Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
|
|
- Rut Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K
2
3 KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder SEK Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i SEK Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i utländsk valuta Utlåning via Riksbanken i SEK Utlåning via Riksbanken i utländsk valuta (i SEK) Källa: Riksbanken och Riksgälden Diagram 1:. ECBs utestående lån Miljarder euro Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Långfristiga refinansieringstransaktioner (LTRO) Huvudsakliga refinansieringstransaktioner (MRO) Källor: ECB och respektive lands centralbank Diagram 1:3. Svenskt stressindex 1 Diagram 1:. Internationellt stressindex 1 - Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 TED spread Obligationsspread Aktievolatilitet Valuta Stressindex Anm. Stressindex baseras på fyra breda indikatorer: aktievolatilitet, obligationsspread, basis-spread och valutakursvolatilitet. Indikatorerna får sedan samma vikt i det aggregerade indexet. Finansiell stress definieras som avvikelser från det historiska genomsnittet beräknat för åren För mer detaljer om stressindex se ruta Finansiellt stressindex i Finansiell stabilitet 9:. Källor: Reuters Ecowin, Bloomberg och Riksbanken - Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 TED spread Obligationsspread Aktievolatilitet Valuta Stressindex Anm. Stressindex baseras på fyra breda indikatorer: aktievolatilitet, obligationsspread, basis-spread och valutakursvolatilitet. Indikatorerna får sedan samma vikt i det aggregerade indexet. Finansiell stress definieras som avvikelser från det historiska genomsnittet beräknat för åren För mer detaljer om stressindex se ruta Finansiellt stressindex i Finansiell stabilitet 9:. Källor: Reuters Ecowin, Bloomberg och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
4 Diagram 1:. Räntor på tioåriga statsobligationer i olika länder Diagram 1:. Skillnaden mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och den tyska statsobligationen med samma löptid Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Sverige Tyskland Storbritannien USA Källa: Reuters EcoWin Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Grekland Irland Portugal Italien Spanien Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:7. Börsutveckling Index, december 7 =1 Diagram 1:. Implicit volatilitet på aktiemarknaden, 1 dagars glidande medelvärde Jan/9 Jul/9 Jan/1 Jul/1 Jan/11 Jul/11 Jan/1 Sverige - OMXS3 USA - S&P Europa - STOXX Tillväxtmarknader - MSCI EM Källor: Reuters EcoWin Sverige - OMX Europa - STOXX USA - S&P Historiskt snitt, OMX Anm. Historiskt snitt avser perioden januari 199 november 11. Källa: Bloomberg Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
5 Diagram 1:9. P/E-kvot USA - S&P Europa - STOXX Sverige - OMXS3 Historiskt snitt, OMXS3 Anm. Historiskt snitt avser perioden januari 199 april 11. Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:1. Riskpremien på interbankmarknaden, 3 månader Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 USA Euroområdet Storbritannien Sverige Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:11. Premier i CDS-index Räntepunkter 3 Diagram 1:1. Faktisk global konkursgrad Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Nordamerika - CDX Europa - itraxx Källor: Reuters EcoWin och Bloomberg Anm. Diagrammet avser andelen av företag klassificerade till Ba/BB eller lägre av Moody's/Standard & Poor's som fallerat, eftersom majoriteten av antalet fallissemang sker bland företag med den klassificeringen. Källa: Reuters EcoWin och Moody's Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 3
6 Diagram 1:13. Skillnaden mellan räntan på -åriga svenska säkerställda obligationer och statsobligationer respektive ränteswap Räntepunkter 1 1 Diagram 1:1. Emissionsvolym för svenska bostadsobligationer Miljarder kronor Q3 Skillnad mellan säkerställd obligation och statsobligation Skillnad mellan säkerställd obligation och statsobligation Anm. Den säkerställda obligationen är en bostadsobligation och utgiven av Stadshypotek. Den säkerställda obligationen, statsobligationen och ränteswapen har en konstant löptid på år. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Källa: ASCB SEK EUR Andra valutor Diagram 1:1. Indikativ uppdelning av den svenska riskpremien, 3 månader Räntepunkter Dec- Jun-7 Dec-7 Jun- Dec- Jun-9 Dec-9 Jun-1 Dec-1 Jun-11 Dec-11 Kreditriskpremie Likviditetsriskpremie Källa: Riksbanken Diagram 1:1. EUR/SEK cross currency basis spread, fem år Räntepunkter Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Anm: Cross currency basis-spreaden ger en indikation på kostnaden för att swappa ett lån i euro till svenska kronor Källa: Bloomberg Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
7 Diagram 1:17. Extra kostnad för att låna kronor utomlands jämfört med inhemsk lånekostnad Räntepunkter 1 1 Diagram 1:1. Skillnaden mellan den kortaste interbankräntan och Riksbankens reporänta Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Källa: Bloomberg Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:19. Kreditspreadar för amerikanska företagsobligationer Räntepunkter 1 Diagram 1:. Kreditspreadar för europeiska företagsobligationer Räntepunkter Aaa (vänster skala) Bbb (vänster skala) Högavkastande (höger skala) Anm. Grupperingen av högavkastande obligationer är gjord av Merrill Lynch. Högavkastande obligationer har ett kreditbetyg som är Ba/BB eller lägre enligt Moody's/Standard & Poor's. Källa: Reuters EcoWin AAA (vänster skala) BBB (vänster skala) Högavkastande (höger skala) Källa: Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
8 Diagram 1:1. Utestående volym av företagscertifikat utgivna i USA Miljarder dollar 1 1 Diagram 1:. Utestående volym av Euro Commercial Paper Miljarder dollar Jan/ Jan/ Jan/7 Jan/ Jan/9 Jan/1 Jan/11 Icke-finansiella företagscertifikat Finansiella företagscertifikat Tillgångssäkrade företagscertifikat (ABCP) Källa: Reuters EcoWin 3 1 Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Källa: Euroclear Diagram 1:3. Emissionsvolym för företagsobligationer i dollar Miljarder dollar Goda kreditbetyg Högavkastande/sämre kreditbetyg Anm. Emissioner för 11 är endast beräknad fram till oktober 11. Källa: SIFMA Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
9 KAPITEL Diagram :1. De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 11 av total utlåning Diagram :. De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 11 av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 37% Hushåll % Övriga länder De baltiska 7% länderna % Övriga Norden 3% Sverige % Fastighetsbolag 19% Diagram :3. Reala huspriser Index, kvartal = Diagram :. Hushållens upplåning Månadsförändring uppräknad till årstakt och årlig förändring, procent Anm. Reala huspriser är definierade som nominella huspriser deflaterade med KPI. Källor: SCB och Riksbanken Månadsförändring i procent uppräknat till årstakt Årlig procentuell förändring Anm. Säsongsjusterad data. Källa: Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 7
10 Diagram :. Kreditgap 3 3 Diagram :. Skillnad mellan 3-månaders och 3-årig bolåneränta samt andelen av nytagna lån som har rörlig ränta enheter och procent Icke-finansiella företag Hushåll Övriga Totalt Anm. Kreditgapet definieras som avståndet från den underliggande trenden i totala skulder i förhållande till BNP. De totala skulderna utgörs av total utlåning till allmänheten samt de ickefinansiella företagens marknadsfinansiering. Källa: Riksbanken Skillnad mellan 3-månaders och 3-årig bolåneränta (vänster skala) Andel nya lån till rörlig ränta (höger skala) Källor: SBAB och Riksbanken Diagram :7. Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt av disponibel inkomst Diagram :. Hushållens skulder, tillgångar, bostadsutgifter och sparande av disponibel inkomst Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken Skuld Total förmögenhet, exkl kollektiv försäkring Finansiell förmögenhet, exkl bostäder och kollektiv försäkring Bostadsutgifter Finansiellt sparande, exkl kollektivt och realt sparande (höger skala) Källor: SCB och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
11 Diagram :9. Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Diagram :1. Konkursgrad för svenska företag Företagens upplåning från kreditinstitut Fasta bruttoinvesteringar Prognos bruttoinvesteringar PPR oktober 11 Prognos upplåning FSR 11: Prognos upplåning FSR 11:1 Prognos bruttoinvesteringar PPU april 11 Källor: SCB och Riksbanken Konkursgrad Prognos FSR 11: -års glidande medelvärde Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat på antalet företag Källa: Riksbanken Diagram :11. Transaktionsvolymer för kommersiella fastigheter Miljarder kronor 1 Diagram :1. Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler citylägen Svenska investerare Prognos svenska investerare kv 3-11 Utländska investerare Prognos, utländska investerare kv 3-11 Anm. Prognoser från Riksbanken Källa: Saville och Riksbanken Stockholm Göteborg Malmö -årig statsobligation Källor: Newsec och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 9
12 Diagram :13. Hushållens upplåning Diagram :1. Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Sverige Danmark Finland Norge Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Sverige Danmark Finland Norge Källor: Reuters EcoWin, ECB och Riksbanken Diagram :1. Reala huspriser Index, kvartal 1 = Diagram :1. Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, medelvärde år 7 = Sverige Danmark Finland Norge Sverige Danmark Finland Norge Anm. Reala huspriser är definierade som nominella priser deflaterade med KPI. Källor: Reuters EcoWin, Bank for International Settlements och Riksbanken Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
13 Diagram :17. Kreditförluster i danska banksektorn från utlåning till hushåll av total utlåning.7 Diagram :1. Reala växelkurser Index, januari 9 = Källa: Danmarks Nationalbank De baltiska länderna Jämförelsegrupp Irland Anm. Jämförelsegruppen avser Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Data för Baltikum och jämförelsegruppen är ovägda medelvärden. Växelkursen är korrigerad med prisnivån (KPI). Skalan är inverterad så att ett lägre värde innebär en svagare real växelkurs. Källa: Bank for International Settlements 7 Diagram :19. Privat sektors skuld av BNP Diagram :. Betalningsförseningar av total utlåning Estland Lettland Litauen Anm. Data för Estland inkluderar även leasing. Källor: Nationella centralbanker, Latvijas Statistika och Reuters EcoWin Estland (mer än dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än dagar) Anm. Definitionen för betalningsförseningar skiljer sig åt mellan länderna. Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 11
14 Diagram :1. Statsskuld av BNP Diagram :. Budgetsaldo i relation till BNP % Estland Litauen Lettland Spanien Portugal Irland Italien Grekland Anm. Den heldragna linjen vid procent är ett av Maastrichtkriterierna. Källa: EU Kommissionen Estland Lettland Litauen Anm. 11, 1 och 13 är EU Kommissionens prognoser. Den heldragna linjen vid 3% är ett av Maastrichtkriterierna. Källa: EU Kommissionen Diagram :3. Utlåning i utländsk valuta till hushåll och icke-finansiella företag av total utlåning 1% 9% % 7% % % % 3% % 1% % Lettland Litauen Polen December 7 Augusti 11 Källa: Europeiska systemrisknämnden (ESRB) Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
15 KAPITEL 3 Diagram 3:1. Banktillgångar i förhållande till BNP december 1 Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Belgien Italien Luxemburg Slovenien Finland Tjeckien Lettland Ungern Polen Bulgarien Litauen Rumänien Slovakien Estland De svenska storbankernas utländska verksamhet Anm. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken Diagram 3:. De svenska storbankernas totala tillgångar December 1, miljarder kronor 1, 1,,,,, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Total Sverige Utlandet Diagram 3:3. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september Diagram 3:. De svenska storbankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Kreditförluster Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 13
16 Diagram 3:. De svenska storbankernas räntabilitet på eget kapital Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 3:. De svenska storbankernas räntabilitet på totala tillgångar Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Räntabilitet på eget kapital Genomsnitt räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på totala tillgångar Genomsnitt räntabilitet på totala tillgångar Diagram 3:7. Uppdelning av tre månaders bolåneränta 7 Marginal Finansieringskostnad över interbankränta Övrig finansieringskostnad upp till interbankränta Reporänta Diagram 3:. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten i de baltiska länderna Miljarder euro och årlig procentuell förändring Jan- Jan-7 Jan- Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan :17:7:37::1::3:9:19:9:39:1:11:1:31:11:111:11:3 Miljarder euro (vänster skala) Årlig procentuell förändring (höger skala) Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
17 Diagram 3:9. Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar 1% 17% 1% % 3% % 1% 1% % 7% % % 9% 3% 11% 1% 1% % 3% 1% 1% % % % % 3% 7% % 19% % 11 kv 3 kv 3 11 kv 3 kv 3 11 kv 3 kv 3 Estland Lettland Litauen Övriga Nordea SEB Swedbank Diagram 3:1. De svenska storbankernas kreditförluster av utlåning vid respektive kvartals början :1 : :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Återvinningar Återföringar Konstaterade förluster Individuella reserveringar Gruppvisa reserveringar Kreditförlustnivå Anm. Annualiserad data Diagram 3:11. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram 3:1. De svenska storbankernas osäkra fordringar av bruttoutlåning % 3.% 3.%.%.% 1.% 1.%.% 3.% 3.%.%.% 1.% 1.% - - :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Övriga länder De baltiska länderna Övriga Norden Sverige.%.%.%.% Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Anm. Osäkra fordringar i förhållande till bruttoutlåning, det vill säga utlåning inklusive reserveringar. Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
18 Diagram 3:13. Svenska och utländska bankers kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II September 11, procent UBS Swedbank Handelsbanken SEB Credit Suisse Standard Ch. Danske Bank RBS Barclays Nordea HSBC Lloyds TSB Intesa Deutsche Bank B. Popular Espana BNP Societe Gen. Santander Commerzbank BBVA Raiffeisen Int Erste Bank UniCredito DnB NOR Anm. Siffrorna för Standard Chartered och Raiffeisen International avser december 1. Diagram 3:1. Kärnprimärkapitalrelationer :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Övergångsregler Övergångsregler inklusive preferensaktier Basel III Basel II Anm. Den röda delen av staplarna motsvarar Europeiska bankmyndighetens (EBA) definition av kärnprimärkapitalrelation. Diagram 3:1. Riskvikter på bolån enligt Basel II Diagram 3:1. Kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar.%.% 3.% 3.%.% 3.%.%.% 1 1.% 1.%.% :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank.% Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
19 Diagram 3:17. Kontracykliska kapitalbuffertar för de svenska bankerna Diagram 3:1. Riksbankens strukturella likviditetsmått aggregerat för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram 3:19. De svenska storbankernas finansiering, september 11 1% 3% 1% Diagram 3:. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moderoch dotterbolag Miljarder kronor 3, 3, 7% 9% % % Statsgaranterad upplåning via Riksgälden Interbank, netto Svenska säkerställda obligationer i SEK Svenska säkerställda obligationer i utländsk valuta Utländska säkerställda obligationer Icke säkerställda obligationer Certifikat,, 1, Inlåning 1, 1% Anm. Storbankernas finansiering uppgår till omkring 1 miljarder kronor Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 17
20 Diagram 3:1. De svenska storbankernas marknadsfinansiering, december 1 av total marknadsfinansiering Diagram 3:. De svenska bankernas kortfristiga marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor SEK EUR USD DKK NOK Övriga valutor Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken Diagram R3:1 Utlåning i utländsk valuta av total utlåning Lettland Litauen Rumänien Ungern Bulgarien Polen Österrike Slovenien Danmark Grekland Cypern Frankrike Irland Spanien Tyskland Luxemburg Italien Malta Finland Nederländerna Storbritannien Tjeckien Portugal Sverige Slovakien Belgien Estland Hushåll Icke-finansiella företag Källa: Europeiska Systemrisknämnden (ESRB) Diagram R3:. Fördelning och förändring av amerikanska penningmarknadsfonders exponering mot banker och procentuell förändring % USA + 37 % Australien, Kanada och Japan + % Norden - 1 December 1 September 11 Statsfinansiellt svaga länder* -9% Övriga europa Anm. Datan baseras på ett urval av amerikanska penningmarknadsfonder. I septemberdatan stod detta urval för procent av de amerikanska penningmarknadsfondernas totala placeringar. Gruppen med statsfinansiellt svaga länderna innehåller Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Källa: Fitch Ratings Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
21 Diagram R3:3. Genomsnittligt LCR enligt Baselregelverket i USD för de svenska storbankerna Diagram R3:. De svenska storbankernas redovisade likvida tillgångar i dollar Miljarder kronor Juli 11 Augusti 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 11 Juni 11 September 11 Anm. Handelsbanken redovisade inte sin likviditetsbuffert per valuta i deras rapport för det första kvartalet. Källa: Bankernas resultatrapporter Diagram R3:. Andel värdepappersfinansiering med ursprunglig löptid kortare än ett år i det svenska banksystemet September 11, procent Diagram R3:. Storbankernas utlåning till allmänheten i amerikanska dollar Miljarder kronor USD EUR SEK Anm. Bankernas utländska dotterbolag är inte inkluderade i statistiken. Källa: Riksbanken SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Anm. Handelsbankens och SEBs utlåning är per december 1, Nordeas och Swedbanks utlåning är per september 11 Källa: Bankernas resultatrapporter Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 19
22 Diagram R3:7. Utvecklingen i de svenska storbankernas dollartillgångar Miljarder kronor December 1 Juni 11 Lån till icke finansiella företag > 1 år Lån till icke finansiella företag < 1 år Lån till kreditinstitut Övriga värdepapper och omvända repor Kassa och centralbanksplaceringar Diagram R3:. Riksbankens strukturella likviditetsmått Valutaaggregerat Anm. Måttet är det genomsnittliga värdet för de fyra storbankerna. Det valutaaggregerade måttet är beräknat på data per september 11 förutom för SEB där det data är från december 1. Måttet i dollar är beräknat per september 11 för alla bankerna. USD Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
23 Kapitel Diagram :1. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september Diagram :. Kreditförlustnivå i huvudscenariot Resultat före kreditförluster Kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 11: Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt Anm. Streckade linjer avser Riksbankens huvudscenario enligt aktuell bedömning respektive bedömningar från föregående stabilitetsrapporter. Anm. En negativ siffra innebär att återvinningar och återföringar av tidigare reserveringar är större än nya reserveringar för kreditförluster och konstaterande kreditförluster. Källa: Riksbanken Diagram :3. Fördelning av kreditförluster per region under perioden 1 1 i huvudscenariot Miljarder kronor Sverige Danmark Finland Norge Estland Lettland Litauen Övriga länder Anm. En negativ siffra innebär att återvinningar och återföringar av tidigare reserveringar är större än nya reserveringar och konstaterande kreditförluster. Källa: Riksbanken Diagram :. Den svenska storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Anm. Den storbank med den lägsta primärkapitalrelationen är inte nödvändigtvis samma bank vid varje tillfälle. Primärkapitalrelationerna är beräknade enligt Basel II med övergångsregler. Vid beräkning med kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III uppgår den sista observationen till, procent. Källa: Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1
24 Diagram :. Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest samt i huvudscenario 3. Diagram :. BNP för Sverige i stresstestet och i huvudscenariot Miljarder kronor, fasta priser, 3,. 3, ,, 1, 1, EDF, huvudscenario EDF, stresscenario Källor: Moody's KMV och Riksbanken Huvudscenario Stresscenario Källor: SCB och Riksbanken Diagram :7. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II och Basel III initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Anm. Fyllda staplar avser kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III. Streckade staplar avser kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel II. Kärnprimärkapitalrelationerna enligt Basel II är beräknade enligt fullt ut implementerat regelverk. Kärnprimärkapitalrelationerna enligt Basel III är baserade på Riksbankens uppskattningar. Diagram :. Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i stresstestet % 1% 1% 1% 1% 1% % % % % % 11,% Kärnprimärkapitalrelation Kv % -,% -,1% Intjäning Kreditförluster Förändring i riskvägda tillgångar Anm. Genomsnitt för de fyra storbankerna. Relationerna är baserade på Riksbankens uppskattning. Källa: Riksbanken 1.% Kärnprimärkapitalrelation 1 Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
25 Diagram :9. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska bank redovisat NSFR i sin offentliga rapportering. Den 3 september 11 rapporterade de NSFR om 9 procent. Eftersom SEB inte publicerar fullständig löptidsinformation om tillgångar och skulder mer än en gång per år har det inte varit möjligt att uppdatera deras mått sedan den förra stabilitetsrapporten som publicerades i maj. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :1. Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Januari 11 September 11 Källa: Finansinspektionen Diagram :11. Emissioner och förfall av långfristiga värdepapper Miljarder kronor 3. Diagram :1. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Emitterade långfristiga värdepapper till och med oktober 11 Förfall av långfristiga värdepapper under hela 11 Källa: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och Riksbanken Anm. För de svenska bankerna, utom SEB, är måttet beräknat per september 11. För SEB och de europeiska bankerna är måttet beräknat per december 1. Detta beror på bankernas rapportering. Källor: Liquidatum och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 3
26 Diagram :13. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 9 December 1 September 11 Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :1. Aggregerad LCR enligt Baselreglerna för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Januari 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram :1. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Överlevnadsperiod, antal dagar Riksbankens Riksbankens kortfristiga kortfristiga mått mått Riksbankens kortfristiga mått med antagande att ingen marknadsfinansiering går att refinansiera under den stressade tremånadersperioden Medelvärde Diagram R:1. Systemriskindikatorn, mars oktober 11 Sannolikhet, procent. Information om nyemission av svensk bank Lehman Brothers ansöker om konkursskydd Stöd, eller ansökan om stöd, från EMU/IMF Anm. De 3 banker som ingår i urvalet har olika affärsmodeller. Måttet är beräknat per december 1 för de europeiska bankerna och per september 11 för de svenska bankerna. Källor: Liquidatum och Riksbanken Anm. Vertikala linjer i diagrammet indikerar följande viktiga datum. 1/9 : Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. 7/1 respektive 17/ 9: information om nyemission av Swedbank. 1/ 9 respektive /3 9: information om nyemission av Nordea respektive SEB. / 1 respektive 1/7 11: Grekland erhåller räddningspaket. /11 1 respektive / 11: Irland respektive Portugal ansöker om räddningspaket. Systemriskindikatorn utgörs av sannolikheten att alla de fyra storbankerna hamnar i problem. Denna sannolikhet betecknas som JPoD i Segoviano och Goodhart (9). Källor: Bloomberg, Moody s KMV och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
27 Kapitel Diagram :1. Banktillgångar i förhållande till BNP december 1 Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Belgien Italien Luxemburg Slovenien Finland Tjeckien Lettland Ungern Polen Bulgarien Litauen Rumänien Slovakien Estland De svenska storbankernas utländska verksamhet Anm. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Källor: ECB, Europeiska kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken Diagram :. Kärnprimärkapitalrelationer :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Övergångsregler Övergångsregler inklusive preferensaktier Basel II Basel III Diagram :3. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Nordea SEB Swedbank Handelsbanken December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska storbank redovisat LCR i sin offentliga rapportering. Banken rapporterade en LCR på 1 procent per den 3 september 11. Det motsvarar en överlevnadsperiod på dagar. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :. Aggregerad LCR för de svenska storbankerna uttryckt som överlevnadsperiod Antal dagar Januari 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
28 Diagram :. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska bank redovisat NSFR i sin offentliga rapportering. Den 3 september 11 rapporterade de NSFR om 9 procent. Eftersom SEB inte publicerar fullständig löptidsinformation om tillgångar och skulder mer än en gång per år har det inte varit möjligt att uppdatera deras mått sedan den förra stabilitetsrapporten som publicerades i maj. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :. Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Januari 11 September 11 Källa: Finansinspektionen Diagram :7. Riskvikter på bolån enligt Basel II Diagram :. Genomsnittligt LCR i USD för storbankerna Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken Juli 11 Augusti 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida
29 Diagram :9. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Anm. De 3 banker som ingår i urvalet har olika affärsmodeller. För de svenska bankerna, utom SEB, är måttet beräknat per september 11. För SEB och de europeiska bankerna är måttet beräknat per december 1. Detta beror på bankernas rapportering. Källor: Liquidatum och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 7
30
Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2
Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden
Läs merDet svenska banksystemet 2013-11-28
Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal
Läs merDet svenska banksystemet
Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal
Läs merKapitel 1 2014-12-04
Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K 1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix
Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merFinansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix
Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1
FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2
FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2
FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP
Läs merHandelsbanken Januari - mars april 2010
Handelsbanken Januari - mars 21 28 april 21 Sammanfattning första kvartalet 21 Stigande vinst per aktie upp 14% jämfört med fjärde kvartalet Rörelseresultatet ökade 18% jämfört med fjärde kvartalet och
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merDen finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson
Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merHandelsbanken januari - december februari 2011
Handelsbanken januari - december 2010 9 februari 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 2006 Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merFinansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merHandelsbanken januari mars april 2014
Handelsbanken januari mars 30 april Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1 13 Kv2
Läs merHandelsbanken januari juni juli 2014
Handelsbanken januari juni 17 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital Inklusive utdelningar kr / aktie 300 Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2008 275 250 225 200 175
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merHandelsbanken januari - mars april 2011
Handelsbanken januari - mars 2011 27 april 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225 200
Läs merAnnika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008
Annika Falkengren Resultatpresentation Jan Sep 28 1 Extremt krävande marknader Utvalda aktieindex OMX NORDIC FTSE W.EUROPE BANKS 13 MSCI World 12 11 1 9 8 7 6 5 4 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merLänsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014
Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merHandelsbanken januari mars april 2015
Handelsbanken januari mars 29 april Sammanfattning första kvartalet Det högsta rörelseresultatet under ett första kvartal i bankens 143-åriga historia* Rörelseresultatet ökade med 15% till 4 955 mkr (4
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2010
Handelsbanken januari - september 20 oktober Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 2007 Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225 200 175 150
Läs merAnalysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest
23.7.2010 OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ordnade i juni juli tillsammans med Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och de nationella
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2013
Handelsbanken januari - september 23 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merVECKOBREV v.2 jan-12
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-11-11 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2011 Avser tredje kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 Stödåtgärder 2 MARKNADSRÄNTORNAS UTVECKLING
Läs merFinansinspektionens stresstester av svenska storbanker
PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merBank of America / Merrill Lynch
Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och
Läs merUtmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd
Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPrinciper för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument
Bilaga 1 PM DATUM: 2012-10-01 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs mer52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2002
Handelsbanken Tredje kvartalet 2002 22 oktober 2002 Resultaträkning, januari - september Handelsbankskoncernen Förändring mkr 2002 2001 % Räntenetto 10 611 9 856 8 Provisionsnetto 3 782 3 729 1 Tradingnetto
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2011
Handelsbanken januari - september 2011 26 oktober 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merHandelsbanken Bokslutspresentation februari 2003
Handelsbanken Bokslutspresentation 2002 18 februari 2003 Resultaträkning, januari - december Handelsbankskoncernen Förändring mkr 2002 2001 % Räntenetto 14 285 13 385 7 Provisionsnetto 5 134 5 028 2 Tradingnetto
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merTillägg av den 10 maj 2016 till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) Warrant och Certifikat-program
Datum: 10 maj 2016 Tillägg av den 10 maj 2016 till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) Warrant och Certifikat-program Tillägg till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda
Läs merPeriodisk information Kvartal
1 Periodisk information Kvartal 1 2014 2014-05-30 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2010-11-12 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2010 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas utveckling 5 Emissioner av
Läs merHandelsbanken januari - juni juli 2010
Handelsbanken januari - juni 2 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 26 kr Justerat eget kapital per aktie 2 175 15 125 1 75 5 2 CAGR: 15,1%
Läs merStabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Läs merStora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef
Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merPeriodisk information Kvartal
1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merFinansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merHandelsbanken Andra kvartalet 2002
Handelsbanken Andra kvartalet 2002 20 augusti 2002 Resultaträkning, januari - juni Handelsbankskoncernen Förändring mkr 2002 2001 % Räntenetto 7 025 6 464 9 Provisionsnetto 2 549 2 579-1 Tradingnetto 1
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merDelårsrapport Kv3 2008 23 oktober 2008 Jan Lidén VD och koncernchef
Delårsrapport Kv3 2008 23 oktober 2008 Jan Lidén VD och koncernchef Innehåll Tredje kvartalets resultat Den makroekonomiska omgivningen Kommentarer på aktuella områden Upplåning och likviditet Kreditkvalitet
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merHandelsbanken januari mars april 2012
Handelsbanken januari mars 2012 26 april 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie 225 200
Läs merBNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Läs mer