Förlängd/ny nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv ledning L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Kompletterande samråd Förlängd/ny nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv ledning L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Juli 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Hulda Pettersson och Hanna Markström Kartor och figurer är om inte annat angivits framtagna av E.ON Elnät eller Sweco För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 För innehåll i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet sid 2/23

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Samråd 5 2 Beskrivning av befintlig ledning och utformning 6 3 Studerade alternativ Nollalternativ 9 4 Förslag för ombyggnation Delsträcka 1, Granlo Nytt utförande luftledning Delsträcka 2, Granloholm Nytt utförande luftledning och sträckningsjustering Delsträcka 3, Bosvedjan Nytt utförande markkabel Delsträcka 4, passage E4 Ombyggnation luftledning Delsträcka 5, Korsta-Ortviken Nytt utförande och sträckning markkabel 13 5 Beskrivning av berörda intressen och översiktlig konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kumulativa effekter 23 Bilagor 1. Översiktskarta för förordad sträckning 2. Karta med intressen för naturmiljö, kulturmiljö mm 3. Preliminär innehållsförteckning MKB sid 3/23

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver den befintliga 130 kv kraftledningen L12 mellan Granlo och Ortviken i Sundsvalls kommun. Ledningen är av mycket stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvalls kommun och försörjer många kunder, såväl hushåll som industrier, med el. E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillståndet (nätkoncession för linje) för ledningen Samråd genomfördes inför upprättande av koncessionsansökan. Information skickades ut till berörda fastighetsägare samt till myndigheter och organisationer. Projektet annonserades även i lokal dagstidning. Länsstyrelsen beslutade 2007 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Energimarknadsinspektionen (Ei) begärde 2015 att inlämnad ansökan skulle kompletteras med utredning avseende alternativa lokaliseringar och utföranden. E.ON Elnät kompletterade ansökan i detta avseende under Efter genomförd komplettering och efter att detta varit ute på remiss hos berörda myndigheter, organisationer och enskilda berörda, har E.ON Elnät uttryck att bolaget avser att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. Med anledning härav har E.ON Elnät under 2017 genomfört närmare utredningar av detta alternativ. Dessa utredningar har givit upphov till vissa justeringar av det ursprungliga Alternativ C, se karta i bilaga 1. Av denna anledning sker nu ett kompletterande samråd. E.ON Elnät har givit Sweco Energuide AB i uppdrag att hantera kompletterande samråd samt komplettering av koncessionsansökan. På delsträckan mellan Korsta och Ortviken är den aktuella ledningen idag sambyggd med en av E.ON Elnäts andra 130 kv ledningar (L23). I samband utredning av ombyggnation av ledning L23 genomfördes samråd även för ombyggnation av L12 på denna sträcka, då det inte skulle fylla något syfte att bygga om en av ledningarna och låta den andra stå kvar. Resultatet från det samrådet är att båda ledningarna i denna delsträcka ska markförläggas så att befintliga luftledningsstolpar kan raseras. Samråd för denna sträcka mellan Korsta och Ortviken omfattar både ledning L12 och L23 då en mindre justering av sträckningen för markkabelförläggningen föreslås jämfört med vad som tidigare samråtts och redovisats (i samband med samråd och ansökan för L23). 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, s.k. nätkoncession. Ledningar på lägre spänningsnivåer byggs normalt med stöd av nätkoncession för område, medan högre spänningsnivåer som de nu aktuella ledningarna omfattas av krav sid 4/23

5 på nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession återfinns i 2 kap. ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), se preliminär innehållsförteckning i bilaga 3. Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Samråd Tidigare genomfört samråd och remittering av inskickad tillståndsansökan Inför upprättande av den ansökan som skickades in till Ei 2007 genomfördes samråd avseende förnyat tillstånd för den redan existerande ledningen under början av 2007, i enlighet med 6 kap miljöbalken. Delsträckan Korsta-Ortviken har även under 2016 varit föremål för samråd då denna var inkluderad i samrådet för ledningen L23. Efter att E.ON Elnät kompletterat ansökan under 2016 remitterades ansökan ut till berörda parter. I samband med att E.ON Elnät fick remissvaren för bemötande under sommaren 2016 beslutade E.ON Elnät att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. Detta alternativ har efter närmare utredningar justerats något, varför ett kompletterande samråd nu sker med de som kan tänkas beröras Aktuellt kompletterande samråd Med bakgrund i föreslagna sträckningsjusteringar och ändring av tekniskt utförande genomförs nu ett kompletterande samråd, med de parter som berörs av justeringarna. Information delges Länsstyrelsen, Sundsvalls kommun, Trafikverket, Sundsvalls Elnät samt berörda fastighetsägare inom 40 meter från ledningssträckningen av de delsträckor där justeringar avses genomföras. Delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken har tidigare varit del i samrådet för ombyggnation av E.ON Elnäts 130 kv ledning L23, som är sambyggd med aktuell ledning L12 på denna sträcka. Resultatet från det samrådet är att båda ledningarna ska markförläggas så att befintliga luftledningsstolpar kan raseras. Denna delsträcka presenteras även som en del i detta underlag. Berörda samrådsparter ombeds härmed inkomma med eventuella synpunkter på föreslagna ändringar och E.ON Elnät kommer att beakta detta i det fortsatta arbetet med att komplettera inneliggande ansökan och den MKB som ingår som en del i ansökan. sid 5/23

6 Information om projektet och detta samrådsunderlag finns även tillgängligt på E.ON Elnäts hemsida. 2 Beskrivning av befintlig ledning och utformning Befintlig ledning L12 mellan Granlo och Ortviken är belägen i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Ledningen utgår från transformatorstation Granlo, väster om Sundsvalls tätort. Ledningen går i östlig riktning, norr om Granlo och passerar genom Granloholm. Vid Granloholm går ett instick från ledningen till en transformatorstation (benämnd Granloholm) väster om sjukhusområdet. Ledningen fortsätter i nordöstlig riktning och passerar väster om bebyggelse vid Bydalen och Bosvedjan där ledningen, efter att ha gått samman med 130 kv ledningen L23, viker av i sydöstlig riktning. Ledningarna L12 och L23 passerar sammanbyggda genom Bosvedjan, passerar över väg E4 och mot Tunadal. Vid Gärdeberget viker ledningarna av söderut och ansluter till transformatorstation Korsta. Ledningen fortsätter här tillsammans med L23 rakt söderut genom Ortviken fram till transformatorstation Ortviken. Hela sträckningen framgår av karta i Figur 1 nedan. Figur 1. Sträckning för befintlig ledning L12. Från vinkeln vid Bosvedjan och vidare först österut och sedan söderut förbi Korsta och till Ortviken är befintlig ledning L12 sambyggd med ledning L23. sid 6/23

7 Ledningen är idag i sin helhet uppförd som luftledning. På sträckan mellan Granlo och Bosvedjan är ledningen huvudsakligen uppförd i träportalstolpar, på stor del av sträckan parallellt med två 40 kv ledningar samt två 10 kv ledningar (se Figur 2 nedan). Figur 2. Befintlig ledning L12 (till vänster i bilden) går vid Granlo och Granloholm parallellt med två 40 kv ledningar. På sträckan mellan Bosvedjan och Korsta samt mellan Korsta och Ortviken är ledningen idag sambyggd med E.ON Elnäts 130 kv ledning L23. Genom Bosvedjan, över väg E4 och till transformatorstationen i Korsta är ledningarna huvudsakligen sambyggda i trebenta träportalstolpar enligt Figur 3 nedan. Figur 3. Genom Bosvedjan, över väg E4 och fram till Korsta är ledning L12 sammanbyggd med ledning L23. sid 7/23

8 På sträckan mellan Korsta och Ortviken är befintlig ledning idag sambyggd med ledning L23 i gemensamma stålstolpar (flera olika utföranden) enligt Figur 4 nedan. Figur 4. Mellan Korsta och Ortviken är befintlig ledning L12 idag sambyggd med ledning L23. För ledning L23 har E.ON Elnät lämnat in en tillståndsansökan för att bygga om ledningen i annan sträckning så att ledningen inte passerar genom Bosvedjan samt för markförläggning av sträckan mellan Korsta och Ortviken. Detta hanteras i en separat process även om samråd för markförläggning på sträckan mellan Korsta och Ortviken har skett och sker gemensamt med aktuell ledning L12. 3 Studerade alternativ Initialt var E.ON Elnäts utgångspunkt att låta ledningen kvarstå i oförändrat utförande längs med hela sträckningen. Ledningen har funnits på platsen under lång tid och den är av mycket stor vikt för elförsörjningen i regionen. Att helt flytta på ledningen skulle inte vara samhällsekonomiskt försvarbart. Området mellan anslutningspunkterna är dessutom bitvis tättbebyggt och genomförd alternativutredning, som inlämnats till Ei i form av en komplettering av ansökan, visar att det medför flera svårigheter att hitta en lämplig framkomlig alternativ sträckning för ledningen. Efter genomförd remissrunda från Ei har synpunkter framkommit avseende ledningens utförande på vissa delsträckor där ledningen idag är belägen i anslutning till bostäder och verksamheter. Sundsvalls kommun anger i gällande översiktsplan 0,4 µt som riktvärde för magnetfält vid bostäder, skolor och förskolor. Dessa frågor har aktualiserats på senare år, sid 8/23

9 efter att ansökan lämnades in till Ei Med anledning härav har E.ON Elnät beslutat att gå vidare med det lokaliserings- och utformningsalternativ som i kompletteringen omnämndes Alternativ C. E.ON Elnät har under 2017 genomfört närmare utredningar av detta alternativ. Dessa utredningar har gett upphov till vissa justeringar av det ursprungliga Alternativ C, i syfte att så långt möjligt anpassa alternativet efter det av Sundsvalls kommun angivna riktvärde avseende magnetfält. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet definieras här som att aktuell ledning L12 inte får förlängt/nytt tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Sundsvallsområdet. E.ON Elnät skulle i ett sådant scenario inte kunna uppfylla leveransskyldigheten till kunder i området och såväl industrier som enskilda skulle komma att stå utan fullgod elförsörjning. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningarna medför, i befintligt och nytt utförande, uteblir. 4 Förslag för ombyggnation Baserat på den information och de synpunkter som kommit fram i remissrundan, samt vad som framkommit i genomförda utredningar, har E.ON Elnät valt att föreslå ombyggnation av ledningen på fem delsträckor enligt Figur 5 nedan. De olika delsträckorna samt förslag till ombyggnation på respektive delsträcka presenteras i nedanstående avsnitt. Figur 5. Föreslagen ombyggnation på ledning L12 sid 9/23

10 4.1 Delsträcka 1, Granlo Nytt utförande luftledning På sträckan förbi Granlo passerar den befintliga ledningen parallellt med ett antal andra ledningar förbi bostadsbebyggelse. De beräknade magnetfälten vid dessa bostäder överstiger idag det riktvärde avseende magnetfält som kommunen anger i översiktsplanen. Genom att bygga om ledningen på denna sträcka, med en marginell justering om cirka 10 meter norrut vid en stolpplacering, i en konstruktion där ledningens faslinor centreras och komprimeras, minskar magnetfälten så att dessa understiger kommunens riktvärde vid närliggande bostadsbebyggelse. Ledningen byggs om i huvudsak i samma sträckning som befintlig ledning och de nya stolparna utgörs i likhet med befintliga stolpar av portalstolpar (se Figur 6 nedan). Höjden på de nya stolparna uppgår till ca m. Figur 6. Delsträcka 1 där befintlig lednings byggs om till ett annat utförande i befintlig sträckning (justering ca 10 m norrut vid en stolpplacering). 4.2 Delsträcka 2, Granloholm Nytt utförande luftledning och sträckningsjustering På delsträckan förbi Granloholm, norr om sjukhusområdet, går ledningen parallellt med andra ledningar, i närheten av bostadsbebyggelse och butik. Magnetfälten från ledningen i befintlig sträckning och utförande överstiger det riktvärde som kommunen rekommenderar i översiktsplanen. På denna delsträcka föreslås ledningen byggas om i ny sträckning samt i ett annat utförande, där faserna är centrerade och kompakterade för att minimera magnetfälten. För att det ska vara möjligt att bygga om ledningen måste de befintliga 40 kv ledningarna som idag går parallellt med ledningen byggas om och markförläggas på sid 10/23

11 denna delsträcka. Föreslagen sträckning i förhållande till nuvarande sträckning framgår översiktligt i karta nedan tillsammans med en ungefärlig stolpskiss för den nya utformningen för ledningen (se Figur 7 nedan). De nya stolparna kommer att bli ca m höga. Figur 7. Delsträcka 2 där befintlig lednings byggs om till ett annat utförande i justerad sträckning. 4.3 Delsträcka 3, Bosvedjan Nytt utförande markkabel På delsträckan väster om Bosvedjan, innan ledningen viker av österut, går ledningen i anslutning till bebyggelse och passerar i nära anslutning till en förskola. Efter att ledningen vikt av österut är ledningen sambyggd i gemensamma stolpar med ledning L23 genom bostadsområdet. Då magnetfältet överstiger det riktvärde som kommunen rekommenderar intill bostäder, skolor och förskolor och då de sambyggda ledningarna går rakt genom bostadsområdet föreslår E.ON Elnät att ledning L12 markförläggs på denna sträcka. Ledning L23 planerad att byggas om i helt ny sträckning som inte berör det aktuella området och genom att markförlägga ledning L12 frigörs marken (se sträckning i Figur 8 nedan). sid 11/23

12 Figur 8. Delsträcka 3 (röd streckad linje) där befintlig luftledning markförläggs genom Bosvedjan samt delsträcka 4 (blå heldragen linje, se avsnitt 4.4 nedan) där befintlig luftledning byggs om till ett annat utförande i befintlig sträckning. Vid markkabelförläggning av L12 blir schaktbredden ca 3,5 m. Bredden på det arbetsområde som krävs blir ca m och den permanenta ledningsgatans bredd blir ca 8 m bred. Se schematisk skiss över kabelschakt i Figur 9. Figur 9. Principskiss kabelschakt för en 130 kv ledningar med aktuell överföringskapacitet. 4.4 Delsträcka 4, passage E4 Ombyggnation luftledning På delsträckan över väg E4 är ledning L12 idag sammanbyggd med ledning L23. L23 planeras att byggas om i ny sträckning som ansluter till sambyggnationen öster om E4. Då delsträckan för ledning L12 markförläggs genom Bosvedjan kommer en ny kabelstolpe att uppföras väster om väg E4 (se Figur 10 nedan). L12 passerar sedan över vägen och ansluter i befintlig stolpe öster om E4, i befintlig sträckning (se Figur 8 i föregående avsnitt). Det blir då en ledning istället för två som passerar över E4. Den nya kabelstolpen blir ca 20 m hög. sid 12/23

13 Figur 10. Skisser över planerad kabelstolpe där ledningen övergår från kabel till luftledning efter Bosvedjan. 4.5 Delsträcka 5, Korsta-Ortviken Nytt utförande och sträckning markkabel På sträckan mellan Korsta och Ortviken är ledning L12 idag sambyggd med ledning L23 i stålstolpar. På denna sträcka är det ont om plats och ledningarna går delvis i nära anslutning till bostadsbebyggelse. På denna delsträcka, se Figur 11 nedan, planerar E.ON Elnät att markförlägga båda ledningarna. Denna delsträcka har redan varit del i samråd för ombyggnation av ledning L23, eftersom det är viktigt att ta ett samlat grepp för båda ledningarna vid ombyggnation på denna sträcka. I tidigare genomfört samråd presenterades en lösning där båda ledningarna förläggs på östra sidan av vägen. En mindre justering av sträckningen för både L12 och L23 mellan Korsta och Ortviken föreslås jämfört med tidigare samrådd sträckning. Ändringen innebär att markkablarna i sin sträckning söder om stationen Korsta förläggs längs åkerkant och en mindre väg innan de ansluter till Tunabäcksvägen, för att undvika omfattande markarbeten i bergig terräng. sid 13/23

14 Figur 11. Delsträcka 5 där befintliga ledningar L12 och L23 markförläggs. Där två ledningar samförläggs i gemensamt kabelschakt beräknas schaktets bredd i marknivå bli ca 6 m och kabelschaktets djup ca 1,5 m. Bredden på det omgivande arbetsområdet som krävs, och som alltså måste avverkas inför förläggning av ledningarna, är då m. Vegetation kan efter avslutat förläggningsarbete tillåtas återväxa inom större delen av arbetsområdet, men en ca 10 m bred korridor i anslutning till kablarna kommer att hållas permanent fri från högväxande vegetation. Se schematisk skiss över kabelschakt för två parallella ledningar i Figur 12 nedan. Figur 12. Principskiss kabelschakt för två 130 kv ledningar med aktuell överföringskapacitet. sid 14/23

15 5 Beskrivning av berörda intressen och översiktlig konsekvensbedömning I detta avsnitt redovisas kortfattat berörda intressen längs med förordat ombyggnadsförslag samt översiktligt den miljöpåverkan som föreslagen ombyggnation av aktuell ledning kan förutses kunna ge upphov till. Beteckningar på identifierade intressen i kursiv stil inom parentes hänvisar till tabeller i detta avsnitt samt till intressekarta i bilaga 3. I den MKB som kommer att bifogas koncessionsansökan kommer ledningens miljöpåverkan att analyseras och beskrivas mer detaljerat. Ombyggnadsförslaget innebär att befintlig ledning byggs om på fem delsträckor. För delsträcka 1, 2 och 4 kommer befintlig luftledning att byggas om till luftledning i nytt utförande, för delsträcka 3 och 5 kommer befintlig luftledning att markkabelförläggas. Där bedömd påverkan varierar mellan de olika delsträckorna beskrivs påverkan separat för olika delsträckor under respektive avsnitt. 5.1 Landskapsbild Ledningen mellan Granlo och Ortviken är belägen inom Sundsvalls tätort. Landskapet utgörs av svagt kuperad mark i tätort med direkt närhet till bebyggelse och vägar. De skogspartier som passeras är i tätortsnära områden och kan antas användas för rekreation och friluftsliv. Ingen av de fem delsträckor där ledningen ska byggas om är belägen inom eller i närhet av områden med utpekade värden för landskapet. Ledningen medför för de tre delsträckor som byggs om till ny luftledning (delsträcka 1, 2 och 4) samma påverkan som i nuläget, även efter ombyggnation. För de två delsträckor där ledningen markkabelförläggs (delsträcka 3 och 5) kommer ledningens påverkan på landskapsbilden att upphöra, bortsett från en trädfri korridor längs markkabelsträckningen. Denna korridor blir dock smalare än motsvarande korridor kring befintlig luftledning. Att ledningen kvarstår i samma sträckning genom Granlo och Granloholm innebär att man nyttjar samlokalisering med befintlig infrastruktur och andra kraftledningar och vägar, vilket begränsar tillkommande visuell påverkan i sedan tidigare opåverkade landskapsavsnitt. För delsträcka 2 kommer befintliga 40 kv luftledningar behöva byggas om i annan sträckning eller utförande. Sammantaget bedöms ombyggnadsförslaget medföra en svagt positiv påverkan på landskapsbilden genom att ledningen markförläggs på två av delsträckorna nära bebyggelse, vid bostadsområdena Bosvedjan, Sibirien, Ortviken och Granbacken. sid 15/23

16 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändning Då ledningen mellan Granlo och Korsta bibehålls i befintlig ledningsgata, med vissa mindre justeringar, bibehålls även markanvändningen som i nuläget. För delsträcka 3 frigörs mark vid Bosvedjan när befintlig luftledning ersätts med markkabel. För delsträcka 5 mellan Korsta och Ortviken samförläggs ledningen med Tunabäcksvägen vilket frigör mark i bostadsområdena Sibirien, Ortviken och Granbacken. Avvecklingen av befintliga luftledningssträckor öppnar möjligheter för samhällsutveckling på flera platser i och med att ledningarna inte längre utgör ett planeringshinder. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av föreslagen sträckning enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Då ledningen är belägen i tätort, i närhet av industrier finns det en risk att potentiellt förorenade markområden finns längs med delar av sträckningen. Detta kommer att utredas närmare i samband med framtagande av MKB. Om potentiellt förorenade markområden berörs av förordat sträckningsförlag kommer eventuell hantering av förorenade massor att beskrivas och konsekvensbedömas i kommande MKB Bebyggelse Då ledning L12 mellan Granlo och Ortviken passerar genom Sundsvalls tätort återfinns den i närhet av samlad bebyggelse. Delsträcka 1 passerar genom Granlo, delsträcka 2 vid Granloholm, delsträcka 3 och 4 vid Bosvedjan och över väg E4 samt delsträcka 5 vid Sibirien och Granbacken. Ombyggnationen av delsträckorna medför dock minskad påverkan i form av magnetfält, se avsnitt 5.7. För delsträcka 3 och 5 innebär ombyggnation även ett minskat intrång då befintlig luftledning ersätts med markkabel. Då ledningen är belägen i tätortsområden finns flera bostäder i närheten av ledningen. I Tabell 1 nedan redovisas antalet bostadshus inom 50 meter för de tre delsträckorna där befintlig luftledning byggs om samt inom 20 meter för de två delsträckorna där befintlig ledning ersätts med markkabel. Tabell 1. Bostadshus inom 50 meter från nytt sträckningsförslag för de delsträckor som byggs om som luftledning och inom 20 meter från nytt sträckningsförslag för de delsträckor som byggs om som markkabel. Informationen är hämtad från Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Delsträcka Beskrivning Antal bostadshus inom 50 m från nytt sträckningsförslag för luftledning och 20 m från nytt sträckningsförslag för markkabel 1 Nytt utförande luftledning 13 bostadshus, varav 10 småhus och 3 flerfamiljshus inom 50 meter från ledningens centrumlinje Avstånd mellan ledning och närmsta bostadshus Ca 39 m sid 16/23

17 Delsträcka Beskrivning Antal bostadshus inom 50 m från nytt sträckningsförslag för luftledning och 20 m från nytt sträckningsförslag för markkabel 2 Nytt utförande och sträckningsjustering luftledning 3 Nytt utförande markkabel 4 Nytt utförande luftledning 5 Nytt utförande och sträckning markkabel 5 bostadshus, varav 4 småhus och 1 flerfamiljshus inom 50 meter från ledningens centrumlinje Inga bostadshus inom 20 meter från markkabelsträckning Ett bostadshus (småhus) inom 50 meter från ledningens centrumlinje Inga bostadshus inom 20 meter från markkabelsträckning Avstånd mellan ledning och närmsta bostadshus Ca 35 m Ca 21 m Ca 49 m Över 50 meter För delsträcka 3 återfinns vid Bosvedjan en förskola på 29 meters avstånd från förordad markkabelsträckning. Markkabeln ersätter dock i passagen vid förskolan befintlig luftledning som i nuläget återfinns på 23 meters avstånd från förskolan Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Sundsvall har en gällande översiktsplan från 2014, vilken har beaktats. De fem delsträckorna som ska byggas om berör 21 detaljplaner, se Tabell 2. Tabell 2. Berörda detaljplaner längs de fem delsträckorna. Berörd delsträcka Detaljplan Område Beskrivning av berört markområde 1 SEL-356 Granlo Gata/park 1 SEL-333 Granlo Gata/park 2 SEL-259 Granloholm Gata/park 2 SEL-280 Granloholm Gata/park 2 SEL-405 Granloholm Prickad mark (som ej får bebyggas) angränsande mot mark avsedd för småindustri 2 DP-194 Granloholm Mark tillgänglig för luftledningar, naturområde 2 SEL-295 Granloholm Gata/park SKÖ Granloholm Prickad mark (som ej får bebyggas), tekniska anläggningar, område för allmänt ändamål, park SKÖ Bosvedjan Prickad mark (som ej får bebyggas) angränsande mot förskola. sid 17/23

18 Berörd delsträcka Detaljplan Område Beskrivning av berört markområde 3 DP-92 Bosvedjan Prickad mark (som ej får bebyggas), natur SKÖ Bosvedjan Gata/park SKÖ Bosvedjan Gata, parkering, tekniska anläggningar, prickad mark (som ej får bebyggas) SKÖ Bosvedjan Park 3, SKÖ Bosvedjan E-område SKÖ Bosvedjan/V om E4 E-område SKÖ Bosvedjan/V om E4 Trafik 5 DP-404 Granbacken/ Sundsvalls logistikpark Natur/skydd, gång/cykelväg 5 DP-318 Ortviken Prickad mark (som ej får bebyggas), parkering, Ortvikens pappersbruk Förordat sträckningsförslag med ombyggnation av fem delsträckor har projekterats för att så långt möjligt tillmötesgå de intentioner som kommunerna redovisar för samhällsutveckling och markanvändning i sina gällande översiktsplaner och detaljplaner samtidigt som leveranssäkerheten i regionnätet upprätthålls med god kvalitet och minimerad avbrottsrisk. Detaljplanernas överensstämmelse med kraftledningen kommer att utredas i samråd med Sundsvalls kommun. Delsträckorna 1 4 följer till största del befintlig ledningssträckning, med några mindre avvikelser. För delsträcka 2 kan en konflikt med gällande plan 2272SKÖ uppstå då ledningen föreslås läggas söder om den i detaljplanen markerade marken för tekniska anläggningar, och därmed blir belägen inom område markerat för allmänt ändamål vid Sundsvalls sjukhus. För delsträcka 5 föreslås ledningen förläggas som markkabel längs Tunabäcksvägen inom detaljplan för Sundsvalls logistikpark. En dialog har inletts med Sundsvalls logistikpark för att säkerställa att markkablarna är förenliga med övriga intressen inom detaljplanen. Eventuella behov av justeringar av detaljplaner för att möjliggöra föreslagen ledningssträckning kommer att utredas i samråd med Sundsvalls kommun. Eventuella planändringar kommer att initieras när behov identifierats, och arbetet med planprocess löpa parallellt med tillståndsprövningen för kraftledningen. 5.3 Naturmiljö Det finns inga riksintressen för naturmiljö som berörs av ombyggnation av de fem delsträckorna. Ledningen passerar i huvudsak genom tätortsnära områden samt tätortsnära skogsmark. Tre utpekade naturmiljöintressen berörs av ombyggnationen av delsträckorna. sid 18/23

19 Ny sträckning på delsträcka 2 tangerar norra delen av en sumpskog, Sump 1, vid Sundsvalls Sjukhus. Sumpskogen kan komma att påverkas i sin norra del av sträckningen. Där L12 och L23 föreslås förläggas som markkabel mellan Korsta och Ortviken tangerar sträckningen skogsområdet Korstaberget som är klassat som naturvårdsobjekt (NVO 1) med naturvärdesklass 3 av länsstyrelsen. Ledning L12 och L23 passerar som markkabel längs Tunabäcksvägen NVI 1, som är en lövblandskog med gråal, där områdets värden är knutna till lövskogen. Naturvärdesobjektet kommer att påverkas avsevärt då markkabelsträckningen passerar objektet och avverkning längs ett stråk längs vägen kommer att ske inom NVI 1, där markkabeln förläggs. Tabell 3. Berörda naturmiljöintressen längs delsträckor aktuella för ombyggnation på ledning L12. Berörd delsträcka ID på kartan Beskrivning 2 Sump 1 Sumpskog. Flygbildstolkad, ej klassad. Fuktskog. Sträcka som berörs (m) 5 NVO 1 Korstabäcken och Korstaberget. Klass (tangeras av förordad ny kabelsträckning) 5 NVI 1 Naturvärdesobjekt, klass 4. Lövblandskog. 150 Då endast ett fåtal naturvärden berörs bedöms ombyggnation av ledning L12 sammantaget medföra liten påverkan på naturmiljön i området. 5.4 Kulturmiljö Det finns inga riksintressen för kulturmiljö som berörs av ombyggnation av de fem delsträckorna. Det finns fyra kända forn- och kulturlämningar inom 50 meter från delsträckornas centrumlinje enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Längs delsträcka 1 återfinns två fornlämningar och en övrig kulturhistorisk lämning inom 50 meter från ledningens centrumlinje. De två fornlämningarna Selånger 9:1 och Selånger 9:2 avser stensättningar/gravar från bronsålder/järnålder belägna 16 respektive 26 meter söder om ledningens centrumlinje, i befintlig ledningsgata. Lämningarna kommer inför ombyggnation att markeras i fält inför arbeten på kraftledningen för att undvika påverkan på dem, regelbundet återkommande underhåll av ledningsgatan kommer att ske i enlighet med hur man tidigare tagit hänsyn till lämningarna. Den övriga kulturhistoriska lämningen Selånger 11:1 är undersökt och borttagen och anses därmed inte berörd. Längs delsträcka 5 återfinns en fornlämning, Skön 123:1, bestående av ett gravfält. Om möjligt kommer lämningen att undvikas vid markkabelförläggning i området, dock är avstånd mellan ledningssträckning och fornlämningen cirka 20 meter, vilket innebär att risk för påverkan inte kan uteslutas. I samband med kommande detaljprojektering av 85 sid 19/23

20 ledningarna kommer påverkan på lämningen att utredas och om det blir aktuellt kommer ansökan om tillstånd för ingrepp i fornlämning att sökas hos länsstyrelsen. Tabell 4. Berörda kulturmiljöintressen längs delsträckor aktuella för ombyggnation på ledning L12. Berörd delsträcka ID på kartan Typ Beskrivning Avstånd till ledningens centrumlinje (m) 1 Selånger 9:1 Fornlämning Stensättning 16 1 Selånger 9:2 Fornlämning Stensättning 26 1 Selånger 11:1 Övrig kulturhistorisk lämning undersökt och borttagen Skön 123:1 Fornlämning Gravfält 20 Ombyggnation av ledning L12 bedöms sammantaget medföra liten till begränsad påverkan på kulturmiljön i området. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under anläggningsarbetet kommer arbetet omedelbart att avbrytas i de delar som berör lämningen. Anmälan om misstänkta lämningar görs omgående till länsstyrelsen. 5.5 Friluftsliv Det finns inga utpekade intressen för friluftslivet i närheten av de aktuella delsträckorna. Ledningen är belägen i tätortsnära miljöer där många människor sannolikt nyttjar närliggande grönområden för rekreation. Ledningssträckningen för delsträcka 1 och 2 är i översiktsplan för Sundsvalls kommun utpekade som grönstråk/grönområden i tätort. Påverkan på friluftslivet består dels av den förändring av landskapsbilden som ombyggnadsförslaget innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med ombyggnation och underhåll av ledningarna. Störningarna är dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms ombyggnadsförslaget medföra liten påverkan på friluftslivet. 5.6 Infrastruktur Delsträckor aktuella för ombyggnation korsar ett antal kommunala och statliga vägar. Delsträcka 1 korsar kommunala cykelvägar. Delsträcka 2 korsar kommunala bilvägar och cykelvägar. Delsträcka 3 planeras att markförläggas intill kommunala vägar. Delsträcka 4 korsar kommunala vägar samt europaväg E4 vid Bosvedjan. Delsträcka 5 planeras att markförläggas intill kommunal väg 613/Tunabäcksvägen. Förordad ombyggnation av delsträcka 3 och 5 nyttjar i stor utsträckning samlokalisering med väg. Förordad ombyggnation av delsträcka 1, 2 och 4 nyttjar befintliga ledningsgator, vilket samordnar infrastrukturen i området. sid 20/23

21 Ombyggnation av kraftledningen sker i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med gällande normer och i samråd med berörda myndigheter. Detsamma gäller de delsträckor som följer längs med vägar. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. sid 21/23

22 Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvika att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information. E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar Boendemiljö och magnetfält Samlad bebyggelse finns längs samtliga av de delsträckor som är aktuella för ombyggnation, se även avsnitt 5.2. Beräkningar av magnetfältsnivåer vid bostäder längs med ledningssträckningen kommer att redovisas i kommande MKB. Sundsvalls kommun anger i gällande översiktsplan 0,4 µt som riktvärde för magnetfält vid bostäder, skolor och förskolor. E.ON Elnät har valt att använda detta riktvärde som planeringsmål vid utformning av ledningen. Ledningens sträckning och utförande, i enlighet med presenterat ombyggnadsförslag, har tagits fram med beaktande av dessa riktlinjer. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. sid 22/23

23 För delsträcka 1, 2 och 4 där befintlig luftledning byggs om till nytt utförande kommer påverkan på boendemiljön att förbättras genom att magnetfältsnivåerna reduceras, i övrigt kvarstår visuell påverkan som för befintlig ledning. För delsträcka 3 och 5, där befintlig luftledning ersätts med markkabel kommer påverkan på boendemiljön att förbättras avsevärt både genom att magnetfältsnivåerna reduceras samt genom att befintlig luftledning ersätts med markkabel och därmed inte längre utgör ett visuellt inslag i närmiljön för de boende. Sammantaget bedöms påverkan på boendemiljön bli positiv med avseende på magnetfält samt liten ur visuell synvinkel. 5.8 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma ledningsgata, där det sammantagna intrycket av landskapspåverkan lokalt kan uppfattas som starkare. Den aktuella kraftledningen L12 är mycket viktig för elförsörjningen för både privatpersoner och industrier i Sundsvall. Den befintliga ledningen sträcker sig i tätortsnära miljöer, där kraftledningen tillsammans med övrig infrastruktur bidrar till en påverkad landskapsbild och markanvändning. Denna påverkan kommer att kvarstå som i nuläget för delsträcka 1, 2 och 4. För delsträcka 3 och 5, där ledningen markförläggs, minskar den kumulativa påverkan till följd av att luftledningen ersätts med markkabel. E.ON Elnät strävar efter att hitta den sammantaget bästa utformningen av elnätet i området, vilket i det aktuella fallet bedöms vara ombyggnation av fem delsträckor av den befintliga kraftledningen. Sammantaget bedöms de kumulativa effekterna bli små. sid 23/23