Det svenska banksystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska banksystemet 2013-11-28"

Transkript

1 Det svenska banksystemet

2 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal Irland Luxemburg Medelvärde Grekland Italien Belgien Slovenien Finland Ungern Polen Litauen Bulgarien Slovakien Tjeckien Rumänien Lettland Estland De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

3 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori September 213 Företag exklusive fastighetsbolag 32 % Hushåll 48 % Fastighetsbolag 2 % Diagram 2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

4 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Diagram 3 Källor: SCB och Riksbanken

5 - 1 - Stabilitetsbedömning och rekommendationer

6 Europeiskt stressindex Rankning 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: ECB

7 Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent,3,25,2,15,1,5, Diagram 1:2 Källa: Riksbanken

8 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

9 De fyra av Basel III-måtten December 212, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, EBA, Finansinspektionen och Riksbanken

10 Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II Juni 213, procent Handelsbanken Swedbank UBS SEB Danske Bank Credit Suisse Nordea Lloyds Deutsche Bank HSBC BNP Paribas Commerzbank UniCredit BBVA Intesa Sanpaolo Société Générale RBS Barclays DNB Raiffeisen Crédit Agricole Diagram 1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken

11 Kapitalkrav Procent Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

12 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 1:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

13 Eget kapital i relation till totala tillgångar Juni 213, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 1:8 Källa: Liquidatum

14 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent Diagram 1:9 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, November 25 och Riksbanken

15 Transparensindex likviditetsrapportering, europeiska och nordamerikanska banker Mars 213 Diagram 1:1 Källa: Liquidatum

16 Hushållens skulder i ett urval av länder Procent av disponibel inkomst Sverige Storbritannien Nederländerna Danmark USA Diagram 1:11 Källa: OECD

17 Amorteringsfria nya bolån i Sverige Procent Bottenlån Topplån Diagram 1:12 Källa: Finansinspektionen

18 Hushållens boränteförväntningar på ett, två och fem års sikt Procent Diagram 1:13 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

19 Kontracyklisk kapitalbuffert beräknad utifrån ett historiskt mått på kreditgapet i Sverige Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 1:14 Källa: Riksbanken

20 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram 1:15 Källa: Riksbanken

21 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 211 December 212 September 213 Diagram 1:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

22 Bruttosoliditet Procent Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

23 Storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 1:18 Källor: Liquidatum och Riksbanken

24 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 15 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

25 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

26 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 35 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

27 - 2 - Finansiella marknader

28 Räntor på tioåriga statsobligationer Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:1 Källa: Macrobond

29 Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index VIX, volatilitet på amerikanska aktiemarknaden MOVE index, volatilitet på amerikanska statsobligationer (höger skala) Diagram 2:2 Källa: Reuters EcoWin

30 Svenskt stressindex Rankning Diagram 2:3 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

31 Skillnad mellan räntan på amerikanska företagsobligationer och statsobligationer Procentenheter, 213 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Företag AA Företag A Företag BBB Diagram 2:4 Källa: Reuters EcoWin

32 Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 212= jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Brasilien Indien Indonesien Sydafrika Turkiet Diagram 2:5 Källa: Bloomberg

33 Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Frankrike Italien Irland Portugal Spanien Diagram 2:6 Källa: Macrobond

34 Offentlig skuld för euroländer Procent av BNP Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Cypern Diagram 2:7 Källa: Bloomberg

35 Osäkra fodringar i banksektorn Procent av banktillgångar Italien Spanien Diagram 2:8 Källor: Spanska centralbanken, Reuters EcoWin och Riksbanken

36 Räntor på osäkrade lån till företag Procent Tyskland Spanien Frankrike Italien Portugal ECB repo Diagram 2:9 Source: ECB

37 Femåriga CDS-premier för europeiska banker Räntepunkter Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken

38 Ränta på svenska bankers säkerställda obligationer med fem års löptid och swapränta Procent Swap Säkerställd obligation Diagram 2:11 Källa: Bloomberg

39 Bankers upplåning från ECB Procent av banktillgångar Nederländerna Frankrike Tyskland Portugal Spanien Italien Irland Grekland September 213 Mars 212 Diagram 2:12 Källor: Bloomberg, ECB och Riksbanken

40 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter USA Euroområdet Storbritannien Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

41 - 3 - De svenska bankernas låntagare

42 De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken

43 Nominella bostadspriser i Sverige Index, januari 25= Bostadsrätter Villor Diagram 3:2 Källor: Valueguard och Riksbanken

44 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

45 De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Reala tillgångar Likvida tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken

46 Skuldkvoter hos nya bolånetagare i Sverige fördelade över olika inkomstgrupper Procent av disponibel inkomst > 85 Tiotusentals kronor Diagram 3:5 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

47 De svenska hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:6 Källor: SCB och Riksbanken

48 De svenska hushållens nettotillgångar och finansiella sparande Procent av disponibel inkomst Diagram 3:7 Källor: SCB och Riksbanken

49 De svenska hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

50 Räntebindningstider i Sverige för nytagna bolån Procent Rörlig ränta <5 år >5 år Diagram 3:9 Källa: SCB

51 Nya bolånetagare i Sverige med underskott vid olika räntepåslag, givet olika levnadskostnader och skuldkvoter Andelen hushåll med underskott i "kvar att leva på"-kalkylen Räntepåslag, procentenheter Genomsnitt av bankernas kalkyler Genomsnitt av bankernas kalkyler och skuldkvot >318 % Genomsnitt enligt SCB Genomsnitt enligt SCB och skuldkvot >318 % Diagram 3:1 Källor: Finansinspektionen, SCB och Riksbanken

52 De svenska företagens skulder från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Företagens skulder från kreditinstitut Prognos skulder, Finansiell stabilitet 213:2 Fasta bruttoinvesteringar Prognos investeringar, Penningpolitisk rapport oktober 213 Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

53 De svenska företagens emmissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro Hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 3:12 Källor: Dealogic och Riksbanken

54 De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken

55 Konkursgrad för svenska företag Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 3:14 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

56 Transaktionsvolymer för svenska fastighetsbolag Miljarder kronor Kv3 Svenska investerare Utländska investerare Diagram 3.15 Källa: Pangea Property Research

57 Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Stockholm Göteborg Malmö Femårig statsobligation Diagram 3:16 Källor: Pangea Property Research och EcoWin

58 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index 27= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:17 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

59 Betalningsförseningar och tvångsförsäljningar av bostäder i Danmark Procent respektive antal 2, , 1 2 1,5 9 1, 6,5 3, Betalningsförseningar (vänster skala) Tvångsförsäljningar (höger skala) Diagram 3:18 Källa: Realkreditrådet

60 Betalningsförseningar i de baltiska länderna Procent av utestående utlåning Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:19 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas

61 Hushållens finansiella ställning Procent Skuldkvot Belåningsgrad Räntekvot Skuld/tillgångar Likvida tillgångar/inkomst Programländer Icke-programländer Diagram R3:1 Källor: ECB och Riksbanken

62 - 4 - Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna

63 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial och Riksbanken

64 Värdering på aktiemarknaden i förhållande till bokfört värde 2,5 2, 1,5 1,,5, Amerikanska banker Europeiska banker De svenska storbankerna Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

65 Bruttomarginal på storbankernas nyutgivna bolån med tre månaders räntebindning Procent 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

66 Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

67 Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

68 Fördelning av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

69 Storbankernas kreditförluster, geografisk fördelning Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

70 Prognos av kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken

71 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

72 Förändring av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procent Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

73 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, initialt och i stresstestet, givet olika antaganden om en minskning av intjäningen Procent % -2 % -3 % Start Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

74 Storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor De svenska storbankerna Övriga 15 största motparter (exkl. storbankerna) Övriga motparer Diagram 4:12 Källa: Riksbanken

75 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

76 Kapitalpåslag från Finansinspektionens riskviktsgolv för bolån September 213, procent 2,5 2, 1,5 1,,5, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

77 Storbankernas riskvägda tillgångar enligt olika regelverk samt totala tillgångar September 213, miljarder kronor Basel III Basel II, utan övergångsregler Basel II, med övergångsregler Totala tillgångar Diagram 4:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

78 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och andel eget kapital Procent Diagram 4:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

79 Kärnprimärkapitalrelation Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 213, procent Handelsbanken SEB Swedbank 14 Nordea Eget kapital / totala tillgångar Diagram 4:17 Källor: Liquidatum, SNL Financial och Riksbanken

80 Storbankernas likviditetsbuffertar September 213, miljarder kronor SEK Euro Amerikanska dollar Övrigt Nivå 1 Övrigt Diagram 4:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

81 Storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 213, procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

82 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 212, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 4:2 Källor: Liquidatum och Riksbanken

83 Utlåning i förhållande till inlåning Juni 213, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Nordea Intesa Sanpaolo SEB UniCredit DNB BBVA Raiffeisen Lloyds Credit Agricole BNP Paribas Société Générale Commerzbank Barclays RBS UBS Credit Suisse HSBC Deutsche Bank Diagram 4:21 Källor: Liquidatum och Riksbanken

84 Skuldinstrument som kan bli föremål för bail-in Aggregerat de fyra svenska storbankerna, procent av totala skulder och eget kapital, september 213 Diagram R4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter, Barclays research, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the recovery and resolution of credit institutions and investment firms 11148/13

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Läs mer

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2 Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:1

Finansiell stabilitet 2013:1 Finansiell stabilitet 213:1 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Riksbankens roll i samhällsekonomin Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 13 Mars 213 (kv4, 212) 13 mars 213 Dnr 12-5725 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning 5 december 213 (Kv 3, 213) 5 december 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll och företag 9 Marknads-

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2010-11-12 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2010 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas utveckling 5 Emissioner av

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 28 MAJ 213 (KV1, 213) 28 maj 213 Dnr 13-5747 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Nytt verktyg för att hantera banker i kris skuldnedskrivning

Nytt verktyg för att hantera banker i kris skuldnedskrivning Nytt verktyg för att hantera banker i kris skuldnedskrivning F Ö R D J U P N I N G 49 I juni nådde Europas finansministrar en politisk överenskommelse om det föreslagna regelverket för hantering av banker

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer