Verksamhetsplan 2018 för Enskede skola

Transkript

1 Enskede skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (23) Handläggare Sofia Stenberg Telefon: Till Enskede skola Verksamhetsplan 2018 för Enskede skola Förslag till beslut Enskede skola Enskede sofia.stenberg@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (23) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: budget 2018 Enbskede skola

3 Sid 3 (23) Inledning Enskede skola, med ca 920 elever åk F-9 fördelat på 35 klasser inklusive en förberedelseverksamhet, ligger mitt i hjärtat av Gamla Enskede i södra Stockholm. Skolan ritades som folkskola av arkitekt G A Nilsson och uppfördes mellan åren Huvudbyggnaden med sidobyggnader - hus A, B och D - var de första som stod klara, och 1923 tillkom två flyglar - hus C tillsammans med skolrestaurangen och hus E tillsammans med lilla idrottssalen. Vi har förmånen att följa eleverna genom hela grundskolan. Från den nyfikna sex-/sjuåringen som börjar knäcka läskoden och utveckla sina sociala färdigheter till den vetgiriga tonåringen som analyserar, granskar och fördjupar i sitt lärande. Vi strävar efter att ge alla våra elever en bra grund inför framtidens studier och yrken genom att anpassa vår verksamhet så att alla elever får möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov, en skola för alla, en tillgänglig lärmiljö. På skolan verkar 125 personal varav 106st arbetar med undervisning i skola, förskoleklass, fritidshem och inom elevhälsan. Därutöver anordnas, en mellanstadieklubb som administreras av ett personalkooperativ samt ett kvällscafé som administreras av stadsdelsförvaltningen Enskede Årsta Vantör. För att möta framtiden och ett Stockholm som växer utreds skolans lokaler för om- och nybyggnation. Målbilden är att samla verksamheten till huvudskolans skoltomt samt komma till rätta med trånga sektorer som innebär stora utmaningar för verksamheten idag, med utspridd verksamhet, en för liten matsal, för få omklädningsrum och avsaknad av grupprum kommer innebära en intensifiering i utredningsskedet med hopp om beslut om genomförande i slutet av året. I utredningen planeras ett nytt skolhus med verksamhet för åk F-3 i hemvisten, en ny matsal och idrottssalar med flera omklädningsrum. Dessutom planeras ingripande åtgärder i den befintliga skolbyggnaden för att inrymma verksamheter vars lokaler behöver rivas och disponera om salar så att de anpassas till dagens och framtidens skolverksamhet där tillgänglighet och flexibilitet är ledord för planeringsarbetet. Organisation Skolan leds av rektor och tre biträdande rektorer. Som stöd till skolledningen finns ett administrativt arbetslag där även IT strateg och bibliotekarie ingår. Pedagogerna är organiserad i sju pedagogiska arbetslag med en arbetslagsledare i varje lag som leder det praktiska arbetet i arbetslaget. Elevhälsoteamet består av kurator, psykolog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare/-pedagoger och skolledning för respektive åldrar. Skolans pedagogiska utvecklingsarbete leds genom den pedagogiska utvecklingsgruppen där skolledning och verksamhetens åtta förstelärare finns representerade. Skolrestaurangen tillagar vällagad mat och mellanmål som uppskattas av både stora och små. Arbetetslag kök leds av verksamhetens restaurangchef. Elevhälsans uppdrag Vår utgångspunkt är att verksamheten ska vara en plats för lärande och utveckling för alla elever. Därför behöver all personal samverka med varandra, elever och föräldrar för att skapa goda lärande miljöer för varje barn i vår verksamhet. Lärande och hälsa hör ihop och främjas av samma generella faktorer, goda relationer, delaktighet och trygghet. Elevhälsans främjande och förebyggande arbete kan därmed inte vara särsklijt från den dagliga verksamheten utan

4 Sid 4 (23) pågår i varje klassrum, fritidshem och korridor av alla som verkar på skolan. Elevhälsoteamet stödjer arbetslagen och enskild personal i detta arbete, att främja en tillgänglig lärmiljö för alla elever i verksamheten. Då generella anpassningar och handledning, konsultation inte räcker lyfts elever i behov av andra anpassningar, särskilt stöd eller extra ordinära stödinsatser till elevhälsoteamets där alla professioner finns representerade. I elevhälsoteamet fattas beslut om vidare åtgärder. Verksamhetsåret 2018 inleddes med att alla arbetslag har gjort en självskattning med hjälp av Myndigheten för skolutvecklings värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning. Verktyget kommer utgöra ytterligare en del av det systematiska kvalitetsarbetet då det kompletterar och fördjupar bilden av skolans styrkor och utvecklingsområden för att bli en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Trygghetsarbetet är en väsentlig del av elevhälsouppdraget. Detta arbete bedrivs också i varje verksamhet, vid varje lärtillfälle och i fria aktiviteter. Personalen stödjs i detta arbete av skolan trygghetsgrupp där förstelärare för värdegrundsarbete, elevhälsoteam, skolledning och pedagoger är representerade. Fokus är det främjande och förebyggande arbetet. För varje termin väljs två teman som hela skolan arbetar med utifrån ålder och mognad, tex diskrimineringsgrunderna, personlig integritet, kränkningar mm. Trygghetsgruppen ansvarar för att genomföra Enskede skolas trygghetsenkät och utifrån den och andra utvärderingar analysera, uppdatera och justera planen mot kränkande behandling och planera aktuella teman. Trygghetsgruppen arbetar också reaktivt när kränknings- eller mobbingärende upptäcks eller anmäls. Pedagogisk utveckling och särskilda satsningar Verksamhetens pedagogiska utvecklingsgrupp består av skolledning och verksamhetens åtta förstelärare. Arbetslagens utvärderingar av skolans resultat ligger till grund för den pedagogiska ledningsgruppen som formulerar verksamhetens prioriterade utvecklingsområden. Utifrån dessa utvecklingsområden formuleras därmed gruppens och de enskilda förstelärarnas läsårsuppdrag. Förstelärare ansvarar för en konferens i månaden som tar sikte på att utveckla det kollegiala lärandet inom ramen för verksamhetens prioriterade utvecklingsområden. För VT 2018 handlar konferenserna om elevers delaktighet och digitalisering. I den pedagogiska ledningsgruppen har också skolans kompetensutvecklingsplan formulerats. För 2018 kommer alla satsningar vara knutna till digitalisering och tillgänglig lärmiljö. HT 2018 kommer all pedagogisk personal gå det specialpedagogiska lyftet som kommer ledas av våra 5 speciallärare/pedagoger. Tillgänglig lärmiljö genomsyrar även hur vi rustar våra klassrum fysiskt och digitalt. Vi kommer därmed fortsätta rusta våra lärmiljöer så att det främjar elevers lärande och effektiviserar planering och genomförande av undervisning genom tex satsning på inredning och digitalt stöd. VT 2018 fick alla elever i åk 7 en-till-en Ipad. HT 2018 rustas de nya åk 7 med en-till-en Ipad. Digitalisering Precis som vår omvärld har Enskede skola under flera år haft fokus på digitalisering och hur den påverkar vår verksamhet. På grund av en ansträngd ekonomi har vi inte tidigare kunnat göra större investeringar i digitala enheter utan har riktat fokus mot andra delar av digitaliseringsprocessen. Genom vår bibliotekarie erbjuds både personal och elever utbildning i MIK. Detta har ökat det källkritiska tänkandet hos elever och förståelsen för hur algoritmer

5 Sid 5 (23) påverkar inte bara våra digitala liv utan också vårt samhälle. Programmering är redan ett inslag i undervisningen i våra yngre åldrar och arbetet med att skapa en röd tråd åk F-9 med en tydlig progression är i full gång.. Verksamhetens interna och externa information har sedan flera år använt digitala informationskanaler, gemensamma ytor, delade kalendrar, Stockholm skolwebb mm vilket har gjort att övergången till 0365 går smidigare och fortare än beräknat. Den digitala kompetensen är således hög i verksamheten och det har också skapat ett tryck på att utöka antalet enheter till eleverna för att pedagogerna ska kunna göra en full utväxling och erbjuda ytterligare en dimension i sin undervisning. I budget 2017 möjliggjordes en satsning på Ipad en-till-en till en årskurs. I budget 2018 har medel avsatts för ytterligare en årskurs. För oss precis som för alla enheter i utbildningsförvaltningen är 2018 ett år då väldigt mycket inom detta område är på gång. Det kommer säkert finnas anledning att i T2 justera och prioritera kring detta område. Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsplanens framtagande Verksamheten utvärderar och systematisera löpande mål, prioriterade utvecklingsområden och resultat i det systematiska kvalitetsarbetet. I första hand baseras detta på arbetslagens, pedagogiska utvecklingsgruppen och skolledningens utvärderingar, analyser och revidering som följer den struktur som finns i staden dvs upprättande av verksamhetsplan, uppföljning i T2 och i verksamhetsberättelsen. Alla verksamheter på alla nivåer följer denna struktur som också återfinns i det årshjul för det systematiskt kvalitetsarbete som gäller för Enskede skola. De prioriterade utvecklingsområdena från VP genomsyrar också konferenser och APT för att hållas levande, nära och kunna justeras utefter behov. Som grund för detta kvalitetsarbete ligger resultat i form av betyg, omdömen och nationella prov, samt brukarundersökning och medarbetarenkät, medarbetarsamtal som kompletteras med egna utvärderingar för att fånga andra värden till exempel genom vår trygghetsenkät. Medarbetarnas utvärderingar utgör följaktligen en betydande del av underlaget för denna verksamhetsplan. Elever och vårdnadshavare, bidrar genom sitt deltagande i såväl brukarundersökning som i lokala utvärderingar, samt genom inspel från elevråden och föräldraföreningen. Sammanfattande analys 2017 och utvecklingsarbete 2018 Meritvärdet (263p VT 2017) visar att eleverna når goda resultat vid Enskede skola. VT 2017 nådde 96% av eleverna behörighet till nationellt gymnasieprogram. Även resultaten på nationella proven i såväl åk 3, åk 6 som åk 9 visar på hög måluppfyllelse. Verksamhetens metoder och arbetssätt identifierar elever i behov av särskilt stöd och stödjer alla elever att nå godkända och höga resultat. Verksamhetens förändrade rutiner och arbetssätt kring elevhälsan och särskilt fokus på stadieövergångar har inneburit att vi på ett mer effektivt sätt kunnat uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Med tidiga och effektiva insatser bedömer vi att minska risken för att en elev förlorar motivation till sitt lärande och därigenom främja en fortsatt god måluppfyllelse. Däremot visar resultat från både brukarenkät och skolinspektionens enkät att elever inte i lika hög grad som vi förväntat anger att de vet vad de ska kunna för att nå målen i undervisningen. Detta blir därför ett prioriterat utvecklingsområde för verksamheten 2018, elevers delaktighet och inflytande. Arbetet med värdegrundsfrågor och elevhälsa är viktiga hörnpelare för elevernas utveckling

6 Sid 6 (23) och lärande. Trygghetsgruppen arbetar aktivt och löpande med teman och aktuella ärenden samt utvärderar och upprättar plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultat från i utvärderingar på både central och lokal nivå visar att eleverna vid Enskede skola är trygga och trivs i verksamheten men då detta är för vår verksamhet är ett centralt område både i vår verksamhet och i samhället kommer det fortsätta att vara ett prioriterat område kommande läsår. Verksamhetens arbete med att utveckla elevhälsa för att ytterligare systematisera arbetet kring elevers lärande/hälsa och därmed ytterligare stödja utveckling av lärprocesser i verksamheten kommer fortsätta under Utvecklingsarbetarbetet med elevhälsan och värdegrundsarbetet har inneburit att vi under verksamhetsåret förändrat verksamhetens organisation, arbetssätt och metoder, något vi uttrycker med begreppet tillgänglig lärmiljö. HT 2017 fick även åk 7-9 hemklassrum och med lärarlag som arbetar i nära anslutning till elevgrupperna, mobilfri skoldag och fasta placeringar i matsalen är några påtagliga förändringar som skett under I det pedagogiska arbetet ska elevhälsans arbete med fokus på främjande och förebyggande insatser sker nära eleverna och arbetslagen befästas och bli ett naturligt arbetssätt för alla lärare och pedagoger i hela vår verksamhet - att göra lärsituationen tillgänglig för alla elever med tydlighet, struktur, förutsägbarhet och naturligtvis bedriva en undervisning/lärande med hög kvalitet. Värdegrundsarbetet och tillgänglig lärmiljö är grunden för elevers lärande och kommer självklart fortsatt vara prioriterade områden för verksamheten Dessa båda krokar även i övriga prioriterade utvecklingsområden som tillsammans ska utgöra grunden för vår verksamhet, elevers delaktighet, digitalisering och rörelse. Prioriterade åtgärder för utveckling Utifrån vår analys av verksamhetsåret 2017 har vi formulerat följande prioriterade områden som ska ligga till grund för verksamhetsplan för år 2018: Värdegrund, allas lika värde genomsyrar all undervisning och alla relationer i verksamheten Tillgänglig lärmiljö, en skola för alla som utgår från effektiv undervisning i planering, genomförande, bedömning och elevhälsa Elevers inflytande och delaktighet, att äga sitt lärande och vara delaktig i undervisningen Digitalisering, MIK programmering och infrastruktur Rörelse, daglig rörelse på schemat KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 95 % 84% År

7 Sid 7 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 96 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 92 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 95 % År 95 % År 96 % År 93 % År 96 % År 94 % År 95 % År 95 % År 93 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Meritvärde i årskurs Poäng År

8 Sid 8 (23) Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Att skolans meritvärde fortsätter att öka Att fler elever når minst godkänt/ E i alla ämnen åk 1-9 Synliggörande av elevers lärande i förskoleklass och fritidshemsverksamheten Arbetssätt Grundskola - Skolans förstelärare leder ämnesutvecklingen i ämneslagen. I åk F-3 sker ämnesutvecklingen i arbetslaget under ledning av en förstelärare. - För utveckling och feedback på undervisningen använder vi oss av auskultationer som arbetssätt. Varje pedagog ska genomföra minst 2 auskultationer under läsåret. Förstelärare och skolledare gör systematiska lektionsbesök med återkoppling på individ och gruppnivå. - Pedagogerna utgår från de fem nyckelstrategierna i sin såväl gemensamma som individuella planering av undervisningen. Lärandematriser och pedagogiska planeringar används som stöd och hjälp för pedagog samsyn kring undervisning och bedömning och synliggörande för eleverna i deras utveckling. -Samplanering sker i såväl ämneslag som arbetslag. - Den pedagogiska planeringen ska skrivas så att alla elever förstår den. Utifrån elevernas ålder och mognad kopplas planeringen ihop med en matris som tydligt beskriver för eleven var eleven befinner sig på väg mot målen och vad som blir nästa steg i utvecklingen, lärandematris. - Pedagogerna ansvarar för att lektionsuppläggen passar och utmanar alla elever såväl i grupp som enskilt samt förser elever i behov av särskilt stöd kompensatioriska hjälpmedel så som inlästa läromedel, lektionsanteckningar, möjlighet att använda dator/ipad. - Pedagogerna varierar sin undervisning och erbjuder eleverna att möta olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. - Alla elever i åk F-9 kommer arbeta med programmering inkluderat i undervisningen. - Pedagogerna följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling genom bedömningsstöd i taluppfattning och läs och skrivutveckling samt genom systematiska screeningar för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå målen. - Vid behov av stöd får eleverna extra anpassningar i den dagliga undervisningen. Elever i behov av särskilt stöd kartläggs skyndsamt och adekvata åtgärder vidtas.

9 Sid 9 (23) - Elevhälsoteamet följer upp elever i behov av särskilt stöd tillsammans med arbetslagen. - Handledning till arbetslag eller enskild pedagog erbjuds av elevhälsans tvärprofessionella kompetens. Förskoleklass - Personalen har gemensam planeringstid vilket främjar samplanering och utveckling av undervisningen och bidrar till ett tydligt innehåll och struktur såväl i förskoleklass som under fritidstid. - Pedagogiska planeringar används som stöd och hjälp för pedagogernas samsyn kring undervisning och synliggörande för eleverna i deras utveckling. - Pedagogerna följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling genom systematiska screeningar i läsutveckling samt taluppfattning under höstterminen samt vårterminen. - Vi uppmärksammar och vidtar tidigt åtgärder för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Pedagogerna har ett nära samarbete med ansvarig speciallärare och elevhälsomteamet. - Eleverna arbetar med programmering för att utveckla förmågor som problemlösning, logiskt tänkande och kreativitet. - Pedagogerna arbetar efter Bornholmsmodellen med stöd och handledning från speciallärare. - Pedagogerna genomför minst två auskultationer under läsåret. Förstelärare och skolledare gör systematiska lektionsbesök med återkoppling på individ och gruppnivå. - Förstelärare i svenska och matematik har kontinuerligt samarbete med pedagogerna i förskoleklass i arbetet med röda tråden för att skapa kontinuitet i läs och skrivutveckling samt taluppfattning från åk F-9. - Förstelärare i IKT leder utvecklingsarbetet kring läroplanenens förmågor samt programmering tillsammans med pedagogerna. Det gemensamma utvecklingsarbetet är en del av implementeringsarbetet med de nya delarna i läroplanen. Fritidshem - Fritidshemmen använder sig av en gemensam planering utifrån LGR 11 och de allmänna råden för fritidshem för att erbjuda en likvärdig verksamhet med hög kvalitet. - Pedagogerna gör pedagogiska planeringar för att synliggöra lärprocesser så att eleverna får bättre förståelse för sitt lärande på fritidshemmet.

10 Sid 10 (23) - Pedagogerna ska genomföra minst två auskultationer hos en kollega under läsåret. - Pedagogerna arbetar medvetet med att skapa en progression av innehåll och lärsituationer i verksamheten under de fyra år som eleverna går i fritidshemmet. - Fritidshem och skola har gemensam samplanering för att stärka elevernas lärande av kunskaper under hela skoldagen. - Eleverna arbetar med programmering i alla åk F-9 för att utveckla förmågor som problemlösning, logiskt tänkande och kreativitet. - Förstelärare i IKT leder ett utvecklingsarbete kring läroplanens förmågor samt programmering tillsammans med pedagogerna. Det gemensamma utvecklingsarbetet är en del av implementeringsarbetet med de nya delarna i läroplanen. Resursanvändning -Alla med ett pedagogiskt uppdrag, skolledning, elevhälsa och den administrativa enheten används effektivt för att nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. - Konferenstid och kompetensutveckling ska fokusera på att stärka vårt systematiska kvalitetsarbete, vårt elevhälsoarbete och öka vår digitala kompetens. - Elevhälsoteamet kommer under läsåret arbeta mer med förebyggande- och hälsofrämjande åtgärder. - Förstelärarna kommer att få ett utökat gemensamt uppdrag som utgår från skolans prioriterade mål. De ansvarar för att på ett systematiskt sätt, synliggöra vad pedagogerna behöver utveckla samt ge pedagoger verktyg för pedagogisk utveckling. Uppföljning - Kartläggning av elevernas måluppfyllelse enligt skolans screeningschema. - Sammanställning av NÄP, åk 3, 6 och 9. - Utvärderingar, arbetslagens resultatdialoger, som genomförs vid läsårets slut. - Individuella utvärderingar som all personal genomför vid läsårets slut. - Genomlysning av skolledare och förstelärares verksamhetsbesök.

11 Sid 11 (23) Utveckling - Pedagoger i skola, förskoleklass och fritidshem arbetar mot ett gemensamt synsätt där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. - Genom tydliga pedagogiska planeringar och lärandematriser kommer pedagogernas samsyn kring undervisning och bedömning konkretiseras och stärka det kollegiala lärandet samt tydliggöra förväntningarna på elevernas lärande. - Skolans systematiska kvalitetsarbete ska genomsyra kärnverksamheten i alla nivåer. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 8 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö - Att våra elever känner samhörighet och trygghet i skolan - Att utveckla våra lärmiljöer för ökad kunskapsinhämtning - Att eleverna har förtroende för sina pedagoger och verksamhet.

12 Sid 12 (23) Arbetssätt Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem - All personal tar ansvar för alla elever på skolan, vuxna vistas där eleverna är och interagerar och reagerar i mötet med eleven. - Genom trygghetsgruppens och elevhälsans främjande och förebyggande arbete ökar vi samsynen bland såväl elever som personal kring verksamhetens normer och värden. - All personal ska skyndsamt agera vid kränkande behandling, britsande arbetsro och bristande trivsel och vara väl förtrogen med verksamhetens rutiner för att främja och förebygga detta. - Genomgång av skolans ordningsregler och förväntansdokument för trygghet, trivsel och arbetsro med eleverna sker vid varje terminsstart samt kontinuerligt på mentorstiden. - Undervisningen anpassas i ännu högre grad genom tydliga lektionsplaneringar till den enskilda elevens förutsättningar. - I förskoleklass tas särskild hänsyn till förskolepedagogik. Undervisningen präglas av en lustfylld lärandesituation som utgår från elevernas intressen. - Varje lärare utvecklar och främjar sitt ledarskap i klassrummet med hjälp av kollegor, elevhälsoteam och skolledning. - Utvecklad rastverksamhet som planeras och genomförs av fritidshemspersonal främjar en trygg och stimulerande rekreationsmiljö. Varje åk 6-9 involveras att planera och genomföra rastverksamhet för sina yngre skolkamrater minst 1 ggr per termin. Resursanvändning - Elevhälsan arbetar med den psykosociala miljön tillsammans med pedagogerna. - Fritidsverksamhetens integration med skolan ses som en viktig framgångsfaktor. - Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse Uppföljning - Trygghetsenkät - Trygghetsgruppens utvärdering av ärenden till trygghetsgruppen

13 Sid 13 (23) - Brukarenkät - Arbetslagens läsårsutvärderingar, resultatdialoger - Skolhälsovårdens hälsosamtal. Utveckling Med ett gott förebyggande och främjande arbete mot kränkningar och mobbing kommer både språkbruket bland eleverna bli bättre och kränkningar och mobbing minska vilket leder till ökad trygghet för våra elever och ett bättre arbetsklimat för både elever och personal. Det reaktiva arbetet kan på sikt också minska. Goda lärmiljöer, varierad undervisning och ett tydligt ledarskap i klassrummet främjar alla elevers möjligheter till en god och stimulerande lärmiljö. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 70 % År 65 % År 75 % År 80 % År 75 % År

14 Sid 14 (23) Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar - Att fler elever upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag. - Att eleverna i högre grad får förståelse för sitt lärande och därmed kan ta ansvar för sitt lärande. Arbetssätt Grundskola - Pedagoger ansvarar för att tydliggöra och synliggöra förmågor och kunskapskrav i undervisningen så att eleverna ska förstå vad de ska kunna vid pedagogens bedömning och därigenom utveckla sitt eget ansvarstagande för sitt eget lärande. - Utifrån elevernas ålder och mognad ska alla pedagoger ge eleverna möjlighet att aktivt delta i planeringen av innehåll och arbetsformer i kommande arbetsområden. Varierad undervisning främjar elevernas möjlighet till olika redovisningssätt. - Genom pedagogernas dokumentation får eleverna kontinuerlig information om elevens styrkor och utvecklingsområden. Pedagogerna ska utifrån elevens förmågor ge vägledning i vad eleven behöver utveckla och hur detta ska göras. - På klassråd ska mentorer särskilt verka för att främja att eleverna kan föra fram sina åsikter om undervisningen. - På elevråden ska undervisningsfrågor diskuteras och förbättringsförslag tas på allvar. - Alla pedagoger ska ge eleverna möjlighet att utvärdera undervisningen minst 2 ggr per termin. - Elever involveras i sina utvecklingssamtal tillsammans med pedagog. Utifrån progression, ålder och mognad får eleven allt större ansvar att leda samtalet med stöd av pedagog. Förskoleklass - Pedagoger ansvarar för att tydliggöra och synliggöra förmågorna och vad som förväntas av eleverna i undervisningen. De pedagogiska planeringarna bidrar till att förståelse och medvetenhet för vad som ska läras. - Vid varje arbetspass synliggör pedagogerna konkret vad som ska läras. - Eleverna ges utrymme för individuella och gemensamma reflektioner i lärandesituationen för att skapa en större medvetenhet kring sitt eget lärande.

15 Sid 15 (23) Fritidshem - Pedagoger ansvarar för att tydliggöra och synliggöra förmågorna och vad som förväntas av eleverna i undervisningen. De pedagogiska planeringarna bidrar till att förståelse och medvetenhet för vad som ska läras. - Samtliga fritidshem har ett fritidsråd där eleverna ges möjlighet att kontinuerligt delta i verksamhetsplaneringen genom att få välja aktiviteter, arbetsätt och arbetsformer. - Eleverna ges utrymme för gemensam reflektion kring lärandeaktiviteter i fritidshemmet. - Under vårterminen tar fritidshemspersonalen ett särskilt ansvar för utvecklingssamtalen i åk 1-3. En stor del av samtalet utgår från elevens sociala utveckling. Skolans gemensamma utvecklingssamtalsdokument bidrar till att synliggöra elevers sociala utveckling i lågstadiet. Resursanvändning - pedagogiska ledningsgruppen styr och stödjer utvecklingen med pedagogiska planeringar och lärandematriser. - Elevhälsoteamet styr och fördelar resurser utifrån grupper och individers behov - intern och extern fortbildning kring formativt arbetssätt, lärandematriser och digitala lärresurser. Uppföljning Grundskola, förskoleklass fritidshem -Utvecklingssamtal -Individuella utvecklingsplaner -Brukarenkäten -Elevhälsans utvärdering Utveckling - Med tydliga planeringar och förväntningar ges eleverna möjlighet att uppleva både inflytande och att ta ansvar för sitt lärande. - En gemensam infrastruktur kring IKT kommer främja att eleverna möter samma struktur hos

16 Sid 16 (23) alla lärare och därmed få en lättare överblick av sin progression. - Lärandematriser främjar såväl lärares samsyn på undervisning och bedömning och elevernas möjlighet att ta sitt lärande till nästa steg. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År 60 % År Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Att alla elever får ta del av kulturaktiviteter i och utanför skolan med minst ett besök utanför skolan. Arbetssätt Grundskola -Skolan arbetar med en plan inom ramen för skapande skola som kommer alla årskurser till del. - Eleverna erbjuds minst en kulturaktivitet utanför skolan då pedagogerna planerar att fördjupa sin undervisning med ett besök på museer, teater, skolbio, work shops mm. -Våra temadagar kring FN, Vetenskap, Litteratur och hälsa ska ha kreativa och skapande inslag i undervisningen. - Trygghetsgruppen arrangerar årligen ett biobesök för åk 8 knutet till skolans värdegrundsarbete. - Författarbesök är ett årligt och uppskattat inslag i undervisningen i Svenska i samtliga

17 Sid 17 (23) stadier. Förskoleklasser Fritidshem Resursanvändning -Bibliotek och bibliotekarie används som nav för att fördela resurser och hålla sig ajuor med olika aktiviteter. -Samordning av skolledning och arbetslagsledarna. Uppföljning - Bibliotekarie och skolledningen sammanställer utfall av aktiviteter med hjälp av arbetslagsledarana i samband handlingsplan och redovisning av medel från Skapande skola. - Trygghetsgruppen planerar och genomför förebyggande arbete med hjälp av film och aktörer som främjar de prioriterade områdena för skolans värdegrundsarbete. Utveckling -Genom kulturprojekt erbjuder vi våra elever en mer varierande undervisning där de får möta andra uttryck än den mer traditionella undervisningen. -Genom kulturprojekten har vi sett en gynnsam effekt på mer ämnesövergripande undervisning som både stimulerar elevens motivation och lärande. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

18 Sid 18 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 33 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 100 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År År Enhetsmål: Enskede skola bidrar till en hållbar livsmiljö -Att öka medvetenheten om ekologisk hushållning och minska matsvinnet hos våra elever. - Att öka medvetenheten hos våra elever hur våra val påverkar vår livsmiljö, både den egna kroppen men också i större lokal och globala perspektiv. Arbetssätt -Skolmåltiden köper in ekologiska matvaror. De tänker klimatsmart och anpassar varor efter säsongen.de använder potatis och pasta framför ris. Minst en dag i veckan serveras bara vegetarisk lunch. - Återvinning i alla nivåer. Skolmåltiden återanvänder matrester till biogas samt förbrukningsmaterial som kartong och metall. Alla verksamheter återvinner papper och kartong, elskrot och glas. - Vi har ett aktivt och engagerat matråd där eleverna ges möjlighet att vara delaktiga. - I undervisningen är klimat och klimatpåverkan självklara inslag i samtliga ämnen. - Gemensamt mellanmål i skolans matsal för fritidshem och förskoleklasser har ökat andel ekologiska produkter och minskar antalet leveranser till skolan. - Styrda rastaktiviteter som erbjuder pulshöjande inslag erbjuds varje dag till elever åk F-3. Resursanvändning - Personalen i skolrestaurangen under ledning av kökschefen tar huvudansvaret i dialog med skolledningen för att öka andelen ekologiska matvaror. - Lärarna och eleverna involveras i arbetet för att minska matsvinnet.

19 Sid 19 (23) - Lärare och elever involveras i arbetet med att återvinna förbrukningsmaterial. - Rastvärdar planerar och genomför pulshöjande aktiviteter under skoldagen. Uppföljning - Andelen ekologiska varor stäms av kontinuerligt under året och följs upp vid bokslutet. - Vi kommer även att kontinuerligt följa upp matsvinnet under året. - Utveckling Grundskola, föreskoleklass, fritidshem - Klimatsmartare verksamhet där både barn och vuxna mår bra utifrån sina egna men också våra kollektiva val. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Enskede skolas ekonomiska resultat är i balans Att vi genom en god analys har en hög prognossäkerhet i vårt budget arbete. Arbetssätt Grundskola, förskoleklasser, fritidshem - Genomgång månatligen kring både personalkostnader och förbrukningskostnader. - Kort och långsiktig plan för renovering och inversteringar upprättas och ses över årligen eller efter behov.

20 Sid 20 (23) - Större investeringar upphandlas i enlighet med de riktlinjer som gäller för staden. - Vi använder oss av effektiva inköp vid alla inköp som är möjliga. Resursanvändning -Fördelning av medel sker efter analys av tidigare budget och verksamhetens behov. Uppföljning - Månatligen, personalkostnader och förbrukning - I T1 och T2 analyseras och ev justeras prognos utifrån ananlys. - Årsuppföljning i slutet av året som ligger som underlag för kommande års budget. Utveckling Att med större säkerhet kunna prognostisera våra ekonomiska tillgångar och kostnader i ett längre perspektiv än 1 år. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3,5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för

21 Sid 21 (23) varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Enskede skola skall vara attraktiv arbetsplats för alla medarbetare och framtida medarbetare Låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro. Fortsatt bra arbetsklimat. Arbetssätt - Skolan har en väl utvecklad samarbetskultur som gör att personalen trivs. - Tydliga rutiner för kontakt mellan arbetsgivare och arbetstagare vid frånvaro. - Obligatoriska och meningsfulla medarbetarsamtal. - Minst en gemensam studiedag per år då all personal deltar. - På skolan finns ett Hälsoteam. De ordnar en rad hälsofrämjande aktiviter. - Skolan erbjuder friskvårdsaktiviteter och företagshälsovård. - Ny personal får en mentor och vi har även introduktionsdagar för ny personal. - Festkommittén anordnar en större personalfest per år. Resursanvändning All personal involveras och vi prioriterar aktiviteter under året där all personal deltar, t.ex. vid gemensamma studiedagar. Uppföljning - Nöjd medarbetarindex (NMI) - Analys av sjukfrånvarostatistik

22 Sid 22 (23) - Medarbetarsamtal - Årliga och individuella reflektioner från alla anställda - Uppdragsdialog HR Utveckling -Genom utökad delaktighet mellan personal- personal, skolledning- personal ser vi stora möjligheter till att både öka NMI och framför allt få mindre skillnader då vi mäter NMI mellan skolans olika arbetslag. - Förändrad ledningsgrupp som erbjuder ett tydligt ledarskap. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enhetsmål: I Enskede skolas verksamhet integreras mångfaldsperspektiv Att verksamheten har ett klimat fritt från kränkningar och trakasserier som värnar barnens rätt att utvecklas till sin fulla potential och därmed bidra på bästa sätt till vårt gemensamma samhälle. Arbetssätt - All personal ska vara förstrogna med skolans plan mot diskriminering och kränkande

23 Sid 23 (23) behandling. - Undervisningen genomsyras av normkritiskt och demokratiska arbetssätt. - LGR11 kap 1 och 2 genomsyrar samtliga ämnen och verksamheter. - Barnrättsperspektivet är vägledande för alla beslut som fattas i verksamheten. Resursanvändning - All personal och verksamhet på skolan medverkar i gemensamma studiedagar. - Ekonomiska resursers satsas på att skapa goda lärmiljöer som förebygger risken för ett kränkande klimat. Uppföljning - Trygghetsenkäten - Brukarenkäten - Utvärdering i trygghetsteam och elevhälsoteam - arbetslagens resultatdialoger. Utveckling Att verksamheten har ett klimat fritt från kränkningar och trakasserier som värnar barnens rätt att utvecklas till sin fulla potential och därmed bidra på bästa sätt till vårt gemensamma samhälle Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2018 Övrigt Synpunkter och klagomål hanteras alltid i första hand på den nivå i vår organisation som är direkt berörd och av ansvarig tjänsteperson. Är detta inte tillräckligt övertas kommunikationen av närmaste arbetsledare eller chef. Vid behov hänvisas till de anmälningsoch överklaganderutiner som finns till institutioner utanför skolan, inom staden eller utbildnings-/rättsväsendet