Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2"

Transkript

1 Kapitel 1

2 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken

3 Europeiskt stressindex Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:2 Källa: ECB

4 Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent Diagram 1:3 Källa: Riksbanken

5 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 1:4 Källor: SNL och Riksbanken

6 Bruttosoliditet December 211, procent Diagram 1:5 Källor: Liquidatum och Riksbanken

7 Kreditgap Procent av BNP Icke-finansiella företag Hushåll Övriga Totalt Diagram 1:6 Källor: SCB och Riksbanken

8 Kontracykliska kapitalbuffertar Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank. Diagram 1:7 Källa: Riksbanken

9 Ränteskillnad mot Tyskland för 1- åriga statsobligationer Procent Irland Italien Portugal Spanien Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

10 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Huvudscenario resultat före kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212:1 Kreditförluster Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

11 Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta Procent av BNP Diagram 1:1 Källor: SCB och Riksbanken

12 Hushållens skulder 21 Procent av disponibel inkomst Diagram 1:11 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis

13 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Italien Belgien Luxemburg Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Rumänien Slovakien Litauen Estland Tjeckien Storbankernas utländska verksamhet Diagram 1:12 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

14 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 1:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

15 Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB Diagram 1:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken

16 Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent Diagram 1:15 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

17 Storbankernas genomsnittliga LCR Procent Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 1:16 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

18 Kapitel

19 Räntor tvååriga statsobligationer under 212 Procent Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Italien Irland Portugal Spanien Tyskland Frankrike Diagram 2:1 Källa: Reuters EcoWin

20 Privata kapitalflöden för skuldtyngda länder Procent av BNP Diagram 2:2 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker och Riksbanken

21 Privata kapitalflöden för kärnländer Procent av BNP Diagram 2:3 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker, Bloomberg och Riksbanken

22 Bankers upplåning från ECB Procent av totala tillgångar Diagram 2:4 Källor: Bloomberg, ECB, nationella centralbanker och Riksbanken

23 Bankutlåning Årligt procentuell förändring Hushåll, euroområdet Hushåll, skuldtyngda euroländer Icke-finansiella företag, euroområdet Icke-finansiella företag, skuldtyngda euroländer Diagram 2:5 Källa: ECB

24 Räntor på tioåriga statsobligationer Procent Sverige Tyskland Frankrike Storbritannien USA Diagram 2:6 Källa: Reuters EcoWin

25 Svenskt stressindex Aktiemarknaden Obligationsmarknaden Penningmarknaden Valutamarknaden Stressindex Diagram 2:7 Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och Riksbanken

26 Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Sverige Spanien och Italien Tyskland, Frankrike och Nederländerna Storbritannien Diagram 2:8 Källor: Bloomberg och Riksbanken

27 Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro Kärnländer, euroområdet Skuldtyngda länder, euroområdet Norden Icke säkerställda obligationer Säkerställda obligationer Värdepapperiserade produkter Diagram 2:9 Källor: Dealogic och Riksbanken

28 Räntor på bankobligationer Räntepunkter Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-1 Sverige Frankrike Tyskland Spanien Europa, icke-säkerställda obligationer Diagram 2:1 Källa: Barclays Research

29 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Sverige Storbritannien Euroområdet USA Diagram 2:11 Källor: Bloomberg och Riksbanken

30 Indikativ uppdelning av riskpremien i euroområdet Räntepunkter Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:12 Källor: Bloomberg och Riksbanken

31 Kostnad för att låna i euro i tre månader och omvandla lånet till amerikanska dollar Räntepunkter Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

32 Indikativ uppdelning av riskpremien i Sverige Räntepunkter Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken

33 Räntor på företagsobligationer och bankobligationer Räntepunkter Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-13 Icke-finansiella företag, AA Icke-finansiella företag, A Icke-finansiella företag, BBB Bankobligationer Diagram 2:15 Källa: Barclays Research

34 Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro Obligationer med hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 2:16 Källor: Dealogic och Riksbanken

35 Kapitel

36 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 212 Procent av total utlåning De baltiska länderna 4% Övriga länder 8% Övriga Norden 35% Sverige 53% Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

37 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 212 Procent av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 34% Hushåll 47% Fastighetsbolag 19% Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

38 Hushållens skulder Procent Månadsförändring i procent uppräknat till årstakt Årlig procentuell förändring Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

39 Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 28 = Mäklarstatistik (bostadsrätt) Valueguard (bostadsrätt) Mäklarstatistik (villa) Valueguard (villa) 6 Diagram 3:4 Källor: Mäklarstatistik och Valueguard

40 Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Diagram 3:5 Källor: SCB och Riksbanken

41 Nya bolånetagares skulder Procent av disponibel inkomst Diagram 3:6 Stockholm Malmö Göteborg Övriga kommuner Källa: Riksbanken

42 Andel hushåll (%) Amorteringstider bland nya bolånetagare Andel hushåll, procent > 5 Amorteringsfritt Diagram 3:7 Källa: Finansinspektionen

43 Kalkyl på hushållens skulder under olika antaganden om amorteringsbeteende Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

44 Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:9 Källa: Riksbanken

45 Hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Total förmögenhet Real förmögenhet Likvid förmögenhet Skulder Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken

46 Konkursgraden för svenska företag Procent Konkursgrad Prognos FSR 212:1 Prognos FSR 212:2 5-års glidande medelvärde. Diagram 3:11 Källa: Riksbanken

47 Hushållens skulder Årlig procentuell förändring Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:12 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

48 Reala huspriser Index, kvartal = Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:13 Källor: Reuters EcoWin och Bank for International Settlements

49 Betalningsförseningar Procent av total utlåning Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:14 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas

50 Reala huspriser i Sverige Index, 1952 = Diagram R3:1 Källor: SCB och Riksbanken

51 Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Diagram R3:2 Källor: SCB och Riksbanken

52 Andelen bolån med rörlig respektive bunden ränta i Sverige Procent Rörlig ränta Bunden ränta Diagram R3:3 Källa: SCB

53 Kapitel

54 De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4: Kostnader Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

55 Årsförändring av ut- och inlåning Rullande fyra kvartal, procent sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Utlåning Inlåning Diagram 4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

56 Uppdelning av ränta på nya bolån med tre månaders räntebindning Procent Reporänta Finansieringskostnad över reporänta Bruttomarginal Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

57 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

58 Storbankernas tillgångar September 212, procent Övrigt (13) Derivat (9) Kassa (7) Räntebärande värdepapper (9) Interbank (6) Utlåning i utländsk valuta (27) Utlåning i SEK (28) Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

59 De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Gruppvisa reserveringar Individuella reserveringar Konstaterade förluster Återföringar Återvinningar Kreditförlustnivå Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

60 Kreditförluster, geografisk uppdelning Miljarder kronor sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Sverige Danmark Övriga Norden De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

61 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 4:8 Källor: SNL och Riksbanken

62 Förändring i kärnprimärkapitalrelation Procent Kärnprimärkapitalrelation, sep 28 Förändring från nyemissioner Förändring från upparbetade vinster Förändring riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, sep 212 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

63 Justerad bruttosoliditet Decemner 211, procent UBS Intesa Sanpaolo HSBC RBS St. Chartered Erste Group Bank BBVA Barclays BNP Paribas UniCredit Credit Agricole Société Générale Lloyds Raiffeisen Swedbank SEB DNB Credit Suisse Commerzbank Danske Bank Nordea Deutsche Bank Handelsbanken Diagram 4:1 Källor: Liquidatum och Riksbanken

64 De svenska storbankernas skulder och eget kapital Procent, september Övrigt (12) Interbank (8) Derivat (13) Emitterade värdepapper med löptid <1 år (14) Emitterade värdepapper med löptid >1 år (18) 3 2 Inlåning från allmänheten (3) 1 Eget kapital (4) Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

65 Utlåning i förhållande till inlåning December 211, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Intesa Sanpaolo Nordea DNB BBVA UniCredit Lloyds Société Générale SEB BNP Paribas Raiffeisen Credit Agricole Commerzbank Barclays Erste Group Bank RBS UBS St. Chartered Credit Suisse HSBC Deutsche Bank Diagram 4:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken

66 Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent September 211 Mars 212 September 212 Diagram 4:13 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

67 Marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:14 Källor: SCB och Riksbanken

68 Utestående bankcertifikat Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:15 Källor: SCB och Riksbanken

69 Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder dollar 1,2 1, Sep 9 Jan 1 May 1 Sep 1 Jan 11 May 11 Sep 11 Jan 12 May 12 Sep 12 Exponeringar mot nordiska banker Exponeringar mot europeiska banker Diagram 4:16 Källor: Fitch Ratings och Riksbanken

70 Storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1, jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Övriga värdepapper (nivå 2 och övrigt) Säkerställda obligationer (nivå 2) Höglikvida värdepapper (nivå 1) Kassa och tillgodohavanden i centralbank (nivå 1) Diagram 4:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

71 Genomsnittlig LCR Procent Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 4:18 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

72 Storbankernas tillgångar i amerikanska dollar Miljarder kronor 1,2 1, Tillgångar dec 21 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Tillgångar dec 211 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

73 Stiliserad balansräkning för en bank Intecknade tillgångar inklusive övervärde i säkerhetsmassan Långivare med förmånsrätt till intecknade tillgångar Tillgångar som inte är intecknade Långivare utan förmånsrätt till intecknade tillgångar (exempelvis insättare och investerare av bankcertifikat) Aktieägare Tillgångar Skulder Diagram R4:1 Källa: Riksbanken

74 Intecknade tillgångar för svenska banker Procent av totala tillgångar, december 211 Diagram R4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

75 Kapitel

76 BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Sverige Euroområdet USA Världen Diagram 5:1 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

77 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212: Diagram 5:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

78 Kreditförlustnivå i huvudscenariot Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt Diagram 5:3 Källa: Riksbanken

79 Fördelning av storbankernas kreditförluster per region under perioden i huvudscenariot Miljarder kronor Sverige Norge Danmark Finland Estland Lettland Litauen Övriga länder Diagram 5:4 Källa: Riksbanken

80 Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta i förhållande till BNP Procent av BNP Diagram 5:5 Källor: SCB, Reuters EcoWin och Riksbanken

81 Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst, december 21 Danmark Nederländerna Irland Norge Sverige Storbritannien Portugal Spanien USA Finland Euroområdet Österrike Tyskland Belgien Frankrike Italien Polen Diagram 5:6 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis

82 Den lägsta primärkapitalrelationen för en svensk storbank efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 5:7 Källa: Riksbanken

83 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 Diagram 5:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

84 Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 5:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

85 Förändring i kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procentenheter ,8-7, ,1 -,4-1,6 11,1 1 5 Kärnprimärkapitalrelation Kv Intjäning Kreditförluster IAS 19 Förändring av riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation 215 Diagram 5:1 Källa: Riksbanken

86 Storbankernas kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Diagram 5:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

87 Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Nordea SEB Swedbank September 211 December 211 Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 5:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken

88 Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Juni 212, överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Swedbank SEB Nordea Medelvärde Diagram 5:13 Källor: Liquidatum och Riksbanken

89 Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 5:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken

90 Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB Diagram 5:15 Källor: Liquidatum och Riksbanken

91 Löptider på bankernas utestående emitterade värdepapper December 211, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken mån 3-12 mån 1-5 år över 5 år Diagram 5:16 Källor: Liquidatum och Riksbanken

92 Kortfristigt likviditetsmått (dagar) Riksbankens kortfristiga och strukturella likviditetsmått December SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Strukturellt likviditetsmått (procent) Diagram 5:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Läs mer

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:1 FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2

Finansiell stabilitet 2017:2 FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008 Annika Falkengren Resultatpresentation Jan Sep 28 1 Extremt krävande marknader Utvalda aktieindex OMX NORDIC FTSE W.EUROPE BANKS 13 MSCI World 12 11 1 9 8 7 6 5 4 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:1

Finansiell stabilitet 2013:1 Finansiell stabilitet 213:1 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Bostadsutlåningen 2004

Bostadsutlåningen 2004 Bostadsutlåningen 2004 Presentation av Johan Hansing,, 2 mars 2005 Utlåning till svensk allmänhet miljarder kronor, dec 2004 (förändring under 2004), exkl värdepapperiserade stockar Hushåll Företag m.fl.

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2010-11-12 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2010 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas utveckling 5 Emissioner av

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1 Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Kontracykliskt buffertvärde

Kontracykliskt buffertvärde 17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer