Projektplan KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen Revidering

Transkript

1 Projektplan KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen Revidering

2 Innehåll Bakgrund... 3 Etableringsreformen... 3 Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt... 4 NISKI... 4 Idé, syfte och mål... 5 Syfte och projektidé... 5 Mål... 5 Jämställdhetsperspektiv- samt barn- och familjeperspektiv... 5 Aktiviteter... 5 Metod... 6 Målgrupp... 6 Effekter på sikt... 7 Avgränsningar... 7 Leverans och överlämning... 7 Organisation... 8 Tidsplan Tids- och aktivitetsplan Arbetsformer Styrgruppen Arbetsutskottet Informationsspridning Risker Projektkalkyl Budget Finansieringsplan Utvärdering Bilaga 1 - Översiktsmodell bosättningsprocessen PROJEKTPLAN

3 Bakgrund Etableringsreformen Genom etableringsreformen har Arbetsförmedlingen fått ansvaret för att vid behov anvisa nyanlända som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) plats för bosättning i en kommun. Den nyanlände kan anmäla behov av plats för bosättning i en kommun upp till sex månader efter uppehållstillstånd. Migrationsverket har efter etableringsreformen kvar ansvaret för anvisning till bosättning för kvotflyktingar samt för nyanlända som omfattas av etableringslagen men som inte har rätt till en etableringsplan (eller ingår i hushåll där inte någon har rätt till etableringsplan). Länsstyrelserna ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända på s.k. länstal som fastställs av Arbetsförmedlingen. Utgångspunkten när Arbetsförmedlingen fastställer länstal samt anvisar nyanlända en plats för bosättning ska vara förutsättningar för arbete och försörjning inom pendlingsavstånd. Förutom denna arbetsmarknadsmatchning måste en rad andra förutsättningar finnas för att den nyanlände och dennes familj ska få en konkret bosättningsanvisning. Det ska finnas en kommun som kan ta emot och har en bostad med passande storlek vid rätt tidpunkt. Av vikt i kommunens planering är också förutsättningar för att snabbt kunna erbjuda plats i utbildning, skola och barnomsorg och det behöver finnas förutsättningar för familjemedlemmars eventuella vårdbehov i närområdet. Vidare kan tillgång till tolkar och andra insatser av indirekt karaktär vara viktig i matchningen. För en stärkt arbetsmarknadsmatchning kan också bosättningsarbetet innebära att nyanlända matchas mot kommuner eller regioner som har utvecklat särskilda yrkesbranschspår inom SFI eller andra etableringsaktiviteter som sker i samverkan mellan kommun och AF. För den nyanlände kan även en rad andra faktorer spela in för att han eller hon ska tacka ja till en bosättningsanvisning. För att bosättningsprocessen ska fungera effektivt, för en skräddarsydd matchning utifrån den nyanländes behov av etableringsinsatser och för att tillse så korta ledtider som möjligt mellan den nyanländes anmälan om behov av plats för bosättning och den konkreta flytten, är vikten stor av fungerande samverkan och strukturer/system hos de många parter som är inblandade i en bosättningsanvisning hos de olika aktörerna såväl centralt som lokalt. Beroende på typ av bosättningsärende kan olika parter vara inblandade: Regionala AF-representanter Lokala AF-representanter AF:s bosättningsenhet i Norrköping Migrationsverkets bosättningsenhet i Norrköping Migrationsverkets lokala mottagningsenhet Flera förvaltningar och/eller verksamhetsområden inom en mottagande kommun Eventuellt den kommunen som den nyanlände flyttar ifrån Vårdgivare 3 PROJEKTPLAN

4 För den övergripande bosättningsprocessen finns också AF:s huvudkontor, Länsstyrelserna, Migrationsverket och kommunerna via Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning 2012 I regleringsbreven till myndigheterna för 2012 kan man läsa följande: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna skall efter samråd med SKL föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning samt med den faktiska bosättningen av nyanlända invandrare. Myndigheterna ska i detta sammanhang också se över möjligheterna till en samlad redovisning av uppgifter gällande bosättningsarbetet. Myndigheterna skall gemensamt återredovisa resultatet senast 15 september Arbetsförmedlingen är samordnande. Myndigheterna skall gemensamt redovisa vidtagna och planerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag på åtgärder som regeringen kan behöva vidta. För att lösa uppdraget har en samverkansgrupp bildats bestående av representanter från de olika myndigheterna samt SKL. Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Arbetsförmedlingens huvudkontor har på avdelningen Integration och Etablering under 2011 startat ett bosättningsprojekt som tar ett samlat grepp på hela den utveckling som krävs inom bosättningsområdet i såväl verksamhetsprocesser som IT-stöd. Projektet inleddes med en förberedelsefas som har identifierat olika utvecklingsbehov. AF-projektet har en extern styrgrupp med representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelserna och kommunerna genom SKL. Syftet med denna styrgrupp är att ge stöd åt projektet i frågor som berör även andra aktörer och intressenter. NISKI Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) startade 2009 och innefattar idag språkrör/representanter/samordnare/strateger från regionförbund, kommunförbund, kommunalförbund i Sverige, samt för flera samverkande kommuner. Nätverkets huvudsakliga roll är benchmarking och strategisk samverkan kring introduktion/etablering. Nätverket består idag av 13 språkrör, representanter, samordnare eller strateger som gemensamt företräder 126 kommuner. Dessutom är SKL representerat i nätverket. NISKI har tagit initiativet till att gemensamt söka s.k. 37-medel för att kommunernas perspektiv beaktas och tas med i utvecklingen av bosättningsprocessen. Syftet är att skapa en bred kommunal plattform som i nära samarbete med AF:s bosättningsprojekt och övriga aktörer belyser, utvecklar och implementerar de delar som berör kommunala perspektiv i bosättningsprocessen. Behov finns också att i samverkan med övriga aktörer utveckla informationssystem till nyanlända som ökar förutsättningarna för den enskildes egenmakt och val av bosättningsort. 4 PROJEKTPLAN

5 Idé, syfte och mål KUB-projektet ska verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. Syfte och projektidé Det kommunala perspektivet ska bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen 1. Mål Projektet ska Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna. Tydliggöra kommunernas ansvar och påvisa möjligheter i bosättningsprocessen inom kommunerna. Underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna kan använda. Detta underlättar också valmöjligheten för den nyanlända när det gäller bosättning och vidareflytt. Jämställdhetsperspektiv- samt barn- och familjeperspektiv Projektet ska belysa bosättningen ur ett jämställdhetsperspektiv samt ett barn- och familjeperspektiv i syfte att det får effekter i utvecklingen av bosättningsprocessen. Aktiviteter Hämta in kommunernas behov och förutsättningar, göra jämförelser, identifiera såväl likheter som olikheter, t ex genom enkät, intervjuer och dokumentstudier. Vidareförmedla resultatet av ovanstående till myndigheterna för att tydliggöra kommunernas perspektiv kopplat till bosättning av nyanlända t ex genom regionala seminarier och rapporter. Se till att även Sveriges kommuner och landsting (SKL), region-, kommun- och kommunalförbund samt nätverket NISKI ska få tillgång till denna samlade bild. Lämna löpande underlag om KUB-projektets arbete till samverkansdelegationens arbetsgrupp bosättning. Skapa ett kontinuerligt informationsflöde genom deltagande i samverkansdelegationens arbetsgrupp bosättning. Vid projektslut ta fram en rapport med rekommendationer. Ta fram delrapporter och slutrapport till länsstyrelserna. Förse Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt och Migrationsverket med information om vad kommunerna tar upp, som antingen kräver uppmärksamhet och förändring 1 från planerings- och överenskommelsearbetet, anvisningsprocessen till nyanländas inflyttning i kommunen se Bilaga 1 5 PROJEKTPLAN

6 eller som fungerar bra, men kan utvecklas i samverkan mellan kommuner och anvisningsmyndigheter. Sprida lärande exempel. Identifiera, inspirera och sprida lärande exempel på det ansvar som fortfarande åligger kommunerna i bosättningsprocessen. Påverka så att kommuner tar fram en presentation om kommunen, som ger en god bild av hur det är att leva där. Informera kommunerna om möjligheterna att presentera sig för nyanlända via informationsverige.se. Vid behov vara ett bollplank i utformandet av kommunpresentationen. Delta i arbetsgrupp kring informationsverige.se för att ta fram bra underlag till kommunpresentationen. Ta med frågor kring män och kvinnor samt barnperspektivet vid t ex enkätundersökningar Begära könsuppdelad statistik från t ex Arbetsförmedling, Migrationsverk och kommuner Metod KUB-projektet samlar in och belyser olika kommunala behov och möjligheter i utvecklingen av bosättningsunderlaget. Detta sker genom besök främst i NISKI:s olika regioner/organisationer. Underlaget ska bidra till att samverkande nationella regionala och lokala aktörer utvecklar bosättningsarbetet så att processen blir effektiv, tydlig och transparant för såväl nyanlända som samverkande aktörer. En kartläggning av vad kommunerna har för behov och ser för möjligheter gällande bosättningsprocessen ska göras under projekttiden. Denna kartläggning sker genom en enkätundersökning till Sveriges kommuner kombinerad med intervjuer i NISKI-kommunerna. Projektet kommer att ge förslag och inspel till metod och verktyg för att förmedla information till nyanlända som underlättar etablering som t.ex. om regioner, kommuner och bostäder bl.a. genom att delta i Länsstyrelsernas utvecklingsarbete kring portalen informationsverige.se. Projektet kommer att ha nära samarbete med AF:s bosättningsprojekt samt med myndigheternas nationella arbetsgrupp för bosättning. Den samlade kunskapen från tidigare erfarenheter och utvecklingsarbeten ska tas tillvara. Målgrupp Nyanlända som ingår i kommunernas och arbetsförmedlingens uppdrag inom etableringsreformen för att få goda förutsättningar till etablering Kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och SKL för att få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag 6 PROJEKTPLAN

7 Effekter på sikt Projektet är med och bidrar till att bosättningsprocessen blir sammanhållen, effektiv, tydlig och transparent för såväl nyanlända som samverkande aktörer att det finns strukturer, system, samverkansformer, rollfördelning, metoder och/eller verktyg som inkluderar lösningar för nyanlända som är anvisade från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anhöriga, anhöriga till ensamkommande barn, vidareflytt inom sex månader och efter sex månader information till nyanlända om valmöjligheter när det gäller bosättning och vidareflytt som stärker den enskildes egenmakt kommunikation mellan samverkande aktörer kommuners förutsättningar för planering och ett bra mottagande möjligheter till matchning utifrån lokalt eller regionalt utbud av SFI, utbildning och andra etableringsinsatser samt förutsättningar för arbete och egen försörjning strategier för bostadsanskaffning strateger för att minska uppkomsten av och hantera akut bostadslöshet strategier för marknadsföring av inflyttningskommuner/regioner Avgränsningar Projektet berör inte frågeställningarna kring Bosättningsprocesser för ensamkommande barn Bostadsbyggande i kommuner Leverans och överlämning Resultat levereras kontinuerligt till styrgruppen, NISKI, myndigheternas samverkansgrupp kring bosättningsfrågor och till AF:s bosättningsprojekt. Implementering av projektmål och projektresultat sker genom att styrgruppen för KUBprojektet och samverkansparterna för en kontinuerlig dialog med de aktörer som de representerar. Slutresultat lämnas till berörda myndigheter och aktörer samt till nätverket NISKI. 7 PROJEKTPLAN

8 Organisation Projektroll Uppgift Beställare Ansökande kommuner Finansiärer Projektägare Projektägares representant Styrgrupp Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) Tyresö, Umeå och Malmö stad Länsstyrelserna i Stockholms län, Västerbottens län, Västra Götalands län och Skåne län. Norrköpings kommun Yvonne Thilander, Norrköpings kommun Projektets styrgrupp utgörs av följande medlemmar ur NISKI: Agneta Berner Stockholms stad Catarina Carlehed SAM-projektet Skaraborg Catarina Helling Etablering Södertörn Catherine Szabó Regionförbundet Östsam Charlotte Gustafsson Alidzanovic RFKL (Regionförbundet Kalmar län) Christina Stattin KSL (Kommunförbundet Stockholms län) Inga-Lill Nordström - Umeåregionen Jens Fladvad Östersunds kommun/jämtlands län Karin Perols SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Initierar projektet. Tar emot projektresultaten. Följer upp de långsiktiga effektmålen Står för 37-ansökan till länsstyrelserna. Rapporterar till länsstyrelserna. Finansierar projektet Startar projektet. Säkerställer finansieringen av projektet. Resursägare Administrativt ansvarig för projektet. Deltar i styrgruppen. Högsta beslutande forum, formellt förmedlande länk mellan projektet och kommunerna som nås via NISKInätverket. Arbetande styrgrupp Svarar för att utvecklingsarbetet når ut till många kommuner och att projektarbetet utvecklas och fokuserar på de delar som utgör kommunernas behov. För en kontinuerlig dialog med arbetsgrupper och ledningsgrupper (eller i andra sammanhang) i de kommuner och samverkansparter man representerar. 8 PROJEKTPLAN

9 Raja Sundman Malmö stad /RÖK Skåne sydväst (Regional överenskommelse Skåne Sydväst) Sofia Hendriksen GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) Torbjörn Svedung Fyrbodal/Dalsland Sjuhärads kommunalförbund Kommunnätverket i Västernorrland Yvonne Thilander Norrköpings kommun, projektägare Styrgruppens ordförande Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam Sammankallande till styrgruppen Leder styrgruppsmöten Arbetsutskott Catarina Helling, Etablering Södertörn Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam Inga-Lill Nordström, Umeåregionen Karin Perols, SKL Sofia Hendriksen, Göteborgsregionen Arbetsutskottet har rollen och funktionen att vara ett bollplank till projektledaren och stötta löpande under projekttiden förbereda beslut till styrgruppen ta akuta beslut som inte kan invänta styrgruppsmöte Projektledare Lena Nordqvist Sjöborg, Norrköpings kommun Koordinerar och genomför aktiviteter i kommunerna på uppdrag av och i samverkan med styrgruppen. För, med stöd av styrgruppen, dialog med kommunledningar och tjänstemän i kommuner samt med övriga samverkande aktörer. Hämtar in kommunernas behov och förutsättningar, gör jämförelser, identifierar såväl likheter som olikheter, t ex genom enkät, intervjuer och dokumentstudier. Samordning, kartläggning, förankring, spridning och samverkan med AF och dess bosättningsprojekt. Koordinerar information och aktiviteter som projektet ska utföra 9 PROJEKTPLAN

10 Referensgrupp Extern referensgrupp Ett utökat NISKI (ev. nya medlemmar som inte ingår i styrgruppen) Samverkandelegationens arbetsgrupp bosättning Birgitta Hart Carpenter, Länsstyrelsen Stockholms län Bo Ljung, Länsstyrelsen Jönköpings län Johan Vikström, Arbetsförmedlingen Karin Perols, SKL Tanja Ekegren, Länsstyrelsen Värmland Torsten Fors, Länsstyrelsen Norrbotten Ulla Blom-Ivarsson, Migrationsverket Tar initiativ till att involvera andra aktörer, kommuner och regioner utanför nätverket. Sammankallande och föredragande i arbetsutskottet Sekreterare i styrgruppen Svarar för att utvecklingsarbetet når ut till många kommuner och att projektarbetet utvecklas och fokuserar på de delar som utgör kommunernas behov och utvecklingsmöjligheter samt målen i etableringsreformen. Rådgivande och bollplank till projektet Samverkansparter Arbetsförmedlingen Länsstyrelserna Migrationsverket Sveriges Kommuner och Landsting För att säkerställa samverkan med AF har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan Arbetsförmedlingen och representanterna för NISKI. Utvärderare Velopia AB, Pia Holgersson Följer projektet Lärande utvärdering Är inspiratör, coach och granskare Utvärderaren skall följa processen för att kontinuerligt utvärdera projektets arbetssätt, effektivitet, strategiska påverkan och resultat. Utvärderaren deltar vid styrgruppsmöten, intervjuar samordnarna i NISKI och andra aktörer, dokumenterar och skriver rapporter. 10 PROJEKTPLAN

11 Projektorganisation KUB-projektet Tidsplan Projekttid Tids- och aktivitetsplan Beslutspunkt Vad När BP4p Beslut om att starta arbetet med delar av genomförandet innan förberedelserna är helt klara Februari 2012 BP3 Projektplanen fastställs April PROJEKTPLAN

12 BP4 Genomförandet startar April 2012 Finansiering säkerställs Våren 2012 Nulägesbeskrivning Våren/hösten 2012 Upphandla och starta utvärdering av projektet Våren/sommaren 2012 BP5 Genomförandet forsätter/förändras, avbryts, baserat på uppföljning, risk- och projektanalys verifiering av resultat nya eller förändrade förutsättningar Inventering av pågående och tidigare bosättningsstrategier/bosättningsprojekt Våren 2012, hösten 2012, våren 2013 Våren/hösten 2012 Besök i de olika regionerna Våren/hösten 2012 Behovs- och idéinventering Kartläggning Enkätundersökning Intervjuer Delta i Länsstyrelsernas utvecklingsarbete kring portalen informationsverige.se Kontinuerlig konsekvensbeskrivning Sammanställa och kommunicera strukturella hinder Våren/hösten 2012, våren 2013 Våren/hösten 2012 Kontinuerligt Sommaren/hösten 2012, våren 2013 Presentera goda exempel Våren/hösten 2012, våren 2013 Delta vid konferenser Våren/hösten 2012, våren 2013 Spridningskonferens Maj 2013 BP6/BP7 Leverens och överlämning Juni 2013 BP8 Projektet avslutas PROJEKTPLAN

13 Arbetsformer Styrgruppen Styrgruppen sammanträder vid sju tillfällen under projekttiden. Minst sju styrgruppsmedlemmar krävs för att styrgruppen skall vara beslutsfattande. Arbetsutskottet Arbetsutskottet har vid behov arbetsmöten som kan ske via e-post, telefonkonferens, Projectplace.se samt fysiska möten. Informationsspridning Projektet kommer att använda Projectplace.se som projektverktyg där all dokumentation, mötesbokning, arbetsuppgifter och kommunikation finns. Styrgruppen ansvarar för att föra ut information i sina organisationer samt att föra tillbaka resultat, behov, åsikter, önskemål till projektet. Risker Se särskild risklista. 13 PROJEKTPLAN

14 Projektkalkyl Budget Ursprungliga budgetposter År 2012 År 2013 Totalt Lönekostnader Externa tjänster Lokalkostnader Resekostnader Aktiviteter Material/expenser Totalt Finansieringsplan Projektet finansieras med 37-medel via länsstyrelserna enligt nedanstående tabell. Finansiärer Beviljat 2011 Beviljat 2012 Återstår Stockholms län Skåne län Västerbottens län Nationella medel Stockholms län via Västra Götalands län Totalt Utvärdering Projektets utvärdering fokuseras på att driva och genomföra ett projekt som grundar sig på ett nätverk där basen utgår från ett benchmarkingsnätverk. Utvärderingen ska också belysa hur genomförandet av projektet fungerar i relation till projektets syfte och mål. 14 PROJEKTPLAN

15 Bilaga 1 - Översiktsmodell bosättningsprocessen Bosättningsprocessen - kommunalt perspektiv Översiktsmodell - NU-läge Strategiskt kommunalt arbete Samarbete med bostadsföretag Överenskommelsearbetet Samarbete med AF:s bosättningsfunktion Samarbete med Migrationsverkets bosättningsfunktion Mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning Samarbete med lokala AF Prepared by using the Visuera Method. Copyright Visuera Integration AB. All Rights Reserved. Bosättningsprocessen - kommunalt perspektiv 15 PROJEKTPLAN