Uppföljning av likabehandlingsplanen. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Nationellt mål: Normer och värden

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2006 Vätternskolan Rektor Catarina Engström Bitr rektor Jan Engarås Adress Ulaxg 57 Postadress Motala Telefon , Fax E-post Barn/elever enl budget 2006 Personal enl budget 2006 Årsarbetare Förskolan Ekparken 57 barn Enhetschef 2,0 Förskolan Vättern 57 barn Skolassistent 1,0 Vätternskolan Förskola 18,0 Förskoleklass 49 elever Förskoleklass 3,4 Grundskola elever Fritidshem 8,4 Fritidshem 159 elever Grundskola 16,0 Elevassistent 3,75 Vaktmästare 1,35 Kök 1,0 Förutsättningar för verksamheten Vätternskolan är en skola med estetisk profil, vilket innebär att ämnesområdena bild och form, musik, drama och dans har en särskild tyngd. Dans, som konstnärlig uttrycksform är ett obligatoriskt ämne vid Vätternskolan. Enheten Vättern omfattar 6 förskoleavdelningar varav förskolan Ekparken, med tre avdelningar, är en fristående förskola i närområdet. Förskolan Vättern, med tre avdelningar, ligger inrymd i skolbyggnaden tillsammans med förskoleklasser, grundskola år 1-6 samt fritidshem. Förskolan Solsätter, som under föregående år tillhörde enheten, är överflyttad till Smedsby enheten. Antalet elever i grundskolan är vid årets slut 268, vilket betyder en ökning med 37 elever. Skolan har förutom utbildade förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger också ämneslärare med fördjupad kompetens i estetiska och praktiska ämnesområden. En konstnärlig ledare, lärare i bild, musik, dans, slöjd och idrott finns anställda vid Vätternskolan. Fr o m augusti 2006 är rektor för Vätternskolan också chef för resursteam Centrum vilka består av skolpsykolog, kurator, 1,5 skolsköterskor samt två specialpedagoger varav en har inriktning mot tal och språk. Budgeten för enhet Vättern under året är med avvikelse + 80`. Arbetet i verksamheten Vårt mål är att elever och vuxna i allt lärande använder alla sinnen och olika uttrycksformer. Vi använder huvud, hjärta, hand och övrig kropp när vi kommunicerar och lär oss nya saker och förmedlar vad vi lärt oss. Vi arbetar tematiskt och integrerar estetiska och praktiska ämnen med teoretiska. Betoningen under 2006 har legat på att utveckla skolans estetiska profil. Ett arbete som förhoppningsvis alltid ska pågå. 80 % av all kompetensutveckling har i år, inriktats på den estetiska profilen och att utveckla ett musiskt förhållningssätt. All pedagogisk personal i förskoleklasserna, på fritids och i grundskolan har deltagit i 4 dagars kompetensutveckling under ledning av den estetiska institutionen vid Linköpings universitet för att ta ett steg i riktning mot detta mål. Ytterligare 3 dagar planeras under våren Under året har individuella utvecklingsplaner för varje elev utarbetats och introducerats.

2 Fyra pedagoger har under året deltagit i introduktion till NTA-utbildning. Organisationen av den estetiska verksamheten reviderades inför innevarande läsår. Nu undervisar både ämneslärare med specialkompetens och klasslärare alt. fritidspedagog i musik, bild och drama. Syftet med denna förändring är att inkludera flera av personalen i den estetiska verksamheten och främja samarbete och ett helhetstänkande i arbetet tillsammans med eleverna. Organisationen kommer, i likhet med föregående år att utvärderas under början av Fritidshemmet och skolan bedriver under läsåret en välutvecklad integrerad verksamhet. Under sommaren är fritidshemsverksamheten förlagd till Borenshult. Här finns naturligt närheten till bad, båtturer och fiske samt i övrigt ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Lördagen den 21 jan invigdes skolan officiellt av kommunalrådet Johan Andersson samtidigt som skolan höll ett mycket välbesökt Öppet Hus. Biträdande verksamhetschef Eva Svenson högtidstalade och överlämnade en efterlängtad gungställning i gåva till skolans elever. Förskolan Vättern har under våren 2006 utökats med ytterligare en avdelning. Nyrekrytering av personal har skett och 19 nya barn har skolats in i verksamheten. Arbetet har påbörjats med att utveckla en gemensam målsättning och handlingsplan. Förskolan Ekparken har i höst firat 15 års jubileum. Alla barn och deras familjer bjöds in till knytkalas. Förskolan fylldes av barn och familjer och borden dignade under maträtter från olika delar av världen denna kväll den 4 september.ekparken har utvecklat samarbetet mellan avdelningarna och utarbetat en gemensam lokal målsättning och handlingsplan för förskolan. Arbetsplanen har delgivits alla föräldrar antingen både på svenska och arabiska. Resursteamet har under året träffats en eftermiddag i veckan för att diskutera och fördela nya uppdrag, samt följa upp och diskutera pågående uppdrag i syfte att kvalitetssäkra teamets insatser. Processen vid ett nytt ärende är att en ärendeansvarig utses som med hjälp av samtal och screening tar reda på mer fakta inför en bedömning av den fortsatta ärendegången. Teamet har gjorde under våren -06 en inventering och sammanställning av barn i behov av särskilt stöd i området som underlag för elevassistentfördelningen. Teamet har också varit delaktigt vid klassammansättningen av elever från år 6 till år 7 på Zederslundsskolan. Det har gjorts fyra pedagogiska uppföljningar av elever inom området som har varit placerade i andra kommuner i s.k. HVB-hem. Teamet har under 2006 haft 113 uppdrag med varierat behov av insatser. Uppdragen har antalsmässigt fördelat sig enligt följande: Förskolorna 15 %,Norra skolan 28 %,Karin Boyeskolan 6 %,Särskolan 11%,Zederslundsskolan 16 %Smedsbyskolan 9 % och Vätternskolan 15 %. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen utarbetades under våren 2006 och antogs i början av höstterminen. Någon utvärdering av planen har ännu inte skett utan kommer att ske först under hösten Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden Enhetens prioriterade mål Att kunna uttrycka vad vi känner och tänker och ha förståelse för andra människor är grundläggande i en demokrati. Vårt sätt att kommunicera med barn, föräldrar och varandra ska därför präglas av Ömsesidig respekt Lyhördhet Dialog Så här arbetar vi med normer och värden: Vi har gemensamma spelregler som nu är väl förankrade bland elever och personal. Ett gemensamt förhållningssätt har också utvecklats. Samspelsreglerna aktualiseras ständigt inte minst när konflikter

3 uppstår i vardagen. Vi vuxna uppträder som goda förebilder. Vi arbetar i faddergrupper där äldre barn fungerar som goda förebilder för de yngre. Vi har under året arbetat med Lions Quest i alla klasser. Bildningsnämndens och skolans prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Vår bedömning är att vi har ett hälsofrämjande arbete väl integrerat i förskolans och skolans vardag där eleverna kan argumentera för vikten av att röra sig, har rörelseaktiviteter varje dag motsvarande 15 minuter. Alla barn erbjuds skollunch och har något på tallriken varje dag. Enhetens prioriterade mål: Enheten har som övergripande mål att varje barn varje dag ska bli sedd för något gott. Så här arbetar med hälsofrämjande aktiviteter: I förskolan Vi äter en hälsosam och nyttig mat och har minskat på sockerintaget och vi håller en god hygien. Vi är utomhus varje dag både i planerad lekmiljö men också i naturen. De minsta barnen sover utomhus i vagnar. I skolan Vi är noga med att uppmärksamma varje barn för något gott. Vi skapar en lugn start på dagen för att minska stress. Vi använder också massage ihop med musik som avslappnande aktivitet. Vi har roligt tillsammans. Vi förlägger skolarbetet i uterummet flera gånger/vecka. Vi går och cyklar till olika utflyktsmål. Vi arbetar utifrån vår lokala likabehandlingsplan som vi har diskuterat och behandlat i arbetslaget och med föräldrarna på skolrådet. Vi har återkommande samtal om vikten av att sömn, bra kost, god hygien och lära sig att slappna av 2-3 schemalagda arbetspass med idrott och/eller dans har vi varje vecka. Varje arbetslag har ett utsett hälsoombud som tillsammans inspirerar personalen till att delta i olika motions- och avslappningsaktiviteter. Vätternskolan är rökfri. D v s ingen av personalen på Vätternskolan röker under arbetsdagen. Nationellt mål: Kunskaper Bildningsnämndens och skolans prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära Vårt mål är att alla elever ska kunna läsa när de lämnar år 3 i grundskolan och att 80 % av eleverna ska nå resultat motsvarande stanine 4 eller mer på DLS-proven i år 3 och år 6 i läsförståelse. 96 % av eleverna i år 3 var läskunniga i december I år 3, men inte i år 6, uppnådde vi målet för DLS- provet. Resultat på DLS-proven: Nedanstående siffror visar andelen elever (%) som har stanine 4 eller högre läsförståelse ordförståelse År 3, År 3, År 6, År 6, För år 3 (där provet bara har genomförts en gång p g a att skolan ej fanns våren 2005) ligger skolans resultat en procentenhet över snittet i kommunen i läsförståelse och 7 procentenheter över snittet i ordförståelse. För år 6 ligger resultatet 6 procentenheter under genomsnittet i läsförståelse och 4 procentenheter under genomsnittet i ordförståelse för kommunen i 2006 års resultat. Resultatet är också märkbart sämre i jämförelse med skolans resultat Resultaten på de nationella proven i svenska och engelska ligger också lägre än snittet för denna grupp elever. Eleverna i denna grupp kommer från 8 olikal skolor i kommunen eller i närliggande kommun. Många av föräldrarna till elever som sökte Vätternskolan från skolor som ej hade lagts ned upplevde att miljön på den gamla skolan inte var tillräckligt bra för just deras barn. Så här arbetar vi i förskolan med språkutveckling

4 Vi läser, sjunger, rimmar och använder mycket ramsor Vi sätter ord på det vi gör, ser och visar. Vi leker med orden och hittar på egna sånger och sagor. Vi använder materialet TRAS (= tidig registrering av språkutveckling) vilket är en god hjälp för arbetet med varje enskilt barns språkutveckling. Vi delar in barnen i små grupper så ofta som möjligt för att skapa bättre utrymme för varje barn att komma till tals. Så här arbetar vi i skolan med läsutveckling Vi har högläsning, språktimma och bokstavsarbete, ljudanalys i samband med bokstavsinlärning, ordbilder och diktering som vi laborerar med. Vi bearbetar texter genom att skriva frågor och svara på frågor, ta ut fakta och skriva stödord eller tankekartor. Vi läser skönlitteratur både från skolans bibliotek och boklådor och bearbetar texterna tillsammans. Vi recenserar pjäser, bilder, dikter och musiktexter. Vi gör noggranna uppföljningar av varje elevs läsutveckling. För elever som inte når målet sätter vi in tidiga stödinsatser och utformar individuella åtgärdsprogram. Under året har vi upprättat 62 åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte bli godkända i något eller några av kärnämnena eller som behöver stöd i sin sociala utveckling. Så här arbetar vi med lusten att lära: Förskolan: Vi väcker barnens lust och nyfikenhet genom att var kreativa och positiva förebilder. Vi lyssnar på barnens egna tankar och idéer och arbetar i små grupper för att underlätta dialogen. Skolan: Vi vuxna samarbetar bra med varandra och tar tillvara varandras olika kompetenser i arbetslaget. Är pedagogen kunnig och trygg inom ett ämnesområde så är det lättare att variera arbetssätt efter elevernas behov och önskemål. Vi är lyhörda för och fångar upp vad eleverna redan vet och vad de är intresserade av att lära mera om. Vi varierar inlärningsstilar och låter eleverna välja sin stil. Att få vara med och påverka skapar lust och motivation. När vi börjar ett nytt arbetsområde gör vi det med en upplevelse som ska väcka intresse och nyfikenhet. Vi ger konstruktiv kritik som utvecklar och väcker barnens lust till att lära mer Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Den formella organisationen för elevinflytande fungerar väl på skolan. Att två pedagoger handleder eleverna i det här arbetet bidrar till stabilitet och kunskapsutveckling och hur frågor väcks, diskuteras och hur beslut fattas. När det gäller det informella inflytandet i skolan är vår bedömning att möjligheten att ha inflytande över sitt eget lärande som elev varierar från lärare till lärare och fungerar inte generellt tillfredsällande. BN:s mål är inte uppnått. Elevens inflytande över sitt eget lärande behöver utvecklas på Vätternskolan. Så här arbetar vi: I förskolan Vi lyssnar till barnens tankar och idéer och utgår från dem i vårt dagliga arbete. Vi pratar vi med barnen om allas lika värde och om rättvisa. Vår värdegrund säger att rättvisa inte är att alla får lika. Rättvisa är att man får det man behöver. Vi anpassar ansvar och uppgifter utifrån individens förutsättningar. Vi berömmer barnen, hjälper dem att se vad de lär sig och vad de redan kan Vi erbjuder pojkar och flickor samma aktiviteter. I skolan och på fritids: Eleverna har klassråd med stegrat ansvar för ordförandeskap och sekreterarskap. Klassråden hålls en gång i veckan eller varannan vecka. Alla barn erbjuds att pröva de olika rollerna någon gång under året. Dagordningen kan bestå av fasta punkter eller fastställas utifrån vad eleverna vill ta upp vid varje klassråd. Elevrådet består av 2 representanter från varje klass, en flicka och en pojke. Elevrådet träffas för förberedande råd 2 gånger per termin. Elevrådet träffas två gånger per termin. Genom elevrådet, som handleds av två lärare, ska eleverna ha möjlighet att påverka beslut och ha åsikter i frågor som berör dem. Här tränar vi också att inordna sig i majoritetsbeslut. Skolan arbetar på liknande sätt med kostråd där frågor som berör skolmaten behandlas. När det fungerar väl i det dagliga arbetet synliggör vi målen och arbetar regelbundet med utvärdering och reflektion. Undervisningen utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna ges tillfälle till delaktighet i planering och egna val vid redovisningar och temaarbeten Vi har infört individuella utvecklingsplaner där både elever och föräldrar görs delaktiga.

5 Eleverna delaktighet vid framtagandet av klassrums- och korridorregler fungerar väl på Vätternskolan. På fritids får barnen, varje eftermiddag, välja utifrån ett antal givna aktiviteter vad de själva vill göra. Fri lek finns alltid med som ett alternativ. Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja % Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? Analys: Mäter utvärderingen det den har för avsikt att mäta så har vi inte på långt när nått BN:s mål. Vår upplevelse av hur det fungerar i det dagliga arbetet stämmer inte med det här resultatet. Vi menar att de vuxna lyssnar på barnen och till stor del utgår från barnens tankar och id éer i det dagliga arbetet. Resultat enkät år 2 Instämmer alltid eller ibland % Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i skolan Jag tycker de vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan Analys BN:s mål är uppnått för fråga 1 och 3 men är inte uppnått vad gäller barnens uppfattning av att bli lyssnad på. Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan Analys 11 % av eleverna tycker inte att de får vara med och ta ansvar för vad de ska lära sig i skolan. Hela 12 % upplever inte att de trivs på skolan i nuvarande år 5. BN:s mål är inte uppnått vad gäller samtliga tre punkter. Resultatet var på alla tre punkterna bättre föregående läsår. Förra läsårets klasser var mindre, endast 20 elever i varje grupp. Årets år femmor består av stora grupper, 27 respektive 28 elever i grupperna. Kan detta ha någon betydelse? Nationellt mål: Skola och hem Vår bedömning är att samverkan mellan hem och skola fungerar bra men skiftande i olika åldersgrupper. Femåringarnas föräldrar är mest nöjda. Alla föräldrar upplever att de har en god kontakt med förskolan. Vi vill öka andelen nöjda föräldrar i år 2 och i år 5 till 95 %. (Jämför med genomsnittet i kommunen som 2006 ligger på 96 % för år 2 och 92 % för år 5.) Vi vill också utveckla dialogen med skolrådets representanter i frågor som generellt rör elevernas hälsa och utveckling. Så här arbetar vi: Förskolan, förskoleklassen och på fritids har vi en daglig tamburkontakt med föräldrar som lämnar och hämtar sina barn. Hemmen får kontinuerlig information om arbetet i skolan genom vecko- eller månadsbrev, kontaktböcker eller planeringsböcker med kommentarer från lärare och elev och med plats även för föräldrars synpunkter och frågor. Varje termin bjuds föräldrar och elev in till utvecklingssamtal. En individuell utvecklingsplan upprättas gemensamt av elev, förälder och lärare vid detta tillfälle. Planen föregås av en avstämning av elevens kunskapsutveckling där såväl elev, lärare som förälder, i nämnd ordning, deltar. Det är första året som vi i kommunen arbetar med utvecklingsplaner för varje elev i den här utformningen. Resultaten av samtalen bedöms av lärarna på skolan som goda. En gång per termin bjuder skolan in till föräldramöte för elevgruppens föräldrar och vid ett tillfälle svarar skolrådets representanter för inbjudan till övriga föräldrar i gruppen.

6 Frågorna till skolrådet bereds av ett arbetsutskott bestående av tre föräldrar och skolledare. Detta i syfte att skapa delaktighet i vilka ärenden som tas upp. Skolrådet består av två föräldrarepresentanter från varje elevgrupp och har haft 4 möten under Den genomsnittliga närvaron vid skolråden har varit 62 %, vilken finns all anledning att försöka förbättra till kommande år. Förskolerådet, ett på varje förskola, träffas en gång per termin eller oftare om någon särskild fråga kräver detta. Föräldranärvaron i förskolerådet vid Ekparkens förskola är mycket låg. Detta kan till viss del förklaras med att andelen nyligen invandrade föräldrar är hög och att språksvårigheter är en viktig orsak. (Över 60 % av barnen vid Ekparkens förskola har en minst en förälder med invandrarbakgrund.) Däremot är andra evenemang som Lucia- och midsommarfirande, knytkalas och drop-in fika välbesökta. I juni 2006 avslutade Vätternskolan sitt första läsår som nyöppnad skola. Detta gjorde att vi vände oss med en enkel enkät till alla föräldrar där vi frågade i vilken utsträckning vår verksamhet, under det här första året, motsvarade föräldrarnas förväntningar. Med tanke på att många av dem som idag är föräldrar på skolan kände stort eller mycket stort missnöje med att den skolan barnet tidigare gick i lades ned, ser vi resultatet i undersökningen som mycket positivt. 89 % svarade att de var mycket nöjda eller nöjda. 8 % var delvis nöjda och 3 % var missnöjda. Svarsfrekvenser var 94 %. I de öppna kommentarerna under punkten övriga synpunkter kan man sammanfattningsvis säga att de som positiva till skolans pedagogiska innehåll och då framför allt till personalens sätt att arbeta och bemöta barn och föräldrar. Man är också nöjd med skolans estetiska profil. Det missnöje som uttrycks gäller framför allt skolmaten, bristen på en tillräckligt stor idrottslokal i anslutning till skolan, bristen på lekredskap på skolgårdsmiljön samt trafikmiljön runt skolan. Resultat föräldraenkät Andel föräldrar som svarat mycket bra eller bra % Hur tycker du att samverkan mellan hem och förskola/skola fungerar idag? Femåring 100 År 2 90 År 5 88 Analys Resultatet i föräldraenkäten är likartat med det resultat i år 2 (90%) och år 5( 88%) som den undersökningen vi själva genomförde och som redovisas ovan på denna sida. Vår bedömning är att vi lyckades över förväntan med att skapa en god pedagogisk och social skolmiljö under vårt första verksamhetsår i en nyöppnad skola. Tillika att samverkan mellan pedagoger och föräldrar fungerar bra och mycket bra. Nationellt mål: Övergång och samverkan Vi har endast överlämnat en elevgrupp till år 7 vid andra skolor. En grupp föräldrar upplevde att en mottagande 7-9 skola, dit flertalet elever sökte, inte hörsammade de synpunkter som fanns bland föräldrarna i år 6 om gruppindelningen inför år 7. Överlämnandet av grupper inom skolan mellan arbetslag från år 3 till år 4 skapade en viss oro. Eleverna, som var de äldsta i sitt gamla arbetslag blev nu i den nya korridoren bland 5:or och 6:or, de yngsta. Lärarna var nya, kraven ökade och rutiner blev delvis annorlunda. Övergångarna mellan skolor och arbetslag inom skolan behöver ses över och göras mindre energikrävande för både elever och personal. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämnden och skolans prioriterade mål: Kultur Vår bedömning är att kulturella aktiviteter med inriktning estetik har ett mycket starkt genomslag på enheten Vättern. BN:s mål är uppfyllda. Skolan prioriterade mål: Såväl Vätternskolan som Ekparkens förskola har skapande uttrycksformer som prioriterade mål.

7 Genom att använda olika uttrycksformer som musik, bild- och form, dans och drama är vår ambition att ge varje barn ett rikt och mångfasetterat språk. Så här arbetar vi: I förskolan, förskoleklasserna, på fritids och i grundskolan låter vi musik, bild, dans och drama ingå i det dagliga arbetet. T ex dramatiserar, sjunger och målar vi till bokstavsinlärning, använder kroppen i olika rörelser till inlärningsmoment som t ex tabellräkning och börjar och slutar dagen med att sjunga. Vi undervisar i uterummet där rörelser, dramatisering och musik används som uttrycksformer och vi skapar av vad naturen har att erbjuda. Vi har under året arbetat med dockteater som uttrycksform, satt upp musikaler och haft vernissager med barnens egna alster. Vi deltar i kommunens utbud av kultur och i bildningsnämndens särskilda satsning Kulgris och besöker biblioteket alt. bokbussen.vi uppmärksammar årliga traditioner med hjälp av skapande uttrycksformer. Vätternskolan har 3 skolkörer som träffas en gång per vecka för att sjunga tillsammans. Intresserade elever ges möjlighet att spela ett instrument på skoltid under ledning av musikskolans lärare. Nationellt mål: Bedömning och betyg Resultat nationella mål år 5 Andel elever som uppnått målen % Svenska 83 Matematik 94 Engelska 77 Analys Resultatet i ämnet svenska ligger 9 procentenheter under snittet i centrum och 3 procentenheter under snittet för hela kommunen. I matematik ligger resultatet 1 procentenhet över snittet i centrum och 11 procentenheter över snittet i kommunen och i engelska 9 procentenheter under snittet i centrum och 6 procentenheter under snittet i kommunen. Det är anmärkningsvärt att resultatet i matematik avviker så markant både från genomsnittet i kommunen i matematik och från resultaten inom samma elevgrupp i ämnena svenska och engelska. Resultaten på DLS-proven för denna elevgrupp är lägre än fjolårets elevgrupp på Vätternskolan och lägre än snittet för elever i kommunen. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Värdegrundsfrågor Vi har utvecklat gemensamma samspelsregler för skolan som är väl förankrade och ett gemensamt förhållningssätt. Vi har ständigt återkommande samtal vuxna emellan och med eleverna om värdegrundsfrågor. Målet för 2006 är uppnått. Lokala mål och handlingsplaner för förskolan Ekparkens förskola har formulerat lokala mål nedbrutna i en handlingsplan. Förskolan Vättern har påbörjat sitt arbete men är ännu inte klara. Målet för 2006 är delvis uppnått. Estetisk profil och musiskt lärande Vi har utvecklat våra tankar om vad ett musiskt förhållningssätt betyder och vi omsätter det i vårt dagliga arbete. Vi har genomfört en serie av fortbildningsdagar under ledning av Linköpings Universitet där alla pedagoger har deltagit. Förskolorna Ekparken och Solsätter har bildat nätverk i bild och form och i musik som långsiktig processinriktad kompetensutveckling. Målet för 2006 är uppnått. Förskolan Vättern saknas dock i nätverket för musik. Dockteater som uttrycksform Vi har arbetat med dockteater som uttrycksform i ämnesövergripande tematiska arbeten under Målet för 2006 är uppnått. Säkerhetsfrågor Vi har inte uppdaterat kunskapen hos någon av personalen i brandskydd och eller hjärt/lungräddning.

8 Vi är inte klara med rutinerna för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Målet för 2006 har inte uppnåtts. Åtgärder för förbättring Musiskt förhållningssätt och estetisk profil Vi vidareutvecklar skolans estetiska profil genom att - inleda ett samarbete med Akademus( en stiftelse under Kungliga musikhögskolan) i syfte att fortsätta utveckla vårt musiska förhållningssätt i det dagliga lärandet - påbörja ett utvecklingsarbete tillsammans med musikskolan i syfte att erbjuda eleverna fördjupande kunskaper i inom några olika estetiska områden, b la musik. Läsförståelse Vårt mål är att 80 % av eleverna i år 3 och 6 ska uppnå staninevärde 4 eller mer på DLS-testet. NTA-fortbildning Vår ambition är att en fjärdedel av skolans lärare och fritidspedagoger deltar i NTA-fortbildning under året. Arbetslagsutveckling Vi fortsätter omorganisera våra arbetslag i syfte att få den enskilda eleven som gemensam nämnare för alla i laget. Vi förbättrar överlämnandet av elevgrupper mellan arbetslagen. Elevinflytande Elevens inflytande över sitt eget lärande ska öka så att alla elever i på skolan upplever att de har möjlighet att påverka sitt eget lärande. Samverkan hem och skola Vi vill öka andelen nöjda föräldrar till 95 % i den årliga föräldrautvärderingen i år 2 och 5. Vi vill utveckla dialogen i skolrådet i frågor som rör elevernas hälsa och utveckling. Säkerhetsfrågor Vi uppdaterar kunskaperna hos en fjärdedel av personalen inom områdena brandskydd alt. hjärt- och lungräddning och första hjälpen.