Det svenska banksystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska banksystemet 2013-11-28"

Transkript

1 Det svenska banksystemet

2 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal Irland Luxemburg Medelvärde Grekland Italien Belgien Slovenien Finland Ungern Polen Litauen Bulgarien Slovakien Tjeckien Rumänien Lettland Estland De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

3 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori September 213 Företag exklusive fastighetsbolag 32 % Hushåll 48 % Fastighetsbolag 2 % Diagram 2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

4 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Diagram 3 Källor: SCB och Riksbanken

5 - 1 - Stabilitetsbedömning och rekommendationer

6 Europeiskt stressindex Rankning 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: ECB

7 Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent,3,25,2,15,1,5, Diagram 1:2 Källa: Riksbanken

8 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

9 De fyra av Basel III-måtten December 212, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, EBA, Finansinspektionen och Riksbanken

10 Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II Juni 213, procent Handelsbanken Swedbank UBS SEB Danske Bank Credit Suisse Nordea Lloyds Deutsche Bank HSBC BNP Paribas Commerzbank UniCredit BBVA Intesa Sanpaolo Société Générale RBS Barclays DNB Raiffeisen Crédit Agricole Diagram 1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken

11 Kapitalkrav Procent Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

12 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 1:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

13 Eget kapital i relation till totala tillgångar Juni 213, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 1:8 Källa: Liquidatum

14 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent Diagram 1:9 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, November 25 och Riksbanken

15 Transparensindex likviditetsrapportering, europeiska och nordamerikanska banker Mars 213 Diagram 1:1 Källa: Liquidatum

16 Hushållens skulder i ett urval av länder Procent av disponibel inkomst Sverige Storbritannien Nederländerna Danmark USA Diagram 1:11 Källa: OECD

17 Amorteringsfria nya bolån i Sverige Procent Bottenlån Topplån Diagram 1:12 Källa: Finansinspektionen

18 Hushållens boränteförväntningar på ett, två och fem års sikt Procent Diagram 1:13 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

19 Kontracyklisk kapitalbuffert beräknad utifrån ett historiskt mått på kreditgapet i Sverige Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 1:14 Källa: Riksbanken

20 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram 1:15 Källa: Riksbanken

21 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 211 December 212 September 213 Diagram 1:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

22 Bruttosoliditet Procent Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

23 Storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 1:18 Källor: Liquidatum och Riksbanken

24 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 15 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

25 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

26 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 35 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

27 - 2 - Finansiella marknader

28 Räntor på tioåriga statsobligationer Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:1 Källa: Macrobond

29 Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index VIX, volatilitet på amerikanska aktiemarknaden MOVE index, volatilitet på amerikanska statsobligationer (höger skala) Diagram 2:2 Källa: Reuters EcoWin

30 Svenskt stressindex Rankning Diagram 2:3 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

31 Skillnad mellan räntan på amerikanska företagsobligationer och statsobligationer Procentenheter, 213 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Företag AA Företag A Företag BBB Diagram 2:4 Källa: Reuters EcoWin

32 Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 212= jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Brasilien Indien Indonesien Sydafrika Turkiet Diagram 2:5 Källa: Bloomberg

33 Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Frankrike Italien Irland Portugal Spanien Diagram 2:6 Källa: Macrobond

34 Offentlig skuld för euroländer Procent av BNP Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Cypern Diagram 2:7 Källa: Bloomberg

35 Osäkra fodringar i banksektorn Procent av banktillgångar Italien Spanien Diagram 2:8 Källor: Spanska centralbanken, Reuters EcoWin och Riksbanken

36 Räntor på osäkrade lån till företag Procent Tyskland Spanien Frankrike Italien Portugal ECB repo Diagram 2:9 Source: ECB

37 Femåriga CDS-premier för europeiska banker Räntepunkter Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken

38 Ränta på svenska bankers säkerställda obligationer med fem års löptid och swapränta Procent Swap Säkerställd obligation Diagram 2:11 Källa: Bloomberg

39 Bankers upplåning från ECB Procent av banktillgångar Nederländerna Frankrike Tyskland Portugal Spanien Italien Irland Grekland September 213 Mars 212 Diagram 2:12 Källor: Bloomberg, ECB och Riksbanken

40 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter USA Euroområdet Storbritannien Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

41 - 3 - De svenska bankernas låntagare

42 De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken

43 Nominella bostadspriser i Sverige Index, januari 25= Bostadsrätter Villor Diagram 3:2 Källor: Valueguard och Riksbanken

44 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

45 De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Reala tillgångar Likvida tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken

46 Skuldkvoter hos nya bolånetagare i Sverige fördelade över olika inkomstgrupper Procent av disponibel inkomst > 85 Tiotusentals kronor Diagram 3:5 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

47 De svenska hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:6 Källor: SCB och Riksbanken

48 De svenska hushållens nettotillgångar och finansiella sparande Procent av disponibel inkomst Diagram 3:7 Källor: SCB och Riksbanken

49 De svenska hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

50 Räntebindningstider i Sverige för nytagna bolån Procent Rörlig ränta <5 år >5 år Diagram 3:9 Källa: SCB

51 Nya bolånetagare i Sverige med underskott vid olika räntepåslag, givet olika levnadskostnader och skuldkvoter Andelen hushåll med underskott i "kvar att leva på"-kalkylen Räntepåslag, procentenheter Genomsnitt av bankernas kalkyler Genomsnitt av bankernas kalkyler och skuldkvot >318 % Genomsnitt enligt SCB Genomsnitt enligt SCB och skuldkvot >318 % Diagram 3:1 Källor: Finansinspektionen, SCB och Riksbanken

52 De svenska företagens skulder från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Företagens skulder från kreditinstitut Prognos skulder, Finansiell stabilitet 213:2 Fasta bruttoinvesteringar Prognos investeringar, Penningpolitisk rapport oktober 213 Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

53 De svenska företagens emmissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro Hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 3:12 Källor: Dealogic och Riksbanken

54 De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken

55 Konkursgrad för svenska företag Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 3:14 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

56 Transaktionsvolymer för svenska fastighetsbolag Miljarder kronor Kv3 Svenska investerare Utländska investerare Diagram 3.15 Källa: Pangea Property Research

57 Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Stockholm Göteborg Malmö Femårig statsobligation Diagram 3:16 Källor: Pangea Property Research och EcoWin

58 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index 27= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:17 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

59 Betalningsförseningar och tvångsförsäljningar av bostäder i Danmark Procent respektive antal 2, , 1 2 1,5 9 1, 6,5 3, Betalningsförseningar (vänster skala) Tvångsförsäljningar (höger skala) Diagram 3:18 Källa: Realkreditrådet

60 Betalningsförseningar i de baltiska länderna Procent av utestående utlåning Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:19 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas

61 Hushållens finansiella ställning Procent Skuldkvot Belåningsgrad Räntekvot Skuld/tillgångar Likvida tillgångar/inkomst Programländer Icke-programländer Diagram R3:1 Källor: ECB och Riksbanken

62 - 4 - Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna

63 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial och Riksbanken

64 Värdering på aktiemarknaden i förhållande till bokfört värde 2,5 2, 1,5 1,,5, Amerikanska banker Europeiska banker De svenska storbankerna Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

65 Bruttomarginal på storbankernas nyutgivna bolån med tre månaders räntebindning Procent 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

66 Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

67 Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

68 Fördelning av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

69 Storbankernas kreditförluster, geografisk fördelning Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

70 Prognos av kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken

71 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

72 Förändring av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procent Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

73 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, initialt och i stresstestet, givet olika antaganden om en minskning av intjäningen Procent % -2 % -3 % Start Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

74 Storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor De svenska storbankerna Övriga 15 största motparter (exkl. storbankerna) Övriga motparer Diagram 4:12 Källa: Riksbanken

75 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

76 Kapitalpåslag från Finansinspektionens riskviktsgolv för bolån September 213, procent 2,5 2, 1,5 1,,5, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

77 Storbankernas riskvägda tillgångar enligt olika regelverk samt totala tillgångar September 213, miljarder kronor Basel III Basel II, utan övergångsregler Basel II, med övergångsregler Totala tillgångar Diagram 4:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

78 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och andel eget kapital Procent Diagram 4:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

79 Kärnprimärkapitalrelation Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 213, procent Handelsbanken SEB Swedbank 14 Nordea Eget kapital / totala tillgångar Diagram 4:17 Källor: Liquidatum, SNL Financial och Riksbanken

80 Storbankernas likviditetsbuffertar September 213, miljarder kronor SEK Euro Amerikanska dollar Övrigt Nivå 1 Övrigt Diagram 4:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

81 Storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 213, procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

82 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 212, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 4:2 Källor: Liquidatum och Riksbanken

83 Utlåning i förhållande till inlåning Juni 213, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Nordea Intesa Sanpaolo SEB UniCredit DNB BBVA Raiffeisen Lloyds Credit Agricole BNP Paribas Société Générale Commerzbank Barclays RBS UBS Credit Suisse HSBC Deutsche Bank Diagram 4:21 Källor: Liquidatum och Riksbanken

84 Skuldinstrument som kan bli föremål för bail-in Aggregerat de fyra svenska storbankerna, procent av totala skulder och eget kapital, september 213 Diagram R4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter, Barclays research, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the recovery and resolution of credit institutions and investment firms 11148/13

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 28 MAJ 213 (KV1, 213) 28 maj 213 Dnr 13-5747 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning 5 december 213 (Kv 3, 213) 5 december 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll och företag 9 Marknads-

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:2

Finansiell stabilitet 2014:2 Finansiell stabilitet 214:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1

Finansiell stabilitet 2015:1 Finansiell stabilitet 215:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbanken och den finansiella stabiliteten Riksbanken definierar finansiell stabilitet som att det finansiella systemet kan upprätthålla sina

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning NOVEMBER 212 (KV 3, 212) November 212 Dnr 12-5725 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Företagens övriga

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 17 september 213 (kv2, 213) 17 sept 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 Sparbarometern QII 2010 Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Finansiell stabilitet 2011:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2011:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 211:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:1 13.2.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2015 Gästnätterna på hotellen minskade i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

Risker i det finansiella systemet 2013

Risker i det finansiella systemet 2013 Risker i det finansiella systemet 213 14 november 213 14 november 213 Dnr 13-185 innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Risker för den finansiella stabiliteten 4 Risker för konsumenter 5 Utvecklingen under

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Bankernas betydelse för Sverige

Bankernas betydelse för Sverige Bankernas betydelse för Sverige Bankerna är motorn i det finansiella systemet. De har en betydande roll för tillväxten i svensk ekonomi och för att öka människors välfärd. De svenska bankerna är en viktig

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer