Lars Stjernkvist. Foto: Fotofabriken. Gunnar Hedberg. Foto: Uppsala kommun

Transkript

1 Integration Nummer 1 Mars 2014 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Förslag till satsningar på civila samhället Nationella samordnare ska öka det kommunala mottagandet av nyanlända Fokus på syrier i 2014 års flyktingkvot Nya 37-medel att söka för kommunerna Prestationsbaserad ersättning till landets kommuner

2 Nationella samordnare ska öka det kommunala mottagandet av nyanlända Förslag till satsningar på civila samhället Lars Stjernkvist. Foto: Fotofabriken. Gunnar Hedberg. Foto: Uppsala kommun I december 2013 bodde närmare personer med uppehållstillstånd kvar i något av Migrationsverket anläggningsboenden i väntan på en kommunplacering. Om det kommunala mottagandet inte ökar beräknas än fler nyanlända bli kvar i anläggningsboendena. I januari utsåg regeringen två nationella samordnare med uppdrag att öka det kommunala mottagandet, Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping (S), och Gunnar Hedberg, tidigare kommunalråd i Uppsala (M). Samordnarna ska bland annat motivera kommuner att öka det befintliga flyktingmottagandet och särskilt inrikta sig på kommuner där arbetsmarknaden är god och som har ett lågt mottagande. De nationella samordnarna samarbetar med landshövdingarna och länsstyrelserna och kommer under våren besöka samtliga län. Tillsammans med landhövdingarna och länsstyrelserna ska de föra en dialog med kommunpolitiker om behovet av ett jämnare och större mottagande av nyanlända. På kort sikt handlar uppdraget om den akuta situationen med personer med uppehållstillstånd som fastnat i anläggningsboenden. I ett något längre perspektiv är samordnarnas uppdrag att lyssna, uppmuntra och sprida möjligheter till nya lösningar i mottagandet, framförallt via utökad samverkan mellan kommuner. - Lars Stjernkvist och Gunnar Hedberg är synnerligen väl lämpade för detta uppdrag. Båda har en gedigen förankring i kommunsverige och en god förmåga att underlätta samarbete, säger Integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet. De nationella samordnarna ska redovisa sitt uppdrag för regeringen den 31 augusti Regeringen presenterade 18 mars ett antal satsningar inom etableringen som kommer att läggas fram inom vårändringsbudgeten 9 april. Personer med uppehållstillstånd som sitter kvar på anläggningsboenden i väntan på kommunplacering får möjlighet att läsa svenska för invandrare (sfi) under väntetiden. Satsningen på flyktingguider fördubblas från 11 till 21 miljoner kronor under 2014 och Länsstyrelserna får ytterligare 20 miljoner kronor som ska kunna disponeras för att snabbt undanröja mindre hinder för flyktingmottagande. Det kan handla om att rusta upp bostäder, underlätta transporter, göra åtgärder inom skola och barnomsorg eller särskilda informationsinsatser. För att underlätta och påskynda bosättningen för nyanlända med särskilda behov avsätts ytterligare 20 miljoner kronor. Pengarna kan användas för att exempelvis tillgänglighetsanpassa en bostad eller ge tillgång till en specifik typ av sjukvård. Läs mer om regeringens förslag på deras webbsida, se/sb/d/18158/a/236586

3 Fokus på syrier i 2014 års flyktingkvot Migrationsverkets generaldirektör fattade den 21 januari beslut om fördelningen av 2014 års flyktingkvot. Flera av uttagningsländerna liknar föregående års. Nytt är ett ännu starkare fokus på flyktingar och skyddsbehövande från krigets Syrien bland kvotens platser. Flera av uttagningarna som planeras under 2014 är snarlika dem som varit aktuella under 2013 och Somalier i Kenya, afghaner i Iran och eritreaner i Sudan har under många år varit en del av flyktingkvoten. Flyktingsituationerna i Kenya och i Iran tillhör de största och mest långdragna i världen. Vidarebosättning utgör en liten men viktig insats för de miljoner flyktingar som vistas där. Sverige fortsätter därför sitt engagemang för dessa grupper genom uttagningar av 150 somalier ifrån Kenya och 200 afghaner i Iran under eritreaner kommer även tas ut ifrån Sudan. Därtill återfinns uttagningar av colombianska flyktingar i Ecuador (150) och kongolesiska flyktingar i Uganda (150) i årets vidarebosättningsprogram. Nytt jämfört med tidigare år är ett ännu starkare fokus på skydd till människor på flykt undan kriget i Syrien. Mellan platser planeras vikas åt denna grupp, fördelat på olika grannländer i regionen. Den syriska flyktingsituationen har eskalerat snabbt och UNHCR (FN:s flyktingorgan) talar om en humanitär kris. Uppemot platser kommer behövas genom vidarebosättning och liknande insatser runt om i världen för att kunna stötta såväl individer som värdsamhällen. Sverige spelar en viktig roll i detta arbete. UNHCR understryker dock att fokuseringen på Syrien inte får överskugga de sedan länge pågående stora flyktingkriserna i andra delar av världen. Migrationsverket vill därtill skicka som särskilt budskap vikten av att Sverige genom kommunernas goda arbete också kan ge skydd åt personer som har sjukdomar eller skador efter våld och tortyr, något som är aktuellt bland annat inom den syriska flyktinggruppen. Migrationsverket hoppas att flera olika insatser, bland annat inom projektet SMAK (se separat artikel) ska kunna underlätta för kommunerna att ta emot även dessa personer. Mer information om 2014 års flyktingkvot finns att ta del av i Migrationsverkets nyhetsbrev från februari SMAK-projektet ska stärka mottagandet av kvotflyktingar i Sverige Migrationsverket startade under hösten projektet SMAK, med stöd av Europeiska flyktingfonden (ERF). SMAK Stärkt mottagande av kvotflyktingar, ska öka möjligheterna för kvotflyktingar och personer med särskilda behov att bosättas i Sverige. Från april månad finns projektets personal i fem utpekade län för att stötta kommunerna och verka för ökad kapacitet i bosättningen. SMAK-projektet inledde under vintern en kartläggning av villkoren för bosättning och mottagande av kvotflyktingar och andra nyanlända. Projektet kommer att sammanställa tidigare undersökningar och genomföra kompletterande faktainhämtning bland annat genom telefonkontakter med kommuner, länsstyrelser, Arbetsförmedlingen och andra intressenter. Som en del av kartläggningen hölls ett rådslag i januari med utvalda kommuner för att staka ut en väg för det kommande utvecklingsarbetet kring bosättningen av kvotflyktingar från och med år Projektet genomförs i samarbete med Länsstyrelserna i Norrbotten, Kalmar, Gävleborg, Värmland och Stockholm. Dessa Länsstyrelser rekryterar nu varsin så kallad extern utvecklingsledare som kommer att arbeta heltid i projektet under april 2014-juni De externa utvecklingsledarnas roll är att stötta kommunerna i länet och regionen och verka för att ett framgångsrikt utvecklingsarbete sprids och att förbättringsbehov fångas upp, samt för återkoppling och informationsspridning i bägge riktningarna mellan SMAK-projektets syfte är att utveckla en ny arbetsmodell för bosättning och mottagande av kvotflyktingar. Projektet kommer också att fokusera på att hitta en modell för anvisning av personer med särskilda behov. SMAK-projektet bygger på erfarenheter från tidigare ERFprojekt som till exempel Landa i Gävleborgs län och Begripligt hela vägen i Strömsunds kommun. bland andra Migrationsverket och kommunerna. Varje extern utvecklingsledare kommer samla referensgrupper med intressenter, bland vilka personer som kommit till Sverige som kvotflyktingar spelar en viktig roll. För mer information kontakta Evie Wimmer, projektledare, e-post evie.wimmer@migrationsverket.se

4 Prestationsbaserad ersättning till landets kommuner Från och med 1 januari 2014 får landets kommuner sin ersättning enligt en ny modell när de tar emot nyanlända invandrare. Denna nya modell syftar till att belöna de kommuner som tar ett stort ansvar i arbetet. Grundersättning Den årliga grundersättningen som ges till kommuner som tecknar en överenskommelse med staten om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare sänks från tio till fem prisbasbelopp. För år 2014 innebär detta att kronor betalas ut till respektive kommun. Samtidigt införs två prestationsbaserade ersättningar för högt mottagande. Två prestationsbaserade ersättningar Den första prestationsbaserade ersättningen ges till kommuner som tar emot personer som anvisas från anläggningsboende eller kvotflyktingar, som för dessa grupper får en extra ersättning utöver befintlig schablonersättning. Syftet med denna ordning är att minska väntetiden för nyanlända invandrare som anmäler behov av hjälp med sin bosättning. Den andra prestationsbaserade ersättningen ges till kommuner som har haft ett högt generellt mottagande i förhållande till sin befolkningsmängd under föregående år. Dessa kommuner kommer att ges extra ersättning för varje mottagen nyanländ utöver befintlig schablonersättning. Hälften av landets kommuner kommer att ges extra ersättning enligt denna ordning. Läs mer För mer information om detaljerna kring de prestationsbaserade ersättningarna, se Migrationsverkets webbplats, se/andra-aktorer/kommuner/ Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-forkommuner/ Forandradeersattningar-for-nyanlanda-meduppehallstillstand.html Prognos från Migrationsverket Migrationsverket lämnade den 4 februari sin senaste prognos till regeringen. Denna förutser ett fortsatt högt antal asylsökande, och därmed ett fortsatt stort behov av kommunplatser i landet. Asylsökande Migrationsverkets prognos förutser asylsökande till Sverige under år Skälet till den höga siffran är främst utvecklingen i Syrien men också den politiska och ekonomiska situationen i omvärlden i övrigt. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig drygt 45 miljoner människor i världen på flykt, vilket är den högsta siffran sedan Enligt UNHCR:s statistik från juli 2013 är Afghanistan fortfarande det största ursprungslandet för flyktingar. Nyanlända i behov av kommunplats Sammanlagt bedöms knappt personer att under 2014 beviljas asyltillstånd från Migrationsverkets mottagningssystem. Därtill beräknas ungefär anhöriginvandrare samt kvotflyktingar att vara i behov av bosättning i någon kommun. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns också en ingående balans på drygt inskrivna med uppehållstillstånd i Migrationsverkets mottagningssystem, utan planering för sin bosättning i någon kommun. Sammantaget innebär detta att det finns ett stort behov av platser för mottagande av nyanlända invandrare i landets kommuner. Arbetsförmedlingen fastställer årligen en länsvis fördelning av mottagningsbehovet i landet. Inför 2014 fastslogs att sammantaget drygt kommunplatser behövs för att klara mottagningsbehovet i landet. Av dessa behöver drygt vara så kallade anvisningsbara platser. Ensamkommande barn Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn ökat varje år, liksom behovet av överenskommelser med kommunerna om platser för både de asylsökande barnen och de barn som beviljats uppehållstillstånd. Under 2013 tog Migrationsverket emot knappt ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. Under 2014 beräknas antalet ansökningar öka till

5 Ny rapport om samhällsorientering För tredje året i rad har länsstyrelserna följt upp och lämnat en rapport till regeringen om samhällsorientering (SO). Mycket har skett under de tre åren. Andelen kommuner som ger SO på modersmål har exempelvis ökat. Det finns också mycket kvar att göra. Bland annat behöver uppföljningssystemet över antalet deltagare bli bättre och informationsinsatserna till målgruppen öka. Stor diskrepans i statistik Det finns en stor skillnad mellan Arbetsförmedlingens och kommunernas statistik över antalet deltagare i SO. Kommunernas statistisk tyder på ett mycket högre deltagande än vad Arbetsförmedlingens gör. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har cirka 29 procent av dem som haft en etableringsplan deltagit i SO. De kommuner som lämnat uppgifter till länsstyrelserna redovisar ett deltagande som utgör 61 procent av alla som haft en etableringsplan. När statistiken skiljer sig så mycket är det svårt att uppskatta hur många som faktiskt deltagit i samhällsorientering, säger Pontus Karlbom integrationssamordnare på Länsstyrelsen Östergötland. Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har inlett en dialog kring uppföljningssystemet av deltagare. Lågt deltagande i den utökade målgruppen Den 1 maj 2013 utökades målgruppen för SO. Det var framförallt anhöriginvandrare som då gavs möjlighet att delta. Under de första fem månaderna var deltagandet lågt i denna grupp. Länsstyrelserna har endast fått uppgifter om 269 deltagare i den utökade målgruppen. Kommunerna har i uppdrag att verka för att nå målgruppen och motivera dem att delta. Flera kommuner menar att det krävs stora informationsinsatser för att nå målgruppen. Information kan bland annat spridas genom media, SFI, och socialtjänsten. Tips! På samverkansportalen för tjänstemän på Informationsverige.se finns ett informationsmaterial riktat till målgruppen för SO. Materialet finns på nio språk och kan laddas ner och användas av alla kommuner som vill. Materialet är framtaget av länsstyrelserna och översatt i samverkan med SKL. SO på modersmål ökar Andelen kommuner som ger SO på modersmål ökar kontinuerligt. I årets uppföljning angav 92 procent att de ger SO på modersmål, 2011 var andelen 77 procent. Ladda ner eller beställ rapporten Årets rapport om SO finns att ladda ner från Länsstyrelsernas gemensamma integrationssida. Pages/default.aspx Rapporten kan också beställas via social.hallbarhet.ostergotland@ lansstyrelsen.se

6 Nya 37-medel att söka för kommunerna Varje år beviljar länsstyrelserna cirka 40 miljoner kronor till olika satsningar och projekt till kommuner och kommunalförbund som ersättning för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan. Under 2014 kommer satsningar som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering prioriteras. Varje länsstyrelse har också möjlighet att komplettera med regionala prioriteringar. Kontakta din länsstyrelse för mer information och ansökningshandlingar. Utveckling av Informationsverige.se Portalen informationsverige.se är inne i en expansiv fas med flera utvecklingsben. Utvecklingen av informationsverige.se kommer bland annat handla om: länssidor och anpassning av kommunsidor informationskanal för bostadssökande informationskanal från civila sektorn Länssidorna kommer innehålla regional information för nyanlända, samt presentation av länets kommuner. I dagsläget har 48 av 290 kommuner lagt in presentationer på informationsverige.se. Workshop Den 23 april kommer vi ha en workshop, med intressenter från olika organisationer och myndigheter, för att ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Projektet BURN Vi har också projekt, BURN, där anpassningar för att ge bättre använd- barhet för barn och ungdomar pågår: Moderniserad design för portalen överlag Särskild temaanpassad design för sidorna för barn och ungdomar Anpassning för mobiler och surfplattor för ökad tillgänglighet, speciellt för ungdomar. Ansvar Länsstyrelsen i Västra Götaland har ansvar för att utveckla portalen för att stödja insatser kring bosättning och för att samverka kring integration med den civila sektorn. Du som vill få vårt nyhetsbrev! Länsstyrelsernas nyhetsbrev innehåller aktuell information om flyktingmottagande och integration av nyanlända i Sverige. Nyhetsbrevet ges ut gemensamt av landets samtliga länsstyrelser. Du som vill ta del av nyhetsbrevet digitalt, skicka ditt namn och e-postadress till integration@lansstyrelsen.se. Ange Nyhetsbrev i ämnesraden. Kontakt Ansvarig utgivare Malin Lingefelt, Länsstyrelsen i Jönköpings län, , malin.lingefelt@lansstyrelsen.se Övriga kontaktpersoner Per Ibertsson, Länsstyrelsen i Hallands län, , per.ibertsson@lansstyrelsen.se Pontus Karlbom, Länsstyrelsen i Östergötland, , pontus.karlbom@lansstyrelsen.se Pernilla Bylund, Länsstyrelsen Gävleborg, , pernilla.bylund@lansstyrelsen.se Maria Johansson, Länsstyrelsen i Örebro län, , maria.t.johansson@lansstyrelsen.se