Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Transkript

1 Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K

2

3 KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder SEK Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i SEK Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i utländsk valuta Utlåning via Riksbanken i SEK Utlåning via Riksbanken i utländsk valuta (i SEK) Källa: Riksbanken och Riksgälden Diagram 1:. ECBs utestående lån Miljarder euro Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Långfristiga refinansieringstransaktioner (LTRO) Huvudsakliga refinansieringstransaktioner (MRO) Källor: ECB och respektive lands centralbank Diagram 1:3. Svenskt stressindex 1 Diagram 1:. Internationellt stressindex 1 - Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 TED spread Obligationsspread Aktievolatilitet Valuta Stressindex Anm. Stressindex baseras på fyra breda indikatorer: aktievolatilitet, obligationsspread, basis-spread och valutakursvolatilitet. Indikatorerna får sedan samma vikt i det aggregerade indexet. Finansiell stress definieras som avvikelser från det historiska genomsnittet beräknat för åren För mer detaljer om stressindex se ruta Finansiellt stressindex i Finansiell stabilitet 9:. Källor: Reuters Ecowin, Bloomberg och Riksbanken - Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 TED spread Obligationsspread Aktievolatilitet Valuta Stressindex Anm. Stressindex baseras på fyra breda indikatorer: aktievolatilitet, obligationsspread, basis-spread och valutakursvolatilitet. Indikatorerna får sedan samma vikt i det aggregerade indexet. Finansiell stress definieras som avvikelser från det historiska genomsnittet beräknat för åren För mer detaljer om stressindex se ruta Finansiellt stressindex i Finansiell stabilitet 9:. Källor: Reuters Ecowin, Bloomberg och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

4 Diagram 1:. Räntor på tioåriga statsobligationer i olika länder Diagram 1:. Skillnaden mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och den tyska statsobligationen med samma löptid Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Sverige Tyskland Storbritannien USA Källa: Reuters EcoWin Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Grekland Irland Portugal Italien Spanien Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:7. Börsutveckling Index, december 7 =1 Diagram 1:. Implicit volatilitet på aktiemarknaden, 1 dagars glidande medelvärde Jan/9 Jul/9 Jan/1 Jul/1 Jan/11 Jul/11 Jan/1 Sverige - OMXS3 USA - S&P Europa - STOXX Tillväxtmarknader - MSCI EM Källor: Reuters EcoWin Sverige - OMX Europa - STOXX USA - S&P Historiskt snitt, OMX Anm. Historiskt snitt avser perioden januari 199 november 11. Källa: Bloomberg Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

5 Diagram 1:9. P/E-kvot USA - S&P Europa - STOXX Sverige - OMXS3 Historiskt snitt, OMXS3 Anm. Historiskt snitt avser perioden januari 199 april 11. Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:1. Riskpremien på interbankmarknaden, 3 månader Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 USA Euroområdet Storbritannien Sverige Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:11. Premier i CDS-index Räntepunkter 3 Diagram 1:1. Faktisk global konkursgrad Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Nordamerika - CDX Europa - itraxx Källor: Reuters EcoWin och Bloomberg Anm. Diagrammet avser andelen av företag klassificerade till Ba/BB eller lägre av Moody's/Standard & Poor's som fallerat, eftersom majoriteten av antalet fallissemang sker bland företag med den klassificeringen. Källa: Reuters EcoWin och Moody's Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 3

6 Diagram 1:13. Skillnaden mellan räntan på -åriga svenska säkerställda obligationer och statsobligationer respektive ränteswap Räntepunkter 1 1 Diagram 1:1. Emissionsvolym för svenska bostadsobligationer Miljarder kronor Q3 Skillnad mellan säkerställd obligation och statsobligation Skillnad mellan säkerställd obligation och statsobligation Anm. Den säkerställda obligationen är en bostadsobligation och utgiven av Stadshypotek. Den säkerställda obligationen, statsobligationen och ränteswapen har en konstant löptid på år. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Källa: ASCB SEK EUR Andra valutor Diagram 1:1. Indikativ uppdelning av den svenska riskpremien, 3 månader Räntepunkter Dec- Jun-7 Dec-7 Jun- Dec- Jun-9 Dec-9 Jun-1 Dec-1 Jun-11 Dec-11 Kreditriskpremie Likviditetsriskpremie Källa: Riksbanken Diagram 1:1. EUR/SEK cross currency basis spread, fem år Räntepunkter Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Anm: Cross currency basis-spreaden ger en indikation på kostnaden för att swappa ett lån i euro till svenska kronor Källa: Bloomberg Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

7 Diagram 1:17. Extra kostnad för att låna kronor utomlands jämfört med inhemsk lånekostnad Räntepunkter 1 1 Diagram 1:1. Skillnaden mellan den kortaste interbankräntan och Riksbankens reporänta Räntepunkter Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Källa: Bloomberg Källa: Reuters EcoWin Diagram 1:19. Kreditspreadar för amerikanska företagsobligationer Räntepunkter 1 Diagram 1:. Kreditspreadar för europeiska företagsobligationer Räntepunkter Aaa (vänster skala) Bbb (vänster skala) Högavkastande (höger skala) Anm. Grupperingen av högavkastande obligationer är gjord av Merrill Lynch. Högavkastande obligationer har ett kreditbetyg som är Ba/BB eller lägre enligt Moody's/Standard & Poor's. Källa: Reuters EcoWin AAA (vänster skala) BBB (vänster skala) Högavkastande (höger skala) Källa: Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

8 Diagram 1:1. Utestående volym av företagscertifikat utgivna i USA Miljarder dollar 1 1 Diagram 1:. Utestående volym av Euro Commercial Paper Miljarder dollar Jan/ Jan/ Jan/7 Jan/ Jan/9 Jan/1 Jan/11 Icke-finansiella företagscertifikat Finansiella företagscertifikat Tillgångssäkrade företagscertifikat (ABCP) Källa: Reuters EcoWin 3 1 Jan-7 Jul-7 Jan- Jul- Jan-9 Jul-9 Jan-1 Jul-1 Jan-11 Jul-11 Jan-1 Källa: Euroclear Diagram 1:3. Emissionsvolym för företagsobligationer i dollar Miljarder dollar Goda kreditbetyg Högavkastande/sämre kreditbetyg Anm. Emissioner för 11 är endast beräknad fram till oktober 11. Källa: SIFMA Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

9 KAPITEL Diagram :1. De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 11 av total utlåning Diagram :. De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 11 av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 37% Hushåll % Övriga länder De baltiska 7% länderna % Övriga Norden 3% Sverige % Fastighetsbolag 19% Diagram :3. Reala huspriser Index, kvartal = Diagram :. Hushållens upplåning Månadsförändring uppräknad till årstakt och årlig förändring, procent Anm. Reala huspriser är definierade som nominella huspriser deflaterade med KPI. Källor: SCB och Riksbanken Månadsförändring i procent uppräknat till årstakt Årlig procentuell förändring Anm. Säsongsjusterad data. Källa: Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 7

10 Diagram :. Kreditgap 3 3 Diagram :. Skillnad mellan 3-månaders och 3-årig bolåneränta samt andelen av nytagna lån som har rörlig ränta enheter och procent Icke-finansiella företag Hushåll Övriga Totalt Anm. Kreditgapet definieras som avståndet från den underliggande trenden i totala skulder i förhållande till BNP. De totala skulderna utgörs av total utlåning till allmänheten samt de ickefinansiella företagens marknadsfinansiering. Källa: Riksbanken Skillnad mellan 3-månaders och 3-årig bolåneränta (vänster skala) Andel nya lån till rörlig ränta (höger skala) Källor: SBAB och Riksbanken Diagram :7. Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt av disponibel inkomst Diagram :. Hushållens skulder, tillgångar, bostadsutgifter och sparande av disponibel inkomst Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken Skuld Total förmögenhet, exkl kollektiv försäkring Finansiell förmögenhet, exkl bostäder och kollektiv försäkring Bostadsutgifter Finansiellt sparande, exkl kollektivt och realt sparande (höger skala) Källor: SCB och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

11 Diagram :9. Företagens upplåning från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Diagram :1. Konkursgrad för svenska företag Företagens upplåning från kreditinstitut Fasta bruttoinvesteringar Prognos bruttoinvesteringar PPR oktober 11 Prognos upplåning FSR 11: Prognos upplåning FSR 11:1 Prognos bruttoinvesteringar PPU april 11 Källor: SCB och Riksbanken Konkursgrad Prognos FSR 11: -års glidande medelvärde Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat på antalet företag Källa: Riksbanken Diagram :11. Transaktionsvolymer för kommersiella fastigheter Miljarder kronor 1 Diagram :1. Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler citylägen Svenska investerare Prognos svenska investerare kv 3-11 Utländska investerare Prognos, utländska investerare kv 3-11 Anm. Prognoser från Riksbanken Källa: Saville och Riksbanken Stockholm Göteborg Malmö -årig statsobligation Källor: Newsec och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 9

12 Diagram :13. Hushållens upplåning Diagram :1. Företagens upplåning Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Sverige Danmark Finland Norge Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Sverige Danmark Finland Norge Källor: Reuters EcoWin, ECB och Riksbanken Diagram :1. Reala huspriser Index, kvartal 1 = Diagram :1. Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, medelvärde år 7 = Sverige Danmark Finland Norge Sverige Danmark Finland Norge Anm. Reala huspriser är definierade som nominella priser deflaterade med KPI. Källor: Reuters EcoWin, Bank for International Settlements och Riksbanken Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

13 Diagram :17. Kreditförluster i danska banksektorn från utlåning till hushåll av total utlåning.7 Diagram :1. Reala växelkurser Index, januari 9 = Källa: Danmarks Nationalbank De baltiska länderna Jämförelsegrupp Irland Anm. Jämförelsegruppen avser Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Data för Baltikum och jämförelsegruppen är ovägda medelvärden. Växelkursen är korrigerad med prisnivån (KPI). Skalan är inverterad så att ett lägre värde innebär en svagare real växelkurs. Källa: Bank for International Settlements 7 Diagram :19. Privat sektors skuld av BNP Diagram :. Betalningsförseningar av total utlåning Estland Lettland Litauen Anm. Data för Estland inkluderar även leasing. Källor: Nationella centralbanker, Latvijas Statistika och Reuters EcoWin Estland (mer än dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än dagar) Anm. Definitionen för betalningsförseningar skiljer sig åt mellan länderna. Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 11

14 Diagram :1. Statsskuld av BNP Diagram :. Budgetsaldo i relation till BNP % Estland Litauen Lettland Spanien Portugal Irland Italien Grekland Anm. Den heldragna linjen vid procent är ett av Maastrichtkriterierna. Källa: EU Kommissionen Estland Lettland Litauen Anm. 11, 1 och 13 är EU Kommissionens prognoser. Den heldragna linjen vid 3% är ett av Maastrichtkriterierna. Källa: EU Kommissionen Diagram :3. Utlåning i utländsk valuta till hushåll och icke-finansiella företag av total utlåning 1% 9% % 7% % % % 3% % 1% % Lettland Litauen Polen December 7 Augusti 11 Källa: Europeiska systemrisknämnden (ESRB) Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

15 KAPITEL 3 Diagram 3:1. Banktillgångar i förhållande till BNP december 1 Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Belgien Italien Luxemburg Slovenien Finland Tjeckien Lettland Ungern Polen Bulgarien Litauen Rumänien Slovakien Estland De svenska storbankernas utländska verksamhet Anm. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken Diagram 3:. De svenska storbankernas totala tillgångar December 1, miljarder kronor 1, 1,,,,, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Total Sverige Utlandet Diagram 3:3. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september Diagram 3:. De svenska storbankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Kreditförluster Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 13

16 Diagram 3:. De svenska storbankernas räntabilitet på eget kapital Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Diagram 3:. De svenska storbankernas räntabilitet på totala tillgångar Fyra kvartals glidande medelvärde, procent Räntabilitet på eget kapital Genomsnitt räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på totala tillgångar Genomsnitt räntabilitet på totala tillgångar Diagram 3:7. Uppdelning av tre månaders bolåneränta 7 Marginal Finansieringskostnad över interbankränta Övrig finansieringskostnad upp till interbankränta Reporänta Diagram 3:. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten i de baltiska länderna Miljarder euro och årlig procentuell förändring Jan- Jan-7 Jan- Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan :17:7:37::1::3:9:19:9:39:1:11:1:31:11:111:11:3 Miljarder euro (vänster skala) Årlig procentuell förändring (höger skala) Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

17 Diagram 3:9. Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar 1% 17% 1% % 3% % 1% 1% % 7% % % 9% 3% 11% 1% 1% % 3% 1% 1% % % % % 3% 7% % 19% % 11 kv 3 kv 3 11 kv 3 kv 3 11 kv 3 kv 3 Estland Lettland Litauen Övriga Nordea SEB Swedbank Diagram 3:1. De svenska storbankernas kreditförluster av utlåning vid respektive kvartals början :1 : :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Återvinningar Återföringar Konstaterade förluster Individuella reserveringar Gruppvisa reserveringar Kreditförlustnivå Anm. Annualiserad data Diagram 3:11. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram 3:1. De svenska storbankernas osäkra fordringar av bruttoutlåning % 3.% 3.%.%.% 1.% 1.%.% 3.% 3.%.%.% 1.% 1.% - - :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Övriga länder De baltiska länderna Övriga Norden Sverige.%.%.%.% Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Anm. Osäkra fordringar i förhållande till bruttoutlåning, det vill säga utlåning inklusive reserveringar. Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

18 Diagram 3:13. Svenska och utländska bankers kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II September 11, procent UBS Swedbank Handelsbanken SEB Credit Suisse Standard Ch. Danske Bank RBS Barclays Nordea HSBC Lloyds TSB Intesa Deutsche Bank B. Popular Espana BNP Societe Gen. Santander Commerzbank BBVA Raiffeisen Int Erste Bank UniCredito DnB NOR Anm. Siffrorna för Standard Chartered och Raiffeisen International avser december 1. Diagram 3:1. Kärnprimärkapitalrelationer :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Övergångsregler Övergångsregler inklusive preferensaktier Basel III Basel II Anm. Den röda delen av staplarna motsvarar Europeiska bankmyndighetens (EBA) definition av kärnprimärkapitalrelation. Diagram 3:1. Riskvikter på bolån enligt Basel II Diagram 3:1. Kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar.%.% 3.% 3.%.% 3.%.%.% 1 1.% 1.%.% :3 : 9:1 9: 9:3 9: 1:1 1: 1:3 1: 11:1 11: 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank.% Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

19 Diagram 3:17. Kontracykliska kapitalbuffertar för de svenska bankerna Diagram 3:1. Riksbankens strukturella likviditetsmått aggregerat för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram 3:19. De svenska storbankernas finansiering, september 11 1% 3% 1% Diagram 3:. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moderoch dotterbolag Miljarder kronor 3, 3, 7% 9% % % Statsgaranterad upplåning via Riksgälden Interbank, netto Svenska säkerställda obligationer i SEK Svenska säkerställda obligationer i utländsk valuta Utländska säkerställda obligationer Icke säkerställda obligationer Certifikat,, 1, Inlåning 1, 1% Anm. Storbankernas finansiering uppgår till omkring 1 miljarder kronor Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 17

20 Diagram 3:1. De svenska storbankernas marknadsfinansiering, december 1 av total marknadsfinansiering Diagram 3:. De svenska bankernas kortfristiga marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor SEK EUR USD DKK NOK Övriga valutor Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken Diagram R3:1 Utlåning i utländsk valuta av total utlåning Lettland Litauen Rumänien Ungern Bulgarien Polen Österrike Slovenien Danmark Grekland Cypern Frankrike Irland Spanien Tyskland Luxemburg Italien Malta Finland Nederländerna Storbritannien Tjeckien Portugal Sverige Slovakien Belgien Estland Hushåll Icke-finansiella företag Källa: Europeiska Systemrisknämnden (ESRB) Diagram R3:. Fördelning och förändring av amerikanska penningmarknadsfonders exponering mot banker och procentuell förändring % USA + 37 % Australien, Kanada och Japan + % Norden - 1 December 1 September 11 Statsfinansiellt svaga länder* -9% Övriga europa Anm. Datan baseras på ett urval av amerikanska penningmarknadsfonder. I septemberdatan stod detta urval för procent av de amerikanska penningmarknadsfondernas totala placeringar. Gruppen med statsfinansiellt svaga länderna innehåller Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Källa: Fitch Ratings Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

21 Diagram R3:3. Genomsnittligt LCR enligt Baselregelverket i USD för de svenska storbankerna Diagram R3:. De svenska storbankernas redovisade likvida tillgångar i dollar Miljarder kronor Juli 11 Augusti 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 11 Juni 11 September 11 Anm. Handelsbanken redovisade inte sin likviditetsbuffert per valuta i deras rapport för det första kvartalet. Källa: Bankernas resultatrapporter Diagram R3:. Andel värdepappersfinansiering med ursprunglig löptid kortare än ett år i det svenska banksystemet September 11, procent Diagram R3:. Storbankernas utlåning till allmänheten i amerikanska dollar Miljarder kronor USD EUR SEK Anm. Bankernas utländska dotterbolag är inte inkluderade i statistiken. Källa: Riksbanken SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Anm. Handelsbankens och SEBs utlåning är per december 1, Nordeas och Swedbanks utlåning är per september 11 Källa: Bankernas resultatrapporter Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 19

22 Diagram R3:7. Utvecklingen i de svenska storbankernas dollartillgångar Miljarder kronor December 1 Juni 11 Lån till icke finansiella företag > 1 år Lån till icke finansiella företag < 1 år Lån till kreditinstitut Övriga värdepapper och omvända repor Kassa och centralbanksplaceringar Diagram R3:. Riksbankens strukturella likviditetsmått Valutaaggregerat Anm. Måttet är det genomsnittliga värdet för de fyra storbankerna. Det valutaaggregerade måttet är beräknat på data per september 11 förutom för SEB där det data är från december 1. Måttet i dollar är beräknat per september 11 för alla bankerna. USD Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

23 Kapitel Diagram :1. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september Diagram :. Kreditförlustnivå i huvudscenariot Resultat före kreditförluster Kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 11: Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt Anm. Streckade linjer avser Riksbankens huvudscenario enligt aktuell bedömning respektive bedömningar från föregående stabilitetsrapporter. Anm. En negativ siffra innebär att återvinningar och återföringar av tidigare reserveringar är större än nya reserveringar för kreditförluster och konstaterande kreditförluster. Källa: Riksbanken Diagram :3. Fördelning av kreditförluster per region under perioden 1 1 i huvudscenariot Miljarder kronor Sverige Danmark Finland Norge Estland Lettland Litauen Övriga länder Anm. En negativ siffra innebär att återvinningar och återföringar av tidigare reserveringar är större än nya reserveringar och konstaterande kreditförluster. Källa: Riksbanken Diagram :. Den svenska storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Anm. Den storbank med den lägsta primärkapitalrelationen är inte nödvändigtvis samma bank vid varje tillfälle. Primärkapitalrelationerna är beräknade enligt Basel II med övergångsregler. Vid beräkning med kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III uppgår den sista observationen till, procent. Källa: Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 1

24 Diagram :. Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest samt i huvudscenario 3. Diagram :. BNP för Sverige i stresstestet och i huvudscenariot Miljarder kronor, fasta priser, 3,. 3, ,, 1, 1, EDF, huvudscenario EDF, stresscenario Källor: Moody's KMV och Riksbanken Huvudscenario Stresscenario Källor: SCB och Riksbanken Diagram :7. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II och Basel III initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Anm. Fyllda staplar avser kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III. Streckade staplar avser kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel II. Kärnprimärkapitalrelationerna enligt Basel II är beräknade enligt fullt ut implementerat regelverk. Kärnprimärkapitalrelationerna enligt Basel III är baserade på Riksbankens uppskattningar. Diagram :. Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i stresstestet % 1% 1% 1% 1% 1% % % % % % 11,% Kärnprimärkapitalrelation Kv % -,% -,1% Intjäning Kreditförluster Förändring i riskvägda tillgångar Anm. Genomsnitt för de fyra storbankerna. Relationerna är baserade på Riksbankens uppskattning. Källa: Riksbanken 1.% Kärnprimärkapitalrelation 1 Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

25 Diagram :9. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska bank redovisat NSFR i sin offentliga rapportering. Den 3 september 11 rapporterade de NSFR om 9 procent. Eftersom SEB inte publicerar fullständig löptidsinformation om tillgångar och skulder mer än en gång per år har det inte varit möjligt att uppdatera deras mått sedan den förra stabilitetsrapporten som publicerades i maj. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :1. Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Januari 11 September 11 Källa: Finansinspektionen Diagram :11. Emissioner och förfall av långfristiga värdepapper Miljarder kronor 3. Diagram :1. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Emitterade långfristiga värdepapper till och med oktober 11 Förfall av långfristiga värdepapper under hela 11 Källa: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och Riksbanken Anm. För de svenska bankerna, utom SEB, är måttet beräknat per september 11. För SEB och de europeiska bankerna är måttet beräknat per december 1. Detta beror på bankernas rapportering. Källor: Liquidatum och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 3

26 Diagram :13. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 9 December 1 September 11 Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :1. Aggregerad LCR enligt Baselreglerna för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Januari 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram :1. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Överlevnadsperiod, antal dagar Riksbankens Riksbankens kortfristiga kortfristiga mått mått Riksbankens kortfristiga mått med antagande att ingen marknadsfinansiering går att refinansiera under den stressade tremånadersperioden Medelvärde Diagram R:1. Systemriskindikatorn, mars oktober 11 Sannolikhet, procent. Information om nyemission av svensk bank Lehman Brothers ansöker om konkursskydd Stöd, eller ansökan om stöd, från EMU/IMF Anm. De 3 banker som ingår i urvalet har olika affärsmodeller. Måttet är beräknat per december 1 för de europeiska bankerna och per september 11 för de svenska bankerna. Källor: Liquidatum och Riksbanken Anm. Vertikala linjer i diagrammet indikerar följande viktiga datum. 1/9 : Lehman Brothers ansöker om konkursskydd. 7/1 respektive 17/ 9: information om nyemission av Swedbank. 1/ 9 respektive /3 9: information om nyemission av Nordea respektive SEB. / 1 respektive 1/7 11: Grekland erhåller räddningspaket. /11 1 respektive / 11: Irland respektive Portugal ansöker om räddningspaket. Systemriskindikatorn utgörs av sannolikheten att alla de fyra storbankerna hamnar i problem. Denna sannolikhet betecknas som JPoD i Segoviano och Goodhart (9). Källor: Bloomberg, Moody s KMV och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

27 Kapitel Diagram :1. Banktillgångar i förhållande till BNP december 1 Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Belgien Italien Luxemburg Slovenien Finland Tjeckien Lettland Ungern Polen Bulgarien Litauen Rumänien Slovakien Estland De svenska storbankernas utländska verksamhet Anm. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Källor: ECB, Europeiska kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken Diagram :. Kärnprimärkapitalrelationer :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 :3 9:3 1:3 11:3 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Övergångsregler Övergångsregler inklusive preferensaktier Basel II Basel III Diagram :3. Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna Överlevnadsperiod, antal dagar Nordea SEB Swedbank Handelsbanken December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska storbank redovisat LCR i sin offentliga rapportering. Banken rapporterade en LCR på 1 procent per den 3 september 11. Det motsvarar en överlevnadsperiod på dagar. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :. Aggregerad LCR för de svenska storbankerna uttryckt som överlevnadsperiod Antal dagar Januari 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

28 Diagram :. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent SEB Handelsbanken Nordea Swedbank December 9 December 1 September 11 Anm. Swedbank har som första svenska bank redovisat NSFR i sin offentliga rapportering. Den 3 september 11 rapporterade de NSFR om 9 procent. Eftersom SEB inte publicerar fullständig löptidsinformation om tillgångar och skulder mer än en gång per år har det inte varit möjligt att uppdatera deras mått sedan den förra stabilitetsrapporten som publicerades i maj. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram :. Aggregerad NSFR för de svenska storbankerna Januari 11 September 11 Källa: Finansinspektionen Diagram :7. Riskvikter på bolån enligt Basel II Diagram :. Genomsnittligt LCR i USD för storbankerna Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken Juli 11 Augusti 11 September 11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida

29 Diagram :9. Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna och för bankerna i det europeiska urvalet Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Anm. De 3 banker som ingår i urvalet har olika affärsmodeller. För de svenska bankerna, utom SEB, är måttet beräknat per september 11. För SEB och de europeiska bankerna är måttet beräknat per december 1. Detta beror på bankernas rapportering. Källor: Liquidatum och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga Sida 7

30