Verksamhetsplan 2016 för Enskede skola

Transkript

1 Enskede skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Lars Benon Telefon: Till Enskede skola Verksamhetsplan 2016 för Enskede skola Förslag till beslut Enskede skola lars.benon@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Budget 2016 Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

3 Sid 3 (20) Inledning Enskede skola är en F-9 skola som under år 2016 i genomsnitt beräknas ha 940 inskrivna elever fördelade på 35 klasser. Till skolan hör även CSI-enheten "Aristo" som är belägen vid Enskede gård (Plantskoleområdet). Skolan bedriver barnomsorg på sju fritidshem med 344 barn år F-3. Dessutom anordnas mellanstadieverksamhet Fritidsklubb för ca 145 elever i år 4-6 och denna verksamhet administreras av ett föräldrakooperativ i samarbete med skolan. Skolans kvällscafé är öppet tre till fyra kvällar i veckan för elever i år 7-9. Café-verksamheten administreras av stadsdelsförvaltningen i nära samarbete med skolan. Skolan beräknas under år 2016 ha 125 anställda, varav 106 är pedagogisk personal. Enskede skola har under år 2016 en budgett på ca 78 miljoner kronor. Våra ledord Kunskap - Kompetens - Mod - Kärlek - Respekt Vår vision Enskede skola skall vara en plats som vi är stolta över där barn och vuxna trivs och må bra, där eleverna har optimala möjligheter att lära och utvecklas, där lärarna har en samsyn på kunskapsuppdraget, där vi utbildar våra elever till globalt ansvarsfulla medborgare.

4 Sid 4 (20) Vi vill erbjuda en professionell skolkultur som resulterar i bestående kunskap och demokratiska värden hos alla våra elever, en skolkultur som gör att eleverna upplever skolan lustfylld och meningsfull. Trygghet, trivsel och kunskap skapar vi genom tydliga kunskapsmål och ett vänligt och respektfullt bemötande. Vår personal är välutbildad och engagerad och har höga förväntningar på våra elever. Vi erbjuder en lärmiljö som kännetecknas av omtanke, tillit och respekt, meningsfull, relevant och lustfylld undervisning, kreativt, lekfullt och elevaktivt arbetssätt, samarbete elever emellan och mellan elever, lärare och vårdnadshavare, att eleverna ges stora möjligheter till inflytande över sin utbildning. Prioriterade åtgärder för utveckling Under förra året tog vi fram en ny vision för skolan, vi uppdaterade vår plattformen Så här arbetar vi på Enskede skola och lanserade ett nytt förväntansdokument. PRIO-projektet som startade HT 2014 avslutas nu under våren. Syftet med alla dessa åtgärder är att skapa en professionell skolkultur som resulterar i bättre skolresultat och mer nöjda elever. Under det följande året ska vi prioritera att följa upp och utvärdera de utvecklingsprocesser vi redan startat. Vi fortsätter vårt arbete med att förbättra arbetsron i alla klassrum, utveckla arbetet med formativ bedömning och elevernas möjlighet till ökat inflytande över undervisningen. Det kollegiala lärandet prioriteras genom att alla lärare under året deltar i antingen Läslyftet eller Matematiklyftet och detta arbete är en naturlig fortsättning på vårt arbete med resultatdriven undervisningsutveckling som vi startade i samband med PRIO-projektet. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden

5 Sid 5 (20) Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 87 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt År 97 % År 97 % År 95 % År 92 % År 98 % År 97 % År 90 År

6 Sid 6 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Alla elever vet vad som förväntas av dem i skolan och på fritidshemmet Alla elever upplever att de har inflytande över och kan ta ansvar över sitt eget lärande i skolan och på fritidshemmet. Genom kontinuerlig dialog med elev och målsmän kommuniceras skolans förväntningar samt elevens framsteg och behov. Alla pedagoger ansvarar för att pedagogiska planeringar, schema för prov och läxor finns tillgängliga för elever och föräldrar på Stockholms skolwebb. Pedagogerna ska ta fram tydliga planeringar för varje ämne och arbetsområde. Den pedagogiska planeringen ska skrivas så att alla elever förstår den. De ska vara varierande i utformningen och ska utifrån elevernas ålder och mognad kopplas ihop med en bedömningsmatris. Matriserna ska konkretiseras med exempel på elevarbeten från de olika betygsstegen. Pedagogerna ska synliggöra förmågor och kunskapskrav kontinuerligt i undervisningen så att eleverna förstår vad de ska kunna vid pedagogens bedömning. Pedagogerna ska ge tydlig feedback på elevernas kunskapsutveckling under varje arbetsområde. Feedbacken ska följas upp med förslag på hur eleven ska träna vidare. Mentorerna ska använda mentorstiden för att gå igenom kommande läxor och prov och förtydliga förväntningarna på eleverna. Pedagogerna ska arbeta efter dokumentet "Så här arbetar vi på Enskede skola", där alla lektioner startas upp med en tydlig genomgång om vad lektionen syftar till, återknytning till förra lektionen och ett tydligt avslut med kort repetition av vad som blivit sagt och gjort under lektionen. All pedagogisk personals arbete i undervisning, planering, för- och efterarbete samt uppföljning i skolan och på fritidshemmet.

7 Sid 7 (20) Brukarenkät. Utvärderingar i klassråd och Enskede råd. ssamtal. Pedagogernas utvärderingar både enskilt och i arbets- och ämneslag. Med tydliga förväntningar ges eleverna möjlighet att uppleva både inflytande och ansvar för sitt lärande. Genom dialog och samspel mellan pedagoger och elever kommer undervisningen att utvecklas för så väl den enskilda eleven som elevgrupperna. De teoretiska ämnena ska konkretiseras för eleverna genom varierad undervisning med teoretiska, praktiska och problemlösande uppgifter. Alla elever når minst godkänd nivå i de teoretiska ämnena. Genom att pedagogerna tillsammans planerar och genomför ämnesövergripande arbete förenklas och konkretiseras många ämnesområden. Genom didaktiska diskussioner i ämneslag och arbetslag säkerställs gemensam bedömning, planering och utvärdering av de teoretiska ämnena samt att pedagogiska planeringar och bedömningskriterier är tydliga för alla elever. Redan i planeringsstadiet av undervisningen i skolan och på fritidshemmet ska pedagogerna ta hänsyn till elevernas behov, både kunskapsstarka elever och elever i behov av särskilt stöd. Pedagogerna ska erbjuda en varierad undervisning, laborativt, problemlösande och undersökande, så att eleverna kan ta till sig kunskap på olika sätt för att lära. Teoretiska pass ska förankras genom tex att visa fysiska föremål, korta utflykter och laborationer. Fritidshemmens aktiviter är ett av skolans komplement till den teoretiska undervisningen. Eleverna ska kunna påverka vilka redovisningsformer som används i undervisningen. Pedagogerna ansvarar för att lektionsuppläggen passar och utmanar alla elever såväl i grupp som enskilt samt att förse elever i behov av särskilt stöd med kompensatoriska hjälpmedel så som inlästa läromedel, lektionsanteckningar, möjlighet till att använda dator/ipad mm. All pedagogisk personals arbete i undervisning, planering, för-och efterarbete samt uppföljning. Specialpedagogers, speciallärares arbete. Fritidshemmets verksamhet både under skoltid och eftermiddagsverksamhet. Administrativ och övrig personals arbete dvs. stödfunktioner i det dagliga arbetet samt skolledningens styrning av det pedagogiska arbetet.

8 Sid 8 (20) Betyg och resultatuppföljning. Utvärdering i ämnes- och arbetslag samt i läs- och matematiklyft. Betyg och resultatuppföljning. Utvärdering i ämnes- och arbetslag samt i läs- och matematiklyft. Personalen på Enskede skola ska arbeta för en samsyn kring innehåll i undervisningen, mål och bedömning så att varje elev når sina uppsatta mål i varje enskilt ämne och de mål som gäller för fritidshemmets verksamhet. Eleverna ska i varje ämne mötas av en röd tråd från förskoleklass till år 9. Eleverna ska i all undervisning mötas av ett varierande arbetssätt, varierande sätt att visa sina kunskaper på och de ska alltid känna en trygghet i att alltid veta vilka förmågor de arbetar med och vilka kunskapsmål de just för tillfället arbetar mot. Pedagogerna ska samplanera undervisningen i ämneslag och arbetslag. Samtliga pedagoger ska göra en pedagogisk planering inför varje ämnesområde. De pedagogiska planeringarna ska anpassas utifrån elevernas kunskapsmognad och förståelse. För varje arbetsområde framställer pedagogerna tydliga elevexempel och matriser för att synligöra mål och bedömning. All pedagogisk personals arbete i undervisning, planering, för-och efterarbete samt uppföljning. Specialpedagogers, speciallärares och elevhälsopersonalens arbete. Fritidshemmets verksamhet både under skoltid och eftermiddagsverksamhet. Administrativ och övrig personals arbete dvs stödfunktioner i det dagliga arbetet samt skolledningens styrning av det pedagogiska arbete. Görs via kontinuerliga uppföljningar i både arbetslag och ämneslag samt i läslyft och matematiklyft. sker också i det specialpedagogiska teamet. Pedagogerna på Enskede skola ingår i olika kompetenssatsningar genom läs- och matematiklyft. Detta innebär att alla pedagoger får en bättre samsyn kring undervisning,

9 Sid 9 (20) planering och bedömning. Konferenssystemet har setts över inför året 2016 för att bidra till utveckling av samplanering i såväl ämneslag som arbetslag. Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar ska minska Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat minskar Pedagogerna ska utarbeta arbetssätt och processer som på sikt leder till att flickors och pojkars meritvärden ökar och att skillnaderna dem emellan minskar. Ämneslag och arbetslag ska arbeta med att jämställdhetsintegrera planeringen av undervisningen och de pedagogiska planeringarna (PP). Eleverna ska vara involverade i undervisningens planering i skolan och fritidshemmet. en i undervisningen ska gynna alla elever i skolan och fritidshemmet. Alla elever men pojkarna i synnerhet ska uppmuntras till aktiv läsning. I ämneslag och arbetslag ska pedagogerna utgå från de didaktiska huvudfrågorna (för vem, hur, vad, varför och när) för att synliggöra de problem som kan uppstå. I all undervisning i skola och i fritidshemmet ska pedagogerna arbeta aktivt med att erbjuda könsneutrala val i valet av aktiviter. Pedagogisk personals planeringstid. Skolbibliotekariens arbete med både grupper och enskilda elever. Skolpersonalens bemötande av eleverna i alla situationer. av pedagogiska planeringar, betyg och resultatuppföljning, pedagogernas utvärderingar Bemöta alla elever oavsett kön på samma sätt. Pedagogerna ska se till att ordet fördelas jämt i klassrummet. Pedagogerna ska uppmärksamma de könsstereotyper som råder i samhället och aktivt arbeta för att motverka dessa i undervisningen i skolan och på fritidshemmet.

10 Sid 10 (20) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,2 % År Alla elever ska känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet Alla eleverna känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet. All personal ska ta ansvar för alla elever på skolan, i enlighet med Enskede skolans plan mot kränkande behandling.

11 Sid 11 (20) All personal ska omedelbart agera på kränkningar och mobbing i skolan och på fritidshemmet. Både elever, personal och vårdnadshavare ska vara väl förtrogna med trygghetsgruppens arbete och hur arbetsgången ser ut vid ett uppkommet ärende. Alla rastvakter syns tydligt ute på skolgården genom att bära västar och rör sig där eleverna finns, både i vår utomhus- och inomhusmiljö. I matsalen äter personalen tillsammans med eleverna. Rastvärdar erbjuder organiserade aktiviteter för eleverna i de yngre årskurserna. Alla pedagoger ska utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling arbeta förebyggande och främjande på såväl gruppnivå som individuell nivå. Trygghetsgruppen gör årligen en enkät där särskilt otrygga platser kan uppmärksammas och åtgärdas. Pedagogerna ansvarar för att aktivt arbeta med förebyggande och främjande arbete som en del i den ordinarie undervisningen samt på mentorstid. Trygghetsgruppen finns som stöd och hjälp i detta arbete. All personal på skolan utifrån relation och kompetens gentemot en grupp eller enskild elev. Trygghetsenkät, brukarenkät, arbetslagens utvärderingar, skolhälsovårdens hälsosamtal. Med ett gott förebyggande och främjande arbete mot kränkningar och mobbing kommer både språkbruket bland eleverna bli bättre och kränkningar och mobbing minska vilket leder till ökad trygghet för våra elever och ett bättre arbetsklimat för både elever och personal. Det reaktiva arbetet kan på sikt också minska. Alla elever upplever arbetsro i skolan och på fritidshemmet. Eleverna upplever arbetsro. Genomgång av skolans ordningsregler för trygghet, trivsel och arbetsro med eleverna sker vid varje terminsstart samt kontinuerligt på mentorstid. Eleverna ska göras mer delaktiga i framtagandet av sina klassrumsregler och de regler som gäller vid fritidshemmet samt vara väl förtrogna med konsekvenser som finns till dessa, utifrån ålder och mognad. All personal arbetar efter dokumentet "Så här arbetar vi på Enskede skola".

12 Sid 12 (20) Alla pedagoger arbetar efter skolans konsekvenstrappa om arbetsron störs under skoldagen. Varje klass/grupp ska ha fast sittplacering. Undervisande pedagoger ansvarar för att extra anpassningar ges till elever i behov av stöd inom den ordinarie undervisningen i skolan och vid fritidshemmet. Trygghetsgruppen arbetar tillsammans med elevhälsoteamet med analys och förbättringsåtgärder för grupper och enskilda elever. All personal ska fortsatt arbeta med att snabbt agera vid kränkande behandling, bristande arbetsro och bristande trivsel. All personals arbete på skolan. Brukarenkäten. Enskede skolas lokala enkäter som genomförs varje termin. Trygghetsgruppens utvärdering och analys av föregående år. Arbetslagens och ämneslagens utvärdering och analys. Analys av hälsosamtalen i åk 4 och åk 8. Med god arbetsro och ett tryggt klimat kommer både elever och personals upplevelse av god arbetsmiljö öka. I våra uppföljningsverktyg vill vi se ett ökat välbefinnande för både elever och personal. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen

13 Sid 13 (20) ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 75 % År 75 % År 75 % År 75 % År Alla elever upplever att de har inflytande över och kan ta ansvar över sitt eget lärande i skolan och på fritidshemmet Eleverna upplever att de har inflytande över sitt eget lärande i skolan och vid fritidshemmet. Utifrån elevernas ålder och mognad ska alla pedagoger ge eleverna möjlighet att aktivt delta i planeringen av innehåll och arbetsformer i kommande arbetsområden i skolan och vid fritidshemmet. Den varierade undervisningen ska ge elever möjlighet att välja redovisningssätt. På klassråd ska alla mentorer ge eleverna möjlighet att föra fram sina åsikter om undervisningen. På elevråden ska undervisningsfrågor diskuteras och förbättringsförslag tas på allvar. Alla pedagoger ska ge eleverna en möjlighet att utvärdera undervisningen vid några tillfällen per läsår. Den information som pedagogerna ska lämna på Stockholms skolwebb om undervisningen, läxor och prov ger eleverna möjlighet att planera och påverka sina studier. Pedagogerna ansvarar för att tydliggöra och synliggöra förmågor och kunskapskrav i undervisningen så att eleverna ska förstå vad de ska kunna vid pedagogens bedömning och på så vis utveckla sitt eget ansvarstagande för sitt eget lärande. Genom pedagogernas dokumentation får eleverna kontinuerlig information om elevens

14 Sid 14 (20) styrkor och utvecklingsområden. Pedagogerna ska utifrån elevens förmågor ge vägledning i vad eleven behöver utveckla och hur detta ska göras. All personal arbetar efter dokumentet Så här arbetar vi på Enskede skola. Alla pedagogers och skolledares arbete ssamtalet, de individuella utvecklingsplanerna (IUP), Brukarenkäten samt pedagogernas utvärderingar. Med tydliga förväntningar ges eleverna möjlighet att uppleva både inflytande och att ta ansvar för sitt lärande. Genom dialog och samspel mellan pedagoger och elever kommer undervisningen utvecklas på såväl enskild elevnivå som på gruppnivå. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 År 75 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

15 Sid 15 (20) Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Att alla elever någon gång under läsåret kommer att få del av minst en kulturaktivitet. Sedan flera år tillbaka har vi tagit del av medel från Skapande skola som under detta läsår bland annat kommer att användas till: - samarbete med "Unga Berättar" i ett värdegrundsarbete på lågstadiet - olika workshops planeras inom områdena film, producera dockteater, skrivarstugor mm - olika elevgrupper erbjuds också att se film, teater, delta i författarbesök och göra museibesök på teman som är aktuella för de olika åldersgrupperna och läroplanen. - temat Nobel och FN där vi planerar att genomföra en rad olika aktiviteter. Skolan har även ett nära samarbete med Enskedespelet som i sommar sätter upp föreställningen "Alice i Underlandet" i Margaretaparken. Elevgrupper på skolan ges möjligheter att se föreställningen. Samordning av skolledning och arbetslagsledarna. Skolledningen sammanställer utfall av aktiviteter med hjälp av arbetslagsledarana i samband handlingsplan och redovisning av medel från Skapande skola. Genom kulturprojekten erbjuder vi våra elever en mer varierande undervisning där de får möta uttryck än den mer traditionella undervisningen. Genom kulturprojekten har vi sett en gynnsam effekt på mer ämnesövergripande undervisning som både stimulerar elevens motivation och lärande. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår

16 Sid 16 (20) gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enskede skolan åtar sig att använda mer ekologiska varor. Vi bidrar med att öka medvetenheten om ekoligisk hushållning och minska matsvinnet. Skolmåltiden köper in ekologiska matvaror. De tänker klimatsmart och anpassar varor efter säsongen.de använder potatis och pasta framför ris. De återvinner wellpapp och metallförpackningar. Vi återanvänder matrester till biogas och det är ca 400l/vecka.Vi har matråd där eleverna ingår och vi kommer att se över rutinerna för dem. Eleverna på lågstadiet har påbörjat ett arbete med hur klasserna här på skolan kan bidra en hållbar utveckling. Klasserna ska diskutera hur vi kan bli mer klimatsmarta. Våra fritidshem och förskoleklasser gör en stor del ekologiska inköp till barnens mellanmål. Personalen i skolrestaurangen under ledning av kökschefen tar huvudansvaret i dialog med skolledningen för att öka andelen ekologiska matvaror. Lärarna och eleverna involveras i arbetet för att minska matsvinnet. Här spelar elevråden en viktig funktion. Andelen ekologiska varor stäms av kontinuerligt under året och följs upp vid bokslutet. Vi kommer även att kontinuerligt följa upp matsvinnet under året genom att mäta matsvinnet under några utvalda veckor. Vi ser positivt på möjligheten att över tid utveckla detta enhetsmål med en ny kökschef och en bättre koppling mellan skolmaten och den pedagogiska verksamheten på skolan. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

17 Sid 17 (20) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enskede skola skall vara attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro. Fortsatt bra arbetsklimat. Skolan har en väl utvecklad samarbetskultur som gör att personalen trivs. På skolan finns ett Hälsoteam som får stöd av skolan. De ordnar en rad hälsofrämjande aktiviter. Skolan tillhandahåller kostnadsfritt massagestol, fruktkorg och kaffe. Skolan erbjuder friskvårdsaktiviteter och företagshälsovård. Vi erbjuder även skolmat av hög kvalitet. Skolan sponsrar personalfester. Ny personal får en mentor och vi har även introduktionsdagar för ny personal. All personal involveras och vi prioriterar en rad aktiviteter under året där all personal deltar, t.ex. vid gemensamma studiedagar.

18 Sid 18 (20) Nöjd medarbetarindex (NMI) Analys av sjukfrånvarostatistik Genom utökad dialog mellan ledning och personal och genom utökad dialog mellan skolans arbetslag ser vi stora möjligheter till att både öka NMI och framför allt få mindre skillnader då vi mäter NMI mellan skolans olika arbetslag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enskede skola ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhets- mångfalds- och barnrättsperspektiv Ett bättre klimat på skolan med färre anmälningar om kränkande behandling. Att elever genom större delaktighet ökar sitt medvetande om dessa frågor. All personal ska vara förtrogen med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, denna implementeras i januari varje år. Alla elever ska få en grundlig genomgång av planen utifrån ålder och mognad.

19 Sid 19 (20) Personal, elever och föräldrar är delaktiga i upprättandet av planen och genomförandet och analys av skolans lokala trygghetsenkät. Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramöten samt att de kan ta dela av den på skolans hemsida. Vi uppmärksammar dessa perspektiv inom den ordinarie undervisningen utifrån elevernas ålder och mognad. Skapandeskola projektet: Elever och personal kommer tillsammans inom projektets ram särskilt arbeta med dessa perspektiv tillsammans med professionella kulturaktörer för en fördjupad kunskap genom varierande undervisningsformer. En HBTQ-grupp och jämställdhetsgrupp drivs av elever med stöd av personal. Tydligare uppdrag och mer tid ges till Trygghetsgruppen med regelbundna möten och genomförande av enkäter, terminsvis. Gemensam studiedag som omfattar all personal på skolan med fokus på värdegrundsarbete. Skapandeskola-projektet som 2016 har som röd tråd jämställdhet, mångfald och barnrättsperspektiv. Lokala trygghetsenkäten som genomförs varje höst- och vårtermin. Brukarenkäten Statistik om frånvaro och hälsosamtal. Trygghetsgruppens analys av föregående år. Utvärdering av Skapandeskola som genomförts under läsåret. Genom en kombination av gamla och nya åtgärder som t.ex. vår nya modell för antimobbningsarbete, elevhälsans tydligare uppdrag att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder ser vi en positiv utveckling. Vi hoppas mycket på vårt nya förväntansdokument där skolan tydligt deklarerar vad föräldrar och elever kan förvänta sig av skolan och där även föräldrar och elever skriver under de förväntningar som skolan har på dem. HPTQ-gruppen har nu även på elevinitiativ utökats med en jämställdhetsgrupp. av ekonomi Utifrån de budgetförutsättningar som gäller för 2016 planerar vi för en budget i balans. En utmaning för året är att bättre samordna resurserna till fritidsverksamheten trots att vår fritidsverksamhet är utspridd i ett flertal externa lokaler. En annan utmaning är hur vi ska prioritera resurser till elever med särskilda behov trots skolans låga socioekonomiska medel.

20 Sid 20 (20) Budget 2016 Se bilaga Budget Övriga frågor Elevhälsans uppdrag Under år 2015 strartade vi vårt arbete med att ställa om elevhälsans arbete till att mer arbeta med hälsogfrämjande och förebyggande insatser. Ett första steg har varit att göra personalen i elevhälsoteamet mer känd bland skolans elever. Elevhälsoteamet på skolan är på grund av en del personalförändringar ett nytt team som behöver höja sin samlade kompetens för att bli en viktig del i skolans arbete för likvärdig utbildning. För att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet kommer hela teamet inklusive rektor att under perioden sept maj 2017 delta i en distanskurs som erbjuds av Specialpedagogiska skolmyndighten. I denna utbildning ges möjlighet till de enskilda yrkeskategorierna och till det egna teamet att definiera det gemansamma uppdraget. Dvs under utbildningen kommer elevhälsoteamet att utveckla vår verksamhetsplan genom att ta fram tydligare strategier för teamets arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå.