Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB på beställning av Västerbergslagens Elnät AB

Transkript

1

2 Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB på beställning av Västerbergslagens Elnät AB Författare: Granskad av: Uppdragsnummer: , SWECO, SWECO Uppdragsgivare: Västerbergslagens Elnät AB, Ort och datum: Stockholm, mars 2016 Kartmaterial: Lantmäteriet MS2010/00978 Illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av SWECO Energuide AB SWECO Energuide AB Box Stockholm Tel: (34)

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Omfattning och tekniskt utförande Gällande lagstiftning Företagets miljöarbete Metodik Alternativ Nollalternativ Studerade ledningssträckningar Identifierade berörda intressen, konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning samt infrastruktur Bebyggelse Planförhållanden Elektriska och magnetiska fält Magnetfält från aktuell ledning Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Samrådsredogörelse Samrådets genomförande Avgränsning av samrådskrets Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Samlad bedömning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Studerade alternativa ledningssträckningar Berörda intressen Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 3(34)

4 Sammanfattning Inledning och bakgrund Västerbergslagens Elnät AB (VB Elnät) planerar att markförlägga en del av befintlig 145 kv luftledning i Knutsbo i Ludvika tätort. I samband med detta önskar VB Elnät även inkludera tillståndsansökan för anslutande befintlig markkabel. Befintlig luftledning är föråldrad och uppfyller inte VB Elnäts krav på driftsäker ledning, varför en ombyggnation är nödvändig. Mark som frigörs då luftledningen tas bort kan istället användas vid framtida exploatering i kommunen. Nollalternativ För den befintliga markkabeln innebär nollalternativet att ledningen inte erhåller koncession och således behöver tas bort. Detta medför att en ny ledning behöver anläggas för att säkerställa elförsörjningen. Ett borttagande av befintlig markkabel innebär påverkan på den mark där kabeln är förlagd samt störningar för boende i området eftersom markkabeln till stor del är förlagd i/intill vägmark. För sträckan där ny markkabel planeras innebär nollalternativet att den befintliga luftledningen står kvar. Eftersom befintlig luftledning är föråldrad och inte uppfyller VB Elnäts krav på driftsäker ledning kommer leveranssäkerheten inte kunna garanteras. Studerade sträckningar och tekniskt utförande Den totala ledningssträckningen har delats upp i tre delsträckor (1, 2 och 3) där två alternativa sträckningar (A och B) har utretts per delsträcka. På delsträcka 1 innebär alternativ 1A befintlig markkabelsträckning medan alternativ 1B innebär en ny sträckning utmed Grottvägen. På delsträcka 2 har en sträckning utmed Knutsbovägen (alternativ 2A) och en sträckning i ledningsgatan för befintlig luftledning (alternativ 2B) utretts. På delsträcka 3 har en sträckning i ledningsgatan för befintlig luftledning (alternativ 3A) och en sträckning utmed Knutsbovägen/Kryddgårdsvägen (alternativ 3B) utretts. Ledningen utförs som markförlagd kabel. Vid markförläggning av befintlig luftledning krävs ett enkelt kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Den del av kraftledningen som redan har markförlagts har likadan utformning. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilket kablarna placeras. Kabelschaktet kommer att behöva vara minst ca 1,1 meter djupt, med en bottenbredd om ca 0,8 meter och en dagöppning om ca 2 meter. 4(34)

5 Konsekvensbedömning De markförlagda kablarna innebär ingen påverkan på landskapsbilden i driftskedet. Markförläggningen innebär en positiv påverkan på landskapsbilden såtillvida att den befintliga luftledningen försvinner. Ett fåtal utpekade intressen för natur- och kulturmiljövård samt mark- och vattenanvändning finns intill ledningssträckningarna. Ledningen bedöms inte medföra någon påverkan på dessa intressen i driftskedet. Under byggtiden kan störningar för boende och trafik i området uppstå i form av buller från maskiner och transporter samt begränsningar i framkomligheten för trafik. Skadeförebyggande åtgärder För att minska störningar för trafik kan grävarbeten begränsas till ett körfält i taget alternativt lösas med tillfälliga körplåtar under tiden schaktet är öppet. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabeldike minimeras. Om det blir nödvändigt att stänga av delar av vägar kommer trafiken att regleras med ljussignaler. Planförhållanden Studerade ledningssträckningar ligger inom detaljplanelagda områden men står inte i strid med berörda detaljplaner. Samråd Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts under våren och hösten Samrådet påbörjades under våren 2015 genom möten mellan Ludvika kommun och VB Elnät. Samrådet har sedan genomförts som ett skriftligt samråd. Projektet annonserades i Dalarnas Tidningar och Dala-Demokraten i november Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på VB Elnäts hemsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. Ett samrådsmöte för berörda och allmänheten genomfördes i Ludvika under november Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse och beaktats i förevarande MKB. Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att markförläggning av del av befintlig 145 kv ledning mellan Högberget och Knutsbo samt markkabel mellan station Magnetgärdet och Högberget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Samlad bedömning Utifrån de intressen som berörs, påverkan på dessa till följd av ledningen samt de synpunkter som inkommit under genomfört samråd har VB Elnät beslutat att förorda en sträckning i enlighet med alternativ 1A, 2B och 3A. 5(34)

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Västerbergslagens Elnät AB (nedan kallat VB Elnät) planerar att markförlägga en del av befintlig 145 kv luftledning (benämnd LL13) mellan kabelstolpen söder om Högberget och ny kabelstolpe i utkanten av Knutsbo. I samband med detta önskar VB Elnät även inkludera tillståndsansökan för anslutande markkabel mellan transformatorstationen LT7 Magnetgärdet och kabelstolpen vid Högberget. Den anslutande markkabeln anlades år Befintlig luftledning är föråldrad och uppfyller inte VB Elnäts krav på driftsäker ledning, varför en ombyggnation är nödvändig. För att öka leveranssäkerheten och överföringskapaciteten planerar VB Elnät att markförlägga ledningen. Mark som frigörs då luftledningen tas bort kan istället användas vid framtida exploatering i kommunen. 1.2 Omfattning och tekniskt utförande Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar befintlig markkabel mellan Magnetgärdet och Högberget samt markförläggning av kraftledning LL13 genom Knutsbo. Ledningssträckningarna är belägna i de södra delarna av Ludvika. Den befintliga markkabeln utgår från stationen LT7 Magnetgärdet och sträcker sig till Högberget. Ledningen har en längd av ca 1,5 km. Befintlig luftledning fortsätter sedan från Högberget till en kabelstolpe öster om Knutsboskolan. Längden på luftledningssträckningen är ca 1,5 km. Se karta i figur 1 nedan. 6(34)

7 Figur 1. Aktuell sträcka av befintlig 145 kv luftledning som planeras att markförläggas, samt den del av kraftledningen som redan har markförlagts. Luftledningen längs aktuell delsträcka är uppförd i träportalstolpar (se figur 2). Figur 2. Befintlig luftledning i träportalstolpar längs gångvägen i södra utkanten av Knutsbo. Vid markförläggning av befintlig luftledning krävs ett enkelt kabelförband som utgörs av tre enledarkablar som buntas i triangelform. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar samt en plastslang med optofiber för signalöverföring. Den del av 7(34)

8 kraftledningen som redan har markförlagts har likadan utformning. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilken kablarna placeras. Kabelschaktet kommer att behöva vara minst ca 1,1 meter djupt, med en bottenbredd om ca 0,8 meter och en dagöppning om ca 2 meter (se figur 3 nedan). Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning att bli nödvändigt. Figur 3. Skiss över aktuellt kabelschakt. Under byggtiden krävs ett arbetsområde på vardera sida om schaktet, dels som tillfällig arbetsväg för schaktmaskiner och dels för hantering av material och schaktmassor. Beroende av schaktområdets utseende kommer arbetsområdet variera mellan meter. Vid eventuell förläggning utmed befintlig gång- och cykelväg eller liknande kan vägen tillfälligt användas som arbetsområde/transportväg. Efter slutförda förläggningsarbeten återfylls kabelschaktet varefter marken återställs. När ledningen är i drift kommer en byggnads- och anläggningsfri zon om 5 meter på var sida kabeln, totalt 10 meter, att upprättas utifrån aktuellt kabelförband. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. Större delen av den nya kabelsträckan kommer att schaktas. På kortare sträckor kan kabelförläggningen bli mer komplicerad och kräva schaktfri förläggning, t.ex. i samband med korsningar under vägar. Styrd borrning kommer då att användas. Boende i närområdet kommer påverkas under byggtiden genom att gång- och cykelvägar stängs av tillfälligt. Kör- och gångplåtar kommer att placeras ut vid behov vid berörda fastigheters infarter. Om det blir nödvändigt att stänga av delar av vägar 8(34)

9 kommer trafiken att regleras med ljussignaler. 1.3 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.4 Företagets miljöarbete VB Energi och dess bolags huvudsakliga verksamhet är att bedriva produktion, distribution och försäljning av el och fjärrvärme. Företagets miljöarbete sammanfattar VB energi som följer: Vi ska verka för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i vår region. Vårt agerande i miljöfrågor ska skapa förutsättningar för en god affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Vårt mål att vara ett föredöme i vår region. Nytänkande Vi ska genom innovativa lösningar ständigt hitta förbättringar för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Öppenhet Vi ska vara transparanta med myndigheter och allmänheten genom att upprätthålla en öppen dialog om den miljöpåverkan som våra verksamheter kan ge upphov till. 9(34)

10 Trygghet/Ansvar Vi ska arbeta förebyggande och vidta åtgärder för att minska vår miljöpåverkan samt analyserar i förväg hur nya verksamheter kan påverka miljön. Vid val av leverantörer, entreprenörer och samarbetspartners ska vi utvärdera deras miljöarbete. Kunskap Vi ska hålla en hög kunskapsnivå och ett stort engagemang för miljön, vilket ger oss möjlighet att fatta miljömässigt hållbara beslut. Vi ska hålla oss uppdaterade med relevanta lagar och kontinuerligt säkerhetsställa att vi följer dem. Omtanke Vi ska värna om den globala miljön, närmiljön i vår region och sätta människors hälsa och säkerhet i centrum. 1.5 Metodik För planerad ombyggnation har olika alternativ utretts översiktligt i det inledande skedet. Även alternativ till befintlig markkabelsträckning har studerats. Som underlag för att utreda sträckningarna har Lantmäteriets fastighetskarta, Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), samt Riksantikvarieämbetets digitala register (FMIS) använts. Vidare har kompletterande fältstudier genomförts. Till detta kommer den information som framkommit vid samråd med markägare och myndigheter. Bostadsbebyggelsen invid ledningssträckan har inventerats med utgångspunkt i hur mycket bostäderna kan tänkas bli berörda av ombyggnationsarbetena och i efterföljande driftskede. Inventeringen har utförts genom studier av fastighetskartan samt kompletterande kontroller i fält. 10(34)

11 2. Alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utformningar ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden, människors hälsa samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. 2.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver konsekvenserna av att den planerade åtgärden uteblir. För den befintliga markkabeln innebär nollalternativet att ledningen inte erhåller koncession och således behöver tas bort. Detta medför att en ny ledning behöver anläggas mellan station Magnetgärdet och Högberget för att säkerställa elförsörjningen. Ett borttagande av befintlig markkabel innebär påverkan på den mark där kabeln är förlagd samt störningar för boende i området eftersom markkabeln till stor del är förlagd i/intill vägmark. En ny ledningssträckning mellan Magnetgärdet och Högberget medför att ny mark behöver tas i anspråk för ledningen. För sträckan mellan Högberget och Knutsboskolan innebär nollalternativet att den befintliga luftledningen står kvar. Eftersom befintlig luftledning är föråldrad och inte uppfyller VB Elnäts krav på driftsäker ledning kommer leveranssäkerheten inte kunna garanteras. De miljöeffekter som anläggandet av ny markkabel innebär skulle utebli. Den positiva påverkan på landskapsbilden och för boende som rivningen av luftledningen innebär skulle också utebli. 2.2 Studerade ledningssträckningar En inledande sträckningsutredning har resulterat i en uppdelning av total sträckning i tre delsträckor (1, 2 och 3) med två alternativ (A och B) per delsträcka (se figur 4 nedan). Alternativen för respektive delsträcka går att kombinera på valfritt sätt. Mer utförliga sträckningsbeskrivningar följer nedan. I ett tidigt skede i samband med den inledande sträckningsutredningen har även ett sjökabelalternativ korsande Knutsbotjärnen studerats. Sjökabelalternativet förkastades tidigt då det råder osäkerheter kring de tekniska förutsättningarna och på grund av den oförutsägbara kostnaden som sjökabeln skulle innebära. Detta förslag har således inte utretts ytterligare. De faktorer som påverkar val av sträckningsalternativ för en ny markkabel är bland annat: befintliga detalj- och översiktsplaner, markanvändning, vilka verksamheter som finns i området, vilka kulturmiljö- eller naturmiljöintressen som kan beröras samt olika 11(34)

12 tekniska aspekter som avgör hur enkelt det är att anlägga markkabeln och hur möjligheterna ser ut till en säker drift av markkabeln. Studerade sträckningar redovisas på karta nedan samt på karta i bilaga 1. Figur 4. Samtliga studerade alternativa sträckningar. Delsträcka 1 Alternativ 1A (befintlig markkabelsträckning) Detta alternativ avser befintlig markkabelsträckning. Markkabeln (svartmarkerad i figur 5) utgår från transformatorstationen på Lyviksvägen och fortsätter söderut ca 280 meter, först längs med Lyviksvägen och sedan längs med en gång- och cykelväg. När markkabeln når järnvägen korsas denna och Valhallavägen genom en gång- och cykelvägstunnel. Därefter fortsätter markkabeln åt sydost utmed Lärkvägen ca 600 meter. Ca 25 meter efter korsningen vid Axvägen viker markkabeln av åt nordost och går sedan i en gräsbevuxen yta fram till Grottvägen. Efter korsningen med Grottvägen följer sträckningen Högbergsgatan ca 200 meter och ansluter till kabelstolpen vid Högberget. 12(34)

13 Figur 5. Alternativ 1A och 1B Alternativ 1B Markkabeln (ljusgrönmarkerad i figur 5 ovan) utgår från transformatorstationen på Lyviksvägen och fortsätter söderut ca 280 meter, först längs med Lyviksvägen och sedan längs med en gång- och cykelväg. När markkabeln når järnvägen korsas denna och Valhallavägen genom en gång- och cykelvägstunnel, likt alternativ 1A. Därefter fortsätter markkabeln ca 180 meter utmed Lärkvägen och byter riktning mot nordost för att följa Hällvägen ca 280 meter. Vid korsningen med Grottvägen viker sträckningen av åt sydost och följer densamma ca 500 meter. När sträckningen når Högbergsgatan viker den av österut och ansluter efter ca 180 meter till kabelstolpen söder om Högberget. Delsträcka 2 Alternativ 2A Sträckningen (gulmarkerad i figur 6) utgår från gräsplanen norr om korsningen Lärkvägen-Knutsbovägen. Den sträcker sig mot sydost och följer Knutsbovägen ca 1100 meter till gräsplanen söder om korsningen Knutsbovägen-Plommonstigen. 13(34)

14 Figur 6. Alternativ 2A och 2B Alternativ 2B Sträckningen (lilamarkerad i figur 6 ovan) utgår i sydostlig riktning från kabelstolpen vid Högberget. Den första sträckan på ca 270 meter går i befintlig luftledningsgata för att vika av söderut på öppen mark öster om villorna på Råtallsvägen. Därefter viker sträckningen av längs gång- och cykelvägen nära Knutsbovägen och följer denna även vidare efter korsningen i tunnel under Knutsbovägen. Efter ca 460 meter når sträckningen en gräsplan söder om korsningen Plommonstigen-Knutsbovägen. Delsträcka 3 Alternativ 3A Sträckningen (rödmarkerad i figur 7) utgår från gräsplanen söder om korsningen Plommonstigen-Knutsbovägen och följer befintlig luftledningsgata ca 150 meter i riktning åt sydost. Därefter följer sträckningen ledningsgatan vidare österut uppför branten i kanten av gångvägen fram till ny kabelstolpe öster om Knutsboskolan. 14(34)

15 Figur 7. Alternativ 3A och 3B Alternativ 3B Sträckningen (blåmarkerad i figur 7 ovan) utgår från gräsplanen söder om korsningen Plommonstigen-Knutsbovägen och följer gång- och cykelvägen utmed Knutsbovägen österut ca 50 meter innan sträckningen viker av norrut längs med gång- och cykelvägen. Efter ca 230 meter viker sträckningen av österut utmed gång- och cykelvägen som följer Kryddgårdsvägens norra sida ca 550 meter. Efter husen på Smultronstigen viker sträckningen av söderut vid en gångstig och följer den ca 240 meter söderut, innan sträckningen ansluter till befintlig ledningsgata och ny kabelstolpe öster om Knutsboskolan. 15(34)

16 3. Identifierade berörda intressen, konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av studerade ledningssträckningar, samt påverkan på dessa till följd av ledningens uppförande. Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer krav ställas på entreprenörer, som utför arbeten vid ledningens uppförande, att följa vad som utlovas i denna miljökonsekvensbeskrivning. Figur 8. Karta med berörda natur-, kultur- och markanvändningsintressen 3.1 Landskapsbild Ledningssträckningarna är belägna i tätort och bebyggda områden. Högberget och Knutsbotjärnen finns invid ledningssträckningarna i norr. De alternativa ledningssträckningarna berör inga utpekade intressen med avseende på landskapsbild. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Eftersom både befintlig och ny ledning anläggs som markförlagd kabel uppstår ingen påverkan på landskapsbilden i driftskedet. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga. Markförläggningen av befintlig luftledning medför en positiv påverkan på landskapsbilden eftersom luftledningen kommer att tas bort. 16(34)

17 3.2 Naturmiljö Berörda intressen återfinns i tabellen nedan samt på karta i figur 8 samt i bilaga 2. Tabell 1. Berörda intressen för naturmiljön. Namn Typ av intresse Beskrivning Berör alt. Högberget Naturminne Grotta 1B Vid Högberget finns ett naturminne i form av en grotta och klippformation som bildats av att ett block trillat ned. I övrigt berörs inga utpekade intressen för naturmiljön. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Naturminnet bedöms inte påverkas av en ledningsträckning i enlighet med alternativ 1B då kabeln är lokaliserad ca 50 meter från grottan. Kabelsträckningen bedöms i övrigt inte medföra någon påverkan på naturmiljö då de alternativa sträckningarna är lokaliserade i befintlig kraftledningsgata eller i vägmark. Där kabelsträckningen dras i naturmark och i anlagda grönytor tillåts vegetation att återetableras, dock kommer en bestående träd- och buskfri zon att krävas utmed kabelstråket. 3.3 Kulturmiljö Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2014, är den antikvariska bedömningen av kända kulturhistoriska lämningar föremål för översyn. Nedanstående redovisning bygger på den antikvariska bedömning som finns tillgänglig i FMIS idag. Berörda intressen återfinns i tabellen nedan samt på karta i figur 8 samt i bilaga 2. Tabell 2. Berörda intressen för kulturmiljövården. Namn Typ av intresse Beskrivning Berör alt. Ludvika 398:1 Övrig kulturhistorisk lämning Fossil åker 1A Ludvika 432:1 Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning 1A, 1B Ludvika 282:1 Övrig kulturhistorisk lämning Grotta 1B Ludvika 272:1 Övrig kulturhistorisk lämning By-/gårdstomt 2A, 2B Den befintliga markkabeln korsar en fossil åker (Ludvika 398:1) mellan Lärkvägen och Grottvägen. Ca 40 meter från kabelstolpen vid Högberget finns lämningar efter en kolningsanläggning (Ludvika 432:1). Vid foten av Högberget nära Grottvägen är en övrig kulturhistorisk lämning belägen, det är ett naturföremål med tradition som utgörs av en grotta (Ludvika 282:1). En övrig kulturhistorisk lämning (Ludvika 272:1) är belägen invid Knutsbovägen och utgörs av en bytomt. Enligt en karta från 1825 låg byn Knutsby eller Knutsbo på denna plats. 17(34)

18 Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Kolningsanläggningen vid Högberget har inte påverkats vid markförläggning av den befintliga kabeln i vägmark. Den fossila åkermarken mellan Lärkvägen och Grottvägen har berörts under anläggandet av den befintliga markkabeln. Grottan nära Grottvägen kommer inte att påverkas av en kabeldragning i enlighet med alternativ 1B då grottan är belägen ca 50 meter från vägen. Bytomten vid Knutsbovägen kan komma att beröras vid anläggande av kabeln enligt alternativ 2A eller 2B. Den är dock sannolikt påverkad redan idag av närliggande väg och övrig bebyggelse. För att minimera risk att lämningen skadas under byggtiden kan den utmärkas med snitsling i syfte att synliggöra den. Om det vid arbetet med den nya ledningen skulle påträffas någon tidigare okänd lämning som kan antas vara en fornlämning skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt 2 kap 10 kulturmiljölagen. 3.4 Friluftsliv Då del av sträckningen för alternativ 2B planeras inom 100 meter från Knutsbotjärnen berörs strandskyddet kring tjärnen. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Ledningssträckningen bedöms inte motverka syftet med strandskyddet eller innebära några negativa konsekvenser med avseende på friluftsliv. I byggskedet kan tillgängligheten till Knutsbotjärnen på aktuell sträcka bli begränsad. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga. 3.5 Mark- och vattenanvändning samt infrastruktur Berörda intressen återfinns i tabellen nedan samt på karta i figur 8 samt i bilaga 2. Tabell 3. Berörda intressen mark- och vattenanvändning. Namn Typ av intresse Beskrivning Berör alt. Östansbo Vattenskyddsområde Yttre skyddsområde 1A, 1B, 2A, 2B Stollbergsgruvan Undersökningstillstånd Zink, bly, silver 3A, 3B Alternativ 1A, 1B och 2B angränsar till vattenskyddsområdet Östansbo. Alternativ 2A korsar den norra delen av vattenskyddsområdet. Strax öster om ledningens ändpunkt öster om Knutsboskolan finns ett område med 18(34)

19 undersökningstillstånd för Stollbergsgruvan avseende zink, bly och silver. Den befintliga kabelsträckningen korsar järnvägen i den norra delen av sträckningen. Kabelsträckningarna berör i övrigt flera lokalgator eftersom sträckningarna är lokaliserade i eller intill vägarna. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Kabelsträckningarna bedöms inte påverka vattenskyddsområdet Östansbo under förutsättning att gällande restriktioner och föreskrifter kring hantering av bränsle och brandfarliga vätskor följs. Området med undersökningstillstånd bedöms inte påverkas av en kabelsträckning i enlighet med alternativ 3A eller 3B. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms som nödvändiga. Under arbetets genomförande kan tillfälliga störningar i form av buller från maskiner, transporter och eventuell sprängning förekomma. Vägar kommer att behöva nyttjas som transportvägar för byggnationen samt vid underhåll och reparation. Byggtiden kommer att innebära begränsningar i framkomligheten för trafik. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden, framförallt för alternativ 2A. Vid schaktning i vägar och belagda gång- och cykelvägar måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. 3.6 Bebyggelse Ledningssträckningarna går igenom tätbebyggda områden med i huvudsak villabebyggelse. I Ludvika Gård finns flerbostadshus och ett mindre centrum med bl.a. mataffär. Tabellen nedan visar antal bostadshus inom 25 meter från kabelsträckningen för respektive alternativ. Tabell 4. Antal bostadshus inom 25 meter från kabelsträckningen. Alternativ Antal bostadshus Kommentar Avstånd till närmaste hus 1A 23 st Varav 1 flerbostadshus Ca 10 meter 1B 25 st Varav 8 flerbostadshus Ca 10 meter 2A 40 st Ca 10 meter 2B 6 st Ca 10 meter 3A 9 st Ca 15 meter 3B 14 st Ca 10 meter 19(34)

20 En skola (årskurs F-4) är belägen i Knutsbo och berörs idag av luftledningen som passerar precis söder om skolan. Alternativ 3A respektive 3B kommer att passera strax söder respektive öster om skolan. Kabeln förläggs ca 20 meter från skolan i alternativ 3A och ca 80 meter från skolbyggnaden i alternativ 3B. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Påverkan för närboende bedöms bli obetydlig under driftskedet. Under byggskedet kommer övergående störningar i form av ökade transporter samt buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik bli aktuella. Tillfälligt kan det planerade schaktarbetet påverka in- och utfart till fastigheterna i Knutsbo (särskilt för alternativ 3B) och utmed hela den nya ledningssträckningen. För att minska denna problematik kan grävarbeten begränsas till ett körfält i taget alternativt lösas med tillfälliga körplåtar under tiden schaktet är öppet. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabeldike minimeras. En sträcka som motsvarar längden av en kabel på trumma är dock nödvändig, ca meter. Området kring skolan kommer att påverkas under rivnings- samt anläggningsarbete såtillvida att marken vid ledningssträckningen inte kan nyttjas. 20(34)

21 4. Planförhållanden Ludvika kommun har en översiktsplan som antogs För Knutsbo finns en fördjupad översiktsplan som antogs Enligt kommunens översiktsplan ska den fördjupade översiktsplanen för Knutsbo revideras. Studerade ledningssträckningar ligger inom detaljplanelagda områden, se berörda detaljplaner i tabellen nedan. Tabell 5. Berörda detaljplaner. Namn Nummer Kommentar Berör alt. Ludvika by 5:3 m.fl A, 1B Notgården 131 1A, 1B Valhallavägen, Rasfallet mm 300 1A, 1B Riksväg 60, Ludvika gård 1:397 m.fl. Plan 3, Lorentsbergs trafikplats 364 Ny sträckning riksväg 60 som inte genomförts under genomförandetiden. 1A, 2A Ludvika gård mm 266 1A, 1B Riksväg 60, Ludvika gård 1:397 m.fl. Plan 4, Högberget 365 Ny sträckning riksväg 60 som inte genomförts under genomförandetiden. 1A, 1B Ludvika gård 1:12 m.fl. 57 2A Ludvika gård 1: A Del av Knutsbovägen mm 210 2A Ludvika gård och Knutsbo 91 2A, 2B Del av Knutsboområdet, Knutsbo 7:1 m.fl A, 2B, 3A, 3B Knutsbo etapp II 197 3A, 3B Knutsbo etapp III 224 3A, 3B De alternativa ledningssträckningarna strider inte mot berörda detaljplaner. Under talet togs detaljplaner fram för en ny sträckning av riksväg 60 (numera riksväg 50) genom Ludvika. Denna sträckning är inte längre aktuell och kommunen satsar nu istället på att förbättra befintlig genomfart. Sträckan Snöåvägen-Gamla Bangatan kan bli aktuell som avlastningsled för riksvägen och Högbergsgatan. Denna korridor berör delvis den befintliga markkabeln i alternativ 1A där ledningen viker av från Lärkvägen fram till kabelstolpen vid Högberget. Kommunen skriver i översiktsplanen att vägsträckningen dock är kostsam att genomföra och bör utredas närmare. 21(34)

22 5. Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida, finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Istället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. 22(34)

23 Magnetfält (µt) MKB avseende befintlig 145 kv markkabel samt markförläggning av 145 kv kraftledning i Knutsbo, Ludvika kommun Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. VB Elnät ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 5.1 Magnetfält från aktuell ledning För aktuell markförlagd kraftledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsströmlast genom ledningen på 25 MW (låglast) respektive 160 MW (höglast). Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i diagrammen nedan. 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Avstånd (m) Figur 9. Magnetfältets utbredning vid låglast 25 MW. 23(34)

24 Magnetfält (µt) MKB avseende befintlig 145 kv markkabel samt markförläggning av 145 kv kraftledning i Knutsbo, Ludvika kommun 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Avstånd (m) Figur 10. Magnetfältets utbredning vid höglast 160 MW. Som framgår av diagrammen ovan är magnetfältet störst rakt ovanför kabelförbandet och klingar sedan snabbt av när man avlägsnar sig från kabeldiket. Rakt ovanför kabeln är magnetfältet 2 µt vid låglast och 12 µt vid höglast. På ett avstånd av 3 meter har magnetfältet minskat till 0,25 µt vid låglast och vid ett avstånd av 10 meter från kabeln är det försumbart. Vid höglast har magnetfältet minskat till 0,12 µt vid ett avstånd av 10 meter från kabeln och 25 meter från kabeln är det försumbart. 24(34)

25 6. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Projektets överensstämmelse med hänsynsreglerna redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Miljöbalkens hänsynsregler samt projektets uppfyllelse av reglerna. Hänsynsregler 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Försiktighetsprincipen Regeln innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om bästa möjliga teknik innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, ur teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och att förbrukningen Uppfyllelse av hänsynsregler I MKB:n har de allmänna hänsynsreglerna beaktas. Miljökonsekvenserna av planerad kraftledning klargörs i denna MKB. Kunskap har inhämtats under projektets gång genom det utredningsarbete som ingår i koncessionsansökan och efterföljande projekteringsarbete. I arbetet har erforderlig expertis anlitats och uppgifter från samråd har beaktats. I MKB:n och koncessionsansökan redovisas, i de fall där det anses motiverat, förslag på åtgärder för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av planerad verksamhet. Beslutade åtgärder förs vidare som miljökrav på entreprenörer. Vid byggnation av ledningen kommer försiktighet att iakttas för att minska störning på omkringboende och miljön. Sträckningen har valts för att ge så liten omgivningspåverkan som möjligt. Val av produkter och metoder utifrån risker för människors hälsa och miljön kommer att beaktas i kommande upphandling för byggande av kraftledningen samt vid drift och underhåll. Massor som uppkommer vid schaktarbeten ska återanvändas. 25(34)

26 samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt MB 10 kap. VB Elnät anser att föreslagen ledningssträckning sammantaget medför minsta intrång och olägenhet. De skadeförebyggande åtgärder som inarbetats i MKB:n har bedömts som skäliga. I MKB:n och koncessionsansökan redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår, ansvarar VB Elnät för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. 26(34)

27 7. Samrådsredogörelse 7.1 Samrådets genomförande Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts under våren och hösten De synpunkter som har inkommit redovisas under rubrik 7.3 nedan. Samrådet påbörjades under våren 2015 genom möten mellan Ludvika kommun och VB Elnät. Samrådet har sedan genomförts som ett skriftligt samråd där information skickades ut till berörda parter den 9-11 november Projektet annonserades i Dalarnas Tidningar och Dala-Demokraten den 12 november. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på VB Elnäts hemsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. Ett samrådsmöte för berörda och allmänheten genomfördes i Ludvika den 26 november Den information som framkommit i samrådet har tillsammans med övriga aspekter använts för att utvärdera de olika alternativa sträckningarna och ta fram en förordad sträckning (se samlad bedömning i avsnitt 8). 7.2 Avgränsning av samrådskrets Vid avgränsning av samrådskretsen har utgångspunkten varit att ta med samtliga fastighetsägare, särskilt berörda och innehavare till särskild rätt som kan komma att beröras av ledningen. Då VB Elnät anser att det redan tidigt i processen är viktigt att inkludera samtliga myndigheter och organisationer som kan komma att beröras av ledningen har samråd skett med en utökad krets redan från början, trots att det formellt endast krävs om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inför samrådet har VB Elnät inkluderat samtliga direkt berörda fastighetsägare samt fastighetsägare, närboende, verksamhetsutövare, arrendatorer och nyttjanderättshavare inom de områden som kan komma att beröras av ledningen vid byggnation och drift. Samråd har genomförts med nedanstående parter Länsstyrelsen i Dalarna Ludvika kommun Skogsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarsmakten Bergsstaten Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Skanova (Telia Sonera) Lantbrukarnas riksförbund Naturskyddsföreningen Västerbergslagen Friluftsfrämjandet i Ludvika 27(34)

28 Dalarnas ornitologiska förening Ludvika hembygdsförening Ludvika södra fiskevårdsområdesförening Berörda fastighetsägare Berörda innehavare av särskild rätt Närboende Berörda verksamhetsutövare 7.3 Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsen i Dalarnas län, Utifrån samrådsunderlaget har länsstyrelsen inget att erinra mot förslaget men ger följande information. Gällande kulturmiljö framför länsstyrelsen att alternativ 1A, 2A-2B och 3A-B ger minst påverkan. Lämningar som finns i området är övriga kulturhistoriska lämningar som enligt kulturmiljölagen inte kräver något beslut. Någon utredning enligt 2 kap 11 KML av arbetsområdet, som till viss del är förlagt till ej bebyggt område, krävs inte enligt bedömning av länsstyrelsen eftersom de bedömer risken att träffa på okända fornlämningar som liten. Skulle okända fornlämningar påträffas under arbetets gång ska arbetet stoppas för den delen som berör fornlämning och länsstyrelsen kontaktas. Länsstyrelsen påpekar att det som benämns fornlämning punkt i kartorna i samrådsunderlaget är ett naturminne med föreskrifter om skyddsåtgärder. Ett formellt skyddat naturminne i närheten finns, men enligt länsstyrelsen berörs det inte av planerad markförläggning av kraftledning. Skulle biotopskyddade alléer/stenmurar etc beröras av åtgärderna behöver dispens sökas hos länsstyrelsens naturvårdsenhet. Länsstyrelsen upplyser vidare om att ett flertal detaljplaner berörs. För att markförläggning av kraftledning ska vara planenlig bör därför berörda detaljplaner granskas. Ledningsägarens kommentar Naturminnet vid Högberget beskrivs i denna MKB. Likaså berörda intressen för kulturmiljövården tillsammans med konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder. En genomgång har gjorts av berörda detaljplaner och ledningssträckningarnas överensstämmelse med dessa vilket beskrivs i föreliggande MKB. 28(34)

29 Ludvika kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen på Ludvika kommun har ingen synpunkt i ärendet. Ludvika kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Ludvika kommun har inget att erinra mot förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en positiv inställning till markförläggning av luftledningar. Ludvika kommun påpekar att det är en förutsättning att markägare och andra nyttjanderättshavare som berörs av åtgärderna ger sitt medgivande. Kommunen upplyser om att servitut för jordvärme (alla är inte inskrivna), fiberdragning, VA och ett antal detaljplaner finns som bör tas hänsyn till. Med denna information väljer planeringsenheten, som jobbar med detta ärende, att inte förorda något utav alternativen. Planeringsenheten förutsätter ett nära samarbete med VB Elnät för att hitta det bästa alternativet för ledningsdragningen. Ledningsägarens kommentar VB Elnät samråder med samtliga berörda markägare och nyttjanderättshavare för att komma fram till bästa möjliga alternativ för ledningens sträckning. VB Elnät planerar att samråda med planeringsenheten på Ludvika kommun och berörda markägare för att få kunskap om servitut för jordvärme, fiberdragning och VA inför kommande arbeten. Försvarsmakten, Försvarsmakten har inget att erinra i ärendet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), MSB avstår från att yttra sig i ärendet. Skanova, Skanova har inga synpunkter men påpekar dock att alternativ 1A, 2B och 3A påverkar minst antal telekablar och hänvisar till Skanova ber VB Elnät att beakta Telestörningsnämndens (TSN) meddelande nr 21 angående avstånd mellan lågoch högspänningskablar. Ledningsägarens kommentar VB Elnät inhämtar information från och beaktar Telestörningsnämndens meddelande 21. Statens geologiska undersökning (SGU), SGU har inget att erinra mot projektet. 29(34)

30 Trafikverket, Trafikverket yttrar sig i egenskap av väghållare för väg 50 och järnväg. Trafikverket upplyser om att innan en ny ledning kan dras på statlig väg måste ledningsägaren ansöka om tillstånd hos Trafikverket, detta kan göras på Trafikverkets hemsida. På hemsidan finns även en publikation som anger krav i samband med tillståndsgivning och förläggning av ledningar. Trafikverket upplyser också om att ytterligare ansökningar om tillstånd kan behövas innan ledningsarbetet påbörjas, information om dessa finns på Trafikverkets hemsida. Ledningsägarens kommentar Ansökan om tillstånd kommer att inlämnas till Trafikverket om ledningen förläggs i statlig väg. Kraven på Trafikverkets hemsida kommer att beaktas samt information inhämtas innan ledningsarbetet påbörjas. Närboende på Ludvika, Undertecknade förespråkar alternativ 2B av anledning att kabeln ska förläggas längre bort från villabebyggelsen. Undertecknade vill inte ha en starkströmskabel utanför huset och deras sovrum. De anser även att värdet på villorna kommer att sjunka om kabeln inte förläggs enligt alternativ 2B. Ledningsägarens kommentar VB Elnät förordar det alternativ de undertecknade förespråkar, se avsnitt samlad bedömning nedan. Närboende på Ludvika, Undertecknad anser att den befintliga markkabeln ska fortsätta nyttjas. Undertecknad förespråkar alternativ 2B och 3A av anledning att säkerställa en säker väg för barn som går och cyklar till Knutsbo skola, Junibackens skola och Lorensberga skola. Ledningsägarens kommentar VB Elnät förordar de alternativ som undertecknad förespråkar, se avsnitt samlad bedömning nedan. Kommentarer från samrådsmöte i Folkets Hus, Ludvika, Ett par, boende på Knutsbovägen invid alternativ 2A, förespråkar alternativ 2B. Nyligen har fiber krävts ner i Knutsbovägen vilket var en problematisk process som drog ut på tiden. De boende på Knutsbovägen är trötta på att ha vägen uppgrävd. Enligt paret är 2B ett bättre alternativ då det är en kortare sträcka, det berör inte lika många under arbetstiden och det är mer lättgrävt än i vägen. Knutsbovägen är vältrafikerad, både av personbilar samt av lastbilar för transport. Paret yttrar sig om att den befintliga kabeln ska fortsätta nyttjas och därför väljer de bort alternativ 1B. 30(34)

31 Ett par, boende på Råtallsvägen där alternativ 2B passerar, konstaterar att det finns jordvärmeledningar och vattenledningar från deras fastigheter och ner mot Knutsbotjärnen. Informationen är bra att ha inför ev kommande nedläggning av markkabel på platsen. Även en rikstelekabel finns i området mellan Knutsbotjärnen och Råtallsvägen. Paret förespråkar dock alternativ 2B, då de anser att det blir en smidigare plats att lägga ner kabeln på än alternativ 2A. Paret yttrar sig om att den befintliga kabeln ska fortsätta nyttjas och därför väljer de bort alternativ 1B. En representant från kommunens planeringsenhet konfirmerar jordvärmeledningar och vattenledningar nedanför Råtallsvägen. Representanten underrättar även om en oinskriven rättighet i form av jordvärme intill alternativ 3A, alldeles under befintlig luftledning som enligt plan ska raseras. Kommunen önskar att VB Elnät tar kontakt med kommunen innan förläggning av kabeln för ytterligare information om var ledningarna ligger. Boende vid alternativ 1B anser det onödigt och kostsamt att gräva upp befintlig kabel (alternativ 1A) för att lägga ner en ny (alternativ 1B). Ledningsägarens kommentar VB Elnät förordar de alternativ som förespråkades av samtliga deltagare på samrådsmötet, se samlad bedömning nedan. 7.4 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Dalarna har i beslut daterat beslutat att markförläggning av del av befintlig 145 kv ledning mellan Högberget och Knutsbo samt markkabel mellan station Magnetgärdet och Högberget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. 31(34)

32 8. Samlad bedömning För planerad ombyggnation har flera olika alternativ utretts. Även alternativ till befintlig markkabelsträckning har studerats. Sträckningsutredningen resulterade i en uppdelning av total ledningssträckning i tre delsträckor (1, 2 och 3) med två sträckningsalternativ (A och B) per delsträcka. Samtliga sträckningar är tekniskt genomförbara och har varit föremål för samråd. Delsträcka 1 För delsträcka 1 har befintlig markkabelsträckning (Alt. 1A) och ny sträckning utmed Grottvägen (Alt. 1B) utretts. Inget av alternativen bedöms påverka identifierade intressen utmed sträckningarna. De samrådsparter som yttrat sig vid genomfört samråd har förordat alternativ 1A. Mot bakgrund av detta samt då markkabeln är befintlig förordar VB Elnät en sträckning i enlighet med alternativ 1A. Delsträcka 2 På delsträcka 2 har dels en sträckning utmed Knutsbovägen (Alt. 2A) och dels en sträckning i ledningsgatan för befintlig luftledning (Alt. 2B) utretts. Båda alternativen medför samma påverkan på berört kulturmiljöintresse då detta är lokaliserat utmed den sträcka där alternativen sammanfaller. Alternativ 2A innebär betydligt större konsekvenser för närboende under byggtiden med störningar för trafik i form av grävningsarbeten utmed Knutsbovägen och begränsad framkomlighet. Alternativ 2B förläggs i stora delar i mark som redan är ianspråktagen i och med den befintliga luftledningen. De samrådsparter som yttrat sig vid genomfört samråd har förordat alternativ 2B. Mot bakgrund av ovanstående förordar VB Elnät en sträckning i enlighet med alternativ 2B. Delsträcka 3 En sträckning i ledningsgatan för befintlig luftledning (Alt. 3A) och en sträckning utmed Knutsbovägen/Kryddgårdsvägen (Alt. 3B) har utretts. Inget av alternativen påverkar undersökningstillståndet för Stollbergsgruvan. Alternativ 3A förläggs i mark som redan är ianspråktagen av den befintliga luftledningen. Alternativ 3B kommer att innebära störningar och begränsad framkomlighet för gång- och cykeltrafik under anläggningstiden. De samrådsparter som yttrat sig vid genomfört samråd har förordat alternativ 3A. Mot bakgrund av ovanstående förordar VB Elnät en sträckning i enlighet med alternativ 3A. Sammantaget förordar VB Elnät sträckningarna 1A, 2B samt 3A vilka visas på karta nedan. Kostnaden för genomförande av projektet uppskattas till ca 6,2 MSEK. 32(34)

33 Figur 11. Förordade sträckningar. 33(34)

34 Referenser Länsstyrelsen Dalarna GIS-material, Länsstyrelsens digitala material, 2015 Ludvika kommun Översiktsplan ÖP Ludvika 2030, 2013 Detaljplan för m.fl, 2005 Stadsplan för stadsdelen Notgården, 1968 Ändring av stadsplan för Valhallavägen, Rasfallet mm, 1985 Detaljplan för riksväg 60, m.fl. Plan 3, Lorentsbergs trafikplats, 1998 Ändring av stadsplan för mm, 1985 Detaljplan för riksväg 60, m.fl. Plan 4, Högberget, 1998 Byggnadsplan för m.fl., 1955 Byggnadsplan för del av fastigheten, 1954 Stadsplan för del av Knutsbovägen mm, 1977 Byggnadsplan för delar av och Knutsbo, 1958 Stadsplan för del av Knutsboområdet, m.fl., 1975 Stadsplan för Knutsbo etapp II, 1976 Stadsplan för Knutsbo etapp III, 1980 Riksantikvarieämbetet FMIS, digitalt underlagsmaterial, 2015 Skogsstyrelsen Skogsdataportalen, digitalt underlagsmaterial, 2015 Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd Strålsäkerhetsmyndigheten Magnetfält och hälsorisker. Informationsbroschyr, 2009 Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift, 1996 Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005 SSMFS 2008:18. Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, (34)

35

36