsett alternativ 1 eller 2, medför ingen påverkan på berörda undersökningstillstånd, Boliden Mineral AB kan fortfarande undersöka markens 22(39)

28 lämplighet för mineralförekomst. Markkabeln påverkas inte av att passera genom område klassat som översvämningskänsligt. Riksväg 66 bedöms inte påverkas, markkabeln kommer att förläggas delvis inom 50 meter från riksvägen, men utgör inget hinder eller nya konstruktioner inom 50 meter från riksvägen då dess utförande är markförlagt. Sjökabeln kan medföra viss påverkan på båttrafiken som, om ankringsförbud kommer att råda, får vissa begränsningar kring var ankring kan ske. VB Elnät utreder möjligheterna att spola ned kabeln under sjöbotten, alternativt att kabeln förankras på sjöbotten på sådant vis att tillstånd om ankringsförbud ej behöver sökas. Påverkan på mark- och vattenanvändning bedöms oavsett alternativ som obetydlig till liten. 4.6 Bebyggelse Det finns tre bostäder på cirka 50 meter avstånd från sjökabelns sträckning för både Alternativ 1 och 2, nordost om stationen vid Hyttbacken i Ludvika. Där alternativ 2 går i elljusspårets södra del på Biskopsnäset finns fyra bostadshus på Biskopsvägen som ligger cirka m från sträckning för Alternativ 2. På Biskopsnäsets östra sida återfinns en fritidsfastighet som är utarrenderad av Ludvika kommun 50 meter norr om förordad ledningssträckning (Alternativ 1). Längre söderut på Biskopsnäsets östra sida, 35 meter norr om alternativ 2, ligger ett övergivet och förfallet fritidshus. Fastigheten tillhör Ludvika kommun men då huset är förfallet arrenderas den inte ut längre Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Den planerade mark- och sjökabeln för både alternativ 1 och 2 bedöms inte medföra någon påverkan på bebyggelsen i området. För fritidshusen på Biskopsnäset invid alternativ 1 och för bostadsfastigheterna på Biskopsvägen invid alternativ 2 kan viss störning uppstå i samband med markkabelförläggningen i form av buller och avgaser från arbetsfordon. Under arbetet med sjökabelförläggning av både alternativ 1 och 2 invid stationen i Hyttbacken i Ludvika kan viss störning uppstå vid bostadsfastigheterna i närheten i form av buller. För elektromagnetiska fält, se avsnitt 4.8. Påverkan i driftfasen bedöms som obetydlig till liten för både alternativ 1 och 2. För bebyggelsen i Harnäs bedöms ombyggnationen medföra en stor positiv påverkan då befintlig luftledning i direkt närhet av bebyggelse tas bort. 23(39)

29 4.7 Planförhållanden Ludvika kommun har en översiktsplan som antogs Studerade ledningssträckningar berör även flera detaljplaner inom Ludvika kommun. Alternativ 1 berör tre detaljplaner, alternativ 2 berör fyra detaljplaner. Smedjebackens kommun har en översiktsplan som antogs 2003, med en aktualitetsförklaring från år Inga detaljplaner berörs av nya ledningssträckningar i Smedjebackens kommun. Tabell 4.5. Berörda detaljplaner för förordad ledningssträckning (alternativ 1) samt alternativ 2. Namn Kommun Planbeteckning Berör alt. Marnäs (Sundvall) Ludvika 2085K-A196 1, 2 Norra Stranden m fl Ludvika 2085-P1981/6 1, 2 Björken, Eken samt reningsverket Ludvika 20-LUS-188 1, 2 Marnäsområdet, del av (kv Oxeln mfl) Ludvika 20-LUS (39) Både Alternativ 1 och 2 bedöms vara föreliga med gällande översiktsplaner, och strider inte mot berörda detaljplaner. 4.8 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt