KUB projektet slutlig utvärderingsrapport

Transkript

1 Bilaga 1 KUB projektet slutlig utvärderingsrapport Juni 2013 Pia Holgersson

2 1. Bakgrund till utvärderingsrapporten Projektets idé, syfte och mål Projektorganisation Projektets aktiviteter Utvärderingsaktiviteter Sammanfattning av nulägesanalys okt nov Ledning och styrning Avsaknad av chef Projektets organisationsschema Utanförskap i styrgruppen Storstadskommunerna NISKI som diskussionspart för myndigheterna Implementering Synliggöra KUB projektet på respektive hemsida Informationsmaterial till styrgruppen resultat och lärande av nulägesanalysen Intervju med 8 representanter för de statliga aktörerna samt SKL metod för intervju av 8 representanter för de statliga aktörerna Vad säger de statliga aktörerna och skl? Förväntningar på projektet Vad säger de Nationella respondenterna? Har Förväntningarna infriats? KUB projektet ska verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet. Upplever du att detta har blivit gjort? Har kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna tydliggjorts? Det är ett nätverk som heter NISKI som driver projektet hur anser du att de bör gå vidare med resultatet från projektet? Vad betyder det för dig/ din organisation att det är ett nätverk av kommuner som driver detta? Vad tycker du är allra viktigast att prioritera framöver? Vad kommer din organisation säga om projektet den 1 Juli 2013? KUB projektet innebar att...? Övrigt Intervju med 38 representanter för Sveriges kommuner Metod för intervju av 38 representanter för Sveriges kommuner Fördelning av kommuner, NISKI och övriga Känner du till KUB projektet? Känner du till NISKI? Svarade du på den sk. kommunenkätenmed frågor bosättning av nyanlända flyktingar i maj 2012?

3 5.3.5 Deltog du i konferens om nyanlända med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv den 23 april Har du/din kommun (haft) förväntningar på projektet? Vilka? Har dina/era förväntningar infriats? Upplever du att kommunernas behov i bosättningsprocessen har tydliggjorts gentemot de statliga aktörerna? Är kommunernas ansvar i bosättningsprocessen tydliggjort? Vad anser kommunerna om Det är ett nätverk som heter NISKI som driver projektet. Hur viktigt är det för dig att det är representanter ifrån olika kommuner som står bakom projektet? Anser du att NISKI (eller någon annan organisation) bör gå vidare med resultatet från projektet? Vad tycker du är allra viktigast att prioritera (inom bosättning) framöver? Sammanfattning Bilaga 1 Namn på dem som blivit intervjuade i styrgruppen Bilaga 2 Samtalsmall intervju med styrgrupp Bilaga 3 Namn på dem som blivit intervjuade hos de nationella och statliga aktörerna Bilaga 4 Brevet som låg som bilaga till de statliga myndigheterna Bilaga 5 Namn på dem som blivit intervjuade i kommunerna Bilaga 6 Brevet som låg som bilaga till de 377 mail som gick till kommunrepresentanter 3

4 1. BAKGRUND TILL UTVÄRDERINGSRAPPORTEN Lärande utvärdering genom följeforskning on going evaluation har varit projektets modell för utvärdering. I denna roll har undertecknad följt KUB projektet sedan aug Uppdraget avslutas i och med denna slutrapport. Syftet har varit att belysa hur genomförandet fungerar i relation till projektets syfte och mål. Utvärderingen undersöker därmed projektets arbetssätt, effektivitet, strategiska påverkan och resultat. Utvärderingen har också haft som uppgift att undersöka hur effektivt det är att driva och genomföra ett projekt som grundar sig på ett nätverk NISKI där basen utgår från ett benchmarkingnätverk. Samtliga resultat av dem som bedömts som lärande från den lärande utvärderingen har återförts under projektets gång till projektledare och/eller till styrgrupp/au i syfte att utgöra ett kunskapsunderlag vid projektets styrning. Ett antal delrapporter har skrivits och en nulägesanalys gjordes i november 2012 baserat i stor utsträckning på intervjuer med projektets styrgrupp. Förutom dessa intervjuer och deltagande genom s.k. bevakande observation vid projektledarens besök i några regioner och deltagande i styrgruppen och AU, baserar sig slutrapporten på inläsning och diskussion med projektledaren och intervjuer med 8 representanter för de statliga myndigheterna och 38 representanter för kommunerna. Underlag för slutrapporten utgörs av: Möten i Stockholm och Karlskrona, telefonsamtal och mailkontakt med projektledare Lena Nordqvist Sjöborg Inläsning av stor mängd fakta kring bosättningsprocessen Ett möte med AU I Stockholm Fyra möten med styrgrupp I Stockholm och Göteborg Dokumentstudier (ansökan, lägesrapporter, mail, tids och aktivitetsplaner, statistik m m) Information och förberedelse för besök av projektledare och utvärderare hos regionala representanter i Blekinge och Kalmar län Förbokade och strukturerade telefonintervjuer med projektets styrgrupp (sammanfattas i kap 5.1) Muntlig redogörelse till projektledaren av de direkta återkopplingar som kommit via intervjuer med styrgrupp och som kunde åtgärdas omedelbart Deltagande i möte på i chefsnätverket för flykting och integrationsfrågor på Länsstyrelsen i Blekinge med ansvariga chefer från kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Landstinget, BTH och Region Blekinge Deltagande då projektledaren genomförde intervjuer och möte i Stenungsund Deltagande i konferens om nyanlända med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv den 23 april på Arlanda. Intervjuer med 8 representanter för nationella och statliga myndigheter med ansvar kring bosättning Intervjuer med 38 representanter för svenska kommuner, slumpvis utvalda 4

5 2. PROJEKTETS IDÉ, SYFTE OCH MÅL KUB projektet (Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen) startade i januari 2012 med Norrköpings kommun som projektägare och med NISKI medlemmarna 1 som arbetande styrgrupp. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne, Västerbottens, Västra Götalands och Jämtlands län har finansierat projektet som avslutas Projektbeskrivningen har genomgått en revidering under projektets gång och i den reviderade projektbeskrivning beskrivs idé, syfte och mål enligt följande: Det kommunala perspektivet ska bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen 2. KUB projektet har haft som syfte att verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. Syfte Få med det kommunala perspektivet i utvecklingen av bosättningsprocessen för nyanlända inom etableringsreformen. Projektidé Medverka till en utvecklad och effektiviserad bosättningsprocess genom att bidra med det kommunala perspektivet. Mål Projektets mål har (utan inbördes ordning) varit att: 1. Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna. 2. Tydliggöra kommunernas ansvar och påvisa möjligheter i bosättningsprocessen inom kommunerna. 3. Underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna kan använda. För de nyanlända skulle detta också kunna förenkla valmöjligheterna när det gäller bosättning och vidareflytt. Avgränsningar Projektet har haft avgränsningen att inte beröra frågeställningarna kring Bosättningsprocesser för ensamkommande barn Bostadsbyggande i kommuner Målgrupp Nyanlända som ingår i kommunernas och arbetsförmedlingens uppdrag inom etableringsreformen för att få goda förutsättningar till etablering (indirekt målgrupp) Kommunerna, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och SKL för att få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag (direkt målgrupp) 1 Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända 2 från planerings och överenskommelsearbetet, anvisningsprocessen till nyanländas inflyttning i kommunen 5

6 3. PROJEKTORGANISATION Projektet består av en projektledare under ledning av en styrgrupp. Beställare NISKI. 4. PROJEKTETS AKTIVITETER KUB projektet har under projektperioden samlat in och belyst olika kommunala behov och möjligheter i utvecklingen av bosättningsunderlaget. 3 Detta har skett främst genom besök i NISKI:s olika regioner/organisationer. Syftet har varit att bidra till att samverkande nationella regionala och lokala aktörer utvecklar bosättningsarbetet, så att processen blir effektiv, tydlig och transparent för såväl nyanlända som samverkande aktörer. Projektet startade med att göra en kartläggning av vad kommunerna har för behov och ser för möjligheter gällande bosättningsprocessen. Denna kartläggning genomfördes med hjälp av en enkätundersökning till i Sveriges kommuner. Enkäten kompletterades därefter med att projektledaren genomförde intervjuer med företrädare för tio kommuner (politiker, chefer, tjänstemän) Projektet har gett förslag och inspel till metod och verktyg för att förmedla information till nyanlända som underlättar etablering som t.ex. om regioner, kommuner och bostäder bl.a. genom att delta i Länsstyrelsernas utvecklingsarbete kring portalen Projektet har haft nära samarbete med AF:s bosättningsprojekt och myndigheternas nationella arbetsgrupp för bosättning. 3 För fullständig redovisning rekommenderas projektets slutrapport. 6

7 Den samlade kunskapen från tidigare erfarenheter och utvecklingsarbeten har tagits tillvara t.ex. från projekten BOSAM och JobBo. Under våren 2013 anordnade projektet en gemensam konferens med Migrationsverket Konferens kring bosättning av nyanlända med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv. Konferensen ägde rum på Arlanda och var en del av projektets arbete med strategisk påverkan. 5. UTVÄRDERINGSAKTIVITETER 5.1 SAMMANFATTNING AV NULÄGESANALYS OKT NOV I syfte att göra en Nulägesanalys genomfördes ett antal semistrukturerade intervjuer med styrgruppen i KUB projektet under oktober månad personer intervjuades (Bilaga 1). Att intervjuerna var semistrukturerade innebar att samma frågor ställdes till alla informanter och att frågorna hade öppna svarsmöjligheter. (Bilaga 2 samtalsmall). Syftet med intervjuerna var att utifrån styrgruppens horisont beskriva nuläget i projektet och att utifrån detta sammanställa eventuella förbättringsförslag och åtgärder. Syftet var också att få fram vad det är för typ av lärande som styrgruppen efterfrågar ifrån den lärande utvärderingen. Resultatet och sammanställningen sammanfattas nedan LEDNING OCH STYRNING Samtliga tillfrågade var mycket nöjda med Lena som projektledare. Många menade dessutom att det är tack vare henne som projektet har lyckats så pass bra så här långt. Några i styrgruppen noterade dock lite självkritiskt att projektledaren är många gånger ganska ensam. Hon får i många stycken driva projektet framåt på egen hand och föreslå vilka åtgärder och beslut som behöver tas kopplat till projektets mål AVSAKNAD AV CHEF Några av de intervjuade hade dåligt samvete för att de inte uppfyllde rollen som chef åt projektledaren. Resultatet av att ingen är chef blir att Lena är väldigt ensam och utsatt och får ibland ensam stå till svars och fatta beslut. Detta bör också tas upp för diskussion. Är detta ett problem för projektledaren och/eller för någon annan i styrgruppen och hur skulle det i så fall kunna åtgärdas? PROJEKTETS ORGANISATIONSSCHEMA Projektets organisationsschema reviderades efter arbetsutskottsmötet den 21 september. Någon anser att schemat fortfarande inte riktigt överensstämmer med hur det borde se ut UTANFÖRSKAP I STYRGRUPPEN Vissa styrgruppsledamöter tycker sig inte vara riktigt med i projektet, alternativt tycks (av andra) inte riktigt ta sin uppgift som ledamot i projektets beslutande organ på fullaste allvar. Några är aldrig med på inplanerade möten och andra känner sig alltså lite i periferin även om de är med. Ytterligare 4 Alla slutsatser återfinns i den nulägesrapport som presenterades för styrgruppen i dec

8 någon upplever en slags frustrerande sammanblandning mellan projektet och NISKIs ordinarie verksamhet emellanåt STORSTADSKOMMUNERNA Några av storstadskommunerna känner inte riktigt igen sig i problematiseringen av KUB projektet. De tycker ändå att projektet fyller en viktig funktion i och med att det skapar vägar in till och påverkar samverkande myndigheter. Detta konstaterande gjorde att det på det styrgruppsmöte som följde på denna rapport fördes en diskussion kring vad men kunde göra i projektet för att möta storstadskommunernas behov NISKI SOM DISKUSSIONSPART FÖR MYNDIGHETERNA Några av respondenterna såg ett ytterligare syfte med projektet, nämligen att sätta NISKI på kartan. De menade att NISKI skulle kunna vara en företrädare för kommunerna även vid andra tillfällen, då kommunernas synpunkter och frågeställningar behövde tydliggöras gentemot de statliga myndigheterna. Projektet skulle därmed lägga grunden för ett utökat samarbete. Denna frågeställning återkommer vi till vid intervjuerna som genomfördes med kommuner och statliga aktörer senare i denna rapport IMPLEMENTERING Någon av respondenterna tyckte att det var dags att börja tänka på implementering. Denna diskussion togs också upp på följande styrgruppsmöte som då kunde konstatera att det var dags att skapa arenor för strategisk påverkan SYNLIGGÖRA KUB PROJEKTET PÅ RESPEKTIVE HEMSIDA Några i styrgruppen insåg och erkände att KUB projektet var alldeles för dåligt synliggjort på de egna hemsidorna och på kommunernas hemsidor i regionen. Detta faktum togs därmed upp på nästa styrgruppsmöte och många av styrgruppsmedlemmarna såg därefter till att det fanns information om KUB på relevanta hemsidor INFORMATIONSMATERIAL TILL STYRGRUPPEN Ett konkret önskemål kom fram vid en av intervjuerna. Hon önskade att det funnits ett enkelt informationsmaterial som lätt kunde användas av medlemmarna i styrgruppen för att informera kommuner och myndigheter om KUB projektet i den egna regionen. Denna idé fördes omedelbart vidare till projektledaren och ett informationsmaterial anpassat till respektive region i form av powerpointbilder skickades omedelbart ut till dem som efterfrågade det RESULTAT OCH LÄRANDE AV NULÄGESANALYSEN Intervjuerna sammanställdes i en nulägesrapport som redogjordes för muntligen vid styrgruppens möte i december. Vid detta tillfälle genomfördes en analys och workshop av de styrkor och svagheter som framkommit i rapporten. En av de viktigaste frågorna där var att diskutera organisation, ledning och styrning i projektet för att tydliggöra styrgruppens och arbetsutskottets roll och fördelning av ansvar mellan dessa grupperingar och projektledaren. Diskussionen handlade om utifall de upplevde att de kunde leva upp till sin roll och sitt ansvar (enligt nedan). Styrgruppens roll och ansvar: Har helhetssyn Styr projektet utifrån dess idé, syfte och mål 8

9 Analyserar utvärderingsresultat Tar strategiska beslut Skapar en lärande miljö Sprider och påverkar strategiskt Är uppdragsgivare åt utvärderaren Är chef för projektledaren Styrgruppsdeltagarens roll och ansvar: Är väl förankrad och har beslutsmandat i den egna organisationen Prioriterar närvaro och avsätter tillräckligt med tid Är engagerad och strategisk Kopplar och sprider lärande mellan projekt och egen organisation Samtliga styrgruppsmedlemmar fick på detta möte möjlighet att ha synpunkter på organisationen och det resulterade i att man beslutade att AU skulle bli en ännu närmare samarbetspart till projektledaren än tidigare för att minska hennes utsatthet och för att ge stabilitet till projektet. 5.2 INTERVJU MED 8 REPRESENTANTER FÖR DE STATLIGA AKTÖRERNA SAMT SKL I maj månad 2012 genomfördes i utvärderande syfte intervjuer med 8 representanter för de statliga och nationella aktörerna. Syftet med dessa samtal var huvudsakligen att följa upp det första målet i projektplanen. 5 D.v.s. att undersöka hos de statliga aktörerna om de uppfattar att kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända har blivit tydiggjort med hjälp av KUB projektet. Ett syfte var också att undersöka vad respondenterna tycker om att det är att ett nätverk av kommuner som äger och driver projektet. Målgrupp för intervjuerna: Bosättningsgruppen Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Arbetsförmedlingens bosättningssektion METOD FÖR INTERVJU AV 8 REPRESENTANTER FÖR DE STATLIGA AKTÖRERNA. Intervjuerna genomfördes under två veckor i maj. Namnlista finns i bilaga 3. Inbjudan till intervjun mailades ut till 9 representanter enligt nedan: Hej, Undertecknad arbetar som lärande utvärderare i KUB projektet *. Projektet börjar gå mot sitt slut och du är en viktig person som jag gärna vill intervjua inför 5 Mål 1: Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna. 9

10 slututvärderingen. Samtalen ska inte ta mycket av din tid, men det är som sagt mycket värdefullt för oss/mig att få höra dina synpunkter. Jag skulle vilja be dig föreslå med vändande mail en tid då jag kan ringa dig, gärna någon av följande dagar och tider:.. (ett antal dagar föreslogs) Tack på förhand, Pia Holgersson * KUB projektet ska verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. Mailet kompletterades med ett bifogat brev (bilaga 4) med följande frågor: 1. Känner du till KUB projektet (projektledare Lena Nordqvist Sjöborg)? 2. Vilka förväntningar har du/din organisation (haft) på projektet? 3. Har dina era förväntningar infriats? 4. KUB projektet ska verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. Upplever du att detta har blivit gjort? 5. Har kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna tydliggjorts? 6. Det är ett nätverk som heter NISKI som driver projektet hur anser du att de bör gå vidare med resultatet från projektet? 7. Vad betyder det för dig/ din organisation att det är ett nätverk av kommuner som driver detta? 8. Vad tycker du är allra viktigast att prioritera framöver? 9. Vad kommer din organisation säga om projektet den 1 juli 2013 (då det är slut). KUB projektet innebar att.? 10. Övrigt? Syftet med att bifoga frågorna till mailet var att möjliggöra för respondenten att förbereda sig, samt att det gav projektet möjlighet att få intervjupersonen att verkligen tänka till kring vad KUB projektet faktiskt har bidragit med. Intervjuerna genomfördes per telefon vid i förväg inbokade tidpunkter. Åtta respondenter hade möjlighet att svara. Respondenten hade frågorna framför sig vid vårt samtal och många hade förberett sig ganska noga med noteringar. Frågorna som bifogades beskrevs som en samtalsmall och behövdes inte följas till punkt och pricks. Ofta krävdes förtydliganden och små tillrättalägganden inför varje svar. 10

11 VAD SÄGER DE STATLIGA AKTÖRERNA OCH SKL? FÖRVÄNTNINGAR PÅ PROJEKTET De förväntningar som de statliga aktörerna har haft på projektet är som någon uttrycker det att få vatten på kvarnen. Mycket av det som har konstaterats har varit känt, men tack vare projektet har det blivit tydliggjort och synliggjort. I och med att man sammanställer resultaten och att det är flera kommuner som ligger bakom och som har svarat, blir det också mer krav på politikerna. Förväntningarna har också handlat om att få lite mer fokus på det kommunala perspektivet och de kommunala behoven samt att också kunna lyfta fram det som fungerar. Någon representant menar att det här med att få till en samarbetspartner som verkligen företräder kommunerna, som man har fått via KUB projektet, är något man har saknat. Med KUB och NISKI har vi fått en kanal både inåt och utåt, menar någon. Förväntningarna har också varit att få fram ett material med bra information som t ex Länsstyrelserna kan använda i sina kontakter med kommunerna. Någon anger att förväntningarna på projektet var att det också skulle peka på hur man kan påverka kommunernas åtagande efter periodens slut. D.v.s. hur får man ihop hela processen. Bosättningsenheten kan bara hjälpa till inom de första sex månaderna. Detta fanns inte med i delrapporten, konstaterar respondenten VAD SÄGER DE NATIONELLA RESPONDENTERNA? HAR FÖRVÄNTNINGARNA INFRIATS? Många tycker att denna fråga inte går att helt svara på ännu eftersom slutrapporten inte är klar än. Det samtliga respondenter ändå konstaterar, är att KUB projektet har varit en väldig tillgång i processen med att stödja bosättningsarbetet, genom att bl a bidra med mer kunskap kring vad det är som påverkar bosättning eller inte. Svaren som kom in efter den stora webbenkäten i maj 2012 kom kanske inte med några större överraskningar, men blev en stark bekräftelse på hur kommunerna såg på problemet. Även om det är så att en del av inputen som kommit från KUB projektet kanske hade kommit upp ändå, så är det en styrka när det kommer ifrån så många kommuner och det stärker också om saker och ting kommer från olika håll. Den delen av projektet där det genomfördes intervjuer med ett antal kommuner resulterade i en fördjupad analys av kommunala framgångsfaktorer. Den analysrapport 6 som skrevs av KUB projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen baserat på dessa intervjuer, blev en mycket användbar redogörelse för vad det är som förenar de kommuner som faktiskt lyckas med bosättningen, alldeles oavsett tillgång till bostäder. Tillkomsten av denna rapport har delvis vuxit fram ur projektprocessen och den resulterade också i att Arbetsförmedlingen använde delar av den i sin återrapportering 7 vilket betyder att kommunerna var med och påverkade även den rapporten. 6 Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända. 7 Arbetsförmedlingens återrapportering: Etablering av vissa nyanlända Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. 11

12 5.2.4 KUB PROJEKTET SKA VERKA FÖR ATT FRÅGESTÄLLNINGAR, SYNPUNKTER OCH LÖSNINGAR, SOM RÖR NYANLÄNDAS BOSÄTTNING PÅ LOKAL KOMMUNAL NIVÅ, LYFTS IN I DET ÖVERGRIPANDE STATLIGA ARBETET. UPPLEVER DU ATT DETTA HAR BLIVIT GJORT? Ja, det tycker jag säger de flesta. Tanken var att KUB projektet skulle stödja bosättningsarbetet genom de statliga myndigheterna skulle få mer kunskap kring vad det är som påverkar bosättningen. Detta har blivit gjort och vi är mycket nöjda, säger många respondenter. De svar som skulle komma hade jag förväntningar på och det var en bekräftelse att det var också så. Inte några större överraskningar utan mer en bekräftelse av hur kommunerna såg på det Ja, vi har till och med fått in det i den regionala strategin och det har blivit mycket viktigare i den regionala partnerskapet där mandatet finns. Visst, frågan har lyfts lite här och där, så även om inte KUB projektet ensamt har löst detta så har projektet tryckt på och gett en snabbare utveckling! I många kommuner har flyktingmottagningen legat på ngn förvaltning eller nämnd och man har inte insett att det är ett ansvar för hela kommunen HAR KOMMUNERNAS OLIKA BEHOV, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANSVAR FÖR ATT TA EMOT NYANLÄNDA (ANVISADE, I EGET BOENDE, ANHÖRIGA OCH VIDAREFLYTT) I FÖRHÅLLANDE TILL DE STATLIGA AKTÖRERNA TYDLIGGJORTS? Ja absolut säger samtliga, även om inte allt bara har KUB att tacka. Dessutom har det kommit upp en massa delar som inte rör KUB projektet men som handlar om de statliga ersättningarna som är för låga. I de intervjuer som har gjorts har man kunnat konstatera att det finns stora skillnader hos kommunerna, konstaterar några. Intervjuerna resulterade också i en rapport där man kunde konstatera ett antal nyckelfaktorer som förenar de kommuner som för ett framgångsrikt bosättningsarbete och det alldeles oavsett tillgång på bostäder eller ej DET ÄR ETT NÄTVERK SOM HETER NISKI SOM DRIVER PROJEKTET HUR ANSER DU ATT DE BÖR GÅ VIDARE MED RESULTATET FRÅN PROJEKTET? Någon menar att de ofta har SKL som dialogpartner, men det är ju en intresseorganisation. NISKI ger ju en bredd på synpunkterna med ett 100tal kommuner bakom. Det som skulle vara viktigt att gå vidare med, gärna i dialog med Länsstyrelserna, är ett projekt kring hur kommunerna ska driva en strategi för att ha ett bra mottagande. Man kunde så tydligt se att de kommuner som hade en strategi lyckades i sitt mottagande även om de också hade bostadsbrist. En metod att använda i nätverket och kanske ett projekt i sig menar någon. Det tycker jag absolut att vi måste. Vi har ju redan i KUB projektet identifierat en massa problem. Vi kan ju inte gå vidare utan att också förbättra i ett slags görandefas. Det måste bli en fortsättning i ett projekt med det man har konstaterat. Det nya projektet måste se till att det börjar hända saker. Vi måste gå vidare till regering och departement och berätta att det här krävs för att vi ska kunna ta emot flyktingar. Några respondenter tänker då framförallt på rapporten från intervjuerna. Dessa generella framgångsfaktorer borde man fortsätta att sprida. Hur kan vi göra för att få fler kommuner att ta till sig detta och att konkretisera det? Det som kommer fram i rapporten är ju fortfarande på övergripande nivå. 12

13 Det ena är att man förankrar resultatet menar någon. I bosättningsgruppen har man tagit fram en strategi där SKL varit med. Detta är tillfällen där NISKI även skulle kunna ha en framtida roll. Det vore jättebra om NISKI skulle kunna jobba vidare med de goda exemplen. Det är viktigt att man förvaltar detta. Det är intressant VAD BETYDER DET FÖR DIG/ DIN ORGANISATION ATT DET ÄR ETT NÄTVERK AV KOMMUNER SOM DRIVER DETTA? Det starka är just att det är målgruppen för projektet som driver projektet och är med. Är det SKL som står för projektet så känner inte alltid den enskilda kommunen igen sig. SKL ska vara med och vara finansiär, men låt NISKI driva fler liknande projekt. De första kommunerna märker om SKL driver är ett storstadsperspektiv. Därför måste man vara ute i alla landsändar för att visa och se. En samarbetspartner som kan vara mer operativ och som mer direkt kan företräda kommunerna. SKL har problemet att de företräder alla kommuner, det behöver inte NISKI göra. Kan finnas en fördel där. NISKI är ett oerhört bra nätverk med en enormt stor spridning och erfarenheter ifrån en stor del av landet, konstaterar någon och fortsätter: Jag tror inte att Länsstyrelserna hade stöttat detta nätverk om det bara hade varit en region eller ett län. Vitsen var att det fanns möjlighet att få in perspektiv från hela landet. Tror att det delvis har förändrat många kommuner som därför har börjat organisera sig via regionförbund. NISKI kan vara en samverkanspart på lite annat sätt eftersom SKL jobbar politiskt VAD TYCKER DU ÄR ALLRA VIKTIGAST ATT PRIORITERA FRAMÖVER? Att vi verkligen tar till oss det som kommunerna har sagt i de här enkäterna, menar någon. Det viktigaste tycker jag är att se vad man kan göra i kommunerna för att öka sin mottagningskapacitet. Dessutom finns det olika ekonomiska hinder som man kan jobba med. Det viktigaste är att jobba med hindren för mottagning. Kön växer med dem som behöver bosättning. Trots att vi har gjort mycket i vårt bosättningsprojekt. Det kom en rapport alldeles nyligen på arbetsförmedlingens hemsida om hur allvarligt läget är. En del som också starkt har påverkat bosättningen under projektets gång är de kraftigt ökade volymerna i flyktingmottagandet och därmed ännu större utmaningar för både kommuner och statliga aktörer. Detta kände vi ju inte till när projektet riggades. Hade volymerna legat kvar på samma nivå hade vi nog sett mer konkreta och positiva resultat i bosättningprocessen. Men nu är vi en situation där t ex ledtiderna ökar även fast delar i bosättningsprocessen har förbättrats, konstaterar någon. Den fortsatta dialogen med kommunerna och då kommer vi in på beredskap och kapacitet i kommunerna för att ta emot det höga antal som visas på framöver. Här måste stat och kommun hitta olika nya lösningar. Många kommuner kommer att behöva utöka sitt mottagande. Det finns många svårigheter i detta. Hur kan man göra och vad är det som krävs om man vill utöka. Hur ska man kunna samordna sig mellan olika kommuner? Vi måste verkligen prioritera utvecklingsarbetet ute i kommunerna 13

14 samtidigt som t ex SKL måste se över de strukturella förutsättningarna för bosättningen t ex ersättningar för kommuner dvs. det som handlar om regelverk. Vi måste också ta tillvara det som kommit fram i kommunerna så att de ser att de har fått vara med och påverka. Vi måste ge respons till kommunerna på vad det blev av det som de svarade på VAD KOMMER DIN ORGANISATION SÄGA OM PROJEKTET DEN 1 JULI 2013? KUB PROJEKTET INNEBAR ATT...? Innebar att vi fick en bekräftelse på många av de antaganden vi redan hade gjort. Det nya var kanske det här att vissa kommuner, trots att de har bostadsbrist, faktiskt lyckas att ta emot och att det visar sig handla om att de har ett strategiskt tänkande. Att vi fick en närmare kontakt med kommunerna En viktig samarbetspartner i vårt utvecklingsarbete. Vi kommer att framföra att vi vet att det innebar att vi gav kommunerna en möjlighet att komma in i utvecklingsprocessen. Viktigt att man som kommunaktör upplever att fått vara med. Upplever inte att de kommunerna i Sthlm säger att vi är med och påverkar via KUB. Det hade varit bra om även de hade upplevt detta. Det är en stor skillnad för statliga aktörer att få saker och ting i skrift. Det har ju naturligtvis haft en inverkan på det som vi har kunnat rapportera om. 137 kommunerna tycker att ja vi har varit med. Vilken feedback inom KUB. Vad har man sett av det utvecklingsarbete som har gjort och görs? Att vi har synliggjort olika kommunala behov och perspektiv i bosättningen Bra att kommunerna får själva känna att de är delaktiga ÖVRIGT Första målet är uppnått. Kommunerna är ju väldigt många konstaterar en respondent. Ett projekt på detta sätt via ett nätverk som hålls ihop som gör att man får en bra förankring i processen när man utvärderar bosättningen. Måste kunna finnas andra frågor som NISKI kan driva vidare. Det som vi är dåliga på det är idéburna organisationer och kunna få dem mer organiserade i det här arbetet menar någon. Det finns en kraft i landet som är ganska stark som inte används. Bra att kommunerna själva får känna att de är delaktiga. Men att de måste få respons på hur de har påverkat och hur man nu tänker gå vidare. Hoppas att det faktiskt visar sig att det blir en fortsättning på något sätt. Vi måste fortsätta jobba med HURet. Inväntar slutrapporten innan jag uttalar mig fullt ut. Intressant att du ringer för att det gav mig anledning att reflektera. Vi kan se att vi tack vare KUB har vi haft med det perspektivet och tagit hänsyn och därmed haft stor nytta. Vårt utvecklingsarbete hade blivit mycket sämre utan KUB. 14

15 En sak som vi kanske visste innan, men som blivit väldigt tydligt med KUB är att de kommunala förutsättningarna är väldigt olika. Det finns inte ETT kommunalt perspektiv. Det säger något om att det är svårt att säga Kommunerna säger så här Liten, stor, var i landet man befinner sig osv, allt påverkar och ibland kan det vara att det som behövs i den ena kommunen inte alls behövs i den andra, menar någon. Det gäller att Inte bara hitta gemensamma nämnare utan också icke gemensamma nämnare som man kan lyfta upp anser någon. Det statliga utvecklingsarbetet har fått en arena ute i kommunerna vilket de inte hade klarat utan KUB. Många kommuner är kritiska och tycker att staten inte gör så mycket och att vi får klara oss själva. Med projektet har kommunerna kanske fått ett litet större förtroende för att man faktiskt jobbar med de här frågorna seriöst. Det har faktiskt varit en kommunal företrädare som varit ute och informerat. Man har fått veta att det finns ett projekt som jobbar med detta och som företräder dem i nationella sammanhang kopplat till bosättning. Det har skapat ett större förtroende och förståelse för att det faktiskt görs saker. 5.3 INTERVJU MED 38 REPRESENTANTER FÖR SVERIGES KOMMUNER I slutet av maj 2013 genomfördes i utvärderande syfte intervjuer med 38 representanter för Sveriges kommuner. Syftet med dessa samtal var följa och utvärdera deras uppfattningar om hur bra projektet levt upp till sina mål 8 samt att undersöka om kommunrepresentanterna tycker att det är bra att det är ett nätverk av olika kommuner som har ägt och drivit projektet. Målgrupp för intervjuerna Ett slumpmässigt urval hämtade från: 230 personer som svarade på kommunenkäten 2012 (vars svar låg till grund för projektet) 147 (av 220) deltagare på spridningskonferensen i april på Arlanda där KUB projektet var inbjudare tillsammans med Migrationsverket METOD FÖR INTERVJU AV 38 REPRESENTANTER FÖR SVERIGES KOMMUNER Intervjuerna genomfördes under en intensiv vecka i maj. Namnlista finns i bilaga 5. Inbjudan till intervjuerna mailades ut. Ett mail med frågan om jag fick kontakta personen ifråga gick ut tillsammans med frågorna i en bifogad fil. Om personen ifråga tyckte det var OK bad jag honom/henne svara med vändande mail och då också ange ett telefonnummer. Syftet med att maila ut i till så många och i förväg var att skapa ett visst mått av strategisk påverkan gentemot fler än vad jag senare skulle kunna intervjua. Förhoppningen var att fler än dem som faktiskt blev intervjuade skrev ut bifogade frågorna läste igenom och började fundera och/eller blev nyfikna. Flertalet av dem jag senare kom att intervjua lät meddela att de hade börja googla på KUB projektet och NISKI när de fick mailet för att få veta mer och troligtvis gjorde ytterligare ett antal e post mottagare detsamma. 8 Mål 1: Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar och ansvar för att ta emot nyanlända (anvisade, i eget boende, anhöriga och vidareflytt) i förhållande till de statliga aktörerna. Mål 2. Tydliggöra kommunernas ansvar och påvisa möjligheter i bosättningsprocessen inom kommunerna. Mål 3. Underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna kan använda. För de nyanlända skulle detta också kunna förenkla valmöjligheterna när det gäller bosättning och vidareflytt. 15

16 Syftet med att maila ut frågorna över huvud taget var att få respondenterna att tänka till kring vad KUB projektet faktiskt har bidragit med och hur mycket det har påverkat bosättningsprocessen i deras kommun (bilaga 6). Ganska snabbt fick jag mer än 60 svar på mitt mail, vilket gjorde att jag skickade ett mail till övriga med besked att jag nu hade tillräckligt med kontaktpersoner. Intervjuerna genomfördes därefter per telefon vid i förväg inbokade tidpunkter. Hej, Du är en av dem som svarade på den webbenkät som skickades till Sveriges kommuner under maj månad 2012, med frågor som rörde bosättningsprocessen för nyanlända. Avsändare var KUB projektet* i samarbete med SKL. Undertecknad jobbar som lärande utvärderare i KUB projektet och skulle därför vilja ställa några frågor till dig kring din syn på hur kommunernas perspektiv och ansvar har tydliggjorts via projektet. Bifogar frågeställningarna. Jag kommer eventuellt att ringa dig någon gång mellan maj och hoppas att du har tid med mig. Tack på förhand, Pia Holgersson Jag är tacksam för ett svar ifrån dig med vilket telefonnummer jag når dig på, eftersom jag bara har mailadresser. * KUB projektet ska verka för att frågeställningar, synpunkter och lösningar, som rör nyanländas bosättning på lokal kommunal nivå, lyfts in i det övergripande statliga arbetet med att utveckla en effektiv och väl förankrad bosättningsprocess. 16

17 Intervjuerna genomfördes per telefon vid i förväg inbokade tidpunkter. 38 respondenter hade möjlighet att svara. Respondenten hade frågorna framför sig. Frågorna beskrevs som en slags mall och ofta krävdes förtydliganden och små tillrättalägganden inför varje svar. Målgruppen valdes sålunda slumpmässigt och representerade en blandning av NISKI kommuner och andra kommuner FÖRDELNING AV KOMMUNER, NISKI OCH ÖVRIGA 13 st övriga 38 kommunrespondenter övriga 34% NISKI 66% 25 st NISKI 25 av de 38 respondenterna arbetade i kommuner som varit direkt representerade av det nätverk som kallas NISKI och som ägt och drivit projektet KÄNNER DU TILL KUB PROJEKTET? Känner du till KUB projektet? JA NEJ Övriga NISKi 29st (76 %) av de 38 respondenterna kände till KUB projektet. 9st kände inte alls till. Av de 29 som kände till KUB var 19 (65 %) NISKI och 10 icke NISKI kommuner vilket ju ganska exakt motsvarade fördelningen. 17

18 5.3.3 KÄNNER DU TILL NISKI? Känner du till NISKI nätverket? Övriga NISKi JA NEJ 17st (44 %) kände även till nätverket som har ägt och drivit projektet, av dessa 17 tillhörde 13st en kommun som ingår i NISKI. 11st (30 %) av de kommuner som ingår i NISKI kände inte till nätverket SVARADE DU PÅ DEN S.K. KOMMUNENKÄTEN MED FRÅGOR BOSÄTTNING AV NYANLÄNDA FLYKTINGAR I MAJ 2012? Svarade du på kommunenkäten i maj 2012? JA NEJ 16% 84% 32st (84 %) av respondenterna angav att de hade varit med och svarat på den kommunenkät som har legat till grund för projektets arbete. 6st var inte med bland dem som låg bakom svaren i denna enkät. Någon av dessa var nyanställd, någon angav att det var annan person i kommunen som hade svarat och ytterligare någon kan faktiskt ha glömt bort att hon/han hade svarat. 18

19 5.3.5 DELTOG DU I KONFERENS OM NYANLÄNDA MED INRIKTNING PÅ KVOTFLYKTINGAR OCH KOMMUNERS PERSPEKTIV DEN 23 APRIL 2013 Deltog du i konferens om nyanlända 23 april på Arlanda? JA NEJ 23 st 39% 15 st 61% 15st av respondenterna deltog i konferensen på Arlanda den 23 april HAR DU/DIN KOMMUN (HAFT) FÖRVÄNTNINGAR PÅ PROJEKTET? VILKA? Endast en av respondenterna anger att deras kommun har haft specifika förväntningar på projektet. Detta är inte på något sätt förvånande, eftersom projektet inte har gått ut och synliggjort sina ambitioner i förväg för att skapa förväntningar. Frågan sågs av intervjuaren mest som en uppvärmningsfråga och för att få tillbaka svar med reflektioner kring hur deras medverkan och delaktighet har sett ut. Respondenten som hade haft förväntningar var en av NISKI kommunerna som på något sätt var med i inledningsfasen av projektet och också har haft en lite speciell roll längre fram i projektet. Någon respondent uttrycker en kritisk inställning till projekt i största allmänhet och tycker att man kartlägger och kartlägger det verkar ha ett egenvärde att kartlägga. Det här vet vi redan!. Någon annan uttrycker att det stora problemet ligger på ett annat plan och det är först och främst att det finns för lite lägenheter, men också att de anvisade tackar nej hela tiden och skapar en fördröjning och oordning i systemet. En respondent reflekterar kring frågan och menar att en förväntning de har haft, är att de statliga instanserna ju måste få veta hur det ligger till ute i kommunerna. Vår kommun har t ex inget eget hyresbolag och processen blir därmed mer tungarbetad och högre kostnader hamnar på oss i och med att vi får gå in och täcka upp hyreskostnaden innan flyktingen får sina pengar HAR DINA/ERA FÖRVÄNTNINGAR INFRIATS? Respondenten som angav att de hade haft förväntningar och känt sig delaktiga i processen berättar att projektet gav anledning och möjlighet till en dialog i deras kommun. De samlade alla inblandade för att reda ut hur de praktiskt skulle få det hela att fungera och det blev jättebra. Kommunerna fungerar ju inte ensamma utan det gäller att samverka. 19

20 5.3.8 UPPLEVER DU ATT KOMMUNERNAS BEHOV I BOSÄTTNINGSPROCESSEN HAR TYDLIGGJORTS GENTEMOT DE STATLIGA AKTÖRERNA? På denna fråga fanns det nästan lika många olika svar som det fanns respondenter. Det går dock att utkristallisera några röda trådar: JA De allra flesta svarar Ja, dvs. de tycker att det har blivit mer tydligt nu för de statliga aktörerna vilka behov kommunerna har. Några citat från dem som säger ja: Ja, det har varit väldigt bra. Tycker också att det som var väldigt bra med den redovisning som Lena gjorde, var att hon konstaterade att det ändå alltid är hos kommunerna som problemen hamnar till syvende och sist. På något vis missar man att personerna är kommuninvånare och inte statliga invånare. Någon annan som svarar ja med eftertryck menar också att: NEJ KUB projektet har lett till en positiv förändring. Migrationsverk, Arbetsförmedling och Länsstyrelse har börjat kalla till möten, det hade inte hänt annars. Nej, vi har gott samarbete, men svårt att hjälpa till. Det är nog inget fel på systemet det mesta handlar om att man har brist på lägenheter. NEJ, vi diskuterar ju det här av och till. Nu sitter jag och tänker på hela etableringen. Har varit med i gamla introduktionen i många år. Då förändrades min roll. Från att ha varit kommunal angelägenhet så reducerades min roll och jag skulle vara bosättningsansvarig. Praktisk flyktingmottagare. Den rollen har inte blivit hundraprocentig. Jag är inblandad i mottagande av nyanlända men är inte inblandad mer än till 50 % i anskaffning av bostad. Resten av lägenheterna förmedlar lotsarna. Det är en ganska drastisk förändring. Mitt deltagande av bostadsanskaffningen har minskat ganska drastiskt. Jag jobbar väldigt mycket med det ekonomiska glappet. Den nyanländes första månad. Utbetalningen från LMA stoppas vid en tidpunkt sedan dröjer det 1 2 månader innan personerna får sin utbetalning. Jag jobbar aktivt med att täcka upp det här för att man inte ska hamna i en skuldfälla. Får man inte det här glappet täckt börjar man sin etablering med en skuld. Upp till tre månader efter ankomst är jag engagerad. Sedan tar etablering och lots över. Är enda handläggaren som jobbar med de här frågorna. Storstadskommun (s.k. EBO kommun): Nej, för det som projektet pekade på tyckte jag att vi visste förut. Det som saknas är bostäder. I andra kommuner har de fått lägenheter men hos oss har det tvärtom omvandlas en massa hyreslägenheter till bostadsrätter och lägenheter har försvunnit. Där det finns jobb finns det inga lägenheter ÄR KOMMUNERNAS ANSVAR I BOSÄTTNINGSPROCESSEN TYDLIGGJORT? Vad gäller kommunernas ansvar menar majoriteten att det är tydliggjort både via projektet och på annat sätt. Några tycker dock att det fortfarande är otydligt vad som gäller t ex i de kommuner som 20

21 har stor anläggningsverksamhet kontra Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Någon reflekterar också över att det nog är tydliggjort men det går inte att genomföra fullt ut. Ganska många svarar också helt enkelt nej det är inte tydliggjort och någon tillägger men problemen är kartlagda VAD ANSER KOMMUNERNA OM Känner till Ja Nej 24% 76% 29st (76 %) av respondenterna känner att det finns en webbplats som ska underlätta för kommunerna att ta fram kommunpresentationer som anvisningsmyndigheterna kan använda. Av de 29st som känner till sidan, så uppfattar ca 80 % dvs. 23st att den underlättar/ kommer att underlätta för dem att ta fram kommunpresentationer och tycker att det är en bra idé. Anledningen till att det ändå endast är 2 av de tillfrågade kommunerna som lagt in sin information på sidan är olika. Som exempel kan nämnas vi har inte hunnit med ännu, det ligger just nu hos informatören eller måste lyfta till min förvaltningschef först DET ÄR ETT NÄTVERK SOM HETER NISKI SOM DRIVER PROJEKTET. HUR VIKTIGT ÄR DET FÖR DIG ATT DET ÄR REPRESENTANTER IFRÅN OLIKA KOMMUNER SOM STÅR BAKOM PROJEKTET? Här tycker väldigt många att det framförallt är det viktigt att komma bort ifrån storstadsperspektivet. De tycker också att det har ett värde i att se och kunna jämföra sig med hur det fungerar i andra kommuner och att det är väldigt bra att kommunerna utbyter information. Majoriteten anser att det är utmärkt med nätverk i olika former och att dessa har många olika värden. Många anser också att NISKI borde vara ett utmärkt forum som kan utifrån kommunernas perspektiv driva kommunernas frågor vidare. De som noterar en liten tveksamhet anför att det kanske inte spelar så stor roll att det är ett nätverk av kommuner från hela landet eftersom den ena kommunen inte är den andra lik och att det ser så väldigt olika ut i kommunerna. De menar underförstått att det kanske inte går att representera alla kommuner. 21

22 ANSER DU ATT NISKI (ELLER NÅGON ANNAN ORGANISATION) BÖR GÅ VIDARE MED RESULTATET FRÅN PROJEKTET? Nästan samtliga tycker att någon borde gå vidare med resultatet av projektet. Att gå ifrån konstaterande till genomförande som någon uttrycker det hela. Väldigt många tycker också att det vore bra att gå vidare med de konstateranden kring nyckelfaktorer som gjordes efter kommunintervjuerna. Många anser att det alltid är intressant att få veta hur andra kommuner gör och få råd och tips. Några suckar dock lite uppgivet och menar att det kanske inte hjälper med goda råd till kommunerna, om efterfrågan på lägenheter är väsentligt större än utbudet, så kvarstår en del av problematiken ändå VAD TYCKER DU ÄR ALLRA VIKTIGAST ATT PRIORITERA (INOM BOSÄTTNING) FRAMÖVER? En plan för byggande och bostäder, bostäder, bostäder svarar 80 % av de intervjuade på denna fråga. I samma andetag säger många att vi också måste få med allmännyttan, de har ställt sig vid sidan av i många kommuner. Utöver bostäder och byggande nämns några andra prioriteringar kopplat till bosättningen: Barnperspektivet Arbete Samverkan och dialog med så många bostadsföretag som möjligt och samverkan mellan kommuner De lärdomar som kommer från KUB projektet måste komma fram till beslutande myndigheter och även till andra aktörer. Ju fler aktörer som nås desto bättre. Till sist några citat som sammanfattar mycket av det som har sagts i våra intervjusamtal med representanter för kommuner: För mig är bosättning helheten. Den största frågan är; när blir det någon effekt av reformen 1/ ? Hur blir vi snabbare och hur blir vi tydligare? Det tar för lång tid. Det är för otydligt och det finns ingen arbetslinje genom bosättningen. Jag kan inte se ett enda exempel där detta fungerat. Vi gör alla nyanlända arbetslösa. Legitimitet, solidaritet osv svalnar eftersom systemet inte fungerar. En dålig reform. Den var naiv och dum. Man får ha tålamod men än så länge bara otydligt. Man har verkligen lämnat över Svarte Petter till kommunerna. Misslyckas man med etableringen välter man över alla kostnader på kommunerna efter två år. Det har varit så mycket snack att folk ska placeras utifrån vad de har för utbildning, men i verkligheten är det en utopi. Det mest avgörande för hur folk ska bosätta sig är de sociala frågorna. Vem kan bosätta sig i en kommun där man efter åtta år får ett jobb. Acceptera verkligheten som den är. 99% är anknytningar och kvotare. Eget boende finns redan i kommunen och de bor hos någon de känner. Det här med arbete skulle styra men det fungera inte. Arbetet kommer senare i deras liv. 22

23 SAMMANFATTNING Insatser inom lärande utvärdering och följeforskning bygger på en kontinuerlig dialog med uppdragsgivaren och en kritisk granskning av utvecklingsarbetet. Uppdraget som följeforskare i detta projekt har inneburit en blandning av att vara deltagare och observatör vid kommunintervjuer och kommunpresentationer, rådgivande samtal med projektledaren och deltagande i konferenser och stryrgruppsmöten. Avsikten har varit att i ett tidigt skede upptäcka ev. avvikelser från projektets mål och syften, minimera risker och undvika att ev. misstag upprepas. Att vara följande utvärderare i ett projekt med en ensam projektledare och en stor styrgrupp med bred representation har också inneburit att vara bollplank. Vi kan konstatera att projektet mycket väl har uppnått målet att tydliggöra för de statliga aktörerna vilka behov och förutsättningar kommunerna har för att ta emot nyanlända. I arbetsförmedlingens återrapporteringsrapport 15 sept 2012 användes mycket av materialet från KUB projektets kommunenkät som underlag. KUB projektets projektledare har också fått en framträdande roll i diskussionerna och det har funnits ett ordentligt intresse ifrån de statliga myndigheterna att faktiskt lyssna och ta till sig. Projektet fick också en viktig roll i Arbetsförmedlingens återrapportering 2 maj 2013 Etablering av vissa nyanlända Bosättning. Viktigt i detta sammanhang är också att många av kommunerna faktiskt har varit med och påverkat och viktigt också att de har förstått att så har varit fallet. En del av projektet som också varit positiv är att det statliga utvecklingsarbetet har fått en arena ute i kommunerna, vilket det inte hade fått utan KUB. Kommunerna klagar ofta på att staten inte gör så mycket och vi får klara oss själva, men i och med projektet har man kunnat se att det finns en kommunal företrädare som har tillträde till det statliga utvecklingsarbetet. Kommunerna har kunnat få ett litet större förtroende för att man faktiskt jobbar med de här frågorna seriöst, när man förstått att det finns ett projekt som jobbar med detta. En del som också starkt har påverkat bosättningen och synen på bosättningsproblematiken under projektets gång är ju de kraftigt ökade volymerna i flyktingmottagandet och därmed ännu större utmaningar för både kommuner och statliga aktörer. Detta är ju saker som har hänt under projektets gång och som var okända vid projektstart. Hade volymerna legat kvar på samma nivå hade vi nog sett mer konkreta och positiva resultat i bosättningprocessen. Nu är vi istället i en situation där ledtiderna ökar trots att delar i bosättningsprocessen har förbättrats. Det andra målet att tydliggöra kommunernas ansvar och påvisa möjligheter inom kommunerna har uppfyllts till vissa delar. Många av kommunerna tycker att detta är tydliggjort, medan andra upplever en osäkerhet och otydlighet. Detta mål borde dock egentligen utvärderas ordentligt efter det att slutrapport och redovisning av resultaten i projektet är genomfört, många av respondenterna efterlyser detta. Denna utvärderingsrapport skrivs innan slutrapporten är godkänd och ännu mindre utsänd. Projektet har i samarbete Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tagit fram en mall för inrapportering till På det sättet har projektet nått fram till det mål som handlade om att underlätta för kommuner att ta fram kommunpresentationer. Vissa kommuner upplever dock att de inte vill marknadsföra sig eftersom de får fler inflyttningar än de har bostäder s.k. 23