Slutrapport KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen

Transkript

1 Slutrapport KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända Etableringsreformen Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt KUB-projektet Syfte och projektidé Mål Avgränsningar Utvärdering Metod Resultat Enkätundersökning Fördjupande intervjuer i tio kommuner Kommunpresentationer Framtagning av informationsmaterial Workshop Arbetsförmedlingen/kommuner Andra bosättningsprojekt Analys Bostadsbrist Nya omvärldsfaktorer Bostadskonkurrens Egenbosatta Strategiskt arbete Överenskommelser om flyktingmottagande Kommunpresentationer Schablonersättning Etableringsersättning Långa ledtider Statistik var hittar man helheten? Projektets påverkan Underlag för rapport till regering Länsstyrelsens metodstöd Träffar, konferenser och rapporter

3 7 Projektets tre viktigaste slutsatser Kommunalt strategiskt arbete Statlig ersättning schablon- och etableringsersättning Bosättning - del i etableringsplanen Bilaga 1 - Utvärderingsrapport Bilaga 2 - Sammanställning kommunenkät Bilaga 3 - Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända Bilaga 4 - Processbild Planering av kapacitet för bosättning/mottagande av nyanlända 3

4 Sammanfattning KUB-projektet (Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen) startade januari 2012 i syfte att få med kommunernas perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen av nyanlända flyktingar. Denna rapport är den samlade slutrapporten för KUB-projektet som ska spridas i kommuner, regioner, län, nätverk, till de statliga myndigheterna samt de aktuella departementen. KUB-projektet har insamlat data från kommuner och statliga myndigheter i huvudsak genom intervjuer, enkätundersökning och kommunbesök. Framgångsfaktorer och utvecklingsområden Projektet har funnit att samarbete med hyresvärdar, att ha en strategi för mottagandet samt politiskt stöd är tre viktiga framgångsfaktorer för mottagning och bosättning. Projektet har också sett följande utvecklingsområden som regeringen, de statliga myndigheterna och kommunera skulle behöva arbeta vidare med: Bostadsbrist Bostadskonkurrens Egenbosatta Strategiskt arbete Kommunpresentationer Schablonersättning Etableringsersättning Långa ledtider Statistik Projektets tre viktigaste slutsatser Kommunalt strategiskt arbete Att planera mottagandet över hela året och involvera berörda interna och externa aktörer är viktiga faktorer i bosättnings- och mottagningsarbetet. Länsstyrelserna behöver lämna kommunerna god framförhållning inför överenskommelsearbetet. Bosättningsgruppens processbeskrivning blir ett bra planeringshjälpmedel för samtliga aktörer i bosättningsarbetet. En nyckel till ett bra mottagande är en organisation som främjar nära samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och handläggare. En annan avgörande aspekt är hur kommunen jobbar proaktivt och långsiktigt med att öka tillgången till bostäder för nyanlända. Mottagande av nyanlända är en kommungemensam angelägenhet som berör de flesta förvaltningarna/områdena i en kommun. Kommuner skulle kunna inventera och samordna sitt totala bostadsbehov för olika grupper och verksamhetsområden för att få ett helhetsperspektiv och minska bostadskonkurrensen. Här skulle också samverkan med Migrationsverkets asylboende kunna ske. 4

5 Den lokala arbetsförmedlingen, de kommunala bostadsbolagen och de privata fastighetsbolagen och hyresvärdarna är viktiga medspelare. Ett sätt för kommunerna kan vara att bjuda in kommunens kommunala och privata bostads- och fastighetsbolag till arbetet med den lokala överenskommelsen. Information och marknadsföring av den egna kommunen är en viktig del i det strategiska arbetet. Det behöver vara enkelt för nyanlända och andra (till exempel anvisningsmyndigheterna) att hitta information om kommunen. Kommunernas egna hemsidor är utmärkta redskap för detta. Kommunerna har också möjlighet att använda sig av kommunpresentationssidan på portalen informationsverige.se, som särskilt lämpar sig för sådan information som är bestående, och därifrån länka till den egna hemsidan. Vissa kommuner skulle troligen behöva ett stöd i att ta fram metodstöd för att utveckla ett mer strategiskt arbete och därigenom effektivisera och kvalitativt öka mottandet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunförbunden, regionförbunden eller kommunalförbunden skulle kunna vara behjälpliga i att ta fram sådant metodstöd. Statlig ersättning schablon- och etableringsersättning Staten bör se över den statliga ersättningen till kommunerna, eftersom kommunerna upplever att deras kostnader inte täcks genom schablonersättningen. Enligt SKL:s kostnadsberäkningar framkommer det att schablonersättningen i stort sett är förbrukad redan det första året. Ett förslag är därför ökat ekonomiskt stöd för kommuner som tar emot redan kommunplacerade eller personer med uppehållstillstånd och som fortfarande bor i anläggningsboende. När det gäller etableringsersättningen bör denna utformas så att utbetalningsdagen sker i slutet av månaden samt att ersättningen mellan LMA 1 -ersättning och etableringsersättning blir annat än försörjningsstöd. Ett förslag är att koppla etableringsersättningen till faktisk kommunplacering och dessförinnan hitta andra ersättningsformer. Bosättning - del i etableringsplanen Bosättning borde ingå som en del i den nyanländes etableringsplan. Ett osäkert och otryggt boende ger sämre förutsättningar för etablering. Den påbörjade etableringen kan få ta flera steg tillbaka i samband med byte av bostad och kommun. Genom att ha bosättning som en del i etableringsplanen och till exempel införa krav på godkända boendekontrakt, skulle det kunna leda till att nyanlända i större utsträckning kan ordna ett strukturerat boende och lättare fokusera på sin etablering, vilket också skulle gagna barnen. Väljer en nyanländ att flytta bör detta ske i samråd med etableringshandläggaren, som då bedömer såväl bostad som möjlig god etablering och rätten till etableringsersättning. Lösningen skulle också underlätta planeringen både för kommun och lokala arbetsförmedlingen. Delen om bosättning i etableringsplanen vill vi skicka vidare till regering och Arbetsförmedlingen. 1 Lagen om mottagande av asylsökande med flera. 5

6 1 Bakgrund 1.1 Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) startade 2009 och består av språkrör, representanter, samordnare, strateger och projektledare från regionförbund, kommunförbund, kommunalförbund i Sverige, samt för flera samverkande kommuner. Nätverkets huvudsakliga roll är benchmarking och strategisk samverkan kring introduktion/etablering. Nätverket består idag av 16 representanter som gemensamt företräder 157 kommuner. Dessutom är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) representerat i nätverket. Hösten 2011 tog NISKI initiativet till att gemensamt söka så kallade 37-medel för att få med kommunernas perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. Syftet var att skapa en bred kommunal plattform som, i nära samarbete med Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt och övriga aktörer, skulle belysa, utveckla och implementera de delar som berör kommunala perspektiv i bosättningsprocessen. Behov fanns också att i samverkan med övriga aktörer utveckla informationssystem till nyanlända som skulle öka förutsättningarna för den enskildes egenmakt och val av bosättningsort. 1.2 Etableringsreformen Genom etableringsreformen förändrades ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Arbetsförmedlingen fick bland annat det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och att vid behov anvisa nyanlända som omfattas av etableringsreformen (undantag kvotflyktingar) plats för bosättning i en kommun. Kommunerna fick fortsatt ansvar att ge praktisk hjälp i samband med bosättning Regeringens uppdrag till myndigheterna kring bosättning 2012 I regleringsbreven till myndigheterna för 2012 kunde man läsa följande: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna skall efter samråd med SKL föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning samt med den faktiska bosättningen av nyanlända invandrare. Myndigheterna ska i detta sammanhang också se över möjligheterna till en samlad redovisning av uppgifter gällande bosättningsarbetet. Myndigheterna skulle gemensamt redovisa vidtagna och planerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag på åtgärder som regeringen kan behöva vidta. För att lösa uppdraget bildades en samverkansgrupp bestående av representanter från de olika myndigheterna samt SKL Samverkandelegationens bosättningsgrupp Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Arbetsförmedlingens huvudkontor har, på avdelningen Integration och Etablering under 2011 till halvårsskiftet 2013, drivit ett bosättningsprojekt som tagit ett samlat grepp på hela den utveckling som krävs inom bosättningsområdet i såväl verksamhetsprocesser som IT-stöd. Projektet har haft 6

7 Samverkandelegationens bosättningsgrupp som referensgrupp med syfte att ge stöd i frågor som berör även andra aktörer och intressenter. 2 KUB-projektet I januari 2012 startade KUB-projektet (Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen) med Norrköpings kommun som projektägare och med NISKI-medlemmarna som arbetande styrgrupp. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne, Västerbottens, Västra Götalands och Jämtlands län har finansierat projektet som avslutas Syfte och projektidé KUB-projektet har haft som syfte att verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. Det kommunala perspektivet skulle bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen Mål Projektets mål har varit att: Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna. Tydliggöra kommunernas ansvar och påvisa möjligheter i bosättningsprocessen inom kommunerna. Underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna kan använda. För de nyanlända skulle detta också kunna förenkla valmöjligheterna när det gäller bosättning och vidareflytt. 2.3 Avgränsningar Projektet har haft avgränsningen att inte beröra frågeställningarna kring Bosättningsprocesser för ensamkommande barn Bostadsbyggande i kommuner 2.4 Utvärdering Lärande utvärdering genom följeforskning ongoing-evaluation har varit projektets modell för utvärdering. Under projekttidens gång har en utvärderare varit kopplad till projektet och fungerat som inspiratör, coach och granskare. Utvärderaren har haft som uppgift att belysa hur genomförandet av projektet fungerat i relation till projektets syfte och mål. Vidare har utvärderaren haft som uppgift att fokusera på hur det är att driva och genomföra ett projekt som grundar sig på ett nätverk där basen utgår från ett benchmarkingsnätverk. Se vidare utvärderingsrapport bilaga 1. 2 Från det strategiska arbetet, samarbetet med bostadsföretag, överenskommelsearbetet och anvisningsprocessen till mottagandet och praktisk hjälp i samband med bosättning i kommunen och samarbetet med den lokala arbetsförmedlingen. 7

8 3 Metod Projektet har genom drygt ett 30-tal besök i olika regioner/länsträffar/integrationsnätverk samlat in synpunkter, behov, förutsättningar, hinder och möjligheter från kommuner i bosättningsprocessen. Våren 2012 genomfördes en kartläggning av kommunernas behov och möjligheter gällande bosättningsprocessen. Under hösten kompletterades denna kartläggning med djupintervjuer i tio kommuner. Resultaten från besöken, enkätundersökningen och djupintervjuerna har bearbetats och analyserats i projektets arbetsgrupp, styrgrupp samt i NISKI-nätverket. Erfarenheterna från projektet har kontinuerligt förmedlats vidare både till kommunerna via återrapportering vid träffar i regioner/länsträffar/integrationsnätverk och till de statliga aktörerna bland annat genom deltagande i Samverkandelegationens bosättningsgrupp och Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt. Projektet och projektresultatet har även presenterats vid ett flertal olika konferenser. Länsstyrelserna har, tillsammans med Arbetsförmedlingen, haft ett pilotprojekt för kommunpresentationer på portalen informationsverige.se. KUB-projektet har varit en del i pilotprojektet och medverkat till att kommuner presenterat sig på denna portal. Under våren 2013 anordnade KUB-projektet en gemensam konferens med Migrationsverket Konferens kring bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv. 220 personer från kommuner, länsstyrelser, arbetsförmedlingar, Migrationsverket, Finansdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Röda Korset, Rädda Barnen, UNHCR med flera deltog vid konferensen. Konferensen kom att bli KUB-projektets spridningskonferens. Resultat och erfarenheter från projekttiden presenterades tillsammans med intressanta redogörelser och exempel från olika kommuner i Sverige om hur man löst frågor kring bosättningen. 4 Resultat 4.1 Enkätundersökning Under våren 2012 genomförde KUB-projektet, tillsammans med SKL, en webbenkät till Sveriges kommuner med frågor som rörde bosättningsprocessen för nyanlända. Enkäten skickades ut digitalt till kommunpostlådorna i samtliga Sveriges kommuner och vände sig till ansvarig för mottagning av nyanlända flyktingar. Webbenkäten hade en hög svarsfrekvens. Hela 275 av 290 kommuner svarade vilket gav en svarsfrekvens på nästan 95 procent. Nedan presenteras två diagram över kommunernas största hinder och vad som skulle underlätta för att ta emot nyanlända flyktingar för bosättning genom anvisning. En sammanställning av samtliga svar presenteras länsvis i bilaga 2 Sammanställning kommunenkät. 8

9 Diagram 1 - Påstående om hinder för mottagande genom anvisning Kommunerna fick ange i vilken grad man instämde i olika påstående. Påståendet började Det är ett hinder för oss att ta emot nyanlända flyktingar för bosättning genom anvisning då.. Diagrammet visar genomsnittlig instämmandegrad (1= instämmer inte alls, 5=instämmer helt) Konkurrens om bostäder, för låg statlig ersättning, möjligheten till arbete i kommunen/regionen var de största hindren för kommunerna att ta emot nyanlända flyktingar för bosättning genom anvisning. 9

10 Diagram 2 - Påstående om vad som skulle underlätta för mottagande genom anvisning Kommunerna fick ange i vilken grad man instämde i olika påstående. Påståendet började Ta ställning till i vilken grad följande skulle underlätta för din kommun att ta emot fler nyanlända flyktingar genom anvisning än kommunen tar emot idag Diagrammet visar genomsnittlig instämmandegrad (1= instämmer inte alls, 5=instämmer helt) Det som mest skulle underlätta för kommunerna att ta emot fler nyanländ flyktingar genom anvisning, är en differentierad schablonersättning beroende på utbildningsbakgrund hos de nyanlända, en tydligare ansvarsfördelning mellan AF/kommun, en statlig ersättning för tomhyror i samband med anvisningsprocessen och att nyanlända blir självförsörjande genom etableringsersättningen. 4.2 Fördjupande intervjuer i tio kommuner För att komplettera ovanstående enkätundersökning och möjliggöra en mer fördjupad analys av kommunala förutsättningar, arbetsmetoder och organisationsformer som ger förutsättningar för ett utökat mottagande, genomförde KUB-projektet, i samarbete med Arbetsförmedlingen, intervjuer med tio kommuner som av olika aktörer identifierats som goda exempel när det gäller mottagande av nyanlända. Några av kommunerna valdes ut av NISKI-nätverket, några hade lyfts fram som goda exempel av Arbetsförmedlingens bosättningssektion och några kommuner hade identifierats i KUBprojektets arbete som intressanta kommuner. De utvalda kommunerna representerar olika delar av landet och inkluderar både små och medelstora kommuner. Samtliga utvalda kommuner hade tagit emot förhållandevis många nyanlända, företrädesvis genom anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Inga storstadskommuner eller kommuner som i första hand tar emot egenbosatta ingick bland de intervjuade kommunerna. 10

11 Utifrån intervjuerna utkristalliserades framgångsfaktorer inom tre särskilt viktiga områden: Samarbetet med hyresvärdar Att lägga tid och resurser på att bygga goda relationer med hyresvärdar i kommunen lönar sig. Förtroende kan skapas genom att ge både hyresvärdar och nyanlända information och praktiskt stöd kring boenderelaterade frågor. En viktig del i detta är att ha utsedda kontaktpersoner dit nyanlända och hyresvärdar kan vända sig när det uppstår frågetecken som rör boendet, samt att ha en regelbunden dialog med hyresvärdar i kommunen för att stämma av tillgången och behovet av bostäder för nyanlända. Strategi för mottagandet Hur mottagandet av nyanlända organiseras är av stor vikt för att möjliggöra en effektiv samordning av de verksamheter i kommunen som berörs. En nyckel till ett bra mottagande är en organisation som främjar nära samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och handläggare. En annan avgörande aspekt är hur kommunen jobbar proaktivt och långsiktigt med att öka tillgången på bostäder för nyanlända. Politiskt stöd Det politiska stödet för mottagande av nyanlända är viktigt. För vissa kommuner kan det finnas behov av att bedriva opinionsarbete för ett mottagande av nyanlända genom att informera allmänhet och nyckelpersoner om vad mottagande av nyanlända innebär och varför det är viktigt. Mottagandet av nyanlända bör också relateras till lokala och regionala tillväxtfrågor med avseende på bland annat arbetsmarknadens behov och den demografiska utmaning som många regioner står inför. Se även bilaga 3 Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända 4.3 Kommunpresentationer Informationsverige.se är en portal som främst riktar sig till nyanlända och asylsökande i Sverige. Portalen har utvecklats av Länsstyrelsen i Västra Götaland och förvaltas numera gemensamt av länsstyrelserna i Sverige. Som ett led i projektets tredje mål att underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna och nyanlända kan använda har KUBprojektet, tillsammans med Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen, deltagit i pilotverksamheten för framtagningen av kommuninformationssidorna. Projektet har bidragit med kommunperspektiv i arbetet, fungerat som bollplank för kommuner som så önskat samt informerat om och marknadsfört portalen. Pilotverksamheten utvärderades under senhösten och verksamheten har nu permanentats inom ramen för informationsverige.se. 4.4 Framtagning av informationsmaterial KUB-projektet har varit remissinstans för informationsmaterial för asylsökande och nyanlända som producerats av Arbetsförmedlingen. Projektet har velat peka på svårigheterna för nyanlända att få bostad i storstadsregionerna, den enskildes egenansvar och konsekvenser som kan uppstå för nyanlända som tackar nej till anvisat boende. 11

12 4.5 Workshop Arbetsförmedlingen/kommuner I slutet av augusti 2012 genomförde Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt en gemensam workshop med KUB-projektet då inbjudna kommuner deltog tillsammans med representanter från Arbetsförmedlingen. Förbättring kring informationsutbytet i samband med presentation av bosättningsärende samt frågor om hur man gemensamt kan göra processen för anvisning mer effektiv behandlades. Resultatet från workshopen lades in i Arbetsförmedlingens bosättningsprojekts aktivitetslista. 4.6 Andra bosättningsprojekt Som ett led i inventeringen av andra bosättningsprojekt har KUB-projektet besökt/varit i kontakt med tre andra pågående bosättningsprojekt. Här följer en kort sammanfattning av dessa. BETA Bra bosättning bättre integration är ett 37-projekt med Karlskoga och Örebro län som bas. Mål och syfte med projektet Att utveckla en strategi för samverkan i länet i frågor relaterade till bosättning. Vara ett samordnande stöd för kommunerna i bosättningsfrågor i samband med etableringsreformens genomförande. För mer information se BoFram BoFram är ett projekt med syfte att skapa en länk mellan bostadsföretag och flyktingmottagning i Eslövs kommun för att säkra bostadstillgången för flyktingar. Projektet, som är finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län med 37-medel, startade i februari 2012 och pågår under ett års tid. Mål med projektet att utveckla arbetsformer och arbetsorganisation för att möjliggöra en utveckling av långsiktiga och uthålliga strukturer för att motverka brist på bostäder och utestängning från bostadsmarknaden för nyanlända att skapa fungerande långsiktiga samverkansrutiner och arbeta fram metoder och verktyg knutna till boendefrågan För mer information se GR:s (Göteborgsregionen) - vidareflyttprojekt I GR samverkar medlemskommunerna genom Kommungemensam plattform kring främjandet av nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Inom området boende driver GR tillsammans med medlemskommuner ett pilotprojekt som syftar till att hjälpa bostadslösa nyanlända familjer i Göteborg till att få en bostad i en kranskommun. En trygg boendemiljö skapar bättre förutsättningar för att etablera sig i yrkes- och samhällslivet. Syfte Att för nyanlända flyktingar med bostadsproblem starta upp ett arbete och en struktur för organiserad vidareflytt från Göteborg till kranskommuner. 12

13 Mål Att bidra till en ökad inblick och erfarenhet i bosättningsarbetet samt att identifiera hinder och framgångsfaktorer kring organiserad vidareflytt. Projektet kommer att verka för att leverera kunskap och goda exempel inför bosättningsarbetet på längre sikt. Organiserad vidareflytt inom Göteborgsregionen kan skapa förutsättningar och struktur för ett fortsatt arbete med vidareflytt mellan medlemskommunerna och på sikt även andra kommuner. Vidareflytt ska underlätta för nyanlända som saknar eget boende att snabbare få en lägenhet och därmed öka chanserna till en bättre etablering i samhället. För mer information se Samverkan och samarbete i bosättningsfrågorna med olika aktörer och på olika nivåer förefaller vara den gemensamma nämnaren i de tre projekten. 13

14 5 Analys Etableringsreformen och de förändrade ansvarsområdena har påverkat kommunernas och de statliga myndigheternas arbete när det gäller bosättning och mottagning av nyanlända. Det man kan notera är att samarbetet kommunerna och myndigheterna emellan generellt har blivit mycket bättre än inför och i början av reformen. Projektet har sett vissa utvecklingsområden som regeringen, de statliga myndigheterna och kommunera skulle behöva arbeta vidare med. 5.1 Bostadsbrist Att det råder bostadsbrist i landet påverkar kommunernas kapacitet för att ta emot nyanlända. Bostadsbristen i kommunerna har varit en av de mest återkommande frågorna under projektets gång trots att projektet haft en tydlig avgränsning att inte beröra bostadsbyggande i kommunerna. Frågan är dock så betydande att vi inte kan lämna den okommenterad. Det finns helt enkelt för få lediga bostäder i Sveriges kommuner. Diagram 3 - Tillgång till bostäder På kommunenkätfrågan Hur svårt/lätt är det för kommunen att få tillgång till bostäder för nyanlända flyktingar? svarade kommunerna: Diagrammet ovan visar att kommunerna ser det som svårt att få tillgång till bostäder. Kommunerna uppger att det är svårast att få tillgång till stora lägenheter (4 rum och kök eller större) och små lägenheter (1 rum och kök) medan det är något lättare för två-, och trerumslägenheter. På kommunenkätsfrågan - Vad kan kommunen på egen hand göra för att effektivisera bosättningsprocessen eller för att ha beredskap och kapacitet för att ta emot nyanlända flyktingar? svarade några kommuner: 14

15 Bostadsbristen är den primära barriären till ett mottagande Försöka lyfta boendefrågorna politiskt, då det är en bostadsbrist i kommunen I vår kommun råder bostadsbrist generellt. Flera byggprojekt finns och är på gång vilket förhoppningsvis kommer förändra situationen inom ett par tre år. Det finns inga rimliga förutsättningar att i en bostadsbristsituation stå med "tomma lägenheter i beredskap" för eventuellt ökad kapacitet att ta emot nyanlända flyktingar. Nu har det aldrig varit ett problem i vår kommun - vi har hittills tagit emot full kvot genom de som hittar egna bostäder. Kommunen kan i övrigt ställa krav på att exploatörer anvisar ett antal bostäder/lägenheter för sociala ändamål vad det än må vara i den nyproduktion som sker. Att det är svårt med bostäder i Sveriges kommuner bekräftas också i Boverkets bostadsmarknadsenkät där de främsta slutsatserna för 2012 var: Fler kommuner uppger brist på bostäder Outhyrda lägenheter fortsätter att minska Stor minskning av sålda allmännyttiga lägenheter Bostadsbyggandet minskar Drygt 8 av 10 kommuner uppger brist på hyresrätter Ungdomar, stora barnfamiljer, äldre och flyktingar har svårt att hitta en bostad Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2012 uppger fler kommuner än året innan att det råder brist på bostäder och färre uppger att det är överskott. 46 procent av kommunerna bedömer att det är brist på bostäder i kommunen Nya omvärldsfaktorer Under projektets gång har det uppstått nya förutsättningar för kommunerna och de statliga aktörerna då antalet asylsökande och personer med uppehållstillstånd kraftigt ökat. Den allvarliga konflikten och kriget i Syrien medförde att antalet asylsökande under 2012 blev det största sedan Balkankriget. Drygt av det totala antalet asylsökande i Sverige 2012 kom från Syrien. Våren 2012 ändrades rättspraxis för krav på id-handlingar i samband med anhöriginvandring, vilket medförde en stor förväntad ökning av anhöriginvandrare särskilt från Somalia. Under 2012 togs totalt nyanlända emot i kommunerna varav av asylskäl, av anknytningsskäl och kvotflyktingar. Enligt Migrationsverkets april-prognos kommer motsvarande antal för 2013 att bli personer. I april 2013 var ca personer inskrivna hos Migrationsverket. Av dessa hade ca 63 % valt att bo i ABO 3 och ca 37 % i EBO 4 boende hos släkt eller bekanta. Siffrorna är omvända från de senaste åren då det tidigare var ca 60 % i EBO och 40 % i ABO. 3 Anläggningsboende, ABO. Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus. (Migrationsverkets definition) 15

16 Svårigheten blir att få ihop att fler nyanlända behöver hjälp med sin bosättning, vilket medför att antalet anvisningsbara platser i kommunerna behöver ökas samtidigt som bostadsbristen blir allt större. Här är exempel några på kreativa lösningar för att öka boendebeståndet i kommunerna. Lidingömodellen Lidingö stad arbetar med att säkra hyresbeståndet i kommunen. Den så kallade Lidingömodellen innebär att kommunen tillsammans med fastighetsägarna upprättat exploateringsavtal av nyproduktioner som byggs i kommunen där det bland annat fastställs att en viss procent av lägenheterna ska tilldelas staden som i sin tur kan hyra ut dem till nyanlända familjer. Om familjen senare bestämmer sig för att flytta ut går lägenheten tillbaka till kommunen. På det här viset kan kommunen fortsätta att ta emot flyktingar i en tid av utförsäljning av bostadsbeståndet. Det problematiska är de förhållandevis höga hyrorna på nyproduktionerna. Kartläggning och informationskampanj I samverkansprojektet Koordination Norrort ingår 15 kommuner i norra Stockholms län. Projektet har genomfört en kartläggning av hur hyresbeståndet ser ut i regionen där syftet var att ge en så täckande bild som möjligt av hur bostadsbeståndet ser ut för respektive kommun och på detta sätt se om det finns fler aktörer där ett eventuellt samarbete kan inledas. Projektet planerar genomföra en informationskampanj utifrån det underlag som är framtaget. Målet är att nå ut med information till så många hyresvärdar som möjligt om kommunernas arbete inom flyktingmottagandet samt belysa behovet av goda samarbeten med bostadsföretag. Bostadsbolag bjöds in Länsstyrelsen i Gävleborgs och Integration Gävleborg bjöd in bostadsbolagen till en gemensam bostadskonferens under hösten 2012 med syftet att möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer och att tillsammans göra en möjlighetsinventering för hur bosättning ska kunna utvecklas. Man arbetade fram en gemensam plan för det fortsatta arbetet. För KUB-projektets del har det inte varit möjligt att påverka bostadsbyggandet och därför valt att som avgränsning inte beröra frågeställningarna kring bostadsbyggande i kommuner förutom att lyfta fram frågan i olika sammanhang. 5.2 Bostadskonkurrens Kommunerna har många grupper som är i behov av bostäder, av vilka ensamkommande barn, anhöriga till nyanlända, ungdomar, personer med behov av sociala kontrakt, gruppboende, asylboende konkurrerar om de bostäder som faktiskt finns. 4 Eget boende, EBO. Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner. (Migrationsverkets definition) 16

17 I enkätundersökningen framkom det tydligt att bostadskonkurrens var ett av de största hindren för att ta emot nyanlända genom anvisning. I dag råder det också en konkurrens mellan Migrationsverkets anläggningsboende och kommunens mottagning om de lägenheter som finns. Det borde kanske inte vara anläggningsboende på "heta" arbetsmarknadsorter om vi ska bosätta efter arbetslinjen. Kommunerna ser bostadskonkurrensen som ett stort hinder för mottande genom anvisning som visas i diagram 1 på sidan Egenbosatta 5 Den allra största gruppen av nyanlända bosätter sig på egen hand, så kallade egenbosatta. Migrationsverket delar upp nyanlända utifrån deras boende vid tidpunkten för erhållet uppehållstillstånd det vill säga som anläggningsboende (ABO) och de som har eget boende (EBO). Indelningen i kategori vilar delvis också på vilken grund den nyanlände fick uppehållstillstånd, som kvotflykting eller anhörig. Statistik från Migrationsverket visar att 34 procent av nyanlända flyttar ut till eget boende efter asyltiden. Räknar man in anknytningar till nyanlända inom två år samt de som flyttar ut från anläggningsboende till eget boende blir summan egenbosatta betydligt högre. I Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande uppskattas antalet nyanlända med uppehållstillstånd som flyttar till eget boende till hela tre fjärdedelar. Att bosätta sig på egen hand visar på initiativkraft och egenvilja. Att söka sig till sitt nätverk, sina landsmän och så vidare är högst förståligt men det kan också innebära en bromskloss och hinder i etableringen. Enligt många kommuner är bostadsproblematiken stor bland nyanlända som bosätter sig på egen hand och innebär ofta otryggt boende med tillfälliga kontrakt, inneboendekontrakt, trångboddhet, skiftboende med mera. Detta kan bland annat medföra att nyanlända får svårt att fokusera på sin etablering, hälsorisker samt att barnen kommer i kläm. Det förekommer också förhoppningar bland nyanlända att få hjälp med annat boende av kommunen vilket ofta är en omöjlighet. Kommunerna kan också ha svårt att planera för ett bra mottagande med SFI (utbildning i svenska för invandrare), barnomsorg med mera när man saknar en överblick över hur många som bosätter sig i kommunen. Arbetsförmedlingens anvisning av nyanlända ska viktas utifrån ett antal variabler där matchning till arbetsmarknaden har högst prioritet. En utmaning i detta är dock att nyanlända kan välja att flytta utan att det påverkar etableringsplanen. Många nyanlända väljer att flytta från ett anvisat boende i en kommun till ett osäkrare boende på annan ort, vilket motverkar intentionerna med etableringsreformen där anvisningarna sker främst på grund av arbetsmarknadsskäl. Etableringsersättningen påverkas dock inte av valet av bostadsort och inte heller om den nyanlände väljer att flytta. Att föra in bosättning som en del i etableringsplanen kunde vara ett sätt att säkerställa att den nyanlände får ett mer ordnat boende och goda förutsättningar för att 5 Med egenbosatta menar vi de som bosatt sig på egen hand och inte fått hjälp till anvisning av Arbetsförmedling eller Migrationsverket. 17

18 etableringen kommer mer i fokus. Den hos många kommuner upplevda flyttkarusellen skulle också få minskade negativa effekter om planering av flytt var en del av etableringsplanen. Vidarebosättning i Göteborgsregionen I Göteborgsregionen bedriver man ett vidarebosättningsprojekt som ger möjlighet för bostadslösa familjer i Göteborg att få ett eget boende i annan del av regionen. Barnens start blir tryggare och de vuxna får lättare att tillgodogöra sig etableringsinsatserna. 5.4 Strategiskt arbete Diagram 4 - Samarbete med kommunalt bostadsbolag/privata hyresvärdar På kommunenkätsfrågan Har kommunen överenskommelse/samarbete om tillgång till bostäder för nyanlända flyktingar med kommunalt bostadsbolag/privat hyresvärd svarade kommunerna Diagrammet visar att drygt 60 % av kommunerna hade överenskommelse/samarbete med kommunalt bostadsbolag medan endast 30 % hade överenskommelse/samarbete med privat hyresvärd. Här finns stora förbättringspotentialer särskilt när det gäller samarbete med privata bostadsbolag och hyresvärdar. 18

19 I flera kommuner saknas ett genomgående strategiskt arbete i planeringen för mottagning och bosättning av nyanlända. Enligt kommunenkäten instämde 30 procent av de svarande kommunerna i påståendet att det var ett hinder för mottagande genom anvisning då kommunen saknade en kommunövergripande strategi för planering och beredskap för mottagning av nyanlända flyktingar. På frågan om vad kommunerna kunde göra på egen hand för att effektivisera bosättningsprocessen eller för att ha beredskap och kapacitet för att ta emot nyanlända flyktingar kunde man finna följande förslag till lösning: Bättre strategisk planering, internt samarbete och förankring i politiken men även planering för mottagningsresurser såsom personal. Tydliga politiska mål samt överenskommelse med kommunalt bostadsbolag. I djupintervjuerna uppgav hälften av kommunerna att de har någon form av nedtecknad och övergripande strategi som specifikt handlar om hur kommunen ska arbeta i sitt mottagande av nyanlända. Några kommuner uppgav att frågor som berör mottagandet ingår i generella strategidokument för kommunens verksamhet. Även om det i flera av de intervjuade kommunerna saknades nedskrivna strategier för mottagande fanns det ofta i praktiken en strategi utifrån vilken de organiserat sina verksamheter Överenskommelser om flyktingmottagande I slutet av april 2013 hade, enligt Migrationsverket 6, 265 kommuner överenskommelse om flyktingmottagande. Överenskommelserna kan ha olika utformning; de flesta anger ett bestämt antal platser men ibland innehåller de ett intervall eller en viss procentuell andel av det prognostiserade antalet. För överenskommelser med intervall, anges normalt det högre antalet platser. De sex kommunerna i Umeåregionen har en överenskommelse som tar gemensamt ansvar för det antal som anges för regionen. Vid förfrågan från anvisningsmyndigheterna försöker kommunerna att lösa frågan tillsammans. Även fyra kommuner i Norrbotten ansvarar tillsammans för det antal platser som schablonmässigt anges för respektive kommun. Det finns också några överenskommelser där inget bestämt antal platser angivits eller där endast platser som är tillgängliga för anvisning har redovisats. När det gäller uppföljning av överenskommelserna räknar myndigheterna normalt med det högre antalet platser. Detta kan medföra att en kommun som uppfyllt överenskommelsen med det lägre antalet platser inte tycks ha uppfyllt överenskommelsen. Det pågår mycket intressanta och spännande arbeten och samarbeten som rör bosättning och mottagning runt om i landet och där kommunen har en uttalad strategi. Listan är lång och nedan följer några exempel på kreativa lösningar som vi funnit under projekttiden. Helhetsgrepp i Östersund Östersunds kommun har i sin överenskommelse om flyktingmottagande med Länsstyrelsen för 2013 rejält utökat de anvisningsbara platserna från 80 till 280 platser. Totalt har kommunen en ambition att 320 nyanlända flyktingar inklusive ensamkommande flyktingbarn ska bosätta sig i 6 Migrationsverkets skrivelse Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna

20 Östersund Kommunen har internt samordnat bostadsbehovet i kommunen och arbetat med ombyggnationer, anpassningar, renoveringar och omfördelningar. Med dessa åtgärder räknar område Integration att erbjudas cirka 60 bostäder för mottagande av nyanlända. Vidare har kommunen förmått det kommunalägda bostadsbolaget att erbjuda tio procent av det lediga bostadsbiståndet till Integration vilket innebär cirka fyra till sex lägenheter i månaden. Drivkraften är solidaritet samt att försöka bemöta det stora behovet av kommunplatser för bosättning från både Arbetsförmedling och Migrationsverket. Kommunen har dessutom en önskan att öka invånarantalet i kommunen då kommunen ser de nya invånarna som resurser som kan bidra till närsamhället. Inflyttarsamordnare I Vännäs kommun ligger flyktingmottagningen direkt under kommundirektören och tillhör kommunens näringslivsavdelning. Man har en inflyttarsamordnare som är till för samtliga inflyttade i kommunen. I Vännäs kommun har man också satsat på arbete mot främlingsfientlighet. Information, utbildning och öppen kommunikation anger Vännäs som framgångsfaktorer för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Kommun och Arbetsförmedling i gemensamt team I Söderhamn arbetar kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans. Genom ISA (integration, samverkan, arbete) har man effektiviserat sitt arbete och blivit mer lättillgängliga genom att samla sig under ett tak. En daglig kommunikation mellan de olika instanserna, ett stort nätverk och fokus på att sätta kunden i centrum är några av grundförutsättningarna för det lyckade arbetet. Arbetssättet medför att beslutsvägarna blir korta och att aktörerna drar åt samma håll. Samarbete I Skellefteå samarbetar kommunen och det kommunala bostadsbolaget utan skriftligt avtal. Den nyanlända behöver till exempel inte ha ett fullständigt personnummer för att ställa sig i bostadskön och flexibiliteten hos bostadsbolaget är stor när det gäller inflyttningsdatum. Många kommer till kommunen direkt från Migrationsverkets boende på orten. Barnperspektiv och profilering Västerviks kommun har en lång tradition av invandring och flyktingmottagande och deras framgång bygger till stor del på samarbete. Samarbetet är viktigt både inom kommunhuset och mellan kommun, skola och Arbetsförmedling. Den lokala överenskommelsen kommun/arbetsförmedling har en checklista där även barnperspektivet är inskrivet. I Västervik har man ett långvarigt samarbete med Västerviks sjukhus, genom vilket man satsar på vårdutbildningar för nyanlända. Vidare arbetar man med ett aktivt och lokalt förankrat mottagande. Man skapar möten mellan de nyanlända och de som varit länge bosatta i kommunen genom att bjuda in till träffar med föreningar och politiker. 5.5 Kommunpresentationer Antalet kommuner som presenterat sig på informationsverige.se har inte varit så många som man eftersträvat. I början av juni månad 2013 fanns 23 kommunpresentationer publicerade på portalen. Det har från kommunernas sida varit en hel del osäkerhet kring presentationssidan. Behoven ser 20

21 olika ut i olika kommuner. Vissa kommuner uppger sig ha behov av att marknadsföra sig gentemot nyanlända medan andra tillgodoser sina behov via den egna hemsidan. Många kommuner har också svårt att se nyttan och upplever det som dubbelarbete och oklarheter kring vem och vilka som ska uppdatera informationen. Samtidigt uppger andra kommuner att det är en bra idé men att man inte hunnit med, det ligger hos informatören eller att man behöver lyfta frågan till sin förvaltingschef. Det är också flera aktörer som är intressenter till presentationssidorna då både nyanlända, asylsökande och anvisningsmyndigheterna (Migrationsverket och Arbetsförmedlingen) kan använda kommuninformationsmaterialet. Många kommuner skulle behöva stöd i framtagande av kommunpresentationerna. Eventuellt skulle en vidareutveckling av sidorna behövas för att göra det mer lockande för kommunerna att presentera sig. Film om fördelar i en liten kommun I Valdemarsviks kommun har man arbetat med att ta fram en film för målgruppen nyanlända och kommande nyanlända. Budskapet med filmen är att visa på fördelar med att bosätta sig i en mindre kommun under etableringsperioden. Nyanlända deltar i filmen och berättar om hur de lyckats i sin etablering. Filmen ska hjälpa nyanlända att välja att bo i andra kommuner än storstadskommuner. Personliga brev En idé är att, som Åtvidabergs kommun gör, skriva personliga brev till nyanlända i samband med anvisning. Samtliga kommuner i Östergötlands län planerar att göra på samma sätt. 5.6 Schablonersättning I kommunenkäten uppgav många kommuner som hinder för att ta emot nyanlända genom anvisning, att den statliga ersättningen till kommunen är otillräcklig. Kommunerna bedömde också att det skulle underlätta att ta emot nyanlända genom anvisning om den statliga ersättningen differentierades beroende på den nyanländes bakgrund. SKL har gjort en uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet 7 och kommit fram till att schablonersättningen, som betalas ut till kommunerna, redan första året i stort sett är förbrukad i form av kostnader för ekonomiskt bistånd, SFI, samhällsorientering, tolk och administration. Det återstår mellan kronor till kronor per individ efter det första året, beroende på vilken kategori den enskilde tillhör. Denna summa ska täcka kommunernas kostnader för ytterligare två och ett halvt år för dem som inte blir självförsörjande. Kommuner är obenägna att ta emot när etableringstiden går mot sitt slut och det är svårt för tidigare egenbosatta att få anvisning till en ny kommun. 7 PM Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande 21

22 5.7 Etableringsersättning Kommunerna har uttryckt många synpunkter kring utformning och utbetalningsdatum av etableringsersättningen. I kommunenkäten kunde man hitta en mängd förslag på hur aktörerna kunde göra annorlunda för att effektivisera bosättningsprocessen. Etableringsersättningen måste betalas ut vid månadsskiftet i stället för mitt i månaden. Nyanlända ska inte behöva gå på försörjningsstöd det första de gör i kommunen. Etableringsersättningen måste fungera från början. Det är problemet med glappet som uppstår dels vid övergången från dagersättningen från Migrationsverket till etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen, sedan dröjsmålet med tilläggsersättningarna som beslutas av Försäkringskassan. Den första tiden innebär stora ekonomiska svårigheter. Den svårstartade etableringsersättningen utgör en belastning för system i kommunen som inte var tänkta. Sammanfattningsvis är det en mognadsfråga - kommunerna måste hitta tillbaka till ett större ansvarstagande än vad de vill kännas vid idag" men till detta måste ersättningar justeras och hela kostnadsbilden analyseras gemensamt. Ta bort glappet mellan LMA-ersättning och etableringsersättning. Ge klienten kronor (istället för till kommunen) för att klara sig på fram till etableringsersättningen kommer i gång. Blanda inte in kommunens försörjning i mottagandet. Det är både för- och nackdelar med att den nyanlända får igång sin etableringsersättning innan kommunplacering. Det kan vara svårt att få en kommun att säga ja om det redan har gått så lång tid på de två åren som det gäller. Avgift för de som börjat få etableringsersättning och fortfarande finns i Migrationsverkets lägenheter. Påskynda flyttningen till de som ska till annan kommun. Betala ut etableringsersättningen i samband med bosättning så att hyrorna blir betalda i tid. Det handlar om fastighetsbolagens vilja att bidra med kontrakt. Att acceptera etableringsersättning som inkomst. Om glappet försvann och den som ska bosättas har etableringsersättning från dag ett skulle det bli lättare. Då kunde nyanlända söka bostad själva. För att minska den okontrollerade sekundärinflyttningen måste regelverket ändras, så att man förlorar sin etableringsersättning om man utan överenskommelse flyttar till en annan kommun. Många nyanlända blir tidigt mottagare av försörjningsstöd, vilket överensstämmer illa med intentionerna i etableringsreformen. Nuvarande utbetalningsdatum för etableringsersättningen gör 22

23 det svårt för nyanlända att betala sin hyra i rätt tid. Utbetalningsdatumet borde därför ske runt den 25:e varje månad. Några hyresvärdar accepterar inte etableringsersättningen som inkomst och alla hyresvärdar uppger att etableringsersättningens utbetalningsdatum, i början av månaden, försvårar för den enskilde att komma in med sina hyror i tid. Detta har fått som följd att bostadsbolag nu överväger att INTE hyra ut utan ett andrahandsförfarande. Om man kommer tillrätta med utbetalningsdatum gällande etableringsersättningen skulle det inte skapa så mycket besvär med administration för hyresbolagen och minska gnisslet mot kommunen och den enskilde. Inför annan utbetalningsdag för etableringsersättning, eftersom det alltid blir extraarbete för bostadsbolagen med uppskjutna hyresinbetalningar då utbetalning av etableringsersättning sker i början av månaden. Få bort glappet så man har pengar redan när man kommer. Annars är socialen det första ställe man kommer till. 5.8 Långa ledtider Det är många aktörer inblandade och många steg i själva anvisningsprocessen. Migrationsverket, lokala Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens bosättningssektion, kommun, hyresvärd och den nyanlände själv är alla viktiga aktörer. Att ledtiden från det att en person anmäler behov av hjälp med bosättning till inflyttning i bostad kan vara lång är därför inte svårt att förstå. Många hinder kan också uppstå på vägen som till exempel otillräcklig information myndigheterna emellan, otillräcklig information till de nyanlända, krav från kommuner, nyanlända och hyresvärdar, sena svar från kommuner och nyanlända samt att nyanlända kan tacka nej till anvisat boende. Enligt Arbetsförmedlingen 8 har 67 procent av alla som fått anvisning tackat ja till denna (33 procent har tackat nej). Andelen som tackar ja till anvisad bostad är högre för nyanlända som bor på anläggningsboende, där 71 procent tackar ja jämfört med personer som bor i eget boende där samma andel är 45 procent. Ledtiderna tillsammans med att nyanlända tackar nej till anvisat boende gör att mottagningen stoppas upp. 5.9 Statistik var hittar man helheten? Det saknas en helhetsbild av hur det ser ut i kommunerna när det gäller kommunmottagna, ensamkommande barn och asylsökanden. Migrationsverket presenterar regelbundet statistik över antalet kommunmottagna nyanlända, vilket oftast inte motsvarar den bild kommunerna har. Det beror på att många nyanlända flyttar mellan kommunerna, statistiken eftersläpar då kommunersättningen betalas ut i efterhand och ensamkommande barn räknas inte alltid med i statistiken. Antalet asylsökande som bor i kommunerna finns inte med i helhetsbilden. En av projektets aktiviteter var att begära könsuppdelad statistik från Arbetsförmedling och Migrationsverket. Det har emellertid varit svårt att få fram sådan statistik då Arbetsförmedlingen till exempel har hänvisat till att man måste utföra extrakörningar för att få ut könsuppdelad statistik. 8 Arbetsförmedlingens återrapportering Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, inlämnad den 2 maj

24 Migrationsverket tar fram statistik över kommunmottagna där kommunmottagna visas på kön och ålder. Denna statistik är dock inte publik utan vänder sig främst till länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det skulle underlätta om kommunerna (och de statliga aktörerna) kunde få en helhetsbild över antalet personer som vid vissa fastställda datum finns i kommunen. Här skulle samtliga grupper kunna beskrivas, kvotflyktingar, anvisade nyanlända, egenbosatta nyanlända, ensamkommande barn och anknytningar till nämnda grupper. Statistiken skulle också behöva presenteras köns- och åldersfördelat. Antalet asylsökande i kommunen och personer i Migrationsverkets boende som redan fått uppehållstillstånd och väntar på kommunplacering är ytterligare grupper som skulle komplettera bilden för att få helheten. En helhetsstatistik skulle också underlätta i uppföljningen av överenskommelserna. KUB-projektet har framfört behov av sådan statistik både till Bosättningsgruppen och till Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt. Enligt ett pågående arbete med ett strategidokument skall Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna gemensamt månadsvis ta fram ett sammanhållet underlag för planering och uppföljning av mottagandets olika delar på nationell nivå. Underlaget ska göras tillgängligt för berörda tjänstemän på respektive myndighet. Man tänker sig också redovisa antal personer per län och kommun där de är folkbokförda begränsat till de två första åren från mottagandet samt vilka som var ensamkommande barn vid mottagningstillfället. Denna del planerar man lämna vid fyra tillfällen per år. 6 Projektets påverkan Förväntade effektmål var att projektet, tillsammans med de statliga aktörerna, har varit med att bidra till att bosättningsprocessen blir sammanhållen, effektiv, tydlig och transparent för såväl nyanlända som samverkande aktörer Samverkandelegationens bosättningsgrupp har under 2012 tittat på processen från prognos till mottagande i kommunen för att identifiera vad och när de olika aktörerna behöver samverka, och när prognoser, länstal, fördelning med mera behöver vara klart, för att samtliga parter, kommunerna inte minst, ska hinna med sina interna processer som är kopplade till planering och genomförande av mottagning. KUB-projektet har varit delaktig i processen och har tillsammans med SKL särskilt tittat på kommunernas del. Se processbild i bilaga 4. att det finns strukturer, system, samverkansformer, rollfördelning, metoder och/eller verktyg som inkluderar lösningar för nyanlända som är anvisade från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anhöriga, anhöriga till ensamkommande barn, vidareflytt inom sex månader och efter sex månader information till nyanlända om valmöjligheter när det gäller bosättning och vidareflytt som stärker den enskildes egenmakt kommunikation mellan samverkande aktörer 24