Projektplan KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen

Transkript

1 Projektplan KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen

2 Innehåll Bakgrund... 3 Etableringsreformen... 3 Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt... 4 NISKI... 4 Idé och mål... 5 Syfte... 5 Projektidé... 5 Mål... 5 Målgrupp... 5 Önskvärda effekter på sikt... 5 Projektet är med och bidrar till... 5 Avgränsningar... 6 Leverans och överlämning... 6 Organisation och bemanning... 6 Tidsplan... 9 Metod... 9 Tids- och aktivitetsplan... 9 Arbetsformer Styrgruppen Arbetsutskottet Informationsspridning Risker Projektkalkyl Budget Finansieringsplan Utvärdering PROJEKTPLAN

3 Bakgrund Etableringsreformen Genom etableringsreformen har Arbetsförmedlingen fått ansvaret för att vid behov anvisa nyanlända som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) plats för bosättning i en kommun. Den nyanlände kan anmäla behov av plats för bosättning i en kommun upp till sex månader efter uppehållstillstånd. Migrationsverket har efter etableringsreformen kvar ansvaret för anvisning till bosättning för kvotflyktingar samt för nyanlända som omfattas av etableringslagen men som inte har rätt till en etableringsplan (eller ingår i hushåll där inte någon har rätt till etableringsplan). Länsstyrelserna ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända på s.k. länstal som fastställs av Arbetsförmedlingen. Utgångspunkten när Arbetsförmedlingen fastställer länstal samt anvisar nyanlända en plats för bosättning ska vara förutsättningar för arbete och försörjning inom pendlingsavstånd. Förutom denna arbetsmarknadsmatchning måste en rad andra förutsättningar finnas för att den nyanlände och dennes familj ska få en konkret bosättningsanvisning. Det ska finnas en kommun som kan ta emot och har en bostad med passande storlek vid rätt tidpunkt. Av vikt i kommunens planering är också förutsättningar för att snabbt kunna erbjuda plats i utbildning, skola och barnomsorg och det behöver finnas förutsättningar för familjemedlemmars eventuella vårdbehov i närområdet. Vidare kan tillgång till tolkar och andra insatser av indirekt karaktär vara viktig i matchningen. För en stärkt arbetsmarknadsmatchning kan också bosättningsarbetet innebära att nyanlända matchas mot kommuner eller regioner som har utvecklat särskilda yrkesbranschspår inom SFI eller andra etableringsaktiviteter som sker i samverkan mellan kommun och AF. För den nyanlände kan även en rad andra faktorer spela in för att han eller hon ska tacka ja till en bosättningsanvisning. För att bosättningsprocessen ska fungera effektivt, för en skräddarsydd matchning utifrån den nyanländes behov av etableringsinsatser och för att tillse så korta ledtider som möjligt mellan den nyanländes anmälan om behov av plats för bosättning och den konkreta flytten, är vikten stor av fungerande samverkan och strukturer/system hos de många parter som är inblandade i en bosättningsanvisning hos de olika aktörerna såväl centralt som lokalt. Beroende på typ av bosättningsärende kan olika parter vara inblandade: Regionala AF-representanter Lokala AF-representanter AF:s bosättningsenhet i Norrköping Migrationsverkets bosättningsenhet i Norrköping Migrationsverkets lokala mottagningsenhet Flera förvaltningar och/eller verksamhetsområden inom en mottagande kommun Eventuellt den kommunen som den nyanlände flyttar ifrån Vårdgivare För den övergripande bosättningsprocessen finns också 3 PROJEKTPLAN

4 AF:s huvudkontor Länsstyrelserna Migrationsverket Kommunerna via Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning 2012 I regleringsbreven till myndigheterna för 2012 kan man läsa följande: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna skall efter samråd med SKL föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning samt med den faktiska bosättningen av nyanlända invandrare. Myndigheterna ska i detta sammanhang också se över möjligheterna till en samlad redovisning av uppgifter gällande bosättningsarbetet. Myndigheterna skall gemensamt återredovisa resultatet senast 15 september Arbetsförmedlingen är samordnande. Myndigheterna skall gemensamt redovisa vidtagna och planerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag på åtgärder som regeringen kan behöva vidta. För att lösa uppdraget har en samverkansgrupp bildats bestående av representanter från de olika myndigheterna samt SKL. Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Arbetsförmedlingens huvudkontor har på avdelningen Integration och Etablering under 2011 startat ett bosättningsprojekt som tar ett samlat grepp på hela den utveckling som krävs inom bosättningsområdet i såväl verksamhetsprocesser som IT-stöd. Projektet inleddes med en förberedelsefas som har identifierat olika utvecklingsbehov. AF-projektet har en extern styrgrupp med representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelserna och kommunerna genom SKL. Syftet med denna styrgrupp är att ge stöd åt projektet i frågor som berör även andra aktörer och intressenter. NISKI Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) startade 2009 och innefattar idag språkrör/representanter/samordnare/strateger från regionförbund, kommunförbund, kommunalförbund i Sverige, samt för flera samverkande kommuner. Nätverkets huvudsakliga roll är benchmarking och strategisk samverkan kring introduktion/etablering. Nätverket består idag av 13 språkrör, representanter, samordnare eller strateger som gemensamt företräder 126 kommuner. Dessutom är SKL representerat i nätverket. NISKI har tagit initiativet till att gemensamt söka s.k. 37-medel för att kommunernas perspektiv beaktas och tas med i utvecklingen av bosättningsprocessen. Syftet är att skapa en bred kommunal plattform som i nära samarbete med AF:s bosättningsprojekt och övriga aktörer belyser, utvecklar och implementerar de delar som berör kommunala perspektiv i bosättningsprocessen. Behov finns också att i samvekan med övriga aktörer utveckla 4 PROJEKTPLAN

5 informationssystem till nyanlända som ökar förutsättningarna för den enskildes egenmakt och val av bosättningsort. Idé och mål Syfte Få med det kommunala perspektivet i utvecklingen av bosättningsprocessen för nyanlända inom etableringsreformen. Projektidé Medverka till en utvecklad och effektiviserad bosättningsprocess genom att bidra med det kommunala perspektivet. Mål Projektets huvudmål är att kommunala behov och förutsättningar kommer in i den nya bosättningsprocessen. Projektet ska Tydliggöra kommunernas olika behov och förutsättningar för att ta emot nyanlända anvisade från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket samt nyanlända i eget boende Bidra till att kommunernas ansvar och möjligheter i bosättningsprocessen tydliggörs Bidra till att kommuninformationen underlättar valmöjligheten för den nyanlända när det gäller bosättning och vidareflytt som kan stärka den enskildes egenmakt Bidra till bra underlag för kommunpresentationer/anvisningar för anvisningsmyndigheterna Ge input om kommunperspektivet till myndigheternas samverkansgrupp kring bosättningsfrågor Ge input om kommunperspektivet till Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Målgrupp Nyanlända som ingår i kommunernas och arbetsförmedlingens uppdrag inom etableringsreformen för att få goda förutsättningar till etablering Kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och SKL för att få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag Önskvärda effekter på sikt Projektet är med och bidrar till att bosättningsprocessen blir en sammanhållen, effektiv, tydlig och transparent för såväl nyanlända som samverkande aktörer 5 PROJEKTPLAN

6 att det finns strukturer, system, samverkansformer, rollfördelning, metoder och verktyg som inkluderar lösningar för nyanlända som är anvisade från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anhöriga, anhöriga till ensamkommande barn, vidareflytt inom sex månader och efter sex månader information till nyanlända om valmöjligheter när det gäller bosättning och vidareflytt som stärker den enskildes egenmakt kommunikation mellan samverkande aktörer kommuners förutsättningar för planering och ett bra mottagande möjligheter till matchning utifrån lokalt eller regionalt utbud av SFI, utbildning och andra etableringsinsatser samt förutsättningar för arbete och egen försörjning strategier för bostadsanskaffning strategier för marknadsföring av inflyttningskommuner/regioner Avgränsningar Projektet berör inte frågeställningarna kring Bosättningsprocesser för ensamkommande barn Bostadsbyggande i kommuner Leverans och överlämning Resultat levereras kontinuerligt till styrgruppen, NISKI, myndigheternas samverkansgrupp kring bosättningsfrågor och till AF:s bosättningsprojekt. Implementering av projektmål och projektresultat sker genom att styrgruppen för KUBprojektet och samverkansparterna för en kontinuerlig dialog med de aktörer som de representerar. Slutresultat lämnas till nätverket NISKI. Organisation och bemanning Projektroll Uppgift Beställare Projektägare Projektägares representant Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) Norrköpings kommun Yvonne Thilander, Norrköpings kommun Initierar och finansierar framtagningen av ett resultat och säkerställer att resultatet bidrar till effektmålen. Startar och säkrar finansieringen av projektet. Resursägare 6 PROJEKTPLAN

7 Styrgrupp Styrgruppens ordförande Projektets styrgrupp utgörs av följande medlemmar ur NISKI: Agneta Berner Stockholms stad Catarina Carlehed Skaraborgs kommunalförbund Catarina Helling Etablering Södertörn Catherine Szabó Regionförbundet Östsam Charlotte Gustafsson Alidzanovic RFKL (Regionförbundet Kalmar län) Christina Stattin KSL (Kommunförbundet Stockholms län) Inga-Lill Nordström - Umeåregionen Jens Fladvad Östersunds kommun/jämtlands län Johanna Sjöström - Sjuhärads kommunalförbund Karin Perols SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Per Östberg Västernorrland Raja Sundman RÖK Skåne sydväst (Regional överenskommelse Skåne Sydväst) Sofia Hendriksen GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) Torbjörn Svedung Fyrbodal/Dalsland Yvonne Thilander Norrköpings kommun, projektägare Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam Högsta beslutande forum, formellt förmedlande länk mellan projektet och NISKIkommunerna. Arbetande styrgrupp Svarar för att utvecklingsarbetet når ut till många kommuner och att projektarbetet utvecklas och fokuserar på de delar som utgör kommunernas behov och utvecklingsmöjligheter samt målen i etableringsreformen. För en kontinuerlig dialog med arbetsgrupper och ledningsgrupper i de kommuner och samverkansparter man representerar. Sammankallande till styrgruppen Projektledare Lena Nordqvist Sjöborg, Norrköpings kommun Koordinerar och genomför aktiviteter i kommunerna på uppdrag av och i samverkan med styrgruppen. För, med stöd av NISKI:s medlemmar, dialog med kommunledningar och tjänstemän i kommuner samt med övriga samverkande aktörer. Samordning, kartläggning, förankring, spridning och samverkan med AF och dess 7 PROJEKTPLAN

8 bosättningsprojekt. Koordinerar information och aktiviteter som projektet ska utföra Tar initiativ till att involvera andra aktörer, kommuner och regioner utanför nätverket. Sekreterare i styrgruppen Arbetsutskott Catarina Helling, Etablering Södertörn Catherine Szabó, Regionförbundet Östsam Inga-Lill Nordström, Umeåregionen Karin Perols, SKL Raja Sundman, RÖK Sydväst, Malmö Sofia Hendriksen, Göteborgsregionen Arbetsutskottet har rollen och funktionen att vara ett bollplank till projektledaren och stötta löpande under projekttiden förbereda beslut till styrgruppen ta akuta beslut som inte kan invänta styrgruppsmöte Referensgrupp Extern referensgrupp Ett utökat NISKI (ev. nya medlemmar som inte ingår i styrgruppen) Arbetsgrupp bosättning Birgitta Hart Carpenter, Länsstyrelsen Stockholms län Bo Ljung, Länsstyrelsen Jönköpings län Johan Vikström, Arbetsförmedlingen Karin Perols, SKL Tanja Ekegren, Länsstyrelsen Värmland Torsten Fors, Länsstyrelsen Norrbotten Ulla Blom-Ivarsson, Migrationsverket Svarar för att utvecklingsarbetet når ut till många kommuner och att projektarbetet utvecklas och fokuserar på de delar som utgör kommunernas behov och utvecklingsmöjligheter samt målen i etableringsreformen. Rådgivande och bollplank till projektet 8 PROJEKTPLAN

9 Samverkansparter Arbetsförmedlingen Länsstyrelserna Migrationsverket Sveriges Kommuner och Landsting För att säkerställa samverkan med AF har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan Arbetsförmedlingen och representanterna för NISKI. Tidsplan Projekttid Metod KUB-projektet samlar in och belyser olika kommunala behov och möjligheter i utvecklingen av bosättningsunderlaget. Detta sker genom besök främst i NISKI:s olika regioner/organisationer. Underlaget ska bidra till att samverkande nationella regionala och lokala aktörer utvecklar bosättningsarbetet så att processen blir effektiv, tydlig och transparant för såväl nyanlända som samverkande aktörer. En kartläggning av vad kommunerna har för behov och ser för möjligheter gällande bosättningsprocessen ska göras under projekttiden. Denna kartläggning sker genom en enkätundersökning till i Sveriges kommuner kombinerad med intervjuer i NISKIkommunerna. Projektet kommer att ge förslag och inspel till metod och verktyg för att förmedla information till nyanlända som underlättar etablering som t.ex. om regioner, kommuner och bostäder bl.a. genom att delta i Länsstyrelsernas utvecklingsarbete kring portalen informationsverige.se. Projektet kommer att ha nära samarbete med AF:s bosättningsprojekt och myndigheternas nationella arbetsgrupp för bosättning. Den samlade kunskapen från tidigare erfarenheter och utvecklingsarbeten ska tas tillvara (t.ex. från projekten BOSAM, Vägar till hela Sverige, Matchning Gävleborg, JobbBo i Malmö, Nationell Matchning och EFIS). Tids- och aktivitetsplan Beslutspunkt Vad När BP4p Beslut om att starta arbetet med delar av genomförandet innan förberedelserna är helt klara Februari 2012 BP3 Projektplanen fastställs April 2012 BP4 Genomförandet startar April PROJEKTPLAN

10 Finansiering säkerställs Våren 2012 Nulägesbeskrivning Våren 2012 Upphandla och starta utvärdering av projektet Våren 2012 BP5 Genomförandet forsätter/förändras, avbryts, baserat på uppföljning, risk- och projektanalys verifiering av resultat nya eller förändrade förutsättningar Inventering av pågående och tidigare bosättningsstrategier/bosättningsprojekt Våren 2012, hösten 2012, våren 2013 Våren/hösten 2012 Besök i de olika regionerna Våren/hösten 2012 Behovs- och idéinventering Kartläggning Enkätundersökning Intervjuer Delta i Länsstyrelsernas utvecklingsarbete kring portalen informationsverige.se Kontinuerlig konsekvensbeskrivning Sammanställa och kommunicera strukturella hinder Våren/hösten 2012, våren 2013 Våren/hösten 2012 Kontinuerligt Sommaren/hösten 2012 Presentera goda exempel Våren/hösten 2012, våren 2013 Delta vid konferenser Våren/hösten 2012, våren 2013 BP6/BP7 Leverens och överlämning Juni 2013 BP8 Projektet avslutas Arbetsformer Styrgruppen Styrgruppen sammanträder vid sju tillfällen under projekttiden. Minst sju styrgruppsmedlemmar krävs för att styrgruppen skall vara beslutsfattande. 10 PROJEKTPLAN

11 Arbetsutskottet Arbetsutskottet har rollen och funktionen att vara ett bollplank till projektledaren och stötta löpande under projekttiden förbereda beslut till styrgruppen ta akuta beslut som inte kan invänta styrgruppsmöte Informationsspridning Projektet kommer att använda Projectplace.se som projektverktyg där all dokumentation, mötesbokning, arbetsuppgifter och kommunikation finns. Styrgruppen ansvarar för att föra ut information i sina organisationer samt att föra tillbaka resultat, behov, åsikter, önskemål till projektet. Risker Se särskild risklista. Projektkalkyl Budget År 2012 År 2013 Totalt Lönekostnader Externa tjänster Lokalkostnader Resekostnader Aktiviteter Material/expenser Totalt Finansieringsplan Projektet finansieras med 37-medel via länsstyrelserna enligt nedanstående tabell. Ursprunglig Beviljat Återstår 2013 fördelning 2012 Västra Götalands län Stockholms län Skåne län Västerbottens län Nationella medel Totalt PROJEKTPLAN

12 Utvärdering Projektets utvärdering fokuseras på att driva och genomföra ett projekt som grundar sig på ett nätverk där basen utgår från ett benchmarkingsnätverk. Utvärderaren skall följa processen för att kontinuerligt utvärdera projektets arbetssätt, effektivitet, strategiska påverkan och resultat. Utvärderaren deltar vid styrgruppsmöten, intervjuar samordnarna i NISKI och andra aktörer, dokumenterar och skriver rapporter. 12 PROJEKTPLAN