Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare

Transkript

1 (6) Rapport angående uppdrag till länsstyrelserna rörande bosättning av nyanlända invandrare Uppdraget Den 8 mars gav regeringen i uppdrag till länsstyrelserna att bidra till en mer intensifierad dialog mellan kommuner och ansvariga statliga myndigheter i syfte att på kort sikt finna vägar för hur bosättning och mottagande av nyanlända kan ske snabbare än i nuläget. Uppdraget ska samordnas av landshövdingen i Västra Götalands län, Lars Bäckström och rapporteras till Regeringskansliet senast 15 augusti Nedan ges denna rapport. Bakgrund Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december Reformen har också på det hela taget fungerat väl. Detta framgår såväl av Statskontorets rapport från den 13 juni som av Arbetsförmedlingens återrapportering från den 15 juni. I ovanstående rapporter samt av Migrationsverket har det dock konstaterats att mottagningskapaciteten i kommunerna är en flaskhals. Huvudansvaret för Etableringsreformen ligger hos Arbetsförmedlingen och arbetet bedrivs i nära samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsförmedlingen leder en myndighetsgemensam arbetsgrupp för bosättningsfrågan. I denna arbetsgrupp samverkar Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och landsting. Respektive samarbetspart har därutöver egna utvecklingsprojekt. Arbetsförmedlingen har skapat ett särskilt projekt för bosättningsfrågan. Detta med syfte att ta ett samlat grepp på hela den utveckling som krävs för det långsiktiga arbetet inom bosättningsområdet. För detta projekt finns en intern styrgrupp inom arbetsförmedlingen. På den kommunala sidan finns ett nationellt samordningsnätverk (NISKI). Detta nätverk har initierat och styr projektet Kommunalt utvecklingsarbete i bosätt- Postadress: Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: gotaland E-post: esh.vastragotaland@lansstyr elsen.se

2 2(6) ningsprocessen (KUB). Detta projekt är delvis finansierat med statliga medel genom länsstyrelserna. Länsstyrelserna samverkar nationellt genom integrationsnätverket (LIN) samt genom fyra regionala samverkansområden (syd, Väst, Öst och Nord). För bosättningsfrågan finns en särskild projektgrupp inom länsstyrelserna. Arbete samordnas på länsledningsnivå av länsrådet i Kronobergs län och landshövdingen i Västra Götalands län. En samlad återrapport kring bosättningsfrågan ska enligt regeringsbeslut ges till regeringen senast till den 15 september. Rapporten kommer att avges i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig. Denna rapport tar sin utgångspunkt och begränsar sig till det uppdrag som regeringen gav till länsstyrelserna den 8 mars. En utgångspunkt för arbetet har varit att inte initiera några nya organisationsformer utan att utgå från redan etablerade strukturer för samarbetet i bosättningsfrågan. På nationell nivå handlar det om länsstyrelsernas arbetsgrupp för bosättningsfrågor och samverkansdelegationens arbetsgrupp för bosättningsfrågan. Rapport Uppdraget som gavs den 8 mars till länsstyrelserna var att bidra till en intensifierad dialog för att påskynda bosättningsarbetet. Från redan planerade insatser och genom nya initiativ har arbetet också intensifierats under våren Samtliga länsstyrelser har rapporterat sina insatser till länsstyrelsen i Västra Götalands län. (se bilaga) Rapporterna visar att bosättningsfrågan behandlats på en rad möten på alla nivåer inom länsstyrelserna. Rapporterna visar vidare att det finns väl upparbetade kontaktvägar mellan länsstyrelserna och dess länsledningar till kommunledningarna i respektive län. I samtliga län har länsstyrelserna skapat fora för löpande överläggningar kring integration och bostadsfrågan mellan berörda statliga myndigheter, kommuner och bostadsföretag. Detta har varit och kommer att vara en viktig grund för fortsatt samverkan i bostadsfrågan. Den kartläggning som skett inom ramen för det uppdrag som regeringen gav till länsstyrelserna den 8 mars visar att det är länsstyrelsernas bedömning att det i samtliga län finns kommuner som har förutsättningar att ta emot och erbjuda fler nyanlända bostadsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att samtliga länsstyrelser och dess ledningar har varit och är aktivt engagerade i arbetet med Etableringsreformen och bosättningsfrågan. Regeringens uppdrag har också lett till att länsstyrelserna och länsledningarna fokuserat på bosättningsfrågan under våren 2012.

3 3(6) Det är dock svårt att särskilja vilka åtgärder som initierats med anledning av det särskilda uppdraget och vilka aktiviteter som ägt rum från det generella uppdrag till länsstyrelserna som redan var givet. Oavsett detta kan jag konstatera att samarbetet utvecklats under våren Situationen i bosättningsfrågan förbättrades också under första halvåret 2012 och balanserna slutade att öka i början av året, dvs. köerna till bostad slutade att växa. I mitten av våren var också antalet bostadssökande i arbetsförmedlingens system nere i drygt 2000 personer. Siffror från arbetsförmedlingen visar att man under första halvåret 2012 kunde anvisa personer och 660 personer avbröt under samma period sin ansökan om hjälp med bostad. Från dessa resultat skulle årstakten i anvisningarna nå en nivå på personer under 2012, en ökning med ca platser jämfört med Dessa positiva resultat nåddes genom samfällda insatser från Arbetsförmedling, Migrationsverk, Länsstyrelserna och Sveriges kommuner och Landsting. Detta är ett samarbete där varje part är lika viktig. Frågan är dock på intet sätt löst med de insatser som har gjorts under våren. Balanserna och antalet bostadssökande hos arbetsförmedlingen har under sommaren börjat öka. I nuläget dvs. augusti finns nu åter ca bostadssökande hos arbetsförmedlingen. Ökningen beror främst på ett ökat inflöde av både asylsökande och fler nyanlända som beviljats permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets prognoser från sommaren visar också att verket bedömer att antalet nyanlända asylsökande och nyanlända som sannolikt kommer att beviljas permanent uppehållstillstånd kommer att öka kraftigt under hösten 2012 och Migrationsverket har därför i en skrivelse från 2 juli uppmanat arbetsförmedlingen och länsstyrelserna till intensifierade insatser kring bostadsfrågan. Det är också uppenbart för alla samverkande parter att det kommer att krävas ytterligare insatser under hösten 2012 och 2013 för att hantera bostadsfrågan för nyanlända. Det fördjupade samarbete som utvecklats under våren är en god grund för ett fortsatt gemensamt arbete i bosättningsfrågan. Bosättningsfrågan kommer vidare att bli föremål för överläggningar på landshövdingarnas första höstmöte som kommer att hållas i Halmstad den augusti. Ur länsstyrelsernas rapporter förtjänar några utvecklings- och diskussionsfrågor att lyftas fram. 1. Det finns länsbaserade regionala samverkansorgan i princip i samtliga län dessa fora är en viktig grund för fortsatt gemensamt arbete. 2. Behovet av att utveckla fördjupade dialoger mellan länsstyrelserna och kommunerna kring flyktingmottagandet. Dialoger som rymmer en långsiktig strategi för flyktingmottagandets olika komponenter inklusive boendet samt metodstöd till kommunerna

4 4(6) 3. Vikten av att sprida goda exempel där kommuner ökat sitt mottagande. 4. Det är viktigt och positivt att bosättningsfrågan integreras i länsstyrelsernas bostadsenkäter och bostadsanalyser till Boverket. Detta sker också i många län. 5. Det finns ett behov av generella och riktade åtgärder för att stimulera till byggande av såväl mindre som större lägenheter. Båda dessa lägenhetstyper är av intresse för många nyanlända, antingen de är ensamstående eller lever i större familjer. 6. Vikten av samråd, inventeringar av bostadsbeståndet och långsiktiga avtal med såväl allmännyttiga- som privata bostadsföretag. 7. Behovet av borgensåtagande, t.ex. kommunal borgen gentemot bostadsföretagen när de upplåter bostad och kontrakt till nyanlända 8. Behovet av hyresgaranti när bostadsföretag reserverar bostad åt nyanlända men där bostaden inte tillräckligt snabbt får en hyresgäst. 9. I flera kommuner råder balans eller brist på bostäder. Även i dessa fall finns dock möjligheter till mottagning då ca 15 % av bostadsbeståndet omsätts varje år. 10. Vikten av ökad, bättre och mer aktiv information till nyanlända om möjligheten att flytta till kommuner som har bostadskapacitet men där kapaciteten inte tillräckligt snabbt utnyttjas av nyanlända. 11. Möjligheten till fortsatt utveckling av den nationella webbportalen, Den portal som utvecklats av länsstyrelsen i Västra Götalands län och som nu är länsstyrelsernas gemensamma portal. En viktig del är den kommunbaserade informationen om vad en kommun kan erbjuda inklusive möjligheten till bostad. Portalen är ett stöd både för nyanlända och berörda myndigheter. 12. Vikten av nära och informella kontakter mellan Arbetsförmedlingens bosättningsgrupp i Norrköping, enskilda kommuner och berörda länsstyrelser. Arbetsförmedlingens bosättningsgrupp i Norrköping har utvecklat ett alltmer positivt och informellt arbete i sina kontakter med kommuner och länsstyrelser. Det är av stort värde att detta arbetssätt forsätter att utvecklas. 13. Möjligheten att pröva vägen över pilotkommuner, kommuner som kan erbjuda och ges särskilt stöd för boende, utbildningsinsatser och kommunikationslösningar till orter/regioner med större arbetsmarknad. 14. Ersättningssystemen till nyanlända. Finns det en risk att systemet är konstruerat så att det för den enskilde är gynnsamt att bo kvar i anläggningsboendet? 15. Ersättningssystemen till kommunerna. Schablonsystem är generellt att föredra bl.a. för att de är enkla att hantera. Schablonersättningar kan dock även komma att missgynna vissa grupper. Bör schablonersättningen därför i vissa fall kombineras med riktade stöd? Är ersättningen till kommunen och för alla grupper tillräckligt omfattande i tiden?

5 5(6) Samordningsuppdraget och länsstyrelsernas arbete under mars-juni Samtliga 21 länsstyrelser har rapporterat om sitt arbete och planerade arbete i bosättningsfrågan under våren Dessa rapporter redovisas i bilaga. Nedan ges en kort summering kring de samordnande insatserna. Landshövdingemöte, 8 mars i Stockholm, landshövdingar fick vid detta tillfälle informell avisering om kommande uppdrag. Veckan därpå den 16 mars fick samtliga landshövdingar skriftlig information om uppdraget och förslag på möjliga upplägg av uppdraget. Frågan har därefter behandlats i någon form på samtliga landshövdingemöten under våren. Nationellt länsledningsmöte, landshövdingar och länsråd, i Göteborg april, information om läget och diskussion om pågående arbetet. Möte samordningsman och länsstyrelsernas nationella grupp för bosättningsfrågan i Göteborg den 20 april Nationell träff länsstyrelsernas integrationsnätverk (LIN) den 26 april i Gävle, redovisning av uppdraget och diskussion om arbetet. Brev till Länsstyrelsernas integrationsansvariga den 27 april. Löpande kontakter med ledningarna och ansvariga för Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets arbete med bostadsfrågan. Samråd med statsrådet Ullenhag i Göteborg den 9 maj Nationellt seminarium för länsstyrelsernas arbete med etableringsreform och bosättningsfrågan i Visby den 3 juli. Brev med begäran om rapporter och uppgifter från länen har sänts ut under maj månad. I ett av breven efterfrågades uppgifter om det i länet fanns kommuner som enligt länsstyrelsens bedömning hade möjlighet att ta emot fler nyanlända flyktingar. Samtliga län bedömde att det vid detta tillfälle fanns sådana kommuner i respektive län. Slutsatser Det är min bedömning att befintlig organisation för arbetet med att finna bostad för nyanlända i grunden är god. I punktlistan ovan anges ett antal punkter som kan och bör utvecklas vidare i det fortsatta arbetet. I vissa fall förutsätter det ytterligare beredning inom regeringskansliet. Det finns även ett problem kring bostadsansvaret för olika kategorier av nyanlända: asylsökande vuxna, asylsökande ensamkommande barn, kvotflyktingar, anhörighetsinvandrade familjemedlemmar samt nyanlända med uppehållstillstånd som omfattas av etableringsuppdraget.

6 6(6) Ansvaret för de ovanstående uppräknade grupperna delas mellan olika myndigheter och kommunerna. Detta delade ansvar kräver ett fortsatt fördjupat samarbete mellan myndigheter, kommuner och bostadsföretag inte minst på läns- och lokal nivå. Det är min uppfattning att länsstyrelserna och landshövdingarna är en viktig resurs för fortsatt och fördjupad samverkan. En sådan samverkan är också mer än nödvändig med tanke på aktuella prognoser som visar på ett ökat antal nyanlända med behov av bostad. Migrationsverket bedömer att behovet av kommunplatser kommer att öka kraftigt under 2013 och Prognosen för 2012 pekar på nya personer med uppehållstillstånd och antalet väntas öka till personer för För att inte antalet personer i Migrationsverket anläggningsboende ska öka kraftigt krävs det därmed en fördubbling av antalet kommunplatser för mottagande av nyanlända till I september läggs de nya länstalen fast för länens mottagande av nyanlända. Diskussioner förs för närvarande i den myndighetsgemensamma bosättningsgruppen om storleken och fördelningen av dessa länstal. En viktig uppgift för länsstyrelserna blir att nå överenskommelser om flyktingmottagande med kommunerna som motsvarar behoven av anvisningsbara platser. Denna utmaning kommer att kräva en ökad resursinsats från länsstyrelsernas sida, en insats som bör övervägas inför kommande budgetberedning. Vikten av ett intensifierat arbete från länsstyrelsernas sida kommer att tas upp på landshövdingarnas första höstmöte i Halmstad den augusti. Göteborg den 15 augusti 2012, Lars Bäckström Landshövding, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.