Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Inlämnad 15 september 2012

2 Sida: 2 av 62

3 Sida: 3 av 62 Dnr: AF-2011/ Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges kommuner och landsting föreslå och genomföra åtgärder för att effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för faktisk bosättning av nyanlända invandrare. Myndigheterna ska i detta sammanhang också se över möjligheterna till en samlad redovisning av uppgifter gällande bosättningsarbetet. Myndigheter ska gemensamt redovisa resultatet senast den 15 september Arbetsförmedlingen ska samordna och lämna redovisningen till Regeringskansliet. Myndigheterna ska gemensamt redovisa vidtagna och planerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag på åtgärder som regeringen behöver vidta. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska gemensamt redovisa resultatet och rapporten har därför beretts och beslutats inom respektive myndighet. Arbetsförmedlingen har samordnat redovisningen och beslut i enlighet med detta har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Johan Vikström. I den slutliga handläggningen inom Arbetsförmedlingen har chefen för avdelningen Integration och etablering Marie Linell-Persson och biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Johan Vikström

4 Sida: 4 av 62

5 Sida: 5 av 62 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Problembeskrivning Bosättningens huvudsakliga aktörer Underlag för planering av kapacitet för mottagandet av nyanlända Bosättningsprocessen Nuvarande volymer Kommande behov av kommunmottagande Metod Beskrivning och analys av faktorer som påverkar kommuners mottagningskapacitet Fördelning och uppföljning av mottagandet Länstal och anvisningsbara platser Överenskommelser - förhandling och uppföljning Bostäder Kommuners organisation och samarbete med hyresvärdar Samverkan och samordning Samverkan mellan kommuner och berörda myndigheter Samordning mellan statliga myndigheter Ersättningar till kommuner Ersättning till individer Påverkan på mottagandet Påverkan på hur många som anmäler behov av att anvisas plats för bosättning Tillgång på insatser och tid med etableringsplan för personer i anläggningsboende Ledtider från anvisning till inflytt Vidtagna och planerade åtgärder Översyn av arbetet med länstal och överenskommelser Länstal Utvecklat arbetssätt för uppföljning av mottagandet och samlad redovisning av uppgifter gällande bosättningsarbetet Utvecklat rutiner och IT stöd för att korta ledtider och minska andelen som tackar nej till anvisning Bättre samordning och kommunikation mellan bosättningens aktörer Samverkan på nationell nivå Samverkan på lokal och regional nivå Analysera och sprida framgångsfaktorer och goda exempel Öka tillgången på bostäder för nyanlända... 48

6 Sida: 6 av Förslag på åtgärder som regeringen bör vidta Tillfällig stimulansersättning för att främja ett utökat mottagande Principiella utgångspunkter för ersättningen Risker Förslag till utformning Fördelar med förslaget Stimulansersättning för att ge bättre förutsättningar för ett utökat mottagande Utökad möjlighet för ersättning för tillfälliga bostadskostnader vid mottagande av nyanlända Förslag till lösning Fördelar med förslaget Regelverket för rätten till etableringsplan och etableringsersättning för personer boende i anläggningsboende...53 Bilaga Definitioner av kommungrupper utifrån mottagandestatistik och överenskommelser Bilaga Sammanställning av enkätsvar...56

7 Sida: 7 av 62

8 Sida: 8 av 62 Sammanfattning I och med etableringsreformens ikraftträdande har fler nyanlända givits möjlighet att anvisas plats för bosättning. Inflödet av antalet personer som till Arbetsförmedlingen anmälde behov av att anvisas plats för bosättning ökade med cirka 65 procent från år 2010 till Inflödet har fortsatt att öka under 2012 och beroende på en ökad anhöriginvandring och ett stort inflöde av asylsökande från Syrien, pekar prognoserna för på historiskt höga nivåer 1. Detta ställer krav på kraftigt ökad mottagningskapacitet i hela landet och en mer effektiv bosättningsprocess. Antalet anvisningar till plats för bosättning i en kommun har ökat under första halvåret av 2012 jämfört med samma period Denna ökning har dock inte varit tillräcklig vilket fått till följd att väntetiderna på anvisad bosättning ökat. En förutsättning för att fler nyanlända ska kunna anvisas plats för bosättning och väntetiderna kortas är att tillgången på kommunplatser för mottagande av nyanlända ökar ytterligare. Det är av största vikt att alla ansvariga aktörer i bosättningsprocessen bidrar till en sådan utveckling. Då antalet personer som beviljats asyltillstånd och antalet direktinresta anhöriga med uppehållstillstånd, samt även antalet ensamkommande barn väntas öka kraftigt under kommande år behövs sannolikt en fördubbling från 2013 av både antalet anvisningsbara kommunplatser och den totala kapaciteten att ta emot nyanlända, inklusive de personer som ordnar sitt boende på egen hand. Om den totala kapaciteten i bosättningsprocessen och tillgången på kommunplatser för nyanlända inte ökar i tillräcklig utsträckning kommer väntetiderna på anvisad bosättning att bli längre. Detta försvårar den enskildes möjligheter till snabb etablering. Vidare kommer det att skapa än större påfrestningar på de kommuner där en stor andel av de asylsökande befinner sig, samt ytterligare öka platsbristen på Migrationsverkets anläggningsboenden. De mest betydelsefulla hindren för ökad tillgång på platser som identifierats i denna rapport är: - En generell brist på bostäder i många kommuner och en särskilt svår brist på hyresrätter och mindre bostäder. Bristen på mindre 1 Under åren fanns behov av omkring anvisningsbara platser. För 2012 var behovet omkring 7 000, och för 2013 beräknas det krävas strax över anvisningsbara platser.

9 Sida: 9 av 62 bostäder har stor påverkan på mottagandekapaciteten eftersom en majoritet av de hushåll som anmäler behov av anvisad bosättning är ensamhushåll. - För få kommuner har ett organiserat samarbete med hyresvärdar som ger en förutsägbar och regelbunden tilldelning av bostäder för mottagande av nyanlända. - Etableringsersättningens nuvarande konstruktion gör att många nyanlända tvingas söka försörjningsstöd under den inledande etableringstiden. Ett relaterat problemet är att etableringsersättningen betalas ut i början på månaden istället för i samband med när hyror vanligtvis ska betalas. - Behovet av fler kommunplatser för mottagande av nyanlända som anvisas konkurrerar med ökade bostadsbehov för andra grupper av nyanlända, såsom ensamkommande barn som får uppehållstillstånd, och direktinresta anhöriga. Till detta ska läggas att Migrationsverket har behov av fler bostäder för att utöka sina anläggningsboenden. - Eftersom nyanlända kan tacka nej till anvisad kommunplats kan tiden mellan att en bostad görs tillgänglig för anvisning och att en nyanländ faktiskt flyttar in i vissa situationer bli lång. Under denna tid finns risk att bostaden står utan betalande hyresgäster. En sådan risk skapar en ekonomisk osäkerhet för hyresvärdar och kommuner och försvårar därför kommuners mottagande. - Där det finns tillgång på bostäder kan lokal brist på andra resurser utgöra ett hinder för utökat mottagande av nyanlända. Det kan exempelvis röra sig om bristande kommunikationer, begränsad tillgång på arbetstillfällen inom pendlingsavstånd, begränsad tillgång på etableringsinsatser och/eller grundläggande myndighetsservice etc. En viktig slutsats som kan dras är att det trots en svår bostadssituation finns utrymme för att kommuner även på kort sikt ska kunna utöka sitt mottagande. För att främja detta behöver berörda myndigheters bosättningsarbete förbättras och kommunernas incitament för mottagande stärkas. Arbetsförmedlingen, länsstyrelser och Migrationsverket bedriver i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra hela bosättningsprocessen. De viktigaste åtgärder som vidtagits hittills under 2012 är: - Möjligheterna till uppföljning av bosättning och mottagande av nyanlända har förbättrats.

10 Sida: 10 av 62 - En översyn av länsstyrelsernas överenskommelsearbete har påbörjats och förtydligande av överenskommelsernas innebörd har genomförts. - Rutiner och olika former av IT stöd har utvecklats för att korta ledtider från att en bostad görs tillgänglig för anvisning till att en nyanländ flyttar in, samt för att minska andelen nyanlända som tackar nej till anvisad bosättning. Detta har skett bland annat genom framtagande av målgruppsanpassad kommuninformation på hemsidan - Intensifierad dialog och samverkan mellan bosättningens olika aktörer. - Förbättrad modell för prognoser över behov av kommunmottagande och utveckling av metoderna för framtagande av länstal har genomförts. Utöver åtgärderna ovan planeras följande åtgärder under resterande del av 2012: - Gemensam statistik över bosättning och mottagande ska tillsammans med alla överenskommelser om mottagande av nyanlända läggas upp på en länsstyrelsegemensam hemsida för att öka informationsutbyte och transparens. - Utifrån den översyn av överenskommelsearbetet som beskrivits ovan kommer ett metodstöd att sammanställas för att ytterligare stärka länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända. - Lärande exempel och framgångfaktorer för ett väl fungerande mottagande ska sammanställas och spridas. - En gemensam strategi för långsiktigt fungerande samordning och kommunikation ska tas fram. En viktig del i detta kommer vara hur Migrationsverkets behov av att utöka sitt lägenhetsbestånd för anläggningsboenden ska kunna tillgodoses utan att det får negativa effekter på tillgången på anvisningsbara platser. - En översyn ska göras av bosättningsprocessen för att hitta sätt att effektivisera, automatisera och förenkla informationsutbyte och samverkansrutiner mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna. Med anledning av den kraftiga ökningen av nyanlända som väntas under kommande år behöver också regeringen vidta åtgärder för att stimulera och stödja ett utökat mottagande. Några förslag för hur det kan åstadkommas är:

11 Sida: 11 av 62 - Att utöka möjligheterna till att ersätta kommuner för kostnader för tomhyror som uppstår i samband med mottagande av nyanlända som anvisas plats för bosättning. - Att införa en tillfällig stimulansersättning till kommuner som kopplas till ett utökat mottagande av nyanlända. - Att förändra etableringsersättningens konstruktion med avsikt att minska antalet nyanlända som tvingas söka försörjningsstöd under den inledande etableringstiden samt motverka problem med sena hyresinbetalningar. - Att se över regelverket för rätten till etableringsplan i syfte att främja ett effektivt utnyttjande av tiden med etableringsplan för de personer som blir kvar en längre tid på anläggningsboende.

12 Sida: 12 av Inledning Denna återrapport är framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och Sverige kommuner och landsting (SKL). Rapporten har beretts av Samverkansdelegationen och godkänts av respektive myndighet. Återrapporten redovisar Arbetsförmedlingens, Migrationsverkets, länsstyrelsernas och SKL:s gemensamma arbete under första halvan av 2012 för att öka beredskapen och kapaciteten för bosättning av nyanlända invandrare. Rapportens första del ger en beskrivning av bakgrund och nuläge (kap 2), samt metod (kap 3). Därefter analyseras bosättningsprocessen och orsaker till bristande mottagningskapacitet (kap 4), sedan redovisas genomförda och planerade åtgärder för att öka mottagningskapaciteten (kap 5) och slutligen beskrivs förslag på regelförändringar för att ytterligare stimulera mottagandet (kap 6).

13 Sida: 13 av Bakgrund Införandet av etableringsreformen har medfört betydande förändringar av ansvarsförhållanden mellan stat och kommun och mellan olika myndigheter gällande arbetet med att anvisa nyanlända plats för bosättning 2. Reformen innebar bland annat att en stor del av Migrationsverkets ansvar övergick till Arbetsförmedlingen. Etableringsreformen innebar också att målgruppen med möjlighet till anvisad bosättning utökades. Innan etableringsreformen fanns denna möjlighet bara för personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och kvotflyktingar. För övrig vidareflytt ansvarade varje enskild kommun. 3 I och med etableringsreformen gavs även nyanlända som skrivits ut ur mottagningssystemet och tagits emot i en kommun samt vissa anhöriga möjligheten att anvisas plats för bosättning i en kommun om de inte tidigare nyttjat rätten till anvisning. Under 2011 har andelen asylsökande som valt att bo i anläggningsboende ökat från cirka 40 procent av de asylsökande till cirka 60 procent. Detta i kombination med den utökade målgruppen har inneburit att det efter 2010 skett en betydande ökning av antalet personer som anmäler behov av att anvisas plats för bosättning. Under åren 2008 till 2010 var det i genomsnitt cirka personer per år som anmälde behov av att anvisas plats för bosättning via Migrationsverket 4. Under 2011 var det cirka personer som anmälde samma behov till Arbetsförmedlingen, varav cirka var redan tidigare kommunmottagna nyanlända som anmält behov av vidareflytt till annan kommun. Migrationsverkets senaste prognoser tyder också på att antalet som anmäler behov av anvisas plats för bosättning kommer att öka ytterligare under de kommande åren. 2 En bosättningsanvisning innebär ett erbjudande om bosättning i en kommun som ges till en nyanländ och dennes familj och som föregås av att kommunen gett klartecken för mottagande av personerna i fråga 3 Under perioden fanns dock möjligheter till organiserad vidareflytt för kommunmottagna nyanlända. Ett system som till stora delar liknar möjligheten till anvisning. Detta system omfattade kommuner och ett hundratal personer per år flyttade. Se mer i Migrationsverkets redovisning av uppdraget för organiserad vidareflyttning för åren 2008, 2009, och Inkluderar inte de kvotflyktingar som också bosattes av Migrationsverket. 5 Inkluderar även de som begärde Arbetsförmedlingens hjälp med bosättning i december Den balans av ärenden (som omfattade cirka 350 personer) som Arbetsförmedlingen tog över från Migrationsverket räknas in i inflödet för 2010.

14 Sida: 14 av Problembeskrivning Att fler anmäler behov av att anvisas plats för bosättning innebär krav både på en mer effektiv bosättningsprocess och på ökad mottagningskapacitet i hela landet. Under de första månaderna efter etableringsreformens ikraftträdande var antalet bosättningsanvisningar från Arbetsförmedlingen förhållandevis lågt. Efter ett intensivt utvecklingsarbete tog dock bosättningen fart under senare delen av året. Cirka personer anvisades en plats för bosättning under vilket är i nivå med antalet som anvisats under tidigare år 7. Under månaderna januari till och med juli 2012 har Arbetsförmedlingen anvisat personer en plats för bosättning. Utifrån denna anvisningstakt beräknas antalet anvisade personer under 2012 bli omkring personer. Det skulle innebära en ökning med cirka personer jämfört med tidigare år. Under 2012 väntas cirka personer vara i behov av att via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket anvisas plats för bosättning. Med nuvarande tillgång på anvisningsbara platser kommer inte tillräckligt många nyanlända kunna få en anvisning. Under 2013 kommer situationen med all sannolikhet att bli än svårare då både antalet personer som beviljas asyltillstånd och antalet direktinresta anhöriga med uppehållstillstånd väntas öka kraftigt. Sammantaget innebär det att både antalet anvisningsbara kommunplatser och den totala kapaciteten att ta emot nyanlända kan behöva fördubblas till I nuläget väntar cirka personer på anvisning och många av dem har väntat i flera månader. Den genomsnittliga väntetiden från anmälan om hjälp med bosättning till anvisad bosättning är cirka tre månader. Av dem som väntar befinner sig personer på något av Migrationsverkets anläggningsboenden. De övriga är bosatta utan tidigare anvisning i en kommun, ofta inneboende hos vän eller släkting eller annan temporär boendesituation som ibland anordnats av kommun och som kan utgöras av vandrarhem eller hotellboende. En lång väntan på anvisning försvårar den enskildes möjligheter till snabb etablering. Först med boendesituationen ordnad kan full fokus läggas på vägen till arbete och egen försörjning. Att ett stort antal nyanlända väntar på att anvisas plats för bosättning skapar också stora påfrestningar på de kommuner där en stor andel av de asylsökande befinner sig, det vill säga kommuner med anläggningsboende och de storstadskommuner där många nyanlända bott i eget boende under sin asyltid. Fler bosättningsanvisningar 6 Varav Arbetsförmedlingen har anvisat cirka personer och Migrationsverket cirka 100. De kvotflyktningar som Migrationsverket har anvisat är inte inkluderade. 7 Under åren anvisades i genomsnitt personer per år.

15 Sida: 15 av 62 behöver därför göras både för att främja den enskildes etablering och för att skapa en bättre fördelning av mottagandet. För att fler ska kunna anvisas en plats för bosättning måste tillgången på anvisningsbara platser i kommuner öka. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelser och SKL har tillsammans jobbat med att kartlägga förutsättningar för ett ökat kommunmottagande av nyanlända på både kort och lång sikt, samt med att föreslå och genomföra åtgärder för att främja detta. 2.2 Bosättningens huvudsakliga aktörer Migrationsverket har bosättningsansvar för de nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan och inte ingår i ett hushåll där någon har rätt till en etableringsplan, samt för att anvisa kvotflyktingar plats för bosättning i en kommun. Migrationsverket har också ansvar för att regelbundet göra prognoser över mottagningsbehovet 8. Därutöver ansvarar Migrationsverket för mottagande av asylsökande. I detta ligger att erbjuda dem boende och introduktion med viss samhällsinformation. Myndigheten beslutar också om uppehållstillstånd för asylsökande, anvisar asylsökande ensamkommande barn till en kommun och beslutar om statlig ersättning till kommuner och landsting för mottagande av nyanlända 9. Arbetsförmedlingen har det samordnade ansvaret för etableringsinsatserna. I detta ligger att myndigheten även ska vara stödjande och pådrivande gentemot övriga parter 10. Specifikt gällande bosättning av nyanlända ska Arbetsförmedlingen vid behov anvisa nyanlända som har rätt till etableringsplan, eller nyanlända som delar hushåll med någon som har rätt till etableringsplan plats för bosättning i en kommun. Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens bosättningsarbete är den enskildes förutsättningar för arbete inom pendlingsavstånd baserat på dennes behov, kompetens och ambitioner. Arbetsförmedlingen ska även fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (se mer under avsnitt 2.2). Även här ska förutsättningarna för arbete vara den viktigaste utgångspunkten. 11 Kommunen som har en överenskommelse om mottagande av nyanlända har ansvar för det praktiska mottagandet av nyanlända samt för att hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om kommunens förutsättningar för mottagande. Kommuner som i sin överenskommelse om 8 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare 9 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 10 Lagen (2010:197) om etableringsinsatser 11 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare

16 Sida: 16 av 62 mottagande har utlovat ett visst antal anvisningsbara platser per år har även ansvar för att möjliggöra anvisning av motsvarande antal nyanlända till kommunen genom att göra tillräckligt många bostäder i kommunen tillgängliga för anvisning. Utöver ovan har kommunen ansvar för att tillhandahålla sfi, samhällsorientering och övrig grundläggande kommunal service till nyanlända som kommer till kommunen. Kommunen har också ett generellt ansvar att planera bostadsförsörjningen för att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska leva i goda bostäder, samt att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs 12. Förutom mottagande av nyanlända som anvisas av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket tar kommuner också ofta emot nyanlända som på egen hand flyttar till kommunen samt asylsökande ensamkommande barn. Länsstyrelserna ska inom etableringsuppdraget verka för att det finns tillräcklig beredskap och kapacitet hos kommunerna för att ta emot nyanlända, och som del i det främja regional samverkan mellan kommuner och statliga myndigheter. Länsstyrelserna ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna ska även ge kommunerna råd, information och underlag för deras arbete med boendeplanering och verka för att kommunerna antar riktlinjer för bostadsförsörjning13 Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser för nyanlända, och på regional och kommunal nivå följa upp organisering och genomförande av dessa insatser. Därutöver har länsstyrelserna ansvar att förhandla fram platser i kommuner för anvisning av ensamkommande asylsökande barn. 2.3 Underlag för planering av kapacitet för mottagandet av nyanlända Arbetsförmedlingen fastställer i samråd med länsstyrelser och Migrationsverket årligen så kallade länstal som anger en länsvis fördelning av det förväntade mottagningsbehovet. Länstalen utgår från Migrationsverkets prognoser och anger hur många nyanlända som varje län bör ha beredskap att ta emot under innevarande år och hur många av dessa 12 Lag (2000:1383) om kommunens bostadsförsörjningsansvar 13 Förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser

17 Sida: 17 av 62 som beräknas vara i behov av att tas emot genom att de anvisas plats för bosättning via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket och hur många som beräknas bosätta sig i länet på egen hand. De sistnämnda inkluderar direktinresta anhöriga och asylsökande ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd. Länstalen tas fram utifrån ett antal i förväg fastslagna variabler som beskriver länens förutsättningar för mottagande av nyanlända. De variabler som varit utgångspunkt för 2012 års länstal har beskrivit länens förutsättningar med avseende på arbetsmarknad, folkmängd, demografi och bostadsmarknad. Variablerna har givits olika tyngd beroende på hur viktiga de ansetts vara för styrningen av länsfördelningen av mottagandet. Situationen på arbetsmarknaden har viktats till 45 % och är den variabel som har givits störst vikt. Övriga variabler och dess viktning har varit folkmängd 40 %, demografi 10 % och bostadsmarknad 5 %. Även det historiska mottagandet i länen har inledningsvis givits en viss påverkan på länstalen. Historikens påverkan på länstalens anvisningsbara platser kommer dock att stegvis minska under kommande år för att slutligen helt upphöra vara en faktor i bedömningen. Efter att länstalen fastställts har varje länsstyrelse i uppgift att träffa överenskommelser med länets kommuner om mottagande av nyanlända som motsvarar det behov som länstalet angett. Som en del i detta har länsstyrelser ansvar att tolka länstalet utifrån de regionala förutsättningarna. Överenskommelserna anger ett totalt antal platser för mottagande i kommunen och hur många av dessa som är anvisningsbara. Det är utifrån de anvisningsbara platserna som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket sedan kan anvisa nyanlända en plats för bosättning. Övriga platser är för nyanlända som på egen hand bosätter sig i kommunen, vilket även inkluderar direktinresta anhöriga och asylsökande ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd. 2.4 Bosättningsprocessen Nedan ges en schematisk beskrivning av den gemensamma processen för anvisning och bosättning av nyanlända. 1. Den nyanlände underrättas om beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket och träffar därefter Arbetsförmedlingen. 2. Om den nyanlände omfattas av rätten till etableringsinsatser kan denne anmäla behov av hjälp med bosättning till Arbetsförmedlingen. Behov ska anmälas inom sex månader från beslut om uppehållstillstånd. Om personen fortfarande är inskriven på Migrationsverket och Arbetsförmedlingen bedömer att personen inte har rätt till etableringsinsatser övergår bosättningsansvaret till

18 Sida: 18 av 62 Migrationsverket. Den nyanlände kan också ordna sin bosättning på egen hand (se punkt 8). 3. Efter att en anmälan om behov av att anvisas plats för bosättning gjorts upprättar ansvarig myndighet ett bosättningsärende. 4. En bedömning görs av var i landet den nyanlände och dennes eventuella familj har bäst förutsättningar för att etablera sig. Bedömningen utgår ifrån hushållets samlade behov och yrkes- och utbildningsbakgrund. 5. Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket kontaktar en kommun, som har en överenskommelse om mottagande av nyanlända, för en dialog om kommunens möjlighet att ta emot personerna i det aktuella ärendet. Kontakten sker vanligtvis via telefon, e-post och fax mellan handläggare. Ibland föregås denna personliga kontakt av en formell standardförfrågning som riktas till flera kommuner samtidigt. Kommunen tackar ja eller nej till mottagande beroende på om de anser sig ha möjlighet att ta emot dessa eller inte. Om kommunen tackar nej presenteras ärendet för en ny kommun. 6. Om kommunen tackar ja till att ta emot görs en bosättningsanvisning till den nyanlände. När ärendet tillhör Arbetsförmedlingen görs detta via Arbetsförmedlingens lokala kontor. För Migrationsverkets ärenden meddelas anvisningen via den lokala mottagningsenheten. En bosättningsanvisning innebär ett erbjudande om bosättning i en kommun som den nyanlände kan tacka ja eller nej till. Om personerna tackar ja flyttar personen till den kommunen. Om de däremot tackar nej till anvisningen måste de omgående ordna bosättning på egen hand. Nyanlända ges bara en bosättningsanvisning. 7. Kvotflyktingar som tas emot i Sverige har uppehållstillstånd klart inför inresan. Anvisning sker innan inresan och utifrån samma grunder som för övriga nyanlända. Däremot ges kvotflyktingar ingen möjlighet att säga ja eller nej till en anvisad kommun utan första bosättning sker i den kommun som anvisats. Inte heller kvotflyktingar ges mer än en bosättningsanvisning. Efter ankomst till Sverige sker etableringssamtal med Arbetsförmedlingen där rätten till etableringsplan fastställs. 8. Nyanlända bosätter sig också på egen hand i kommuner. Det handlar då om direktinresta anhöriga, ensamkommande barn som under asyltiden anvisats till en kommun och som fått uppehållstillstånd, samt personer som under asyltiden bott i eget boende och personer som på egen hand flyttat från anläggningsboendet och ordnat boende i en kommun. Även de som

19 Sida: 19 av 62 på egen hand bosatt sig i en kommun har möjlighet att anmäla behov av att anvisas plats för bosättning i en annan kommun (punkt 2). Ett krav är att anmälan görs inom sex månader från beslut om uppehållstillstånd. 2.5 Nuvarande volymer Cirka personer har från och med januari till och med juli 2012 beviljats uppehållstillstånd som ger möjlighet till anvisad bosättning. Av dessa var cirka kvotflyktingar, cirka direktinresta anhöriga, cirka personer var boende i anläggningsboende och cirka i eget boende vid tidpunkten för beslut om uppehållstillstånd. Behovet av att anvisas plats för bosättning har varit stort under Fram till och med juli 2012 hade personer anmält detta behov till Arbetsförmedlingen. Av dessa bodde cirka personer i anläggningsboende vid tiden för anmälan och cirka var kommunmottagna utan tidigare anvisning. Cirka 60 nyanlända har fram till och med juli 2012 anmält behov av att via Migrationsverket anvisas plats för bosättning 14. Därutöver kommer totalt kvotflyktingar anvisas via Migrationsverket under Under perioden januari till och med juli 2012 har Arbetsförmedlingen anvisat personer en plats för bosättning, varav personer var boende i anläggningsboende och 420 var kommunmottagna utan tidigare anvisning. 660 personer har under perioden avbrutit sitt bosättningsärende innan anvisning och ordnat bosättning på egen hand. Migrationsverket har under samma period anvisat cirka 35 nyanlända som inte haft rätt till etableringsplan och cirka 960 kvotflyktingar. Vid utgången av juli fanns cirka personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets anläggningsboenden. Av dessa var det personer som väntade på att få Arbetsförmedlingens hjälp med bosättning 15. Motsvarande siffror under tidigare år har var cirka personer med uppehållstillstånd inskrivna i anläggningsboende varav cirka 400 väntade på besked från Migrationsverket om bosättning. Utöver de som bor på anläggningsboende och väntar på att anvisas plats för bosättning väntar cirka kommunmottagna personer utan tidigare 14 Är nyanlända som varken har rätt till en etableringsplan eller ingår i ett hushåll med någon som har rätt till etableringsplan 15 De personer med uppehållstillstånd som inte väntar på anvisning är antingen före processen etableringssamtal eller efter anvisning och väntar på att utflyttning ska ske.

20 Sida: 20 av 62 anvisning på att få Arbetsförmedlingens hjälp med vidareflytt till annan kommun. 2.6 Kommande behov av kommunmottagande Behovet av kommunmottagande bedöms komma att öka kraftigt under åren 2013 och De huvudsakliga orsakerna är konflikten i Syrien och att praxis för anknytningsärenden där det saknas giltig passhandling har förändrats vilket väntas leda till att betydligt fler ges uppehållstillstånd som anhöriginvandrare. Antalet asylsökande från Afrikas Horn, Afghanistan och Mellanöstern väntas också öka och i dessa grupper väntas en hög andel få bifall på sin asylansökan. Även andelen ensamkommande barn och ungdomar väntas öka. Sammantaget bedömer Migrationsverket att det under 2012 kommer bli personer som antingen beviljats asyltillstånd eller rest in till landet med uppehållstillstånd 16. Under 2013 väntas detta antal stiga till Till detta ska läggas de antal personer som fått uppehållstillstånd under 2012 men som inte kommunmottagits under året. För att inte antalet personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets anläggningsboenden ska öka kraftigt och väntetiderna på bosättning bli än längre krävs det till 2013 sannolikt en fördubbling av antalet kommunplatser för mottagande av nyanlända. 16 Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos 30 juli 2012

21 Sida: 21 av Metod Det nationella samarbetet rörande nyanländas bosättning sker bland annat genom Samverkansdelegationen. I januari 2012 tillsatte Samverkansdelegationen en beredningsgrupp med syfte att koordinera myndigheternas gemensamma återrapporteringsuppdrag. Beredningsgruppen fick också i uppgift att tillsätta och samordna övergripande arbetsgrupper där berörda myndigheter samt SKL ingår. Arbetet med denna rapport har skett inom arbetsgruppen för bosättning. Arbetsgruppen har också samordnat och samverkat gällande aktiviteter för utveckling av bosättningsprocessen som pågår inom andra konstellationer exempelvis projektet Kommunalt perspektiv i bosättningen (KUB projektet) 17, Överenskommelse forum (ÖK-forum) 18, länsstyrelsernas intensifierade dialoguppdrag 19 och den verksamhetsutveckling gällande bosättning som bedrivs inom Arbetsförmedlingen 20. Underlaget till analyserna i denna rapport utgörs till stor del av enkätsvar från en enkätundersökning som genomförts inom ramen för KUB -projektet och som riktats till ansvariga för mottagning av nyanlända i alla Sveriges kommuner. I enkäten har olika frågor ställts om hur kommunen upplever kommunikationen och samarbetet med olika myndigheter och hur kommunen samarbetar med bostadsbolag. Kommuner har också fått gradera på en skala mellan 1 och 5 i vilken utsträckning de instämde i olika påståenden om hinder för mottagande av nyanlända via anvisning och i vilken utsträckning vissa förändringar skulle möjliggöra ett utökat mottagande. Svarsfrekvensen på enkäten har varit 94 procent. För att möjliggöra en djupare analys av enkätsvaren har dessa samkörts med uppgifter om överenskommelser och kommunmottagande under För att upptäcka samband mellan svar i enkäten och mottagande har 17 Kommunalt perspektiv i bosättningsprocessen och är ett riksomfattande kommunägt bosättningsprojekt som har som målsättning att kommunala behov och förutsättningar kommer in i den nya bosättningsprocessen. Projektet finansieras gemensamt av flera länsstyrelser i Sverige via 37 medel. 18 Ett forum för utveckling av överenskommelserna om mottagande av nyanlända, med representanter från länsstyrelser, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. I detta forum tas beslut om förändringar av den mall som gäller för överenskommelser. 19 Se mer i länsstyrelsernas rapport från den 15:e augusti: Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare. 20 Har bedrivits inom ramen för det så kallade bosättningsprojektet

22 Sida: 22 av 62 kommunerna delats in i 5 olika grupper beroende på hur deras mottagande såg ut En sammanställning av enkätsvaren och en beskrivning av urvalet till de olika grupperna redovisas i bilaga 1 och 2. Utöver underlag från enkäten har erfarenheter från andra berörda aktörer tillvaratagits och rapporter, utredningar och statistik som berör bosättningens olika delar har analyserats. Enkäten kommer via KUB projektet att kompletterats under hösten med intervjuer av personer i kommuner som på olika nivåer påverkar kommunens mottagande av nyanlända. Detta kommer att bilda underlag för kommande utvecklingsarbete.

23 Sida: 23 av Beskrivning och analys av faktorer som påverkar kommuners mottagningskapacitet För att fler ska kunna anvisas en plats för bosättning behöver beredskapen och kapaciteten för mottagande av nyanlända öka. I korthet behövs fler anvisningsbara platser som motsvarar en förmåga och ambition till mottagande, och som därmed kan omsättas i faktisk bosättning. Det finns ett flertal faktorer som påverkar kommuners kapacitet för mottagande av nyanlända. Nedan beskrivs och analyseras de viktigaste. 4.1 Fördelning och uppföljning av mottagandet Länstal och anvisningsbara platser Länstalen och överenskommelserna om mottagande av nyanlända ska vara en grund för planering för att säkra en beredskap och kapacitet för mottagande som motsvarar behoven. Både länstalen och överenskommelserna utgår från att ett visst antal nyanlända kommer att bosätta sig på egen hand och att ett visst antal behöver anvisas en plats för bosättning via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Det är de anvisningsbara platserna som ligger till grund för Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets bosättningsarbete. För att tillräckligt många ska kunna anvisas en plats för bosättning är det avgörande att antalet anvisningsbara platser motsvarar behovet både vad gäller i antal, bostadsstorlek, geografisk läge etcetera, så att de representerar en reell kapacitet för mottagande. De platser i länstal och överenskommelser som inte är anvisningsbara är främst betrakta främst som en prognos och ett planeringsunderlag för kommun, Arbetsförmedlingen och länsstyrelse. Hur många nyanlända som tas emot i län och kommuner genom att nyanlända bosätter sig där på egen hand är inget som kommuner eller myndigheter styr över utan det bestäms av nyanländas egna val och preferenser. Eftersom bostäder och andra kommunala resurser behöver avsättas för ett bra mottagande av de som på egen hand flyttar till kommunen har ovan dock påverkan på kommuners möjligheter att ta emot nyanlända som anvisas Under 2011 tog en majoritet av alla kommuner emot färre nyanlända via anvisning än det antal anvisningsbara platser de hade i sin överenskommelse. Vissa kommuner tog emot fler än vad överenskommelsen

24 Sida: 24 av 62 angav, men sammantaget togs cirka färre personer emot via anvisning än det totala antalet anvisningsbara platser. Här behöver den lokala och regionala planeringen av mottagningskapaciteten förbättras. För att underlätta detta behöver också bättre planeringsunderlag finnas tillgängligt. För 2012 angav de fastställda länstalen ett behov av drygt anvisningsbara platser. Vid utgången av juli fanns knappt anvisningsbara platser enligt överenskommelser. Därutöver finns ett tjugotal kommuner som saknar uttryckliga anvisningsbara platser i sina överenskommelser men ändå tar emot via anvisning. Det behövs fler anvisningsbara platser för 2012 med en kraftig ökning för 2013, och de som finns behöver motsvara en reell kapacitet för mottagande och därmed kunna omsättas i ett faktisk mottagande via anvisning. För att behovet av anvisningsbara platser ska kunna tillgodoses behöver Arbetsförmedlingen och länsstyrelser enhetligt och tydligt kommunicera länstalens utgångspunkter och betydelse och detta måste också genomsyra alla länsstyrelsers överenskommelsearbete. Även betydelsen av överenskommelserna och dess anvisningsbara platser måste vara tydligt kommunicerade och båda parter som ingår en överenskommelse om mottagande av nyanlända måste vara införstådda med de åtaganden som överenskommelsen innebär. Från kommunens sida innebär det att organisation, bostadspolitik och samarbeten med hyresvärdar (se avsnitt 4.1 och 4.2) ska kunna anpassas för ett mottagande i nivå med överenskommelsens antal platser. För Arbetsförmedlingen och Migrationsverket innebär det att anvisning av nyanlända görs utifrån de enskildas förutsättningar för etablering och att de ger nyanlända tydlig information om premisserna för anvisad bosättning, så att de nyanlände accepterar anvisningen och att den anvisade bosättningen tillför ett mervärde för den enskildes kommande etablering. För att fördelningen av mottagandet ska vara verklighetsförankrad behöver också både länstal och överenskommelser tydligt spegla de regionala och lokala förutsättningarna för mottagande av nyanlända Överenskommelser - förhandling och uppföljning Utifrån länstalen förhandlar länsstyrelserna med sina kommuner om mottagning av nyanlända och mottagning av asylsökande barn (som sedermera ingår i den första gruppen om de får permanent uppehållstillstånd). Överenskommelserna som träffas med kommuner om mottagande av nyanlända gäller årsvis, oftast tillsvidare.

25 Sida: 25 av 62 Det största hindret för förhandlingsarbetet är den bostadsbrist som finns i stora delar av landet och som beskrivs i avsnitt 4.2. När omsättningen och tillgången på hyresrätter är begränsade minskar kommuners möjligheter att åta sig att ta emot nyanlända via anvisning. En annan svårighet är att bedöma hur många nyanlända som kommer att bosätta sig i kommunen på egen hand under ett år. Detta eftersom det berör ett flertal olika grupper av nyanlända såsom direktinresta anhörig, ensamkommande barn som placerats under sin asyltid och som får uppehållstillstånd, asylsökande i eget boende som får uppehållstillstånd och nyanlända som på egen hand lämnar ett anläggningsboende och flyttar till kommunen. Vidare försvåras förhandling om överenskommelser för mottagande av nyanlända av det ökade behovet av platser för ensamkommande barn. I nuläget finns också en stor oro i många kommuner för hur de ska kunna ordna boende för det ökade antalet anhöriginvandrare som väntas anlända under de kommande åren. Förutom kommunens bostadsförsörjningskapacitet tas även andra frågor i beaktande och diskuteras vid förhandling om överenskommelser. Det rör sig då om kommunens kapacitet inom barnomsorg, skola, sfi och samhällsorientering, den lokala arbetsmarknadssituationen, tillgången på etableringsinsatser, utbildningar och lotsar, samt tillgången på Arbetsförmedlingens och andra myndigheters service. Faktorer som påverkar kommunens kapacitet för mottagande av nyanlända har ofta en regional aspekt. Det gäller särskilt arbetsmarknaden, men också tillgången på insatser, utbildningar och myndighetsservice. Det finns därför ofta behov av regional samverkan mellan kommuner i planerandet av mottagande av nyanlända. I detta behöver individers möjlighet till pendling mellan kommuner tas i beaktande. Exempelvis kan små kommuner öka sin mottagningskapacitet genom att samverka med andra kommuner kring tillhandahållande av sfi och samhällsorientering, och kommuner med tillgång på bostäder men med en svag arbetsmarknad behöver i sin planering av mottagandet ta hänsyn till pendlingsmöjligheter till utbildningar och arbetsmarknader i närliggande kommuner. En utmaning för länsstyrelserna är att främja denna typ av regional samverkan för att öka kapaciteten och beredskapen för mottagande av nyanlända. Det är också viktigt att mottagande av nyanlända ses som en långsiktig investering för att möta kommande arbetskraftsbehov och upprätthålla tillväxten, och att det synsättet genomsyrar planeringen av det kommunala mottagandet. I flera regioner kommer stora pensionsavgångar att leda till

26 Sida: 26 av 62 brist på arbetskraft vilket hämmar tillväxten 21. Att omsätta det arbetsmarknadsperspektiv som finns i länstalen till överenskommelsearbetet är en viktig uppgift för länsstyrelserna. För att underlätta förhandlingsarbetet behövs bra planeringsunderlag i form av statistik och prognoser gällande kommunmottagandets olika delar, utvecklingen av arbetsmarknaden, generationsväxling samt kommande rekryteringsbehov. Det behövs också transparens och regelbunden uppföljning av mottagandet för att tidigt uppmärksamma var det finns lokala hinder för att uppnå ett mottagande i nivå med det antal som anges i överenskommelser. Detta för att kommun tillsammans med länsstyrelse och i förekommande fall lokal Arbetsförmedling tidigt ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Nationell och enhetlig statistik som beskriver kommunmottagandets olika delar och som kan användas för uppföljning av överenskommelsernas åtaganden har länge saknats. Under våren har dock sådan statistik tagits fram. Denna kommer att vidareutvecklas under hösten (se mer om detta under kapitel 5.2). 4.2 Bostäder En grundläggande förutsättning för kommuners mottagande av nyanlända är att det finns tillgång till lediga bostäder i kommunen. De tillgängliga bostäder som finns i kommunen behöver också vara lämpliga utifrån målgruppens behov. För anvisning av nyanlända avser behovet nästan uteslutande hyresrätter på förstahandsmarknaden. Med anledning av att nyanlända ofta har små ekonomiska marginaler måste också hyran ligga på en rimlig nivå, vilket ofta utesluter nyproducerade lägenheter. Slutligen måste storleken på bostäderna matcha efterfrågan utifrån familjesammansättningen bland de nyanlända. Tabellen nedan visar hushållsstorleken i Arbetsförmedlingens respektive Migrationsverkets bosättningsärenden. Störst är behovet av bostäder för ensamhushåll. Behovet av bostäder för fem eller fler personer är också stort. 21 Läs mer i Arbetsförmedlingens rapport: Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv.

27 Sida: 27 av 62 Tabell 1. Hushållsstorlek i bosättningsärenden Antal personer i hushållet Andel av Arbetsförmedlingens bosättningsärenden Andel av Migrationsverkets bosättningsärenden En person 69 % 39 % Två personer 10 % 10 % Tre personer 9 % 11 % Fyra personer 6 % 12 % Fem eller fler personer 3 % 30 % Källa: Arbetsförmedlingen och Migrationsverket Det är i dag en svår situation på bostadsmarknaden i ett stort antal kommuner. 135 av landets kommuner uppgav i 2012 års bostadsmarknadsenkät att det råder brist på bostäder i kommunen. Antalet kommuner som uppger att det råder brist på bostäder har successivt ökat sedan slutet av nittiotalet. Bostadsbristen är särskilt påtaglig när det gäller hyresrätter. 259 av 290 kommuner uppger att det är brist på hyresrätter i kommunen. Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan har också minskat på senare år var det cirka outhyrda lägenheter i allmännyttan, 2012 hade antalet minskat till cirka En delförklaring till den minskade tillgången på hyresrätter är att andelen av bostadsbeståndet som utgörs av hyresfastigheter minskat. Under åren 1990 till 2007 minskade andelen hyresfastigheter från 75 % till 69 %. 23 En annan orsak är att nybyggnation av hyresrätter minskat sedan början av nittiotalet. 24 Den generella bristen på hyresrätter försvårar kommunernas arbete med att ordna bostäder för mottagande av nyanlända. I Statskontorets uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen framgår att 61 procent av kommunerna anser att tillgången på lediga hyresrätter för målgruppen har minskat jämfört med för fem år sedan, medan 32 procent menar att den är oförändrad. Endast 2 procent svarar att den har ökat. 25 Tabell 2 nedan visar hur kommunerna graderar svårigheten att få tillgång till bostäder av olika storlek för nyanlända. Kommunerna upplever störst svårigheter när det gäller att få tillgång till bostäder med 4 eller fler rum och 22 Rapport från Boverket: Bostadsmarknaden med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 23 Rapport från Boverket: Förändringar av bostadsbeståndets fördelning på hustyper, ägarkategorier och upplåtelseformer Se figur 4.1 i Statskontorets rapport: Etableringen av Nyanlända en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen 25 Statskontorets rapport: Etableringen av Nyanlända en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen

28 Sida: 28 av 62 bostäder med ett rum och kök, som är de bostäder som behövs för majoriteten av Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets bosättningsärenden. Tabell 2. Kommuners gradering av hur svårt/lätt det är för kommunen att få tillgång till bostäder av olika storlek för nyanlända flyktingar Bostadsstorlek 1 (mycket svårt) (mycket lätt) Ingen uppfattning 1 rum och kök 52 % 24 % 12 % 6 % 2 % 4 % 2-3 rum och kök 28 % 19 % 29 % 14 % 6 % 5 % 4 eller fler rum och kök Källa: Enkätsvar 59 % 19 % 11 % 4 % 1 % 5 % Den bristande tillgången på mindre hyresrätter är ett stort hinder för anvisning av nyanlända. Detta visar sig i att väntetiden på anvisning är betydligt längre för ensamhushåll jämfört med flerpersonshushåll 26.Det är dock ett hinder som framförallt Arbetsförmedlingen och Migrationsverket märker av. För kommunerna är obalansen mellan nyanländas hushållsstorlek och storleken på tillgängliga lägenheter inte fullt lika kännbar. Med det stora antalet personer som är i behov av att anvisas plats för bosättning efterfrågas bostäder i alla storlekar. Därmed kan anvisning av nyanlända oftast göras även till kommuner som bara har tillgång till en viss typ av bostäder. Sammantaget är det tydligt att bristen på hyresrätter och i synnerhet mindre hyresrätter och hyresrätter för fem eller fler personer är ett stort hinder för mottagande av nyanlända. För att hantera detta på kort sikt är det angeläget att de tillgängliga bostäder som finns utnyttjas så effektivt som möjligt. För att möjliggöra ett långsiktigt hållbart mottagande av nyanlända behöver dock bostadsbyggandet på flera håll öka. Detta gäller särskilt i de kommuner som har en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd och kommuner med kommande arbetskraftsbehov. 4.3 Kommuners organisation och samarbete med hyresvärdar Som beskrivits under avsnitt 4.2 ovan finns en generell bostadsbrist i många kommuner. Beroende på kommuners organisation kring mottagande och vilket samarbete kommunen har med hyresvärdar kan den allmänna situationen på bostadsmarknaden ha mer eller mindre betydelse för hur många nyanlända kommunen klarar av att ta emot via anvisning. 26 Arbetsförmedlingens ledtid från inkommet bosättningsunderlag till anvisning för ensamhushåll var 119 dagar. Samma ledtid för ärenden avseende familjer var 55 dagar.

29 Sida: 29 av 62 Kommuner med en väl fungerande organisation och upparbetat samarbete med bostadsföretag och andra hyresvärdar kan lyckas ordna fram bostäder för mottagande av nyanlända trots en svår situation på bostadsmarknaden. Samtidigt finns kommuner där det finns överskott av lediga bostäder men där kommunens flyktingmottagning av olika orsaker har bristande tillgång till dessa bostäder. Till exempel så saknas en överenskommelse med anvisningsbara platser i 10 av de 48 kommuner som i 2012 års bostadsmarknadsenkät redovisat ett överskott på bostäder. Vidare hade 20 av kommunerna som redovisade ett överskott på bostäder vid utgången av maj tagit emot färre än 5 personer via anvisning och av dessa hade 9 kommuner tagit emot färre än 15 nyanlända totalt 27. Vad gäller samarbete med hyresvärdar uppgav 65 procent av kommunerna som svarat på enkäten att de har någon form av överenskommelse eller samarbete med ett kommunalt bostadsbolag för att få tillgång till bostäder för nyanlända flyktingar. En sådan överenskommelse eller samarbete var betydligt vanligare bland kommuner som i hög utsträckning fyllde sina anvisningsbara platser under 2011 än bland kommuner som hade ett förhållandevis lågt mottagande av nyanlända jämfört med sina överenskommelser 28. Vidare ansåg de kommuner som tagit emot få nyanlända i förhållande till överenskommelsens antal, i högre utsträckning än övriga kommungrupper att ett hinder för mottagande av nyanlända var att kommunen hade för lite samarbete med hyresvärdar. 29 Samarbetet mellan flyktingmottagning och bostadsbolag ser olika ut i olika kommuner. Många bygger på muntliga överenskommelser och innebär endast sporadisk tilldelning av bostäder till flyktingmottagningen beroende på den aktuella bostadstillgången. I andra fall går kommunens flyktingmottagning via den ordinarie bostadskön. Denna typ av samarbeten riskerar att ge en oförutsägbar tillgång till bostäder för mottagande av nyanlända. För att en kommun ska kunna säkerställa en årlig kapacitet och beredskap för mottagande som ligger i nivå med vad överenskommelsen om mottagande anger, behövs sannolikt en mer formaliserad överenskommelse med ett bostadsbolag som innebär någon form av regelbunden tilldelning av 27 Bygger på Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets anvisningsstatistik och Migrationsverkets statistik över mottagande utifrån utbetald schablonersättning. 28 Bland de förstnämnda var det 84 procent som svarade att de hade en överenskommelse eller samarbete med ett kommunalt bostadsbolag för att få tillgång till bostäder för nyanlända flyktingar. Bland de kommuner med förhållandevis lågt mottagande var samma andel 57 procent. 29 I genomsnitt graderade denna grupp detta hinder som en 3 på en skala mellan 1 och 5 jämfört med övriga kommuner som i snitt graderade det till 2,3.

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. Inlämnad 2 maj 2013

Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. Inlämnad 2 maj 2013 2013 Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget Inlämnad 2 maj 2013 Sida: 2 av 21 Sida: 3 av 21 Dnr: AF-2012/445712 Datum: 2013-05-02 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum:

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum: PM Sida: 1 av 10 Diarienumer: Af-2012/300597 Datum: 2012-09-24 Länstal 2013 Länstalen för 2013 har fastställts av Arbetsförmedlingen efter samråd med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1 2012-06-20 Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 1 Regeringsuppdrag 2012 till myndigheterna Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges kommuner

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ETABLERING AV VISSA NYANLÄNDA - BOSÄTTNING FÖR NYANLÄNDA INOM ETABLERINGSUPPDRAGET 2 maj 2014 Avser november 2013 till mars 2014 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr:

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

Läs mer

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse om mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse om mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2014-01-13 Rev 2014-01-14 Diarienummer UAN-2013-0479 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-08 SN-2014/2829.751 1 (3) HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren 08-535 316 69 zara.kvist-lindgren@huddinge.se Socialnämnden

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354)

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2014-11-10 138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) Sammanfattning Med anledning av

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen Det kommunala perspektivet ska bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen. Mål Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar

Läs mer

Sammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012

Sammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012 Bilaga 2 Sammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012 Lena Nordqvist Sjöborg projektledare et Bakgrund och syfte med enkätundersökningen et är ett kommunalt riksomfattande

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-10-05 SID 1 (1) KS/2015:502 TJÄNSTESKRIVELSE Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Sammanfattning Med anledning av de stora flyktingströmmarna

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013 Etableringsuppdraget Växjö Konserthus 9 december 2013 Målsättning och syfte öka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. tidiga insatser med tydligt jobbfokus starkare incitament

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-01-12 Rev 2015-01-13 Diarienummer AMN-2015-0023 Arbetsmarknadsnämnden Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa

Läs mer

Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare

Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare 2012-06-15 1(6) Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare Uppdraget Den 8 mars gav regeringen i uppdrag till länsstyrelserna att bidra till en mer intensifierad

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt. Nytt uppdrag. Kubprojektet

Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt. Nytt uppdrag. Kubprojektet Integration Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Nummer 2, juni - 2012 Innehåll - Bosättning av nyanlända invandrare - Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt - Kubprojektet - Nytt uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSENS ARBETSUTSKOTT 8 (15) Sammanträdesdatum 2010-12-14 225 Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Dnr 2010/225 INLEDNING Kommunstyrelsen

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under

Läs mer

Migrationsverket tar över anvisningsansvaret Teamledare Tel:

Migrationsverket tar över anvisningsansvaret Teamledare Tel: Migrationsverket tar över anvisningsansvaret 2017 Elina Södring elina.sodring@migrationsverket.se Teamledare Tel: 010-203 69 09 Presentationen idag Bosättningslagen Migrationsverkets ansvar Årsplanering

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands

Läs mer

riksrevisionen granskar: etablering och integration Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? rir 2014:15

riksrevisionen granskar: etablering och integration Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? rir 2014:15 riksrevisionen granskar: etablering och integration Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? rir 2014:15 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

Nyanlända flyktingars boende

Nyanlända flyktingars boende Nyanlända flyktingars boende Fördjupningsrapport tillhörande regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2012 Titel Utgiven av Copyright Författare ISBN Rapportnr Omslag Övriga foton Nyckelord Nyanlända

Läs mer

Integration LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR

Integration LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Integration NUMMER 2 DECEMBER 2015 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Nu bygger vi vidare på Sverige tillsammans Ny proposition om flyktingmottagande Mottagandet av nyanlända under år 2016

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-26 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-05-31 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-06-16 Nyanlända

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

Integration. Bosättning av nyanlända invandrare. Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor. Nummer 2, juni

Integration. Bosättning av nyanlända invandrare. Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor. Nummer 2, juni Integration Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Nummer 2, juni - 2012 Innehåll - Bosättning av nyanlända invandrare - Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt - Kubprojektet - Nytt uppdrag

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad Sida 1 (6) 2016-05-26 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2016-06-16 Svar på remiss från kommunstyrelsen dnr 156-607/2016 Förvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Utredning om flyktingmottagande SN-2011/296

Utredning om flyktingmottagande SN-2011/296 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mikael Sjöberg 2011-12-12 SN-2011/296 Socialnämnden Utredning om flyktingmottagande SN-2011/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna utredningen,

Läs mer

Från Aleppo i Syrien till Kalmar län

Från Aleppo i Syrien till Kalmar län Från Aleppo i Syrien till Kalmar län 51 miljoner människor på flykt Prognos för uppehållstånd Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd (anhöriga och kvotflyktingar) 2014 48 900 personer 2015 69

Läs mer

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33)

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33) KOMMUNLEDNINGSKONTORET ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Lagerkvist Monika Eva Egnell Datum 2015-09-24 Diarienummer KSN-2015-1292 Kommunstyrelsen Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt

Läs mer

Mottagande av flyktingar i Tyresö

Mottagande av flyktingar i Tyresö TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48 Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017. Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 5 november 2015 att

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Nya regeringsbeslut för etablering av nyanlända. Ylva Johansson Gustav Fridolin

Nya regeringsbeslut för etablering av nyanlända. Ylva Johansson Gustav Fridolin Nya regeringsbeslut för etablering av nyanlända Ylva Johansson Gustav Fridolin 1. Beslutad proposition: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ylva Johansson 2. Beslutade kommittédirektiv: Vissa

Läs mer

Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande

Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande 2013-03-12 1 (1) Till Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Överförmyndaren Järfällahus AB Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande

Läs mer

Fyra aktuella förordningar

Fyra aktuella förordningar Fyra aktuella förordningar - Om mottagande för bosättning - Om etableringssamtal och etableringsinsatser - Om etableringsersättning Beslutade den 20 maj - Om ersättning till kommuner och landsting Beslut

Läs mer

Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn

Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn 2016-03-02 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/93-133 Arbets- och företagsnämnden Nackas mottagande av nyanlända invandrare och ensamkommande barn Statusrapport februari 2016 Förslag till beslut Arbets- och

Läs mer

Slutrapport KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 2013-06-20

Slutrapport KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 2013-06-20 Slutrapport KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 2013-06-20 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Bakgrund... 6 1.1 Nätverket för interkommunal samverkan kring

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Mottagande och etablering av nyanlända

Mottagande och etablering av nyanlända Integration Nummer 1 mars 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Mottagande och etablering av nyanlända Fler nyanlända erbjuds samhällsorientering MILSA (stödplattform för migration och

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Integration Nummer 3 oktober 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Ensamkommande barn Direktanvisning till kommun I Resultat av mottagande i landet I Socialtjänstens arbete Nyanlända elever

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

riksrevisionen granskar: etablering och integration RiR 2014:15 Nyanländ i Sverige effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

riksrevisionen granskar: etablering och integration RiR 2014:15 Nyanländ i Sverige effektiva insatser för ett snabbt mottagande? riksrevisionen granskar: etablering och integration RiR 2014:15 Nyanländ i Sverige effektiva insatser för ett snabbt mottagande? nyanländ i sverige effektiva insatser för ett snabbt mottagande? riksrevisionen

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Meddelanden 2014-09-23

Meddelanden 2014-09-23 Meddelanden 2014-09-23 Sveriges Kommuner och Landsting 1 Cirkulär 14:34 Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare samt övergångsbestämmelser. sida 1 Ifau 2

Läs mer

Sida: 2 av 76. Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget

Sida: 2 av 76. Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 - Etablering av vissa nyanlända statistik kring Inlämnad den 1 november 2013 Avser januari september 2013 Sida: 2 av 76 Sida: 3 av 76 Dnr: AF-2012/445712 Datum:

Läs mer

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Ylva Johansson, arbetsmarknadsoch etableringsminister 30 november 2016 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan

Läs mer

Asyl och flyktingmottagning

Asyl och flyktingmottagning Asyl och flyktingmottagning Asylsökande i anordnat boende (ABO) i eget boende (EBO) Flyktingmottagning asylsökande med uppehållstillstånd kvotflyktingar anhöriga Ensamkommande barn asylsökande eller med

Läs mer

In 2013.386 KS Projektbeskrivning om barns och ungas uppväxtvillkor, levnadsvanor och hälsa i Lindesbergs kommun, Folkhälsoteamet

In 2013.386 KS Projektbeskrivning om barns och ungas uppväxtvillkor, levnadsvanor och hälsa i Lindesbergs kommun, Folkhälsoteamet MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen 2013-02-26 Sida 1 (1) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In 2013.386 KS Projektbeskrivning

Läs mer

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn

Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd Elin Landell Departementsråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

Etableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september

Etableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september Etableringsreformen Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén Växjö 29 september Regeringens ambition med reformen Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska

Läs mer

Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända april 2013. KUB-projekt

Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända april 2013. KUB-projekt Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända april 2013 Innehållsförteckning Inledning behov av utökat mottagande av nyanlända... 3 Metod... 3 Avgränsning... 4 Beskrivning av de tio

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Tkr Budget Prognos 2 Budget FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för

Läs mer

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

Mottagandet av asylsökande och flyktingar Mottagandet av asylsökande och flyktingar Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för arbetsmarknad Mia Hemmestad 22 september 2016 Åtgärder för att minska inflödet av asylsökande November 2015 utökade

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande KS-2011/664

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande KS-2011/664 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2011/664 2012-01-16 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande KS-2011/664

Läs mer

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen mars 2011 Rapport 1 1 UPPDRAGET...- 3-1.1 AVGRÄNSNINGAR... - 3-1.2 ALLMÄNT... - 3-2 REDOVISNING...- 4-2.1 MÅLGRUPP... - 4 - Sammanfattning...- 4-2.2

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer