Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv

Transkript

1 Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv KUB-projektets och Migrationsverkets konferens gav dem som arbetar med flyktingfrågor och bosättning en möjlighet att lyssna, diskutera och dela med sig av sina erfarenheter och idéer på området. En röd tråd genom konferensen var vikten av att upprätthålla ett bra samarbete. i världen. Enligt UNHCR:s beräkningar finns det runt 10,5 miljoner flyktingar i världen. Alla världens flyktingar, internflyktingar och statslösa sammanlagda är runt 27,8 miljoner personer. Pakistan är det land i världen som härbärgerar flest flyktingar - drygt 1,7 miljoner, följt av Iran som hyser nästan flyktingar. (Siffrorna inkluderar inte de syriska flyktingarna i Mellanöstern) Vidare berättade Annika Sandlund om Syriens hårt utsatta invånare i det pågående kriget och hur situationen sedan krisens början i mars 2011 avsevärt eskalerat, det förödande tillstånd man ser i dagens Syrien innefattar kidnappningar, tortyr och sexuellt våld, och tiotusentals människor har mist sina liv i riktade attacker och anfall personer beräknas varje dag fly över Syriens gränser, och nästan hälften av flyktingarna i Turkiet, Jordanien och Libanon beräknas vara barn. I bara Libanon just nu finns runt en miljon flyktingar från Syrien, varav de flesta bor hemma hos libanesiska familjer. Konferens om bosättning av nyanlända Sida 1

2 Annika Sandlund menar att det är viktigt att Sverige och Migrationsverket fokuserar på just det de också gör, nämligen att ta emot de mest utsatta människorna, de med speciella behov och de som ofta kräver specialvård. Kerstin Lindblad från justitiedepartementet fortsatte dagen med att berätta om regelverk och ramar kring vidarebosättning. Vidarebosättningen är en viktig fråga i Sverige och har varit det sedan 50-talet. Sverige är idag det fjärde största vidarebosättningslandet efter USA, Kanada och Australien, och absolut störst i Europa. I EU arbetar Sverige aktivt med frågan om att harmonisera lagstiftningen för ett mer rättssäkert mottagande. I mars 2012 gjordes en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om ett gemensamt vidarebosättningsprogram i EU. Lena Kling från Arbetsmarknadsdepartementet tog vid och pratade om att många kommuner i Sverige vill ta emot fler flyktingar men att de i många fall är tveksamma, framför allt av ekonomiska skäl. Det finns begränsningar i ekonomin och ett relativt litet reformutrymme, men det är en viktig fråga som man måste fortsätta arbeta med. Representanter från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelserna talade om myndigheternas gemensamma utmaningar. Sverige har ett högt mottagande av asylsökande i år och antalet väntas vara minst lika högt nästa år. Idag finns personer inskrivna i mottagningssystemet, och runt personer bor i statens anläggningsboende. Mottagandet växer, personer beräknas komma under 2013 och Torsten Fors från Länsstyrelsen poängterar hur viktigt det är att samarbeta kring det här. Karin Perols från SKL avslutade förmiddagen genom att tala om det som kom att bli en röd tråd genom hela dagens program vikten av samverkan och av att se helhetsperspektivet. Det är centralt i de här frågorna att det finns ett fungerande samspel mellan stat och kommun och att bosättningen får en jämnare fördelning över landet. Övergripande kommunala perspektiv på bosättning och mottagande Konferensens eftermiddag inriktade sig mot det övergripande kommunala perspektivet i bosättningsfrågan. Representanter från kommuner runt om i landet var där och Konferens om bosättning av nyanlända Sida 2

3 föreläste om hur de arbetar med frågorna i sin kommun, både organisatoriskt och rent praktiskt. Representanter från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting var också på plats för att berätta om sina tankar, idéer och strategier för att förbättra boendesituationen för nyanlända flyktingar i kommunerna. KUB-projektets projektledare Lena Nordqvist Sjöborg berättade att det övergripande målet med KUB-projektet har varit att det kommunala perspektivet ska få en självklar del i den nationella bosättningsprocessen. Projektet har bidragit till att tydliggöra kommunernas förutsättningar, behov och ansvar och förmedlat detta till de berörda myndigheterna för att kunna möjliggöra ett mer välfungerande mottagande. Utvecklingsområden och utmaningar kring kommunernas bosättningsarbete är framför allt bostadsbristen och konkurrens om de bostäder som finns. De utmaningar som projektet främst har kunnat urskilja är utformningen av etableringsersättningen och schablonersättning. Strategiskt arbete och en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner är viktiga komponenter när man vill vidareutveckla ett välfungerande flyktingmottagande. KUB-projektet har även kommit fram till att bosättning borde ingå i etableringsplanen. Att säkerställa ett ordnat boende skulle underlätta enormt för den nyanlända och skulle ge mer tid och kraft åt henne eller honom att fokusera på sin etablering i det nya samhället. Att på ett tidigt stadium upprätta nära samarbete med Arbetsförmedlingen och med privata aktörer är två andra viktiga faktorer som Lena Nordqvist Sjöborg framförde. Kommunernas lösningar på boendefrågan, från Västervik i söder till Skellefteå i norr Västervik har en lång tradition av invandring och flyktingmottagande och deras framgång bygger till stor del på samarbete berättar Harald Hjalmarsson, Västerviks kommunstyrelseordförande. Samarbetet är viktigt både inom kommunhuset och mellan kommun, skola och Arbetsförmedling. Vi tittar för mycket på vad andra borde göra och för lite på vad vi faktiskt kan göra själva, säger Harald Hjalmarsson. Christina Ekstrand är flyktingsamordnare i Västervik och hon berättar att de arbetar mycket med ett aktivt och lokalt förankrat mottagande. Att samverka och skapa möten mellan de nyanlända och de sedan länge bosatta genom att bjuda in till träffar med föreningar och politiker är en viktig del av arbetet. Kommunen samarbetar med grannkommunerna när det gäller samhällsorienteringen med hjälp av tekniken. Vidare berättar Christina Ekstrand att deras lokala överenskommelse Konferens om bosättning av nyanlända Sida 3

4 (LÖK) med Arbetsförmedlingen har en faktisk checklista där även barnperspektivet är inskrivet. Inget skriftligt avtal behövs mellan Skellefteå kommun och det kommunala bostadsbolaget, samarbetet fungerar bra ändå. Den nyanlända behöver inte ett personnummer för att ställa sig i bostadskön och bostadsbolaget är flexibelt när flyktingsamordnarna inte har möjlighet att svara på direkten när en lägenhet erbjuds dem. Skellefteås Introduktion i samverkan är ett samarbete mellan kommunens flyktingmottagande och andra berörda instanser som SFI, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det goda samarbetet underlättar vårt arbete avsevärt, att kunna ha ett bra samarbete med de berörda instanserna är det absolut viktigaste, berättar Patrick Hällgren från Skellefteå kommun. Mirsada Mehic och Patrick Hällgren från Skellefteå kommun berättade också hur de går tillväga när de tar emot flyktingarna på flygplatsen, installerar dem i boendet och går igenom hyreskontraktet. De visar dem runt i staden, till Skatteverket och till mataffären. Bengt Agö från Lidingö kommun berättade om bostadssituationen i kommunen och hur de har lyckats säkra hyresbeståndet i en tid av utförsäljning. Tidigare har allmännyttan bistått med lägenheter, men sedan de såldes ut för ett par år sedan finns knappt några att få tillgång till längre. För att råda bot på bostadsbristen utarbetades Lidingömodellen. Kommunen har upprättat exploateringsavtal med fastighetsägarna av nyproduktioner som byggs i kommunen där det bland annat fastställs att en viss procent av lägenheterna ska tilldelas staden som i sin tur kan hyra ut dem till nyanlända familjer. Om familjen bestämmer sig för att flytta ut går lägenheten tillbaka till kommunen. På det här viset kan Lidingö fortsätta att ta emot flyktingar. Det enda problematiska är de förhållandevis höga hyrorna på nyproduktionerna, och att det därför kan bli svårt för en familj att lyckas bli självförsörjande efter etableringsfasen. Konferens om bosättning av nyanlända Sida 4

5 Migrantens resa är en studie utifrån den nyanländas perspektiv och hur en migrants integrationsprocess kan se ut. Genom kartläggning av processen, intervjuer, diskussioner med flyktingar och studiebesök hos myndigheter har Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen och Södertälje kommun skapat en fiktiv person med en fiktiv historia byggd på verklighet. I korthet handlar historien om Said, en 35-årig ingenjör från Baghdad, hans fru och deras tre barn är kvar i Baghdad. Said pratar engelska och kan tänka sig att ta vilket jobb som helst. Hans primära mål är att hitta en bostad och en egen försörjning för att bygga en trygghet åt familjen som väntar på att komma till Sverige. Dag 100 i Sverige får Said sitt beslut av Migrationsverket, han har beviljats permanent uppehållstillstånd. I samma veva blir han utkastad från lägenheten han hyr. Saids fokus är fortfarande att hitta ett boende till familjen. Migrationsverkets fokus är istället att Said ska få en lots. Said arbetar svart, han flyttar ofta och är tidvis hemlös. Han träffar under sina kontakter med myndigheterna olika handläggare med olika delmål. Said hamnar i ett långvarigt försörjningsstöd och tappar lust, ork och motivation. Han slutar tänka på sin egen framtid och börjar fokusera på nästa generation istället. Genom studien och historien om Said ser man olika problemområden i handläggningen av ärenden, vilka band annat är: Myndigheterna utgår för mycket utifrån sina egna behov istället för Saids. Boendesituationen för många är oklar, men mycket viktig att lösa. Ingen ser helhetsprocessen för den enskilda migranten. Processen går alldeles för långsamt för Said. I Söderhamn arbetar kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans. Rita Norman från Söderhamns kommun och Bengt Thyrsson från Arbetsförmedlingen berättade hur det påverkar flyktingmottagandet i kommunen. Genom ISA (integration, samverkan, arbete) har man effektiviserat sitt arbete och blivit mer Konferens om bosättning av nyanlända Sida 5

6 lättillgängliga genom att samla sig under ett tak. Arbetsförmedlingen, integrationsenheten och resurscentrum sitter i samma byggnad, träffas varje dag och har fasta möten en gång i veckan. Det finns också en mötesplats i anslutning till lokalerna där en representant från Arbetsförmedlingen och kommunen är på plats varje dag för att möta frågor. En daglig kommunikation mellan de olika instanserna, ett stort nätverk och fokus på att sätta kunden i centrum är några av grundförutsättningarna för det lyckade arbetet. Och allt detta sker utan någon LÖK, avslutar Rita Norman. I Vännäs finns ingen flyktingsamordnare, men en inflyttarsamordnare med samma funktion. När Therese Bjursell började arbeta som inflyttarsamordnare fanns ingen riktig styrsel kring mottagandet, och som hon upplevde det heller inget riktigt intresse för frågorna från kommunens sida. Med Therese Bjursell utarbetades inte bara en ny tjänstetitel utan också ett mer utbrett samarbete med grannkommunerna och en närmre kontakt med Arbetsförmedlingen. I Vännäs tillhör inflyttarsamordnaren kommunens näringslivsavdelning. Therese Bjursell menar att det är viktigt med rätt organisationstillhörighet, och där tycker hon att samordnarens funktion är nu. En gemensam nämnare för talarna under dagen var att de tryckte på vikten av eller efterlyste ett bra samarbete mellan stat och kommun, kommuner emellan och inom kommunerna. Text och bild: Tove Grewin journalist och skribent Konferens om bosättning av nyanlända Sida 6

7 Mingelbilder Konferens om bosättning av nyanlända Sida 7